Mjölby-Svartådalen Energi AB. Hållbarhetsredovisning

Relevanta dokument
Mjölby-Svartådalen Energi AB. Hållbarhetsredovisning

Mjölby-Svartådalen Energi AB. Hållbarhetsredovisning

Hållbarhetsredovisning

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Mjölby-Svartådalen Energi AB

sidor Innehållsförteckning

Mjölby - Svartådalen Energi AB Årsredovisning

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

100 % Fossilbränslefritt Skåne

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Falkenberg Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Förnybarenergiproduktion

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Fjärrvärme #Enkelt #Hållbart #Pålitligt

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 AB Borlänge Energi

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

1

Förnybara energikällor:

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Värm poolen! Nya kunder. Övrigt

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Energigas en klimatsmart story

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Härnösand Energi & Miljö AB

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Fjärrvärmepriset är uppdelat i tre delar; energi-, effekt och flödespris. Priset för fjärrvärmen bestäms dels av kostnaderna för att driva,

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Så skapade vi resurseffektiv fjärrvärme i Gävle. SVEBIO den 14 november 2017 Inger Lindbäck

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Vattenfall Värme Uppsala

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Miljöinformation Skara Energi 2014

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

Naturskyddsföreningen

Reko fjärrvärme Vår verksamhet (8)

Sverigedemokraterna 2011

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Vårt uppdrag. Solna den 27 oktober 2017 Norrenergi AB. Stefan Persson Verkställande direktör

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Bräcke kommun

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

REKO FJÄRRVÄRME MED KUNDEN I FOKUS. Branschgemensamma riktlinjer för relationen med fjärrvärmekunden

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Förslag på svar till övningsuppgifter / Bengt Sigvald (som genomgicks onsdagen den 23 november)

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Rindi Sunne AB

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Vinden. En framtidskraft.

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Klimatbokslut Klimatbokslut Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Framtidens transporter sker med biogas och el

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Härnösand Energi & Miljö AB

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

Vattenfall InHouse. Energisystem i mikroformat för bostadsrättsföreningar

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Publiceringsdatum: Verksamhetsgenomlysning 2010 Karlstads Energi AB

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Varför ska man bygga regionala gasnät? Per Elfvin, E.ON Gas

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Åldersfördelning medarbetare

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Kundträff Välkomna!

fjärrvärmen och miljön

Fortum Värmes hållbarhetspolicy

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Transkript:

Mjölby-Svartådalen Energi AB Hållbarhetsredovisning 2010

Hållbarhetsredovisning 2010 Vår vision inom företaget är att i Mjölbyregionen skapa en långsiktig hållbar energiförsörjning tillhandahålla en infrastruktur som skapar förutsättningar för tillväxt. För att nå vår vision är merparten av energiproduktionen förnybar och produktionen av förnybar energi planeras öka både inom el och inom värme. Vi planerar även ta tillvara på de möjligheter som finns till annan typ av energiproduktion som till exempel biogas. Vi anser att bra infrastruktur är en förutsättning för tillväxt i Mjölbyregionen. En tillväxt i regionen är bra för utvecklingen av vår verksamhet, då det skapar förutsättningar för volymtillväxt och bättre utnyttjande av företagets resurser. Vår affärsidé Vi skall utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt, socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. Vi ska vara kundernas naturliga partner genom att erbjuda kostnadseffektiva tjänster och produkter som baseras på effektiva energisystem och ledningsbunden infrastruktur. Kunniga och engagerade medarbetare utgör grunden för en hög kundnytta. Den egna energiproduktionen skall vara långsiktigt hållbar och ha hög effektivitet. I vår hållbarhetspolicy lovar vi att sträva efter att utveckla och erbjuda ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara tjänster och produkter till kunder i Mjölbyregionen. Vi anser oss vara en av de viktigaste lokala aktörerna i omställningen mot en hållbar utveckling. Konkret innebär det att vi tar ett miljöansvar, ett ekonomiskt ansvar och ett socialt ansvar för utvecklingen i regionen. Miljö är sedan 2007 miljöcertifierade enligt ISO 14001. Under 2010 genomgick verksamheten en planerad omcertifiering, vilket ledde till fortsatt certifikatsinnehav. Att vi är certifierade innebär bland annat att vi arbetar mot ständigt förbättring. Detta säkerställer vi genom att arbeta med olika verktyg som till exempel miljömål och mätetal samt med interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemet. I tabellen nedan redovisas våra miljömål från affärsplan 2010. Mål Mått Tid Utfall 2010 Ständigt minskad miljöpåverkan Friskare luft Verksamhetsledningssystemet miljöcertifierat. Andelen förnybara drivmedel, över 30 % av den egna drivmedelsförbrukningen. Över tid Genomfört 2011 17 % Andelen förnybara drivmedel, över 50 % av den egna drivmedelsförbrukningen. 2013 Minska användningen av fossila bränslen Egen biogasproduktion. 2010 Max 3 % fossila primärbränslen i fjärrvärmeproduktionen. Framflyttad tidplan 2011 2010 15 %

Ökad förnybar elproduktion En laddstolpe för publik laddning av elbilar i drift. 2010 Genomfört Minst 46 GWh normalårsproduktion 2010 53,5 GWh Minst 56 GWh normalårsproduktion 2011 Minst 95 GWh normalårsproduktion 2012 Minst 120 GWh normalårsproduktion 2017 Tidplan för kraftvärmeverk framflyttad Ta ansvar för hela verksamhetens miljöpåverkan Utvecklad systematik för att ta ansvar för våra leverantörers miljöpåverkan. 2010 Påbörjat Miljöpåverkan Vår miljöpåverkan är i huvudsak kopplad till vår användning av bränslen vid fjärrvärmeproduktion och till egna transporter i tjänsteutövning vilket genererar utsläpp till luft och vatten. Vår målsättning är att minska miljöpåverkan genom att driva produktionen av fjärrvärme effektivt med så stor andel förnybart 1 bränsle som möjligt och minska andelen fossila 2 drivmedel som nyttjas i våra fordon. I tätorterna Mjölby och Skänninge bedriver verksamhet för produktion av fjärrvärme som är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. Tillstånden innehåller villkor för drift av produktionsanläggningarna. Även vattenföringen i våra kraftstationer är reglerade enligt Miljöbalken och olika vattendomar. verkar efter dessa och har som målsättning att producera så mycket förnybar energi som möjligt med så liten påverkan på miljön som möjligt. Vår miljöpåverkan är även beroende av våra leverantörer och entreprenörer genom de varor och tjänster vi köper. Vi arbetar därför med att utveckla ett system för att kunna ta ansvar för vår miljöpåverkan även i leverantörs- och entreprenörsledet. För att fortsatt kunna hålla en hög nivå i vårt arbete med ständiga förbättringar och minskad miljöpåverkan har under 2010 förstärkt den interna kompetensen genom att tillsätta en miljöoch kvalitetshandläggare. Produktion och distribution av el producerade under 2010 62 GWh (37,8) 100 % förnybar el 3 i våra vattenkraftstationer och vindkraftverk. Vindkraftsverket i Gislorp färdigställdes i slutet av 2009 och efter provdrift började produktion registreras under 2010. Klackeborgs vindkraftsanläggning, där är andelsägare, färdigställdes under året. Vindkraftsverksamheten fortsätter att byggas ut och utvecklas för att även tillgodose vårt behov av servicetjänster för dessa anläggningar. Vattenkraften utgör fortfarande den största delen av vår elproduktion. Verksamheten är nu i en fas av nysatsning. Kraftstationen i Öjebro firade under året 100 år och förberedelser för upprustning och 1,2 Förnybart bränsle kommer från växtlighet som ständigt förnyar sig, till skillnad från fossila bränslen som tas från kollager som skapades för miljontals år sedan. Förnybart bränsle ger inget nettotillskott av koldioxid i atmosfären vid förbränning. De är en del av kolets naturliga kretslopp och tar upp koldioxid när de växer och avger det genom förmultning eller vid förbränning. 3 Förnybar el- och värmeenergi produceras av energikällor som förnyar sig och inte tar slut. Exempel på detta är sol-, vind- och vattenbaserad energi men även biobränslen som har sitt ursprung i solenergi.

ombyggnation med syfte att möjliggöra förnyade elcertifikat har pågått under året. Detta planeras även för Mjölby kraftstation. Det är en långsiktig satsning i linje med vår vision så att den rena vattenkraften kan fortleva i lång tid framöver. arbetar långsiktigt med att utveckla och bygga ut elnätet bland annat för att möjliggöra framtida utbyggnad av vindkraftproduktion i regionen. En viktig del i denna satsning är byggnationen av den nya mottagningsstationen i Dömestad som påbörjades under året. Produktion och distribution av fjärrvärme Arbetet med att hitta förbättrade lösningar för produktion av värme till Mjölbys fjärrvärmenät fortsätter. Tillståndsprocessen för ett biokraftvärmeverk i Mjölby pågår. Parallellt pågår även en förstudie av en eventuell gemensam biokraftvärmeanläggning med Tekniska Verken i Linköping (TVL). Biokraftvärme innebär att el produceras från förnybart biobränsle och att överbliven värme sedan tas om hand och används till fjärrvärme. Detta är mer resurseffektivt än att endast nyttja bränslet till värme som gör idag. Biokraftvärme innebär även ytterligare ett steg mot att minska vårt behov av oljebaserade reservanläggningar. Det är främst fossila bränslen som har en negativ påverkan och ett av våra mål är därför att minska andelen fossilt primärbränsle i fjärrvärmeproduktionen till max 3 % fram till 2010. I och med att den biobränsleeldade pannan i Skänninge togs i drift 2009 har vi skapat förutsättningarna för att klara detta mål. Under 2010 har större underhållsarbeten utförts på en av biobränslepannorna på Sörby och på biobränslepannan Östanå för att förbättra driftsäkerhet och produktionen ytterligare. Dessutom har vissa reglersystem på oljepannorna bytts ut för att förbättra miljöprestanda och produktion på anläggningen på Industrigatan. 2010 var ett kallt år, med ett slutligt energiindex 4 på 110 % jämfört med 94 % 2009 och 88 % 2008. Året inleddes med en kall vinterperiod och även under den avslutande delen var det betydligt kallare än normalt med december som extrem topp med energiindex 131 %. För att klara av det höga värmebehovet under dessa perioder, har den fossilbaserade reservkraften nyttjats i stor utsträckning samtidigt som biobränslepannorna gått för fullt och haft hög tillgänglighet. Detta har tyvärr lett till att 15 % av vår primärenergi utgjorts av fossilt bränsle under året. Egen produktion el av fjärrvärme 0,4% olja 15,1% rökgask ylare 16,4% trädbrä nsle 68,1% el 0,2% Hilbran d 3,1% TVL förnyba rt 14,3% Total produktion av fjärrvärme till :s nät TVL fossilt 24,4% olja 8,8% trädbrä nsle 39,6% rökgask ylare 9,5% 4 Energiindex är ett index som indikerar hur stort behovet av värme har varit jämfört med normalvärde beräknat utifrån temperatur, men även andra faktorer som sol och vindpåverkan.

Diagrammen ovan visar fördelningen av olika slags bränslen i egen produktion av fjärrvärme samt i total produktion till s fjärrvärmenät. Förnybara bränslen har gröna nyanser, fossila bränslen röda och el anges med blå. Den totala produktionen omfattar även fjärrvärme som köps in från TVL via en transitledning och förnybar fjärrvärme från förbränning av halm som köps in till det lokala fjärrvärmenätet i Väderstad. Olja nyttjas endast som spets- och reservkraft. En viss andel fossilbaserar bränsle beräknas dock komma TVLs avfallseldade basproduktion. I diagrammet nedan redovisas :s produktion per bränsle samt den totala produktionen för de senaste fyra årens fjärrvärmeproduktion. 160 140 120 100 Produktion fjärrvärme 120 100 80 GWh 80 60 40 20 60 40 20 % fossilt bränsle förnybart bränsle total produktion 0 2008 2009 2010 0 *Energiindex se fotnot 4.

Utsläpp till luft De kalla vintermånaderna och den ökade oljeförbrukningen som det lett till har även gett ökade utsläpp av fossilt 5 CO 2, NO x och svavelföroreningar enligt diagrammet nedan. Oljeförbrukningen var även högre än normalt under slutet av 2009 på grund av kall väderlek och därmed hög nyttjandegrad av reservpannorna. Utsläpp till luft 45 ton CO 2 7000 ton NO x och Svavel 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 NOx* Svavel CO2 fossilt *Uppgifter för NO x 2009 och 2010 omfattar samtliga anläggningar. Panna i Östanå togs i drift under 2009. I hållbarhetsredovisningen 2010 redovisas även NO x från oljepannorna för samtliga år. Våra egna transporter vid drift- och underhållsarbeten på våra och våra kunders anläggningar ger upphov till utsläpp genom vår drivmedelsförbrukning. Vår målsättning är att minska andelen fossila drivmedel och öka den förnybara andelen, så att den uppgår till minst 30 % senast utgången 2011. Inom koncernen har 17 % av vår drivmedelsförbrukning varit av förnybar under 2010. För delar av koncernen kan målet uppnås, medan exempelvis underhåll av elnät kräver tyngre fordon och specialfordon som idag inte finns tillgängliga för biogas utan nyttjar diesel. följer teknikutvecklingen på marknaden och kommer fortsätta byta till fordon med bättre miljöprestanda där det är möjligt. Vi vill i första hand använda biogas då det är det bränsle som har minst miljöpåverkan. Biogas minskar inte bara utsläppen av klimatpåverkande gaser genom att ersätta fossila drivmedel, utan minskar även utsläppen av försurande och övergödande utsläpp i form av svavel och kväve. I maj 2010 invigde och Bixia länets första laddstolpar för elbilar. Laddstolparna finns vid McDonalds i Mjölby och är ett steg i att utveckla möjligheterna för alternativa drivmedel i regionen och därmed minska fossilbaserade utsläpp. Ett annat delsteg är arbetet med en anläggning för produktion av biogas. I samarbete med gårdarna Hulterstad och Bleckenstad är vi på god väg att nå vårt mål och under 2011 hoppas vi kunna starta byggandet av anläggningen för uppgradering av fordonsgas vid Sörbyverket. 5 Fossilt CO 2 innebär, att det till skillnad från förnybart CO 2, ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Det kommer från förbränning av fossila bränslen som kommer från kollager som är miljontals år gamla och ingår inte i kolets naturliga kretslopp i naturen.

Utsläpp till vatten Kondensatvatten från fjärrvärmeproduktionen leds enligt nu gällande tillstånd till recipienten 6 Svartån samt Skenaån via dagvattnet. Kondensatvattnet provtas regelbundet med avseende på bland annat suspenderade ämnen, ammoniumkväve och ph enligt fastställda kontrollprogram och resultaten rapporteras vidare till tillsynsmyndigheten. arbetar för att minimera utsläppen av miljöpåverkande ämnen till vatten genom att optimera styrningen av panndrift och reningssystem. Ekonomiskt ansvarstagande För den ekonomiska redovisningen hänvisas till årsredovisningens förvaltningsberättelse och noter. Socialt ansvarstagande Partnerskap vill ta sitt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling i regionen. Dels genom att driva egna projekt och dels som partner där vi stöttar andra aktörers initiativ till hållbara satsningar i Mjölby med omnejd. Exempel på detta är utvecklingen av biogasproduktion, satsning på laddstolpar för elbilar och utbyggnaden av vindkraftproduktion. Vi tillhandahåller även energitjänster som ger kunderna förutsättningar att påverka sin energiförbrukning till att bli så effektiv som möjligt. Kunder Inom s verksamhetsområden är det viktigt att vi arbetar med öppenhet och ömsesidigt förtroende mot våra kunder. Både fjärrvärme-, och eldistributionsverksamheten styrs av en mängd lagar och regler som ska säkerställa kundernas intressen. är sedan 2005 REKO-märkt 7 enligt ett regelverk skapat i samarbete mellan fjärrvärme- och fastighetsbranschen. REKO är en kvalitetsmärkning som innebär att gjort ett frivilligt åtagande att arbeta för att stärka kundens ställning genom ökad kunskap och insyn i verksamheten. Kunder som upplever att fjärrvärmeleverantören bryter mot REKO:s regelverk kan anmäla detta till en oberoende kvalitetsnämnd. För att uppfylla kraven har bland annat hållit öppna informationsmöten för fjärrvärmekunderna under 2010. Eldistributionen regleras genom bland annat ellagen. Regelverket skyddar kunden genom att villkoren för distribution så att kunden bland annat får skäliga priser och säkra leveranser. rapporterar årligen till Energimarknadsinspektionen hur vi verkar för detta. Varje år genomför en kundundersökning för att få en uppfattning om hur kunderna upplever samt att undersökningen tydliggör våra styrkor och svagheter. har generellt ett högt resultat som indikerar mycket nöjda kunder. Personalens bemötande och att vi är ett lokalt företag är återkommande styrkor som lyfts fram. Fakturor och information på exempelvis hemsida är områden som kunderna upplever att vi är svagare på. Dessa områden är fokus för det förbättringsarbete som startade 2010 och som fortsätter under kommande år. Personal Statistik över s personalsammansättning och sjukfrånvaro redovisas under not 4 i Årsredovisningen. En medarbetarundersökning genomförs varje år för att på samma sätt som för kundundersökningen ge en uppfattning om våra medarbetares syn på företaget. Undersökningen tydliggör våra interna styrkor och svagheter inom områden som exempelvis ledarskap, arbetssituation och som företag. Undersökningen för 2010 gav ett ökande positivt resultat där vår satsning på ledarskap och 6 Recipient kallas vattendrag sjö som tar emot utsläpp. 7 Mer information om REKO fjärrvärme finns på www.svenskfjarrvarme.se

beslutsvägar gett tydligast utslag. Medarbetarna är generellt mycket nöjda med sin arbetssituation och stödet från sina arbetskamrater. Dock märker många av hög arbetsbelastning. Detta kan härledas till att 2010 varit ett mycket händelserikt år med hög utvecklingstakt och många nya krav på vår verksamhet. bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi har en tillsatt arbetsmiljökommitté bestående av nio personer varav fyra är fackligt tillsatt representanter (skyddsombud) och en är extern representant från företagshälsan. Målsättningen är att vårt systematiska arbetsmiljöarbete ska bidra till att förebygga olyckor, tillbud och ohälsa. En del av arbetet består av att organisera skyddsronder och administrera avvikelser som uppkommer under dessa. En annan viktig uppgift är att utveckla tillbuds- och olycksregistreringen för att prioritera nödvändiga åtgärder. En tillsatt friskvårdsgrupp arbetar aktivt med friskvårdsarbetet i företaget. Gruppen har totalt fem medlemmar varav en ledningsrepresentant. är Hälsodiplomerade av Korpen sedan 2007 och uppmuntrar anställda till hälsofrämjande aktivitet genom att bland annat erbjuda tillgång till massör, gemensam gruppträning och gemensamma evenemang som kan betalas med friskvårdspeng enligt skatteverkets regler. satsar på att säkerställa och utveckla personalens kompetens. Under 2010 infördes ett kompetensutvecklingssystem som hjälper oss ta tillvara på den befintliga kompetensen inom företaget, samtidigt som det framgår var kompetenshöjande insatser behöver genomföras. Systemet är också till stöd för att följa upp att krav för återkommande utbildningar, certifikat och liknande uppfylls. Under året har det bland annat genomförts grundläggande brand- och miljökunskaper, utbildningar som återkommer regelbundet. För personal som jobbar med projektering och utförande har utbildning i BAS-P och BAS-U genomförts. Enhetschefer i de olika verksamhetsområdena har fått bygga på sin kompetents inom ekonomi och ledarskap. Utöver detta görs även med individanpassade utbildningssatsningar för att stärka den egna personalens kompetens så att det är rustade för att möta de krav de ställs inför.