Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling av en sinkomst på 15 800 kronor efter skatt.... 6 Utveckling av en sinkomst på 29 150 kronor efter skatt... 9 Utveckling av en sinkomst på 9 200 kronor efter skatt....11 Sänk skatten för landets pensionärer...13 Referenser...14 Pensionärernas köpkraft halkar efter 2

Sammanfattning I denna analys tittar vi närmare på utvecklingen av pensionärernas nettoinkomst (pensionen efter skatt) och dess köpkraft jämfört med om de haft samma utveckling som yrkesaktiva. Ett vanligt ekonomiskt mått att belysa hur mycket pengar hushåll har att röra sig med är disponibel inkomst. Det är summan av hushållets skattepliktiga inkomster (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och avgifter. I denna analys förenklar vi något och tittar på utvecklingen av tre typfall av en lika stor pension och lön efter skatt (nettoinkomsten) sedan 2006 1. Den som hade en pensionsinkomst på 15 800 kronor i en 2006 har i 31 700 kronor mindre att röra sig med jämfört med en löntagare som hade en lika stor arbetsinkomst 2006. Pensionärens nettoinkomst har i ökat med 16 procent i löpande priser jämfört med 2006 samtidigt som den ökat med 39 procent för löntagaren. Rensar vi för inflationen ser vi en ökning av köpkraften med 5 procent för pensionären och med 26 procent för löntagaren. Den stora skillnaden i nettoinkomst beror bland annat på att löntagaren haft en snabbare löneutveckling och lägre beskattning genom jobbskatteavdrag. Pensionärerna har också fått sänkt skatt genom förhöjda grundavdrag, men den så kallade bromsen i pensionssystemet har samtidigt hållit tillbaka pensionerna. Pensionerna har halkat efter under en lång tid och därför har de senaste ens skattesänkningar, genom förhöjda grundavdrag för pensionärerna, varit viktiga. Tabell 1. Utveckling av en nettoinkomst på 15 800 kronor 2006 för en pensionär och en löntagare. (Kronor) År Pension, Lön, Skillnad, i nettoinkomst: för pensionären, 2006 15 800 136 608 15 800 136 608 0 2014 17 004 158 331 20 211 190 053 31 722 2007 2014 1 200 364 1 374 602 174 238 Under perioden 2007 2014 har löntagaren fått totalt 174 000 kronor mer efter skatt att röra sig med (i löpande priser). En genomsnittlig pensionär, med 15 800 kronor i en, betalar cirka 4 100 kronor mer i skatt 2014 jämfört med om den beskattats som yrkesaktiv. Skillnaden uppg till totalt 52 000 kronor sedan 2007, i löpande priser. 1) Vi förenklar också beräkningarna genom att ta hänsyn till hur pensionerna utvecklats utifrån inkomstpensionens och tjänstepensionens utveckling. Detta då dessa utgör större delen av pensionen, runt 95 procent. Vi tar därför inte hänsyn till eventuell privat pension eller bostadstillägg. Vid en pension på 15 800 kronor i en har typfallet cirka 75 procent från allmän pension och 25 procent från tjänstepension. Tjänstepensionens andel tenderar att vara större vid högre inkomster och mindre vid lägre inkomster (i va exempel räknar vi med en tjänstepension i dessa fall med 50 procent respektive 15 procent och att resterande del är allmän pension). Pensionärernas köpkraft halkar efter 3

Fler exempel: Tabell 2. Utveckling av en nettoinkomst på 29 850 kronor 2006 för en pensionär och en löntagare. (Kronor) År Pension, Lön, Skillnad, i nettoinkomst: för pensionären, 2006 29 150 234 876 29 150 234 876 0 2014 31 782 274 338 37 288 330 487 56 149 2007 2014 2 081 886 2 371 406 289 519 Under perioden 2007 2014 har löntagaren fått totalt 290 000 kronor mer efter skatt att röra sig med (i löpande priser). Tabell 3. Utveckling av en nettoinkomst på 9 200 kronor 2006 för en pensionär och en löntagare. (Kronor) År Pension, Lön, Skillnad, i nettoinkomst: för pensionären, 2006 9 200 84 864 9 200 84 864 0 2014 9 849 98 454 11 768 118 359 19 905 2007 2014 744 074 854 312 110 238 Under perioden 2007 2014 har löntagaren fått totalt 110 000 kronor mer efter skatt att röra sig med (i löpande priser). Sammantaget: Skattebetalarna är positiva till jobbskatteavdraget och regeringens arbetslinje men anser att det finns starka principiella och privatekonomiska skäl för att avskaffa den extra skatt som belastar landets pensionärer. En sådan reform skulle kosta cirka åtta miljarder kronor men stimulerar samtidigt den inhemska efterfrågan. Lägre skatt för pensionärerna skulle dessutom stärka deras ofta ansträngda privatekonomi och på så sätt bidra till att bygga upp en buffert och en egen trygghet. Att pensionärer betalar högre skatt än de som fortfarande arbetar är sett ur ett internationellt perspektiv ovanligt. Mer brukligt är att belasta pensionen med en lägre skattesats för att på så sätt kompensera för det inkomstbortfall som oftast uppst när den enskilde g i pension. Normalt brukar det handla om att pensionären f cirka 60 procent av sin lön i pension. För dem som är 65 och äldre och fortsätter att jobba utg större jobbskatteavdrag än för dem som är yngre. Det är en positiv åtgärd för att få äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Pensionärernas köpkraft halkar efter 4

Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna Sedan 2006 har pensionerna tappat nära en femtedel i värde i förhållande till lönerna. I löpande priser har lönerna ökat med 28 procent och pensionerna med drygt 7 procent. Sett till dagens penningvärde har dock pensionernas köpkraft minskat med 3 procent samtidigt som löntagarna ökat den med 16 procent. De förhöjda grundavdragen, från och med 2009, i fem steg för pensionärerna har resulterat i sänkta skatter jämfört med 2006. Detta bidrar till att pensionärerna i va exempel f en viss ökning, 5 procent, av sin nettoinkomst (pension efter skatt) jämfört med 2006 trots att pensionerna tappat 3 procent i värde. Samtidigt ökar köpkraften med 26 procent för löntagaren. En snabbare löneutveckling har tillsammans med jobbskatteavdrag bidragit till att löntagarnas netto inkomst utvecklats mer fördelaktigt än pensionärernas. Den så kallade bromsen i pensionssystemet har dessutom hållit tillbaka pensionerna under perioden samtidigt som förhöjda grundavdrag verkat i positiv riktning. Att pensionerna har utvecklats sämre än lönerna beror till stor del på den så kallade tillväxtnormen 2 i pensionssystemet som innebär att pensionerna räknas upp med inkomstindex minus 1,6 procentenheter under goda. Men det beror också på att balanseringen i systemet, bromsen, slagit till och sänkt pensionerna tre gånger (2010, 2011 och 2014). Pensionssystemets grundtanke är att det ska vara hållbart över tid och generationer. En form av balansering av systemet är dock viktig för systemets hållbarhet och för att långsiktigt kunna finansiera pensionsutbetalningar. Diagram 1. Utvecklingen av sinkomst på 15 800 kronor för en pensionär respektive löntagare, 2006 2014. (Löpande priser och kronor) 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 Löntagare. Pensionär. Prisutveckling. 14 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Egna beräkningar och SCB. 2) Avdraget på 1,6 procent från inkomstindex görs på grund av att man vid beräkningen av en individs första pensionsutbetalning tar hänsyn till en tänkt framtida tillväxt på 1,6 procent. Pensionärernas köpkraft halkar efter 5

Utveckling av en sinkomst på 15 800 kronor efter skatt En pensionär som är medelinkomsttagare 3 har under perioden 2006 2014 haft en inkomst på ungefär 15 800 kronor per (sinkomst 189 600 kronor). Det kan sättas i relation till att en tapetserare och städare, som tillhör de yrkes grupper med lägst inkomst, har en medelinkomst på strax över 20 000 kronor i en. Inkomstutveckling och beskattning, nettoinkomst 2006 2014 I tidigare beräkningar har vi förenklat genom att räkna i löpande priser och oförändrade inkomster. Detta har vi gjort för att tydliggöra skillnaden för om pensionären haft samma skatt som en löntagare. Sedan 2006 har dock både pensionsoch löneinkomsterna utvecklats i olika takt och beskattningen varierat mellan grupperna. Vi vill nu belysa hur en lika stor pension och lön 2006 utvecklats efter skatt under perioden 2007 2014. Vi förenklar genom att ta hänsyn till pensionernas utveckling utifrån hur inkomstpensionen och tjänstepensionen har utvecklats. Detta då dessa utgör större delen av pensionen (i snitt 95 procent). I beräkningarna tar vi inte hänsyn till eventuell privat pension eller bostadstilägg etc. Beräkningarna visar de liga justeringarna av pensionerna (allmän: följsamhetsindex och balansindex, tjänste: prisbasbeloppet) och löneutvecklingen i ekonomin (baserat på inkomstindex 4 ) och de jobbskatteavdrag och förhöjda grundavdrag som trätt i kraft (utifrån skattetabell 32). För en pension på 15 800 kronor utg vi ifrån att 75 procent är allmän pension och 25 procent är tjänstepension. En pensions- och arbetsinkomst på 15 800 kronor i en 2006 motsvarar i dag en sinkomst på cirka 17 000 kronor för en pensionär och 20 200 kronor för en löntagare. 2014 har löntagaren 31 700 kronor mer att röra sig med. 3) Medelinkomsttagaren befinner sig i mitten av inkomstfördelningen (p50-p50) för åldersgruppen (SCB:s inkomstfördelning). Därefter ser vi till medelinkomsten i detta inkomstintervall. Det finns olika uppgifter om genomsnittlig pension som figurerar i debatten 15 800 kronor i vt exempel överensstämmer väl med snittet för perioden med hänsyn till följsamhetsindexeringen baserat på snittinkomsten 15 000 kronor 2006. 4) Inkomstindex = den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige utifrån ett genomsnitt av samtliga pensionsgrundande inkomster för personer 16 64. Pensionärernas köpkraft halkar efter 6

Resultatet efter skatt presenteras nedan. Pensionären Nettoinkomsten (pension efter skatt) på sbasis har i ökat med 21 700 kronor jämfört med 2006. Det är en ökning med 16 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 5 procent. Löntagaren Nettoinkomsten (lön efter skatt) på sbasis har i ökat med 53 400 kronor jämfört med 2006. Det är en ökning med 39 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 26 procent. Netto, efter skatt, har löntagaren fått totalt 174 000 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med, under perioden 2007 2014. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och skillnaderna i beskattning. Tabell 4. Utveckling av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 15 800 kronor 2006. (Kronor) År Pension, Lön, Skillnad, i nettoinkomst: för pensionären, 2006 15 800 136 608 15 800 136 608 0 2007 16 049 138 544 16 309 147 626 9 082 2008 16 456 141 985 17 038 156 093 14 109 2009 17 192 149 317 18 087 167 822 18 505 2010 16 764 148 215 18 150 170 299 22 083 2011 16 265 149 960 18 487 173 451 23 491 2012 16 804 154 611 19 394 181 630 27 019 2013 17 363 159 402 20 111 187 629 28 227 2014 17 004 158 331 20 211 190 053 31 722 2007 2014 1 200 364 1 374 602 174 238 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent (och kolumn 1 och 2). Löpande priser. Uppskattat är att 75 procent är allmän- och 25 procent är tjänstepension. Pensionärernas köpkraft halkar efter 7

Diagram 2. Utveckling av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 15 800 kronor 2006. (Kronor) 200 000 190 000 180 000 170 000 160 000 150 000 140 000 130 000 Löntagare. Pensionär. 120 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: tabell 4. En person som fortsätter att arbeta efter 65 med en inkomst på 17 000 kronor i en betalar enbart 1 710 kronor i skatt jämfört med 3 430 kronor för den som är under 65 och 3 810 kronor för pensionären. Motsvarande för den över 65 som tjänar 20 200 kronor i en är en skatt på 2 670 kronor jämfört med 4 370 kronor för den under 65 och 4 940 kronor för en pensionär. En förtidspensionär under 65 betalar en högre skatt i nivå med en före 2007, 4 740 kronor i en respektive 5 900 kronor. Pensionärernas köpkraft halkar efter 8

Utveckling av en sinkomst på 29 150 kronor efter skatt En pensionär som är höginkomsttagare 5 har under perioden 2006 2014 haft en inkomst på ungefär 29 150 kronor per (sinkomst 349 800 kronor). Det är en inkomst under brytpunkten för statlig inkomstskatt (36 158 kr/ mån) och motsvarar en genomsnittlig lön för en gymnasielärare i yrkesämnen. Inkomstutveckling och beskattning, nettoinkomst 2006 2014 pensions- och arbetsinkomst på 29 150 kronor i en 2006, utifrån angivna förut sätt ningar på sidan 6 (och en uppskattning att 50 procent är allmän- och 50 procent är tjänstepension), motsvarar den i dag en s inkomst för pensionären på 31 800 kronor och 37 300 kronor för löntagaren. 2014 har löntagaren 56 000 kronor mer att röra sig med. Sedan 2006 har både pensions- och arbetsinkomst erna utvecklats i olika takt. Räknar vi på en Pensionären Nettoinkomsten (pension efter skatt) har på sbasis ökat med 39 500 kronor 2014 jämfört med 2006. Det är en ökning med 17 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 6 procent. Löntagaren Nettoinkomsten (lön efter skatt) har på sbasis ökat med 95 600 kronor 2014 jämfört med 2006. Det är en ökning med 41 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 27 procent. Efter skatt har löntagaren fått totalt 290 000 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med efter skatt, under perioden 2007 2014. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och skillnaderna i beskattning. 5) Med höginkomsttagare avser vi de personer över 65 vars inkomster uppskattas vara högre än cirka 90 procent och lägre än 10 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 90. SCB:s inkomstfördelning. Pensionärernas köpkraft halkar efter 9

Tabell 5. Utveckling av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 29 150 kronor 2006. (Kronor) År Pension, Lön, Skillnad, i nettoinkomst: för pensionären, per 2006 29 150 234 876 29 150 234 876 0 2007 29 603 238 818 30 089 253 084 14 266 2008 30 275 245 665 31 434 266 191 20 526 2009 31 621 261 095 33 370 289 857 28 761 2010 30 997 259 330 33 485 293 625 34 295 2011 30 480 261 002 34 108 299 781 38 779 2012 31 438 268 939 35 780 314 248 45 309 2013 32 248 272 698 37 103 324 133 51 435 2014 31 782 274 338 37 288 330 487 56 149 2007 2014 2 081 886 2 371 406 289 519 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent (och kolumn 1 och 2). Löpande priser. Uppskattat är att 50 procent är allmän- och 50 procent är tjänstepension. Diagram 3. Utveckling av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 29 150 kronor 2006. (Kronor) 340 000 320 000 300 000 280 000 260 000 240 000 220 000 Löntagare. Pensionär. 200 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: tabell 5. En person som fortsätter att arbeta efter 65 med en inkomst på 31 800 kronor i en betalar 6 420 kronor i skatt jämfört med 7 700 kronor för den som är under 65 och 8 900 kronor för pensionären. Den över 65 som tjänar 37 300 kronor i en betalar en skatt på 8 370 kronor jämfört med 9 750 kronor som är under 65 och 10 870 kronor för en pensionär. En förtidspensionär under 65 betalar en högre skatt i nivå med en före 2007, 9 830 kronor i en respektive 11 870 kronor. Pensionärernas köpkraft halkar efter 10

Utveckling av en sinkomst på 9 200 kronor efter skatt En pensionär som är låginkomsttagare 6 har under perioden 2006 2014 haft en inkomst på ungefär 9 200 kronor per (sinkomst 110 400 kronor). Det motsvarar lönen för en halvtidsarbetande barnskötare. Inkomstutveckling och beskattning, nettoinkomst 2006 2014 En pensions- och arbetsinkomst på 9 200 kronor i en 2006, utifrån angivna förut sättning ar på sidan 6 (och en uppskattning att 85 procent är allmän- och 15 procent är tjänstepension), motsvarar i dag en s inkomst för pensionären på 9 800 kronor och 11 800 kronor för löntagaren. 2014 har löntagaren 20 000 kronor mer att röra sig med. Pensionären Nettoinkomsten (pension efter skatt) har på sbasis ökat med 13 600 kronor 2014 jämfört med 2006. Det är en ökning med 16 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 5 procent. Löntagaren Nettoinkomsten (lön efter skatt) har på sbasis ökat med 33 500 kronor 2014 jämfört med 2006. Det är en ökning med 40 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 26 procent. Efter skatt har löntagaren fått totalt 110 000 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med efter skatt, under perioden 2007 2014. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och skillnaden i beskattning. 6) Med låginkomsttagare avser vi de personer över 65 vars inkomster uppskattas vara högre än cirka 10 procent och lägre än 90 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 10 (SCB:s inkomstfördelning). (Full grantipension, statligt finansierat grundskydd inom den allmänna pensionen, 2014 för en ogift uppg till 7 881 kronor i en och till 7 030 kronor för en gift person. Det finns ett gediget regelverk kring storleken på garantipensionen och hur man är berättigad till den). Pensionärernas köpkraft halkar efter 11

Tabell 6. Utveckling av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 9 200 kronor 2006. (Kronor) År Pension, Lön, Skillnad, i nettoinkomst: för pensionären, per 2006 9 200 84 864 9 200 84 864 0 2007 9 346 86 016 9 496 92 453 6 437 2008 9 593 88 365 9 921 97 185 8 820 2009 10 023 93 107 10 532 103 581 10 474 2010 9 753 92 075 10 568 105 937 13 862 2011 9 411 92 194 10 765 107 757 15 563 2012 9 730 95 326 11 293 112 795 17 469 2013 10 083 98 537 11 710 116 245 17 708 2014 9 849 98 454 11 768 118 359 19 905 2007 2014 744 074 854 312 110 238 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent (och kolumn 1 och 2). Löpande priser. Uppskattat är att 85 procent är allmän- och 15 procent är tjänstepension. Diagram 4. Utveckling av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 9 200 kronor 2006. (Kronor) 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 Löntagare. Pensionär. 70 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: tabell 6. En person som väljer att fortsätta arbeta efter 65 med en inkomst på 9 850 kronor i en betalar enbart 750 kronor i skatt jämfört med 1 430 kronor för den som är under under 65 och 1 650 kronor för pensionären. Den över 65 som tjänar 11 800 kronor i en betalar 910 kronor i skatt jämfört med 1 910 kronor för den under 65 och 2 180 kronor för en pensionär. En förtidspensionär under 65 betalar en högre skatt i nivå med en före 2007, 2 270 kronor i en respektive 2 870 kronor. Pensionärernas köpkraft halkar efter 12

Sänk skatten för landets pensionärer Skattebetalarna anser att den så kallade pen sionärs skatten den högre skatt som belastar en pensionär i jämförelse med en förvärvs arbeta re med motsvarande inkomst bör avskaffas. Detta av flera skäl. För det första är det principiellt felaktigt att beskatta inkomster olika beroende på när i tid de plockas ut. Det strider mot den likformighets princip som i övrigt kännetecknar skattesystemet. Att pension ska betraktas som uppskjuten lön är rimligt, även om pensionsinkomster best av olika delar. Den inkomstpension som vi har rätt till som äldre finansieras av de då yrkesverksamma, men best av inkomstgrundande pensionsrätter, en sorts skuldebrev från staten till oss, som vi f del av som pensionärer. Premiepension och tjänstepen sion är mer uppenbart uppskjuten lön vi avst från en lön men tvingas genom politiska beslut eller kollektivavtal att spara denna lönedel inom ramen för dessa system. För det andra kompliceras vt skattesystem ytterligare av skilda skattesatser. Samma skattesats på pensionsinkomst och löneinkomst vore ett viktigt steg mot ett enklare skattesystem. För det tredje har pensionärerna haft en betydligt sämre utveckling av sina pensionsin komster än arbetstagarnas löner. Det förklaras bland annat av balanseringen inom pensions systemet. Det medför att pensionärsskatten blir en ännu större pålaga för gruppen och att de ekonomiska skillnaderna mellan löntagare och pensionärer ökar ytterligare. Den liga kostnaden för att likställa beskattningen kan grovt beräknas till omkring åtta miljarder kronor. Detta med hänsyn tagen till det förhöjda grundavdraget för pensionsinkomster. Därutöver uppkommer ytterligare en kostnad för eventuella korrigeringar med hänsyn till bland annat fördelningsprofiler. Skattebetalarna arbetar mot skatter som är skadliga för drivkrafter för företagande och arbete i vt samhälle. Men vi anser att det är lika viktigt att människor f möjlighet att ha pengar kvar när alla räkningar är betalda. Alla ska kunna ha möjlighet att bygga upp en buffert och en egen trygghet. Lägre skatt på pensionsinkomster stär ker pensionärernas ofta ansträngda privateko nomi samtidigt som den inhemska efterfrågan stimuleras. Det finns utrymme inom offentlig sektor att få mer valuta av va skattepengar. Endast en tredjedel av den offentliga sektorns skatteintäkter används till vd, skola och omsorg. Vi menar att det är möjligt att både förbättra välfärdens kärna och sänka skatter. Pensionärernas köpkraft halkar efter 13

Referenser Alla studier.se, Jobb & lön, medellöner i 8 500 yrken. Pensionsmyndigheten. SCB:s databas på Internet. Skattebetalarna, Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärshushåll (mars 2014). Skatteverket, skattetabeller m.m. Analys: Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna. Pensionärernas köpkraft halkar efter 14

Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00 www.skattebetalarna.se info@skattebetalarna.se