Bristaverket i framtiden



Relevanta dokument
Naturskyddsföreningen

1. Ett nytt kraftvärmeverk för hållbar fjärrvärme 4. Sortering ökar återvinning av både material och energi

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Miljöredovisning 2014

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

E.ON Värme. Med värme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Vattenfall Värme Uppsala

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Ännu mera kraftvärme!

Framtidens kretsloppsanläggning

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling.

Icke-teknisk sammanfattning

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Foto: Joakim Lloyd Raboff

Förnybarenergiproduktion

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Kretsloppsanläggningen i Högbytorp. En hållbar energilösning för hela Stockholmsregionen

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Fortum Värme och miljön 2014

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fortum Värmes miljövärden 2015

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Vägen mot fossilfri fjärrvärme

Fortum Värmes miljövärden 2016

Biogas och miljön fokus på transporter

fjärrvärmen och miljön

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Avfallets roll i framtidens energisystem

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

E.ON Värme. Med spillvärme

Kraftfulla Öresundsverket

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fortum Heat Scandinavia

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv

Stockholm 15 november 2018

Energigas en klimatsmart story

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

FRÅGOR OCH SVAR OM FORTUM VÄRMES NYA BIOKRAFTVÄRMEVERK

Tonvikt på energi och

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Utveckling Högdalenverket samråd med allmänhet 14 juni juni 2011 Samråd P7 - DM#240714

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

gamla sopor värmer gott Förbränning i kraftvärmeverk bra för både miljö och klimat

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

UNDERLAG FÖR SAMRÅD AB FORTUM VÄRME SAMÄGT MED STOCKHOLMS STAD

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Energiskaffning och -förbrukning 2012

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Jämförelse med uppsatta mål

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Klimatpolicy Laxå kommun

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Optimering av olika avfallsanläggningar

Sysselsättningseffekter

Remiss av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, diarienummer TRN

myter om energi och flyttbara lokaler

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Transkript:

September 2009 Bristaverket i framtiden med avfallseldad kraftvärme

u Avfallseldad kraftvärme i Brista Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av kraftvärmeverket Bristaverket i Märsta. Dagens fliseldade anläggning kommer med utbyggnaden att kompletteras med en avfallseldad kraft värmeanläggning. Driftsättning planeras kunna ske 2013. Den nya anläggningen bidrar till en hållbar energiförsörjning med låg miljöpåverkan, minskade klimatpåverkande utsläpp och en effektiv slutanvändning av regionens avfall. El och värme ur stockholmsregionens avfall u Sorterat hushålls- och industriavfall är förnybar energi Befolkningsökningen i Stockholmsregionen ger allt större avfallsmängder som måste tas om hand på ett effektivt sätt. Ansvaret för insamling och sluthantering ligger på kommunerna. Avfall som bränsle i energiproduktionen är effektivt och till stor del förnybart. Avfallsbränslen minskar också konkurrensen om biobränslen från skog och åker. u Fjärrvärme är förnybart och klimatsmart Fjärrvärme är med sitt stora inslag av förnybara bränslen ett miljöanpassat alternativ till uppvärmning av bostäder och arbetsplatser. Den bidrar till minskad klimatpåverkan, men också till en bättre hushållning med jordens resurser. u Det nya Bristaverkets värdefulla bidrag Den nya Bristaanläggningen kommer att ge Stockholmsregionen ett tillskott på 120 GWh el och 490 GWh fjärrvärme per år. Energin motsvarar energibehovet för hela 40 000 normalstora lägenheter. Med avfall som bränsle i energiproduktionen undviks deponi i motsvarande grad. Utsläpp av växthusgaser kan därigenom reduceras med cirka 30 000 ton CO 2 -ekvivalenter per år. Som bränsle i energiproduktionen blir samhällets slutavfall till värdefull nytta. Stockholmsregionen genererar idag cirka 1,2 miljoner ton utsorterat brännbart avfall. Fortum Värmes största avfallseldade anläggning, Högdalens kraftvärmeverk i södra Stockholm, tar årligen emot cirka 700 000 ton från Stockholm med kranskommuner. Med en planerad avfallseldad kraftvärmeanläggning i Brista ökar Fortum Värmes mottagningskapacitet i Stockholm med 240 000 ton per år. Detta innebär alltså att nära 90 procent av stockholmregionens avfall kommer att kunna utnyttjas för miljö- och klimatriktig produktion av el och värme. Med den höga verkningsgraden på den tillförda energin över 95 procent blir Brista ett av Europas modernaste kraftvärmeverk. En miljöriktig sluthantering av hushållssopor och avfall från industrin är av stor betydelse för hela samhället. Men det är endast absolut slutavfall som blir aktuellt för energiproduktionen; i första hand ska samhällets restprodukter återanvändas eller återvinnas. Organiskt material kan också rötas för utvinning av biogas. Endast icke-brännbar restmateria får numera deponeras, dvs. läggas på tipp.

Förnybara bränslen och kortare transporter sparar klimat och miljö Med den utbyggda Bristaanläggningen kommer även sammansättningen av använda bränslen i Fortum Värmes totala produktion att förändras positivt. Ökad användning av avfall betyder också att den allt hårdare internationella kon kurrensen om biobränslen minskar och därmed också trycket på uttag från skog och åker. Att avfallet uppstår lokalt innebär att dagens ofta långa bränsletransporter kan minska. Kraftvärmeverket i Brista är redan idag är granne till Sigtuna Återvinning AB:s avfallsanläggning. Samlokaliseringen medför att också det totala antalet fordonsrörelser kan hållas nere. Sammantaget får den nya avfallseldade anläggningen i Brista mycket stor betydelse. Stockholmsregionens får en säker och effektiv energiförsörjning och avfallshantering och ett mycket positivt bidrag lämnas till det pågående arbetet med att lösa samhällets energi-, miljö- och klimatfrågor, även på global nivå. 3 Möjliga mervärden för Märsta och Sigtuna Varmt returvatten som inte håller tillräckligt hög temperatur för fjärrvärmeanvändning är ett utmärkt alternativ för uppvärmning av fotbolls- och andra idrottsplaner. Även kommunens planerade utomhusbad skulle kunna värmas med överskottsvärme från kraftvärmeverket.

Marginell lokal påverkan totalt till det bättre Som framgår av faktasammanställningen på nästa sida, kommer den planerade utbyggnaden av dagens befintliga anläggning att endast marginellt förändra situationen i närområdet. På området tillkommer dock en eller flera byggnader, liksom en 60 meters skorsten. Även en ny tillfartsväg anläggs. Med ökad produktion följer begripligt också en ökning av de lokala utsläppen till luft och vatten. De samlade utsläppen håller sig däremot väl under gällande gränsvärden för lokal påverkan samtidigt som de globala miljövinsterna blir mycket stora. u Ny tillfartsväg från Norrsundavägen Med den nya tillfarten enligt nuvarande planer från Norrsundavägen, vid Plantagen försvinner den tunga trafiken till området från den centralt belägna Märstarondellen och från Steninge allé. Det totala trafikflödet på sträckan E4 Plantagen beräknas öka med en procent jämfört med trafiken idag. u Renat processvatten till Märstaån I energiproduktionen uppstår ett kondensat, vatten. Innan detta lämnar anläggningen genomgår det en mycket effektiv rening och kyls därefter. Ytterligare rening av kondensvattnet sker dessutom genom att vattnet passerar nyanlagd våtmark i anslutning till kommunens befintliga dammar i Steningedalen. 4 u Viktigt bidrag till bättre miljö Bristaanläggningens positiva miljövärden kommer oss alla till del. Inte minst genom att avfall som görs till nytta i energiproduktionen i stället för att deponeras. Detta förhindrar stora utsläpp av växthusgasen metan liksom risken för urlakning av metaller i grundvattnet.

Anläggningen Byggnation Lokalisering Produktion Kapacitet Nya arbetstillfällen Tillbyggnad och kompletterande skorsten 60 m Befintlig industrimark El och värme (kraftvärme) El: 20 MW Värme: 60 MW Ca 20 personer Bränslet Huvudbränsle Tillförd bränslemängd Verkningsgrad Huvudbränslets förnybarhetsgrad Rökgaskondensering Restprodukter Hushålls- och industriavfall 240 000 ton/år > 95 procent > 70 procent Ja. Värmeenergin i rökgaserna återvinns och ångplymen ur skorstenen minskar. Slagg, cirka 35 000 ton/år, kan efter rening användas vid t ex vägbyggen, mm, alternativt till godkänd deponi. Flygaska, cirka 11 000 ton/år, till godkänd deponi. Transporterna Transporter bränsle och restprodukter Lastbil. Järnvägstransporter utreds. Utnyttjade vägar E4 och väg 263 Trafikökning 90 fordonsrörelser per dygn. 45 fordon till och från anläggningen. Mottagning endast vardagar. Trafikökning i förhållande 1 procent (längs väg 263) till nuvarande trafikflöde Luftpåverkan omgivning Bullerökning trafik Marginell (bedömning enl miljökonsekvensbeskrivning) Försumbar (bedömning enl miljökonsekvensbeskrivning) Klimatet och miljön 5 Övergripande påverkan Buller från anläggningen Bidrag till försurning eller övergödning i regionen Global utsläppsminskning Lokala utsläpp till luft och vatten Lukt Marginell Inom ramen för gällande riktvärden Nej 30 000 ton växthusgaser Renat processvatten till Märstaån via våtmarken i Steningedalen. Ingen luktspridning.

Stockholmarnas fjärrvärme 6 Fortum Värmes fjärrvärmenät i Stockholm sträcker sig från Arlanda i norr till Farsta i söder. Värme för alla Fortum Värme har idag (2009) fem större kraftvärme- och fjärrvärmeanläggningar i Stockholmsområdet. Med dessa försörjs över 600 000 hushåll och merparten av arbetsplatser och andra kommersiella lokaler i Stockholmsområdet med fjärrvärme. Genom att de lokala näten runt kraftvärme- och fjärrvärmeanläggningarna under senare år har kopplats ihop till ett sammanhållet nät, har såväl användningen av olika bränslen som produktion och distribution kunnat effektivi seras be tydligt. Utsläppen har med detta reducerats avsevärt och leveranssäkerheten förstärkts. En tillfälligt minskad produktion i en anläggning kan kompenseras med ökade leveranser från en annan. Bristaverket fyller en viktig funktion i Stockholms samlade energisystem och stödjer tillsammans med Hässelbyverket försörjningen i regionens nordvästra delar. De två bioeldade verken är viktiga bidrag till Stockholms internationellt erkänt effektiva energiförsörjning med ren luft och låg klimat påverkan. Men efterfrågan på fjärrvärme ökar. Fortsatt konkurrenskraftig fjärrvärmeverksamhet kräver också en allt effek tivare basproduktion. Varje ny investering i utbyggd fjärrvärme görs med noga vägd hänsyn till global och lokal miljö, geografi och infrastruktur. Europeisk miljöhuvudstad Stockholm har en effektiv energiförsörjning och en betydande kraftvärmeproduktion. Detta har gjorts möjligt genom det betydande fjärrvärmeunderlaget, dvs. det stora antalet kunder. Fjärrvärmens höga andel förnybara bränslen och låga utsläpp bidrar i betydande utsträckning till Stockholms inter nationella anseende som miljöledande huvudstad. EU- kommissionen har också utsett Stockholm till europeisk miljöhuvudstad 2010.

På väg mot klimatneutralitet Utsläppen allt lägre Fortum Värmes fjärrvärmeanläggningar kännetecknas av effektiv förbränning av bränslen och avancerad rening. Valet av tillförd energi och ständigt allt bättre produktionsprocesser har över åren lett till radikala utsläppsminskningar. Kunderna har samtidigt konverterat sina uppvärmningssystem och frångått äldre individuell uppvärmning, ofta baserad på olja eller el. Dagens effektiva och miljöriktiga Brista I Brista produceras för närvarande 760 GWh värme och 300 GWh el per år. Detta sker i en samtidig process kraftvärme där el och värme produceras samtidigt och med samma bränsleinsats. Elen tillförs det nationella kraftnätet, medan överskottsvärmen från elframställningen tillvaratas och omvandlas till fjärrvärme. Verkningsgraden blir med den sam tidiga processen mycket hög, över 95 procent. Kraftvärmeprocessens höga verkningsgrad innebär inte bara sparade naturresurser. Den innebär även insparade utsläpp av bland annat växthusgaser. Varje nytillskott av kraftvärmeproducerad el innebär att Europas totala behov av att producera el i traditionella ofta äldre, koleldade kondenskraftverk med stora utsläpp, minskar i motsvarande omfattning. Tillförd energi i Fortum Värmes totala produktion är redan idag till 74 procent förnybar (biobränslen och spillvärme hämtad ur andra industriella processer). En avfallseldad anläggning i Brista är ett viktigt steg i företagets målsättning att uppnå en helt klimatneutral produktion före år 2020. Brista idag. Pannhuset med rökgasreningen till höger. En lockande framtid Sverige har i enlighet med Kyotoprotokollet påtagit sig att minska sina årliga utsläpp av koldioxid med 3 miljoner ton fram till år 2012. Vi är på god väg. Kraftvärme har blivit ett centralt inslag i Europas strävan efter en uthållig energiförsörjning och står högt på EU:s åtgärdslista. Med ökad kraftvärme minskar även Europas beroende av import av fossila bränslen som naturgas och olja. Stockholm har med sin stora efterfrågan på fjärrvärme en god potential för vidare utbyggnad av kraftvärme. Fjärrvärmen i Stockholm ökar också stadigt med en årlig tillväxt som motsvarar värmebehovet hos cirka 20 000 hushåll. Om potentialen för kraftvärme bara i Stockholm tillvara togs fullt ut, skulle Sveriges samlade koldioxidutsläpp kunna minskas med ungefär 3,5 miljoner ton per år. Stock- holm skulle därmed ensamt kunna svara för mer än landets samlade åtagande enligt med Kyotoprotokollet. 7

Mer information hittar du på www.fortum.se (Om Fortum/Projekt/Bristaprojektet) AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 115 77 Stockholm Tfn 08-671 70 00 www.fortum.se Mälarö Brygga Kommunikation AB / Nordisk Form AB FVK 090914