RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (43) Plats och tid Hobysalen, Stadshuset, Ronneby kl 08.30 12.00 Beslutande JanAnders Palmqvist, ordförande, s Margareta Yngveson, s Astrid Adholm, m Ronny Pettersson, v Thomas Håkansson, c Övriga deltagare Birger Petersson, s, observerande ersättare Elis Holgersson, t f kommundirektör Lars Svensson, kommunsekreterare Ulla Kullman, assistent Ronny Johannesson, näringslivssamordnare, delvis Teo Zickbauer, inköpare, delvis Kenneth Vogelius, byggnadschef, delvis Jörn Wahlroth, ekonomichef, delvis Peter Jansson, omsorgschef, delvis Mikael Jardbrink, planarkitekt, delvis Utses att justera Astrid Adholm Justeringens plats/tid Stadshuset, Ronneby Sekreterare: Lars Svensson Ulla Kullman Paragrafer: 32-55 Ordförande: JanAnders Palmqvist Justerande: Astrid Adholm ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: 2002-02-04 Datum för anslags uppsättande: 2002-02-12 Datum för anslags nedtagande: 2002-03-07 Förvaringsplats. Kommunledningskontoret Underskrift: Ulla Kullman
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 AU 32 Dnr 2001.131 018.480 Näringslivsenhetens förslag avseende strategi- och aktivitetsplaner för Landmärkena Soft Ronneby, Teknik Ronneby, Brunnsparken och Basverksamheten ARBETSUTSKOTTET 2002-01-21 Näringslivssamordnare Ronny Johannesson redovisar strategi- och aktivitetsplaner för Landmärkena Soft Ronneby Teknik Ronneby Brunnsparken Basverksamheten, Näringslivsenheten. T f kommundirektör Elis Holgersson redovisar sammanfattning till beslutsunderlag enligt följande: Soft Ronneby startar under 2002 verksamheten. För åren 2002 2005 behöver 3 000 000:- anvisas från de 10 mkr som avsatts för landmärkena. Teknik Ronneby behöver för verksamheten under samma period 3 700 000:- från avsatta medel för landmärkesutveckling. Brunnspark Ronneby kostar enligt planen 12 440 000:- för perioden. Av dessa medel behöver anvisas 2 425 000:- från den kommunala budgeten, 3 300 000:- från medel för landmärkesutvecklingen. Förutsätts även bidrag 6 715 000:- från EUfonder och andra finansiärer. Medel för basverksamheten enligt verksamhetsplan finns i Kommunledningskontorets budget för 2002. En projektledartjänst (heltid, tillsvidareanställning) föreslås inrättad och tillsatt enligt verksamhetsplanen. Medel för denna tjänst finns i Kommunledningskontorets budgetram för 2002. Förslag: Kommunfullmäktige föreslås anta planerna för landmärkena och basverksamheten samt att enligt ovanstående förslag anvisa medel för verksamheten enligt fö ljande
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 AU 32 2000 års försäljning av dotterbolag i AB Ronneby Industrifastigheter (ABRI) har givit koncernmoderbolaget AB Ronneby Helsobrunn förutsättningar att återbetala villkorade aktieägartillskott. Som en följd av de avyttrade bolagen kunde ABRI 2001 återbetala 10 000 000 kr avseende villkorade aktieägartillskott till AB Ronneby Helsobrunn. Samma år, 2001, återbetalade koncernmoderbolaget 1 700 000 kr till Ronneby kommun. Det föreslås nu att även resterande medel 8 300 000 kronor återbetalas till kommunen under perioden 2002 2005. Till kommunen återbetalda och framtida återbetalda aktieägartillskott som ryms inom ramen för ovanstående föreslås finansiera näringslivssatsningarna (Landmärken m m ) under perioden 2002 2005. Vidare förslås inrättandet av en projektledartjänst, 1,0, som tillsvidareanställning. Arbetsutskottets beslut Ärendet bordläggs till Arbetsutskottets sammanträde 2002-02-04. ARBETSUTSKOTTET 2002-02-04 Näringslivssamordnare Ronny Johannesson redovisar att man nu på sidan två i dokumenten Soft Ronneby och Teknik Ronneby lagt till följande: att SOFT RONNEBY NETWORK skapa minst 2 st årliga konferenser med teman baserat på delprojekten att TEKNIK RONNEBY skapa minst 2 st årliga konferenser med teman baserat på delprojekten. I debatten deltar ledamöterna Ronny Pettersson, v, Thomas Håkansson, c, Astrid Adholm, m, JanAnders Palmqvist, s, Margareta Yngveson, s, och observerande ersättaren Birger Petersson, s. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till Kommunstyrelsen för beslut.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 AU 33 Dnr 2001.4 031.213 Yttrande med anledning av förköpsrättslagen Följande ärenden har överlämnats till kommunen för prövning enligt förköpsrättslagen: Fastighet Säljare/Köpare Köpeskilling Södra Eringsboda 1:11 Ronneby Muggaboda 1:12 Ronneby del av Leryd 1:12 Arbetsutskottets beslut Peter Bertil Jörgsholm/Henrik Witt och Ulla Witt Mikael Blomberg hälften och Anna Blomberg hälften/thomas Ottesen Fredrik Johansson hälften och Marta Elisabet Johansson hälften/sune Jansmark 68 000:- 315 000:- 1 600 000:- Kommunen utövar ej sin förköpsrätt beträffande de ovan angivna fastigheterna. Kommunen påkallar ej heller prövning jämlikt 3 A Lagen om förvärv av hyresfastighet m m beträffande de ovan angivna fastigheterna. Exp: Sökandena
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 AU 34 Dnr 2002.238 016.264 Besvarande av motion från kommunfullmäktigeledamoten Thomas Håkansson, c, med förslag om utökning/nyetablering av industrilokaler i Bräkne-Hoby Centerpartiet har lämnat in följande motion: 1995 inlämnades en motion angående näringslivsfrågor om Nokiafabriken i Hoby. Efter många turer och anpassningar av lokalen är nu hela industriytan i den nydöpta Futurumhallen helt utnyttjad. Kommunen, läs ABRI, har åstadkommit fulletablerad industribyggnad efter lovvärd insats. Nu måste en hyresgäst, Technoworld, lagra sin "råvara" (uttjänta datorer, PC, TV o s v) utomhus framför deras ingång. Behov av ytterligare lokaler synes föreligga. För att stärka samhället Hobys utveckling i framtiden, och etablering av företag kan ske även i de mindre tätorterna i kommunen, borde en expansion i Hoby vara möjlig med dess läge/tillgänglighet. Centerpartiet i Ronneby förslår kommunfullmäktige besluta: att undersöka de fysiska förutsättningarna för en utbyggnad av Futurumhallen för företagsetablering att om förutsättningarna för utbyggnad av Futurum ej kan ske, planera, upprätta pla n, utreda markfrågor etc för nyetablering av industrilokaler i Hoby att förse de hyresgäster i Futurumhallen med lokaler i Hoby, som är "trångbodda", om önskemål finns" ABRI:s VD Tommy Svensson har lämnat följande svar på motionen: "Utbyggnad av Futurum Bräkne-Hoby, norr om nuvarande huskropp är möjlig, under förutsättning att man vet vem/vad man bygger till. Marken är yttre skyddsområde för vattentäkt.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 AU 34 Det finns även kommunal mark för industriändamål i anslutning till Bräkne-Hobys infart från E22:an. Här är det dock så att den översiktsplanering som pågår bör få ha sin gång (färdig mars 2002) innan man pekar ut områden. ABRI har som regel alltid klarat att förse sina hyresgäster med erforderliga lokaler såväl i Bräkne-Hoby som i övriga kommunen. Här är det dock så att marknadskrafter och företagens önskemål, som råder, när det gäller lokaliseringsort i Ronneby kommun." Kommunledningskontorets förslag till yttrande Som framgår av ABRI:s yttrande finns det lediga industrilokaler i Bräkne-Hoby. I fråga om Futurumhallen finns det möjligheter till ytterligare etableringar i denna. Dessutom pågår även ett arbete för att möjliggöra tillskapandet av ytterligare industrilokaler. En översiktsplanering pågår i syfte att anvisa nya lämpliga områden för industriändamål. Sammantaget får det därför bedömas finnas förutsättningar att tillgodose behovet av industrilokaler i Bräkne-Hoby i den utsträckning som marknaden efterfrågar detta. Mot bakgrund av vad som anförts ovan skall motionen anses besvarad. Yrkande Ledamoten Thomas Håkansson, c, yrkar att motionssvaret formuleras om inför Kommunstyrelsens sammanträde 2002-02-12. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att Arbetsutskottet bifaller Thomas Håkanssons, c, yrkande. Arbetsutskottets beslut Kommunsekreterare Lars Svensson får i uppdrag att inför Kommunstyrelsens sammanträde 2002-02-12 formulera om motionssvaret.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 AU 35 Dnr 2001.223 016.267 Besvarande av motion från kommunfullmäktigeledamoten Tommy Andersson, s, med förslag om nya omklädningsrum på Jernvallen i Kallinge Kommunfullmäktigeledamoten Tommy Andersson, s, har lämnat in följande motion: Nya omklädningsrum på Jernvallen i Kallinge Idrottsplatsen Jernvallen i Kallinge har långa traditioner. Där har bedrivits allehanda idrottsaktiviteter, alltifrån speedway på 1950-talet till dagens fotbollsspelande. Idrottsplatsen har sålunda varit mötesplats för åtskilliga individer under decenniernas gång. Där har gammal som ung idrottat, roat sig, roats och haft det trevligt. Verksamheten är idag mer omfattande än någonsin. Utan någon vetenskaplighet som grund, vågar jag påstå att det är en av de mest, om inte den allra mest, frekventerade idrottsplatsen i kommunen. Jernvallen hyser i dagsläget inte på långt när bara de lokalt avgränsade föreningarna i Kallinge. Nej, idrottsplatsen är idag i högsta grad en arena för föreningar och individer från hela kommunen. Exempel på föreningar och verksamhetsområden som mer eller mindre regelbundet nyttjar anläggningen är kommunens samtliga fotbollsföreningar, handikapporganisationer, polisen, modellflygning, boulespel samt inte minst skolans betydande verksamhet. Idrottsplatsen ses också som så attraktiv att exempelvis länsövergripande förbund och dylikt arrangerar sina turneringar, läger och samandragningar på just Jernvallen. Detta gör man förmodligen därför att idrottsplatsen utgör en utmärkt möjlighet till att bedriva aktiviteter och kringaktiviteter av diverse sorter. Anläggningen har (idag!) tre fullstora fotbollsplaner (och en mindre) samt löparbanor med kolstybbsunderlag. Där finns också stora gräsytor (utöver fotbollsplanerna) med vittomfattande möjligheter till sysselsättning av allehanda slag. Så långt allt gott och väl - Jernvallen, inkluderat dess samlingslokal, är utan tvekan en av länets vackraste och mest ändamålsenliga idrotts- och fritidsanläggning, och troligtvis kommunens mest nyttjade. Detta är logiskt och följdaktigt. Vad som däremot inte är logiskt och inte står i paritet till ovan nämnt, är idrottsplatsens möjligheter till omklädning och dylikt. Jernvallens stora aber i dagsläget är omklädningsrummens begränsade utrymme och framförallt dess tilltagande undermålighet.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 AU 35 Omklädningsrumsbyggnationen härrör från 1940-talet och börjar bli mycket dålig. Byggnaderna har varit flitigt använda under årens lopp, men har nu tjänat ut. Behovet av nya omklädningsrum på Jernvallen är skriande. Delar av de nuvarande verksamheterna försvåras i dagsläget av dåliga möjligheter till omklädning och liknande ting. Idag finns fyra omklädningsrum varav två är normalstora och två är mycket små. Där finns också mindre materialutrymme. Då läget idag är som det är ser jag det som uteslutet att fortsätta lappa och laga på befintlig byggnation. Jag sträcker mig till och med så långt som att påstå att ytterligare småresurser till denna byggnation vore bortkastade resurser. Jag föreslår därför att en ny byggnation med minst fyra omklädningsrum, tillhörande bekvämligheter och materialutrymmen anläggs på Jernvallen. Detta för att de fina verksamheter som idag råder skall kunna upprätthållas och utvecklas ytterligare. En (bland flera) av Ronneby Kommuns pärlor, Jernvallen i Kallinge, är i stort behov av nya omklädningsrum, detta för att göra anläggningen ytterligare attraktiv och funktionell. Detta är våra barn, ungdomar, vuxna och pensionärer betjänta av. Aktiviteter som när nöje och nytta för samtliga ålderskategorier i en för kommunen icke oansenlig omfattning bör prioriteras och uppmuntras. Mot bakgrund av ovan anförts: hemställer jag härmed att Kommunfullmäktige - å det snaraste - initierar och anslår medel till en nybyggnation, innehållande omklädningsrum med tillhörande faciliteter och materialutrymmen, på Idrottsplatsen Jernvallen i Kallinge. Kultur- och fritidsnämnden har under 130/2001 lämnat följande yttrande: Remiss. Motion från Kommunfullmäktigeledamot Tommy Andersson, s, förslag om nya omklädningsrum på Jernvallen i Kallinge. Till kommunfullmäktige har anmälts motion från kommunfullmäktigeledamoten To m- my Andersson, s, med förslag om nya omklädningsrum på Jernvallen i Kallinge. Tommy Andersson skriver i sin motion att behovet av nya omklädningsrum på Jernvallen är skriande. Delar av de nuvarande verksamheterna försvåras i dagsläget av dåliga möjligheter till omklädning och liknande ting.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 AU 35 Han föreslår "att en nybyggnation med minst fyra omklädningsrum, tillhörande bekvämligheter och materialutrymmen anläggs på Jernvallen. Detta för att de fina verksamheter som idag råder skall kunna upprätthållas och utvecklas ytterligare." Tommy Andersson hemställer att Kommunfullmäktige -å det snaraste- initierar och anslår medel till en nybyggnation, innehållande omklädningsrum med tillhörande faciliteter och materialutrymmen, på Idrottsplatsen Jernvallen i Kallinge. Kultur- och fritidsnämnden beslutar yrka bifall till motionen och hänvisa till Kultur- och fritidsnämndens investeringsplan. KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL YTTRANDE Mot bakgrund av vad Kultur- och fritidsnämnden redovisat i sitt yttrande föreslås att motionen bifalls. Investeringen är medtagen i den av Kommunfullmäktige beslutade investeringsplanen. Yrkande Ordföranden JanAnders Palmqvist, s, yrkar bifall till motionssvaret. Ordföranden ställer propositions på det framföra yrkandet och finner att arbetsutskottet bifaller JanAnders Palmqvists, s, yrkande. I debatten deltar ledamöterna Thomas Håkansson, c, Ronny Pettersson, s, Astrid Adholm, m, Margareta Yngveson, s och observerande ersättaren Birger Petersson, s. Arbetsutskottets förslag Mot bakgrund av vad Kultur- och fritidsnämnden redovisat i sitt yttrande föreslås att motionen bifalls. Investeringen är medtagen i den av Kommunfullmäktige beslutade investeringsplanen.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 AU 36 Dnr 2001.160 018.268 Förslag till användning av Villa Gymnastikens lokaler, Besökscenter Informationskontor, Brunnsparken Kommunalrådet JanAnders Palmqvist, s, redovisar förslag till användning av Villa Gymnastiken. Av förslaget framgår följande: Besökscenter Informationskontor Brunnsparken I åtgärdsprogrammet för projektet Brunnspark Ronneby ingår skapande av ett Besökscenter och Informationskontor. Olika alternativ till lösningar har diskuterats i projektgruppen utan att vi har kommit fram till någon konkret lösning. Den lokal som sökes skall kunna inrymma möjlighet till fortlöpande information om vad som är på gång i parken och i närmiljön. Vidare skall den innehålla en permanent utställningslokal med olika utställningar, som förnyas varje år, med exempelvis olika teman om Brunnens och Parkens utveckling. En museal avdelning med Helsobrunnens gamla arkivmaterial, byggnadsmodeller, modell av hela anläggningen som den såg ut 1905 bör också inrymmas. En gestaltning i form av modeller som visar utvecklingen 1705 till 2005 bör också byggas upp. Brunnsparken är idealisk som centrum för trädgårdsutbildningar och kurser av olika slag med botanisk trädgård och möjlighet att skapa planteringar i studiesyfte. Flera fö r- frågningar om möjlighet att genomföra utbildningar i brunnsmiljön har gjorts. Lokalt har kunskapslyftets trädgårdsutbildning uttalat önskemål om att få komma ut till parken med sin utbildning. Det finns mycket mer som kan ingå i den byggnad vi söker. För några veckor sedan informerades jag om att Learning Lab skall flytta ut från Gymnastiken. Denna lokal skulle i så fall vara mycket lämplig att användas till det Besöksoch Infocenter som planeras. Det skulle dessutom bli ett förhållandevis billigt alternativ till lösning av denna lokalfråga.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 AU 36 Samrådsgruppen för Brunnsparksprojektet har diskuterat ärendet och ser det som ett mycket bra alternativ till lösning om Gymnastiken blir tillgänglig för besökscenter m m enligt ovan. Lokalen kan också användas vid föreläsningar mm. Delar av lokalen skall också göras tillgänglig för administration m m vid utställningar och vid andra aktiviteter i parken. Härmed hemställes om att kommunstyrelsen fattar beslut om att Gymnastikens lokaler fortsättningsvis skall användas till Informations- och Besökscenter i enlighet med de intentioner som föreslagits. I debatten deltar ledamöterna Astrid Adholm, m, Thomas Håkansson, c, JanAnders Palmqvist, s, Ronny Pettersson, v. Arbetsutskottets förslag Kommunledningskontoret får i uppdrag att arbeta vidare med förslaget enligt ova n- stående inriktning samt återkomma med detaljerat förslag. Exp: Elis Holgersson
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 AU 37 Dnr 2002.26 067.287 SBAB:s anhållan om kommunens ställningstagande i fråga om exekutiv underhandsförsäljning, Kalleberga 7:23 Kommunsekreterare Lars Svensson redovisar att SBAB i skrivelse meddelat att Kronofogdemyndigheten förordnat att fastigheten skall lämnas ut till försäljning under hand enligt reglerna i 12 kap utsökningsbalken. Om SBAB inte har för avsikt att köpa fastigheten till ett pris som överstiger den erbjudna köpeskillingen, kommer SBAB att påkalla det kommunala förlustansvaret. Detta under förutsättning att SBAB inte erhåller full täckning för sin fordran vid fördelning av köpeskillingen. Kommunen har lämnat borgen på lån hos SBAB. SBAB:s fordran per 2002-01-16 är 230 711 kronor. Kommunens del av detta belopp är 40 % eller 92 285 kronor. SBAB anhåller i skrivelse 2002-01-16 om kommunens besked huruvida kommunen är intresserad av att förvärva fastigheten Kalleberga 7:23. Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen delegerar till t f kommundirektören att besluta i ärendet.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 AU 38 Dnr 2001.301 018.560 Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag om inventering av nedlagda avfallsupplag, Abborramåla m fl Miljö- och hälsoskyddsnämndens har under 329/2001 behandlat förslag om inventering av nedlagda avfallsupplag. Av Miljö- och hälsoskyddsnämndens 329/2001 framgår följande: Miljöinspektör Thomas Gummesson redogör för ärendet och anför följande i sin skrivelse 2001-11-08 till Ronneby Miljö och Teknik AB. Kommunens deponier inventerades 1984 av miljö- och hälsoskyddskontoret. Efter detta har Scandiakonsult Sverige AB utfört MIFO-utredningar avseende 8 av dessa deponier (nedlagda). Utredningarna har redovisats dels 1999 och dels 2001, och omfattar fas 1 samt delar av fas 2 (grundvattenundersökningar och/eller ytvattenundersökningar). De 8 utvaldes mot bakgrund av att de var konstaterade eller misstänkta platser för deponering av industriavfall. Efter granskning av de redovisade MIFO-utredningarna, begärs följande kompletteringar: Fas 1-utredningarna: 1. Allt underlagsmaterial som legat till grund för ifyllandet av MIFO-blanketterna redovisas. Exempelvis kopior av dokument och publikationer, intervjuanteckningar, observationer m m. När det gäller deponin i Hasselstad är det angeläget att försöka få fram underlag som antyder om nedläggningen skedde före eller efter 1969-07-01. När det gäller underlagsmaterial som är allmänt tillgängligt (t ex geologiska kartor, skyddsvärden inom naturvård mm) räcker det med att ange tydliga referenser, såsom publikationsbenämning, kartnummer, objektnamn, objektnummer o dyl. 2. Om följande underlagsmaterial inte finns framtaget, kompletteras utredningarna enligt följande, varvid huvudintresset riktas dels mot verksamheter som kan ha lämnat farligt avfall till respektive deponi, dels mot själva deponin:
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 AU 38 A Intervjuer Relevanta frågeställningar kan vara: Vilka verksamheter inom deponins upptagningsområde har haft sådana processer eller annan verksamhet som kan ha gett upphov till farligt avfall. Vilka typer av farligt avfall kan det ha varit fråga om. Vilka mängder av farligt avfall kan det ha varit fråga om. Finns det uppgifter om var i deponin farligt avfall kan finnas? Har deponin byggts upp med tanke på spridningsförutsättningarna? Hur såg platsen ut innan deponin började, speciellt när det gäller mark och vatten? Har det utförts några åtgärder so kan ha påverkat spridningsförutsättningarna positivt eller negativt? Vilka personer finns som hade anknytning till verksamheter som kan ha lämnat avfall och vilka finns som har kunskaper om själva deponin. Namn, adress, telefo n- nummer. Grannar till deponin kan ibland ha värdefull information. Avslutningstidpunkter för deponierna i Hasselstad och Ebbamåla. B Arkivmaterial Uppgifter som kan finnas i myndighetens arkiv, i material som hembygdsföreningar förfogar över eller har publicerat, bibliotek mm och som kan avse de verksamheter som kan ha gett upphov till farligt avfall enligt ovan. När det gäller myndighetsarkiv kan viktiga uppgifter finnas i både länsstyrelsens och kommunens arkiv. I Riksarkivet finns så kallade fabriksberättelser som ger information om vad fabrikerna tillverkade. När det gäller 1900-talet omfattas i princip alla typer av fabriker. Patent & Registreringsverket förfogar över bolagsinformation. Övriga nedlagda deponier Samtliga övriga nedlagda deponier inventeras enligt MIFO, fas 1. Dessa är: Risanäs, Lindblomsvägen, Härstorp, Hulta, Björketorp södra, Johannishus, Mölleryd, Evaryd, Hoby Kulle, Niordalsvägen, Belganet, Eringsboda, Risatorp norra och Sörby. Svarskrivelse daterad 2001-11-20 föreligger från Ronneby Miljö och Teknik AB via VD Hans Olausson. Något ytterligare material angående komplettering av befintligs MIFO-utredningar anses inte kunna tas fram.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15 AU 38 Vad gäller övriga nedlagda kommunala deponier hänvisas till att dessa anses ligga utanför Miljötekniks ansvarsområde. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar med stöd 26 kap 9 och 22 i miljöbalken förelägga Ronneby kommun, kommunstyrelsen att med början senast år 2002 inventera följande nedlagda kommunala deponier enligt MIFO, fas 1: Risanäs, Lindblomsvägen, Härstorp, Hulta, Björketorp södra, Johannishus, Mölleryd, Evaryd, Hoby Kulle, Niordalsvägen, Belganet, Eringsboda, Risatorp norra och Sörby varvid följande bör prioriteras, det vill säga inventeras allra först: Härstorp, Björketorp södra, Risatorp norra och Sörby. Vidare infordras förslag till kontrollprogram för Björketorp norra i syfte att fastställa deponis påverkan på omgivningen, i första hand grundvattnet. Ronneby Miljö & Teknik AB uttalar följande: Miljö- och hälsoskyddsnämnden har krävt MIFO-undersökning av äldre tippar. Denna undersökning ska ses som en första del av ytterligare undersökningar. Det rör sig om 14 tippar, varav 7 innehåller hushållsavfall och 7 tippar innehåller annat avfall. En offert på MIFO-undersökningen uppgår till 160 000 kronor. Ronneby Miljö & Teknik AB svarar för 80 000 kronor och kommunen för 80 000 kronor. Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen uppdrar åt Ronneby Miljö & Teknik AB att geno mföra MIFOundersökning av redovisade avfallsupplag till en kostnad av 160 000 kronor, varav kommunen svarar för 80 000 kronor. Kommunstyrelsen anvisar 80 0000 kronor ur anslaget för oförutsedda utgifter i 2002 års budget för MIFO-undersökningen.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 16 AU 39 Dnr 2001.130 000.601 Skolverkets anhållan om yttrande över ansökan från Tultra Utbildnings AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag till fristående gymnasieskola i Karlshamns kommun Skolverket anhåller i skrivelse 2001-11-30 om kommunens yttrande över ansökan från Tultra Utbildnings AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag till fristående gymnasieskola i Karlshamns kommun. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, 7/2002 lämnar följande yttrande i ärendet: Skolverkets anhållan om yttrande över ansökan från Tultra AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag till fristående gymnasieskola i Karlshamns kommun. Kommunstyrelsen har till Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden remitterat Skolverkets anhållan om yttrande över ansökan från Tultra Utbildnings AB om statlig tillsyn och rätt till bidrag till fristående gymnasieskola i Karlshamns kommun. Yttrandet skall vara kommunkansliet tillhanda senast den 25 januari 2002. Föreligger verksamhetschef Christer Johanssons förslag till yttrande av den 18 december 2001 enligt följande: Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämndens remissvar har sin utgångspunkt i en jämförelse mellan den utbildning som Tultra Utbildnings AB avser att bedriva och dess programmotsvarighet d v s den utbildning som idag bedrivs inom Handels- och administrationsprogrammet. PROGRAMMENS SYFTE John Bauergymnasiet har för avsikt att erbjuda ett specialutformat Handelsprogram med inriktning mot Entreprenörskap. Programmet syftar till att utveckla redskap för att formulera, analysera och lösa problem inom flera ekonomiska områden. Ett ytterligare syfte är att utveckla förmågan att förstå sambanden mellan att vara entreprenör och företagare. Vidare syftar programmet till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom varuhandel och tjänsteproduktion samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet samt för vidare studier.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 17 AU 39 Elever vid Ronneby gymnasieskola, Knut Hahnsskolan, erbjuds ett Handels- och administrationsprogram. Förutom de nationella inriktningarna; Handel och service samt Turism och resor anordnas, som en lokal inriktning, Kundtjänst och service. Gemensamma ämnen för de olika inriktningarna är; administration, arbetsliv, datoranvändning, företagsekonomi, försäljning, handel och turism. Som exempel på valbara kurser kan nämnas; affärsutveckling, fritidsturism, konferens och reception, näthandel, praktisk marknadsföring, småföretagande, språk, telefonförsäljning och webbdesign. Handels- och administrationsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom varuhandel och tjänsteproduktion samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet samt för vidare studier. PROGRAMMENS KARAKTÄR OCH UPPBYGGNAD Den utbildning John Bauergymnasiet vill anordna är till sin karaktär och uppbyggnad nästan identisk med den utbildning som erbjuds inom Handels- och administrationsprogrammet på Knut Hahnsskolan. Inriktningen Entreprenörskap finns inte idag för Ronnebyeleverna men huvuddelen av kurserna kan väljas av eleverna på kommunens eget Samhällsvetenskapsprogram vars Ekonomiinriktning dessutom bedriver ett lokalt samverkansprojekt mellan Knut Hahnsskolan, Näringslivskontoret, Ronneby Företagsgrupp, Industriföretagens samrådsgrupp och lokala företagare. I det Handels- och administrationsprogram som erbjuds vid Knut Hahnsskolan utgör den arbetsplatsförlagda utbildningen ett mycket viktigt inslag i utbildningen. Programmet samarbetar med företag i Ronneby, Karlskrona och Karlshamn. Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är en förutsättning för att skapa helhet i utbildningen och för att utveckla den kompetens som handels- och administrationsprogrammet syftar till. SKOLANS ANSVAR Utöver vad som anges vara John Bauergymnasiets ansvar vid fullföljd utbildning ansvarar Knut Hahnsskolan för att elever vid fullföljd utbildning inom handels- och administrationsprogrammet: har god bransch- och produktkunskap och kan informera om produkter på ett relevant sätt,
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 AU 39 har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör. EKONOMI Ronneby kommun är skyldig att betala för de elever som väljer John Bauergymnasiet trots att kommunen erbjuder en nästan identisk utbildning på Knut Hahnsskolan. Ronneby kommun får därmed betala en extra kostnad för något man redan betalar för - en kostnad som drabbar den egna gymnasieskolans kvalitet och möjlighet att erbjuda ett brett kursutbud. ELEVUNDERLAG Ungefär 20 ungdomar väljer årligen Handels- och administrationsprogrammet. Om elevunderlaget minskar blir det svårt att erbjuda dessa elever ett tillräckligt allsidigt kursutbud. Fram till år 2010 kommer antalet Ronnebyungdomar i gymnasieåldern att vara relativt konstant. Från 2010 och framåt minskar årskullarna drastiskt. Långsiktigt är därför Ronnebys gymnasieskola beroende av att behålla en ökande andel av kommunens ungdomar i den egna skolan. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Den utbildning som John Bauergymnasiet har för avsikt att erbjuda överensstämmer i allt väsentligt, såväl vad gäller utbildningens syfte som karaktär och uppbyggnad, med den utbildning som anordnas inom Handels- och administrationsprogrammet vid Knut Hahnsskolan. Mot denna bakgrund innebär en etablering av John Bauergymnasiet att Ronneby kommun åsamkas kostnader för något man redan betalar för. Ronneby, med sitt långsiktigt minskande elevunderlag, är mycket beroende av att ha en hög andel av kommunens ungdomar i den egna gymnasieskolan. En etablering av John Bauergymnasiet kan få till följd att Ronneby gymnasieskola får såväl försämrad ekonomi som minskat elevunderlag. Kvaliteten, valmöjligheterna och mångfalden i kursutbudet kan därmed komma att försämras.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19 AU 39 Yttrande/beredning: Arbetsutskottets förslag, 2002-01-09 4, till Nämndens beslut: Nämnden antar verksamhetschef Christer Johanssons förslag till remissvar daterat den 18 december 2001 som sitt eget och tillställer Kommunstyrelsen detsamma. Yrkanden Jan-Eric Wildros: Bifall till Arbetsutskottets förslag. Sune Johansson: Den sammanfattande bedömningen i remisvaret får följande lydelse: John Bauergymnasiet erbjuder utbildning i en form som i dagsläget inte finns i Ronneby. En etablering av John Bauergymnasiet kommer sannolikt att innebära att mångfalden och valmöjligheterna ökar för Ronnebys ungdomar vid deras val av gymnasieutbildning. Ungdomar bör inte låsas vid den kommunala gymnasieskolan. De och deras föräldrar vet själva vilken utbildning som är bäst för dem och de bör få välja den skola de själva finner lämpligast. En etablering av denna och liknande skolor tvingar de kommunala skolorna att utveckla sin verksamhet så att denna blir attraktiv och konkurrenskraftig. Vi ställer oss därför positiva till en etablering av nämnda gymnasium. I övrigt yrkar Sune Johansson bifall till verksamhetschef Christer Johanssons förslag till remissvar. Proposition Vid avslutade överläggningar konstaterar ordföranden att två förslag föreligger nämligen Arbetsutskottets förslag och Sune Johanssons yrkande. Ordföranden ställer de bägge yrkandena under proposition varvid han finner att Nämnden beslutat bifalla Arbetsutskottets förslag. Votering Votering begärs.
RONNEBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 20 AU 39 Propositionsordning Nämnden godkänner följande propositionsordning: JA-röst för bifall till Arbetsutskottets förslag. NEJ-röst för bifall till Sune Johanssons förslag. Omröstningsresultat Vid avslutad omröstning konstaterar ordföranden att Nämnden med 6 JA-röster, 4 NEJröster och 1 som AVSTOD (p g a jäv) har bifallit Arbetsutskottets förslag. Hur var och en av ledamöterna röstat framgår av till paragrafen bilagd förteckning. Nämndens beslut: Nämnden antar verksamhetschef Christer Johanssons förslag till remissvar daterat den 18 december 2001 som sitt eget och tillställer Kommunstyrelsen detsamma. Sune Johansson, Boo-Walter Ericsson, Heli Berg och Åke Tärntoft reserverar sig till förmån för Sune Johanssons förslag. Yrkanden Ordföranden JanAnders Palmqvist, s, yrkar bifall till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag. Ledamoten Astrid Adholm, m, yrkar: Den sammanfattande bedömningen i remissvaret får följande lydelse: John Bauergymnasiet erbjuder utbildning i en form som i dagsläget inte finns i Ronneby. En etablering av John Bauergymnasiet kommer sannolikt att innebära att mångfa l- den och valmöjligheterna ökar för Ronnebys ungdomar vid deras val av gymnasieutbildning. Ungdomar bör inte låsas vid den kommunala gymnasieskolan. De och deras föräldrar vet själva vilken utbildning som är bäst för dem och de bör få välja den skola de själva finner lämpligast. En etablering av denna och liknande skolor tvingar de kommunala skolorna att utveckla sin verksamhet så att denna blir attraktiv och konkurrenskraftig.