SENASTE NYTT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN NR 3 DECEMBER 2008 tid är här Världens mäktigaste politiker i G8-gruppen konstaterade i sitt slutdokument från mötet i somras att kärnkraften måste få en nyckelroll i den globala kampen om växthuseffekten. Kärnkraftsindustrin är på frammarsch och det pågår ett systematiskt arbete med att utveckla framtidens reaktorer. Nytt konsultbolag i Studsvik-gruppen Vi har köpt en kronjuvel Sid 12 Framtidens kärnkraft Sid 9
Bildtext Foto: Jan Lindblad Jr
ledare av Magnus Groth, koncernchef och VD Studsvik vidgar sin marknad DEN GLOBALA FINANSKRISEN är tydlig för alla. Det finns anledning att tro att kärnkraftsindustrin påverkas mindre än flertalet andra branscher. Kärnkraftsbolag är i allmänhet stora, har stark balansräkning och är lönsamma. Dessutom har vår bransch långa ledtider vilket bidrar till ytterligare stabilitet i kundrelationerna. Moderniseringsprogram och uppgraderingar i befintliga anläggningar har kort återbetalningstid och genomförs troligen enligt plan. Investeringar i ny produktionskapacitet ställer krav på extern finansiering och kan, som finansmarknaden ser ut för närvarande, komma att senareläggas. Avveckling av äldre anläggningar kommer förmodligen att fortsätta för att reducera framtida risker men är i många länder beroende av statlig finansiering. Vad som än händer kommer våra skickliga medarbetare inom materialteknik och programvaror att se till att vi kan erbjuda attraktiva produkter och tjänster både inom nybyggnadsverksamhet och moderniseringsprojekt runt om i världen. Frankrike är en av världens största kärnkraftsmarknader. De senaste åren har vi noterat en ökande efterfrågan från Frankrike på Studsviks tjänster inom design, engineering, avveckling och strålskydd. För att på bästa sätt svara upp mot efterfrågan har vi nyligen öppnat ett kontor i Sens söder om Paris, som organisatoriskt leds av vår väletablerade Tysklandsorganisation. Slutligen vill jag välkomna ALARA Engineering till Studsvik. ALARA är en välkänd och respekterad kärnkraftskonsult inom områdena säkerhetsrapporter, kemistudier, radiologiska analyser, rivningsstudier och transientanalyser. Tillsammans ser vi många möjligheter att erbjuda våra kunders befintliga och framtida kärnkraftsanläggningar en starkare produktportfölj inom driftoptimeringsområdet. INNEHÅLL NR 3 DEC 2008 Nytt försäljningskontor i Paris...4 Kärnkraftens renässans...5 Framtidens kärnkraft...9 Studsviks och nordiskt forum för generation IV...11 Nytt konsultbolag i Studsvik-gruppen...12 Utbildning säkrar vår marknadsposition...13 Ingen säkerhetsrisk vid Kozloduy...14 Studsvik medlem i WKK...14 Senaste nytt om MRF...14 Trevlig läsning! Studsvik News ges ut av Studsvikkoncernen för fortlöpande information om verksamheten. Ansvarig utgivare: Jerry Ericsson Redaktör: Eva-Lena Lindgren Telefon: 0155-22 10 00 E-post: studsvik@studsvik.se Adress: Studsvik AB, Box 556 611 10 Nyköping Produktion/text: Citat Marcom/ Citat Journalistgruppen Omslagsbild: Matton Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008 3
Nytt försäljningskontor i Paris Studsvik har öppnat ett nytt försäljningskontor i Paris. Frankrike är med sina 54 kommersiella kärnkraftsreaktorer den största kärnkraftsmarknaden i Europa. UNDER MÅNGA ÅR har Studsvik aktivt bearbetat den franska marknaden, främst från Sverige. Bakgrunden till att vi nu etablerat en fast bas är att vi ser goda möjligheter att växa organiskt i kombination med allianser och förvärv. Det nya kontoret, som i praktiken är ett dotterbolag till Studsvik Tyskland, kommer att erbjuda ingenjörstjänster och metodutveckling, men även delta i rivningsprojekt och avfallshantering. Det är den typen av internationell expertis som Studsvik samlat på sig genom åren. Min uppskattning är att vi kommer att vara cirka 15 personer här i slutet av året och vi förväntar oss en tillväxt under nästa år, säger Ulf Kannengiesser, chef för segment Tyskland. Vi har blivit medlemmar i PNB (Pôle Nucléaire Bourgogne) och på så sätt deltar vi tillsammans med andra partners i större projekt som handlar om utformning, planering och tillverkning i Bourgogne. Han berättar vidare att den franska organisationen kommer att marknadsföra de etablerade och effektiva avfallsmetoderna som tillämpats i Sverige i många år. Dessa metoder rör sig framför allt om förbränning och smältning av kontaminerat material i kombination med en framgångsrik volymreducering. Förutom detta stödjer vi vårt franska dotterbolag med vår erfarenhet när det gäller avveckling, ingenjörstjänster och strålskydd. Med bas i Tyskland, betjänar Studsvik kunder i Tyskland, Schweiz, Belgien, Frankrike och Nederländerna. Vi är övertygade om att vi är en kompetent partner till våra franska kunder under teknisk ledning av Thierry Hoffman. Han har en bred kunskap om den franska kärnkraftsmarknaden. 4 STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008
Foto: Mattias Bardå 439 kärnreaktorer i 30 länder står för cirka 15 procent av den elektricitet som jordens befolkning förbrukar. Och 36 nya reaktorer är under uppbyggnad. Dessutom planeras det för ytterligare 81 nya reaktorer. Kärnkraftens renässans är med andra ord här på allvar. STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008 5
Kärnkraftens renässans När världens mäktigaste politiker i G8-gruppen avslutade sitt möte på den japanska ön Hoikkaido i början av juli i år skrev de i sitt slutdokument att kärnkraften måste få en nyckelroll i den globala kampen om växthuseffekten. I spåren av klimatförändringarna har kärnkraften fått ett uppsving världen över. Signalen från G8-mötet är bara en av flera som visar att kärnkraften nu gör comeback som framtidens energikälla. Dagligen kan vi läsa om hur klimatet förändras, oron för vad som händer är stor, larmen duggar tätt. Oljepriset ligger på höga nivåer, Indien och Kinas behov av elektricitet ökar. Enligt FN-organet IAEA kan produktionen av energi från kärnkraft fördubblas fram till år 2030 Beroendet av oljan och prisökningarna på detta energislag samt riskerna med att vara beroende av de länder som levererar olja, har sannolikt påverkat den förändrade bilden av kärnkraft som energikälla. Den allmänna opinionen blir alltmer positiv till kärnkraften vilket är en stor skillnad mot den infekterade debatt som föregick den svenska kärnkraftsomröstningen i mars 1980. Idag handlar det mer om att minimera vår miljöpåverkan och minska användningen av fossila bränslen. Uppgradering och renovering Just nu är 439 kärnreaktorer i drift i 30 länder runt om i världen. De producerar cirka 15 procent av den elektricitet som jordens befolkning förbrukar. Atomenergiorganet IAEA:s statistik visar att 36 nya reaktorer är under uppbyggnad i världen, de flesta i Kina, Indien och Ryssland. Förutom detta planeras för ytterligare 81 reaktorer runt om i världen. Det kraftigt ökade intresset för kärnkraft har lett till att utbyggnaden kan stoppas upp eftersom det rådet ett underskott på kompetens inom området i hela världen. Men även brist på komponenter kan leda till en långsammare utbyggnadstakt. Men det sker mer än att kärnkraften byggs ut. Sveriges uppgradering och renovering för att förlänga driftlivslängden är ett tecken på en vilja att modernisera och föryngra. Under de kommande sex åren satsas 175 miljoner kronor på kärnteknisk forskning och utbildning vid flera svenska universitet. Av dessa svarar kärnkraftsindustrin för mer än 100 miljoner kronor, via samverkansorganet Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC. Ett nytt förhållningssätt till kärnkraftsindustrin tar sig uttryck inte bara i moderniseringar eller nybyggnationer. Industrin präglas av ett konsekvent hållbarhetstänkande. Anläggningar som projekteras idag har detaljerade planer för hela livscykeln, allt från hur driftavfall ska tas om hand till hur framtida avveckling ska ske. Storbritannien har ett väl utarbetat program för att ta hand om det gamla avfallet från sin militära verksamhet och från forskningen. Samtidigt som detta sker stängs en del äldre kärnkraftverk och andra moderniseras. I Sverige produceras lika mycket el idag med tio reaktorer, som med tolv när Barsebäck var i drift. Positiva regeringschefer Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Storbritanniens premiärminister Gordon Brown säger båda att de är positiva till en utbyggnad. I våras skrev de två länderna under ett avtal om utökat franskt-brittiskt kärnkraftsutbyte. Även den tyska regeringschefen vill modernisera de 17 tyska reaktorerna och driva dem vidare. Under de senaste 20 åren har kärnkraftsutbyggnaden koncentrerats till Sydostasien. Men sedan några år tillbaka förbereds en omfattande utbyggnad även i västländerna. I Finland håller en ny stor reaktor på att byggas liksom i Frankrike. I Storbritannien planerar man att ersätta tio äldre reaktorer med ny kärnkraft. I USA har de första ansökningarna om nya reaktorer gjorts på nästan 30 år. Tack vare kärnkraftens klimatfördelar bedöms den i allt fler länder som en nödvändig del av satsningen på hållbar och framtida energiförsörjning. Energipolitiken i Sverige har varit inriktad på att ersätta kärnkraften med förnybar energi på sikt. Vattenfalls bedömning är att kärnkraftverken bör drivas under hela sin tekniska och ekonomiska livslängd. En produktionsanläggning måste förr eller senare avvecklas, både av ålders- och lönsamhetsskäl. De reaktorer som finns idag har en teknisk livslängd på 40 60 år. Men det är inte enbart den tekniska livslängden som är avgörande för framtida utveckling. Även politiska beslut spelar stor roll. Hittills har cirka 110 kommersiella kärnkraftverk lagts ner runt om i världen samt cirka 250 forskningsanläggningar och ett antal anläggningar för bränslehantering. Oskarshamns reaktorhall O3 6 STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008
Foto: www.okg.se Varför mer kärnkraft? KSU, Kärnkraftssäkerhet och Utbildning, argumenterar i en analys varför kärnkraften behövs: Ny elproduktion behövs Utbyggnaden av förnyelsebara energikällor anses vara dyr och alltför långsam Kärnkraftsproduktion är praktiskt taget fri från koldioxidutsläpp Ny kärnkraft anses ha god konkurrenskraft även långsiktigt Säkerheten vid världens kärnkraftverk har förbättrats avsevärt de senaste tjugo åren Leverantörer erbjuder nya reaktortyper med bättre driftsegenskaper Avfallsfrågan är inte på samma sätt som tidigare en kontroversiell fråga för kärnkraften Kärnkraftssäkerhet och Utbildning AB, KSU, bildades 1972 av de svenska kärnkraftsföretagen och ingår sedan år 2000 i Vattenfallkoncernen. Företaget omsätter 250 miljoner kronor och har cirka 200 anställda. STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008 7
Kärnkraftens renässans Studsvik News frågade två inom branschen om de upplever att kärnkraften är på väg mot en renässans. Claes-Inge Andersson, informationschef på kärnkraftverket i Forsmark menar att han märker av det på fler sätt. Inte minst gäller det våra besökare som nu uppgår till cirka 15 000 20 000 om året. Vi får fler förfrågningar om besök, men kan tyvärr inte ta emot fler än vad vi gör. De som besöker oss idag är ett tvärsnitt av befolkningen där de allra flesta är mycket intresserade av energi- och klimatfrågorna. Kärnkraften är idag ett realistiskt framtidsalternativ för vår energiförsörjning, utsläppen av växthusgaser är minimala under hela livscykeln. Vi ser också en positiv trend av att allt fler yngre söker utbildningar som har bäring på kärnkraftsindustrin. Det märker vi även när vi rekryterar, vi har många sökande till de tjänster som annonseras ut. Och då inte bara till yrken som har ren koppling till reaktorfysik och andra utbildningar på högskole- och universitetsnivå, utan även till tjänster inom drift och underhåll, säger Claes-Inge Andersson. Nils-Olov Jonsson är föreståndare vid Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC) och han berättar att SKC:s finansiärer, Forsmark, Ringhals, OKG och Westinghouse tillsammans med Strålskyddsmyndigheten (SSM) stödjer utbildning och forskning inom svensk kärnkraftsindustri. Den 1 januari startade en ny sexårsperiod där kärnkraftsindustrin och SSM satsar 102 miljoner på utveckling inom området på KTH, Chalmers och Uppsala Universitet. Vi gör det för att säkra att det ska finnas professorer och lektorer på högskolorna som är viktiga för en bra utbildning och för att stödja forskningsprojekt som kan vara nyttiga för industrin. Dessutom är ambitionen med satsningen att få ut forskningserfarna personer i kärnkraftsindustrin. Tillsammans stödjer detta framför allt två områden: Att klara kompetensförsörjningen till de befintliga anläggningar som är i drift idag. Att generera en beredskap inför eventuella nybyggnationer där ny kärnkraft ersätter kärnkraftsblock som tas ur drift av åldersskäl. De angivna finansiärerna har under lång tid stött forskning och utbildning på våra högskolor och universitet. Under de senaste 15 åren och inklusive den nu påbörjade sexårsperioden har de satsat cirka 250 miljoner på detta område. Jag kan se att det nu sker en något ökad satsning totalt sett, säger han. Nils-Olov Jonsson nämner även att i regeringens budgetproposition för 2009 som nyligen presenteras ingår en satsning om än fortsatt blygsam på forskning inom kärnkraftsområdet. Avsikten är att öka insatserna successivt upp till 15 miljoner, huvudsakligen inriktade på forskning om ny reaktorteknologi, fjärde generationens kärnkraftverk. Forsmarks kärnkraftverk Ringhals kärnkraftverk 8 STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008
Framtidens kärnkraft Elektricitet som energiform är en grundläggande förutsättning för att ett land ska kunna utvecklas till det vi idag ser som ett modernt samhälle. Fortfarande saknar dock en fjärdedel av jordens befolkning tillgång till el. Foto: Jan Lindblad Jr MÅNGA SNABBT växande ekonomier avser att bygga ut elproduktionen kraftigt för att fortsätta sin ekonomiska expansion och prognoser till år 2050 pekar på en fördubbling av efterfrågan på energi, främst elektricitet. Två tredjedelar av elektriciteten i världen produceras för närvarande genom förbränning av fossila bränslen. Det i sin tur ger ökade koldioxidutsläpp. Kärnkraften är då ett alternativ för kontinuerlig elproduktion. Intresset för ny kärnkraft innebär att reaktorer som tidigt togs i drift behöver ersättas inom en snar framtid. Ekonomin för kärnkraftsanläggningarna förbättras genom att de kan vara i drift upp till 90 procent per år och många uppgraderas med högre effekt. Urantillgångarna beräknas räcka mycket länge och priset på uran är en liten del av en producerad kilowattimme. Generation I (Gen I) Den första generationen kärnkraftsreaktorer är de pilotanläggningar som byggdes åren 1940 1960. Många av dem var forskningsanläggningar eller kopplade till militära program. Generation II (Gen II) Den andra generationen kärnkraftsreaktorer var de som byggdes för kommersiellt bruk från 1960-talet fram till mitten av 1990-talet. Alla svenska reaktorer idag tillhör den andra generationen, liksom de flesta av de drygt 400 reaktorer som finns i världen idag. De vanligaste typerna av andra generationen är lättvattenreaktorer. Det innebär att i reaktorerna kyls bränslet med vatten som samtidigit fungerar som en dämpare av de neutroner som driver kärn- reaktorerna. Som bränsle används antingen låganrikat uran eller så kallat MOX-bränsle där plutonium från uttjänt kärnbränsle separerats och blandats med uran-238 till nytt kärnbränsle. Generation III (Gen III) Den tredje generationens kärnkraftsreaktorer började byggas i slutet av 1990-talet. Den första europeiska reaktorn byggs nu i Olkiluoto i Finland. Skillnaden är att de är effektivare på att producera el och anses även säkrare, bland annat genom dubbla väggar i reaktorinneslutningen, byggnader som ska tåla terrorattacker och inte minst säkerhetssystem som ska vara självgående och oberoende av operatörerna. (forts. nästa sida) STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008 9
Generationsklassificering av kärnkraftverk Generation I Tidiga prototyper Generation II Kommersiella reaktorer Generation III Avancerade lättvattenreaktorer Generation III+ Evolutionary designs Generation IV Revolutionary designs 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 Gen I Gen II Gen III Gen III+ Gen IV Kort om bridreaktorn Bridreaktorn är en kärnreaktor där flera klyvbara atomkärnor nybildas än vad som förbrukas genom klyvning. Bränslet i en bridreaktor är en blandning av uran-238 eller naturligt uran och plutonium (cirka 15 procent) Vid klyvningen av plutoniumkärnorna uppstår förutom värmeenergi också snabba, högenergetiska neutroner som kan absorberas av uran-238, varvid nytt plutonium bildas. I bridreaktorerna kan nästan 100 procent av det naturliga uranet komma till användning för energiproduktion. Namnet bridreaktor (från engelskans breed ) är en reaktor som tillverkar nytt användbart bränsle. Fakta: I huvudsak Vetenskapsmagasinet, svt.se Foto: Jan Lindblad Jr Generation IV (Gen IV) Den fjärde generationens kärnkraftsreaktorer är under utveckling och man hoppas kunna introducera kommersiella reaktorer runt år 2030. De första ska börja byggas om några år och vara färdiga runt 2020, bland annat i Frankrike, Belgien, Japan och USA. De ledande kärnkraftsländerna har startat stora forskningsprogram för framtida kärnteknik i internationell samverkan. Klimatfrågan och det växande energibehovet har i stor grad bidragit till det nyvaknade intresset för kärnkraft. Ett stort internationellt samarbete för att ta fram nästa generations reaktorer, kallad Generation IV, har påbörjats. Forskningsprogrammet drivs genom Generation IV International Forum (GIF) där EURATOM är en av medlemmarna. Flera EU-projekt pågår också för att utveckla Gen IV-koncepten. I några av dessa finns även Sverige representerat. Utvecklingen av de nya reaktortyperna kräver stora forskningsinsatser inom olika områden såsom bränslecykeln, säkerhet, bränsle och material m m. Samtliga Gen IV- reaktorer arbetar vid högre temperaturer än dagens reaktorer vilket bland annat ställer stora krav på egenskaperna hos de material som skall användas. Andra typer av kylmedel än vad som används idag kommer att användas i Gen IV-reaktorer. Helium, bly, superkritiskt vatten, natrium och olika salter är exempel på föreslagna kylmedel. Interaktionen mellan material och kylmedel vid de höga temperaturerna utgör stora forskningsområden inom materialforskningen för de nya reaktortyperna. Andra utmaningar är bränsledesign och reaktorsäkerhet. För nuvarande reaktortyper finns en bra bas för forskning men för framtida reaktorsystem behöver vi stärka oss. Ett av Gen IV-koncepten handlar om att vidareutveckla så kallade snabba reaktorer. Tanken var redan under 1960-talet att bygga snabba bridreaktorer, reaktorer som har egenskapen att de kan producera plutonium av det uran som inte används i vanliga reaktorer. Det producerade plutoniet kan, efter upparbetning, sedan återanvändas som nytt bränsle. På detta sätt utnyttjas det ursprungliga bränslet bättre och man hushållar med naturens resurser. Denna typ av reaktorer är dock tekniskt komplicerade. Till exempel måste man använda andra kylmedel, som flytande natrium, vilket ställer stora krav på kylsystemen. Ett annat mål i denna utveckling är att framtida reaktorer inte ska ge något långlivat kärnavfall. Tanken är att man i fjärde generationens snabba reaktorer ska stoppa in upparbetat högaktivt avfall från vanliga reaktorer och som efter körning i de snabba reaktorerna förvandlas från långlivat avfall som kräver 100 000 års slutförvar till relativt kortlivat avfall (500 1000 års slutförvar). Kärnkraften har en stor teknisk utvecklingspotential, energiråvaran uran är långsiktigt uthållig och de långsiktiga lösningarna förefaller vara ekonomiskt konkurrenskraftiga. Det som framför allt lockat fram utvecklingen av den fjärde generationens reaktortyp är att den hushållar med uranbränslet på ett sätt som gör uranet till en uthållig resurs under tusentals år eller kanske ännu längre. 10 STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008
System och kunskapsutveckling inom kärnkraftverk Generation I Tidiga prototyper Generation II Kommersiella reaktorer Generation III Avancerade lättvattenreaktorer Generation III+ Evolutionary designs Generation IV Revolutionary designs 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 Gen I Gen II Gen III Gen III+ Gen IV Djup kunskap Kunskap att utveckla Ökande systemkomplexitet Studsvik och nordiskt forum för generation IV Målsättningen med detta projekt i Studsvik är att bygga upp ett nätverk och föreslå en infrastruktur för forskningssamarbete på Gen IV reaktorer. Efter finsk förebild är avsikten att skapa ett långsiktigt, hållbart svenskt program för Gen IV-forskning i samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och industri. Det nya nätverket ska stärka Sveriges ställning på området och öka inflytandet på internationell forskning. Nätverket ska fungera självständigt efter denna planeringsinsats och kunna finansiera forskningsinsatser i Sverige. Ett sådant forum finns i Finland, det så kallade GEN4FIN omfattande industri och högskola. Med detta som utgångspunkt arbetar Studsvik nu inom projekt för NKS och Vattenfall med att kartlägga pågående Gen IV-aktiviteter på svenska universitet. En kartläggning görs av tillgänglig kompetens, utrustning och koder som används. Seminarium kommer att ordnas för att samla alla intresserade och sprida kunskap och information angående den nya tekniken och föreslagen verksamhet. Projektet genomförs i samarbete med Chalmers, KTH och Studsvik. Under projektets gång ska nätverket utökas och deltagande av andra intressenter såsom Uppsala Universitet, Vattenfall, E.ON och annan industri förutses. Projektet har följande målsättningar: Etablera ett nukleärt forum för Gen IVfrågor, framför allt inriktat på bränsle, kapsling, material och kylmedel. Sprida kunskap om forskning om Gen IV till intressenter i branschen. Inspirera unga människor om Gen IV inom området forskning och utveckling. Identifiera möjligt samarbete med andra Nordiska länder Resultatet ska användas för att komma framtill nya projektidéer kopplade till internationellt arbete, till exempel EU-projekt. Några exempel på aktiviteter som har startat och som planeras inför nästa år: Kartlägga nordiska organisationer med Gen IV-verksamhet (2008). Initiera samarbete mellan nordiska organisationer med eller med ett framtida intresse av Gen IV-verksamhet (2008). Etablera ett nordiskt nätverk (2009). Ett tvådagars seminarium för samarbetspartners, forskningsorganisationer, universitet och företag (2008 2010). Öka kännedomen om Gen IV-teknikerna hos yngre tekniker (2008 2010). Undersöka möjlig finansiering (2009 2010). Kontaktpersoner Studsvik Nuclear, samordnare för det svenska forumet: Clara Anghel, Anders Molander och Joakim Karlsson. VTT samordnare för det finska forumet: Liisa Heikinheimo. En webbsida för Gen IV-aktiviteter är under uppbyggnad: www.studsvik.se/generationiv Nordiskt forum för Gen IV Den 2 3 oktober 2008, organiserade Lappeenranta Univeristy of Technology, Finland, i samarbete med VTT och GEN4FIN ett internationellt seminarium, där även deltagare från svenska nätverket och Studsvik deltog. STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008 11
Nytt konsultföretag i Studsvik-gruppen Nu får Studsvik ett tillskott av nya erbjudanden inom områden som säkerhetsrapporter, kemiutredningar, radiologiska analyser och avancerad modellering av transienter. Det sker genom köpet av ALARA Engineering AB, ett konsultföretag med tre erfarna konsulter. ALARA Engineering kompletterar Studsviks konsultrörelse och ger nya tillväxtmöjligheter i en bransch som präglas av tillväxt och framtidstro. Köpet blev klart i början av oktober efter att den första kontakten togs i våras. Inom en snar framtid flyttar ALARA från den nuvarande adressen i Skultuna till Västerås, 15 kilometer söderut. Planen är att de ska dela kontor med några av sina nya kollegor i Studsviks dotterbolag Studsvik Scandpower. Vi startade ALARA 1995 och nu känns det som en lämplig tidpunkt att långsiktigt säkerställa den kompetens vi har byggt upp, säger ALARAs VD, Klas Lundgren. Bevara kompetensen I det sammanhanget beskriver han sig skämtsamt som en silverrygg, alltså en person som går i pension om ett antal år och vars kompetens och kunnande nu säkras. I och med köpet blir ALARA ett dotterbolag till Studsvik Nuclear AB inom segmentet Global Services. Han berättar att kollegorna i branschen, framför allt den svenska kärnkraftsindustrin gratulerar till förändringen och ser den som en trygghet att kompetensen inom bland annat strålskydd nu långsiktigt tillgodoses och säkras. Det finns ett tryck från industrin om ett ökat säkerhetstänkande, säger Hjalmar Wijkström. Delvis beror det på att planerade effekthöjningar ökar och marginalerna utnyttjas mer än tidigare. Hjalmar började på ALARA 2001 och har som specialitet termohydraulik, nödkylning av reaktorer och processimulering. Tillsammans med Christer Bergström som arbear med databehandling och programutveckling har trion med Klas Lundgrens kompetens inom radioaktivitet, vattenkemi och rivningsstudier, engagerats genom åren av den svenska kärnkraftsindustrin. Men även kärnkraftsindustrin i Finland, Japan och Tyskland är kunder som efterfrågar ALARAs spetskompetens. Liten och smidig Jag tycker det ska bli mycket spännande att ta med oss vårt lilla bolags smidiga sätt att jobba in i Studsvik. Vi ser fram emot ett spännande kunskapsutbyte där vi nu kan fortsätta att utveckla vår verksamhet som en del i Studsviks organisation. De senaste årens arbete har präglats av vad de rubricerar som bulkarbeten för de svenska kärnkraftverken. Framför allt i samband med effekthöjningsprojekt och att många nyinvesteringar genomförs. Det kräver en mängd nya och kompletterande analyser, modelleringar och dokumentation, säger Klas Lundgren. Jag brukar säga att varje ny komponent motsvarar en tiofaldig investering i dokumentation kring säkerheten. Företaget ALARA Engineering har alltså funnit sin nisch, både när det gäller produkter, men även förmåga att erbjuda unik kompetens. Nya investeringar 1990-talets miljödebatt handlade till stor del om att ersätta kärnkraften med andra energislag. Men nu har industrin fått ett uppsving, främst i samband med den allmänna miljödebatten och frågor om miljöpåverkan och säkerhet. Runt om i världen sker investeringar i nya anläggningar. Ett resultat av denna tidigare ambition att stänga av kärnkraften är att nyrekryteringen under en period var svag och att kompetensen i viss mån därmed urholkats inom branschen, bland annat inom området strålskydd. Dessutom står vi inför ett stort generationsbyte bland de äldre medarbetarna. Därför känns det så bra att vi nu blir en del i Studsvik där det är lättare att ombesörja en generationsväxling, säger Christer Bergström som tillsammans med Klas var en av grundarna av aktiebolaget ALARA Engineering. Christer Bergström beskrivs av ALARAs VD som företagets dataorakel. Han sköter företagets administrativa datorprocesser och arbetar bland annat med databaser med mätvärden från kärnkraftverken. Vi har sett till att föra frontlinjen framåt genom att kontinuerligt bevaka vad som är nytt i branschen. Det gör vi genom våra egna pågående projekt, nätverkande, medverkan på seminarier och inte minst genom att systematiskt bevaka ny teknisk dokumentation. Vi har köpt en kronjuvel Vi har köpt en kronjuvel. Vårt förvärv av ALARA Engineering är ett strategiskt köp. Vi har höga förväntningar på förvärvet och ser många synergier med vår befintliga konsultverksamhet, säger Magnus Arbell (bilden), VD för Studsvik Nuclear. Magnus Arbell konstaterar vidare att ALARA är ett mycket känt namn och har ett gott anseende i kärnkraftsindustrin. Nu bygger vi vidare och planerar att expandera vår närvaro i Västerås där Studsvik Scandpower redan har kontor. Vi ska säkerställa att ALARAs kompetens förs vidare till de yngre medarbetare vi redan har, men även till nya medarbetare inom Studsvikkoncernen. Alla har stor kompetens inom sina respektive områden och tillsammans kommer vi att ha ännu bättre möjligheter att jobba med framtida projekt. Planen är att tillsammans med Studsvik Nuclear och Studsvik Scandpower finna synergier bland annat inom mjukvaruutveckling, reaktorsäkerhet och materialteknik och att göra Västeråskontoret till ett kompetenscenter och leverantör av kvalificerade tekniktjänster. Det är roligt att affären är i hamn. Nu kan vi börja agera tillsammans ut mot marknaden, Studsvik och ALARA Engineering. 12 STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008
Foto: Studsvik Utbildning säkrar vår marknadsposition Ny teknik och nya lagföreskrifter samt den ekonomiska utvecklingen ställer kontinuerligt nya krav på Studsvik och medarbetarna i företaget. Nya uppgifter kräver ofta specialistkunskaper. Studsvik Tyskland koncentrerar sig framförallt på tre huvudområden: Strålskydd Dekontaminering Säkerhet Inom strålskydd utbildas fem medarbetare årligen. Det är ett samarbete mellan Studsvik och Handelskammaren i Tyskland och består av både teoretiska och praktiska studier. Inom dekontaminering genomförs en tvåveckorsutbildning som resulterar i ett utbildningsbevis. Tre medarbetare går utbildningen varje år. Studsvik i Tyskland har samarbetat med handelsuniversitetet i Berufsakademie Karlsruhe i mer än 20 år. Varje år utbildas en till två studenter inom området säkerhet. Programmet omfattar studier i tre år, där både praktiska och teoretiska delar ingår. Examen kan jämföras med motsvarande universitetsstudier och Studsvik stöttar studenterna med ett stipendium. Våra medarbetare erbjuds fortlöpande vidareutbildning i mätteknik och metoder för avveckling av reaktorer och system för att säkra att de har rätt kompetens för uppgiften. Andra områden som påverkar utbildning och utveckling är nya lagkrav, vilket till exempel kräver kontinuerlig utbildning inom strålskydd, hälsa och säkerhet. Utbildningsinsatser är avgörande för att säkerställa Studsviks position på marknaden. Dessutom är goda utbildnings- och utvecklingsmöjligheter viktigt för att kunna attrahera nya medarbetare. STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008 13
Ingen säkerhetsrisk vid Kozloduy Det bulgariska kärnkraftverket Kozloduy anklagades för att använda upparbetat uran som bränsle. Detta skulle innebära en ökad risk och vara skadligt för de anställda eftersom det återanvända bränslet avger mer gammastrålning än vanligt bränsle. På egen begäran och för att få en opartisk granskning av anklagelserna vände sig kärnkraftverket tilli den internationalla samarbetsorganisationen IAEA. Men de menade att det inte var deras uppgift att kontrollera hur stor andel av det klyvbara bränslet som används på nytt. De hänvisade därför vidare till tre företag. Uppgiften föll på Studsvik som var det enda företaget som med kort varsel kunde utföra uppgiften. En del länder använder utvunnet uran flera gånger som bränsle, framför allt i syfte att minimera avfallet som ska gå till slutförvaring, men även för att det finns lite klyvbart uran kvar efter att det används första gången. Det säger Christoffer Ellmark som är specialist på radiofysik i Studsvik. I Sverige är det inte tillåtet, men i andra länder, som till exempel Frankrike är det godkänt. Jag reste ner till Kozloduy och med hjälp av en detektor kunde vi mäta upp hur stor andel uran-232 som förekom i bränslet. Uran-232 bildas i reaktorn och går inte att rena bort när man återvinner bränslet. Dess dotternuklider ger upphov till den förhöjda nivån av gammamstrålning. Det visade sig att halten Uran-232 var mycket låg, som mest 0,000 000 0001 gram per gram uran. Detta är bara en tiondel av vad bränsletillverkaren certifierat som högsta tillåtna nivå. Jag vill inte spekulera i bakgrunden till anklagelserna, men det känns bra att vi från Studsvik snabbt kunde hjälpa till att säkerställa med fakta att inga fel hade begåtts och att de anställda inte utsattes för onödigt höga strålningsnivåer i kärnkraftverket, säger Christoffer Ellmark. Studsvik medlem i WKK Studsviks tyska dotterbolag har nyligen blivit medlem i WKK (Wirtschaftsverband Kernbrennstoff-Krieslauf e.v.), som är den tyska kärnkraftsindustrins branschorganisation. WKK erbjuder sina medlemmar: Information om nya regler, riktlinjer och teknisk utveckling Specialister i WKK stöttar med kompetens rörande lagkrav som är viktiga för industrin WKK hjälper till med myndighetskontakter Bistår med kompetens rörande tekniska, ekonomiska och politiska frågor tillsammans med representanter från andra medlemmar i organisationen och med de olika avdelningarna inom WKK. WKK är en opartisk organisation som kan användas rörande budskap i pressreleaser eller andra publika företagsfrågor. Deltar i seminarier för medlemmar i organisationen Personligt nätverksarbete inom WKK Medlemmarna i WKK är mycket välkända i den tyska kärnkraftsindustrin. Här finns AREVA NP, NUKEM, ANF, Siempelkamp Senaste nytt om MRF UPPFÖRANDET AV STUDSVIKS anläggning för att hantera lågaktivt avfall i Storbritannien, Studsvik Metal Recycling Facility (MRF), har kommit en bit på väg. Byggnadens Nukleartechnik, URENCO. GNS, Siemens PG med flera. WKK erbjuder specialistråd till institutioner om frågor som rör kärnkraftsindustrin. Organisationens mål är att hålla sina medlemmar tidigt uppdaterade så att de har möjlighet att reagera snabbt på förändringar i branschen. I det sammanhanget spelar kunskapen som finns i Studsvik en avgörande roll. Studsviks medlemskap i WKK bygger på tre områden: Radioaktivt avfall frågor som rör behandling av avfall, nedbrytning och slutförvaring. Strålskydd utsläpp och kontroll av utsläpp, friklassning, avsteg från Atomic Law, daglig drift i verksamheten samt aktiviteter vid tillbud Transport av kärnavfall frågor och problemställningar rörande transporter av radioaktivt material, tillstånd, övervakning och lagring. Studsviks långa och praktiska erfarenhet inom dessa tre områden kommer att ge ett kvalificerat tillskott när det gäller att stärka förståelsen för kärnkraft som energikälla riktat till politiker och samhälle i Tyskland. yttre stålkonstruktion är planenligt rest. Nu pågår arbetet med att resa byggnadsstommen så att nästa steg, arbetet med väggarna, kan påbörjas. Taket är nu lagt på verkstadsdelen så nu är alla byggnadsställningar borttagna. Den modul där det lågaktiva metallskrotet ska renas och återvinnas är nu på plats. Fram till dess att anläggningen är vattentät lagras modulen i MRF:s lokaler i Workington. Cross Engineering Services Ltd som har totalentreprenaden för hela anläggningen har nu kontrakterat underleverantörer för värme och ventilation, måleriarbeten och säkerhetssystem. Alla elinstallationer ska de göra i egen regi. 14 STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008
Illustration: Titti Gnosseplius Vi vill även passa på att önska alla kunder och personal en riktigt God Jul STUDSVIK NEWS NR 3 DECEMBER 2008 15
Studsvik AB Box 556, 611 10 Nyköping Telefon: 0155-22 10 00 Fax: 0155-26 30 00 studsvik@studsvik.se www.studsvik.com