1 Fördjupningsseminarie riskanalys Magnus Karlsson, COWI AB mgka@cowi.se 0702 64 14 64 1 System för återkommande riskanalyser samt översyn enligt Sevesolagstiftningen 2
2 Krav i Sevsolagstiftningen Seveso II direktivet (Rådets direktiv 96/82/EG) Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Statens räddningsverks föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, SRVFS 2005:2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2005:19 (med ändringsföreskrifter) 3 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 6 En verksamhetsutövare skall förebygga riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. I de fall en allvarlig kemikalieolycka har inträffat är en verksamhetsutövare skyldig att begränsa följderna för människors hälsa och miljön. 8 Verksamhetsutövaren skall utarbeta ett handlingsprogram för hur allvarliga kemikalieolyckor skall förebyggas. 10 Regeringen får meddela föreskrifter om att för vissa verksamheter skall en säkerhetsrapport upprättas. En säkerhetsrapport skall innehålla 1. information om hur verksamhetens driftsystem och organisation har utformats för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor, 2. en beskrivning av verksamhetens omgivning 3. en beskrivning av anläggningen och de farliga ämnen som förekommer eller kan förekomma där 4. en identifiering och analys av olycksrisker, samt 5. uppgifter om förebyggande åtgärder för att förhindra och åtgärder för att begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka. 11 Säkerhetsrapporten skall förnyas vart femte år eller tidigare, om det finns särskilda skäl. 4
3 Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 6 Ett handlingsprogram skall vara skriftligt och skall innehålla uppgift om de mål och allmänna handlingsprinciper som verksamhetsutövaren har ställt upp för hanteringen av riskerna för allvarliga kemikalieolyckor samt uppgift om en säkerhetsorganisation för verksamheten. 9 I säkerhetsrapporten skall ingå 1. uppgift om vem som har utarbetat rapporten, 2. ett handlingsprogram för hur allvarliga kemikalieolyckor skall förebyggas 3. en intern plan för räddningsinsatser 4. underlag för sådana planer som anges förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor 5. uppgift om lager och de farliga ämnen som förekommer eller kan förekomma där. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela närmare föreskrifter om vad säkerhetsrapporten skall innehålla. 5 Statens räddningsverks föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, SRVFS 2005:2 Handlingsprogram: I säkerhetsorganisationen skall ingå följande punkter: 2. Identifiering och bedömning av riskerna för allvarliga kemikalieolyckor beslut om och införande av rutiner så att riskerna för allvarliga kemikalieolyckor, vid normal drift och vid driftsstörningar, systematiskt kan identifieras så att sannolikheten för och konsekvenserna av sådana olyckor kan bedömas. Säkerhetsrapport 7 En redovisning av att olycksrisker identifierats och analyserats skall ske genom 1. en detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för allvarliga kemikalieolyckor och sannolikheten för sådana eller omständigheter under vilka de skulle kunna inträffa, 6
4 Statens räddningsverks föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, SRVFS 2005:2 Information till allmänheten skall minst innehålla 4. en kortfattad beskrivning av aktiviteterna vid verksamheten, kemiskt namn på de farliga ämnen som skulle kunna orsaka en allvarlig kemikalieolycka 5. allmän information om vilka allvarliga kemikalieolyckor som skulle kunna inträffa inklusive möjliga följder av dessa Informationen skall ständigt hållas aktuell. Den skall lämnas till allmänheten minst vart femte år. Informationen skall också lämnas när väsentliga förändringar genomförts vid verksamheten. Informationen skall ständigt finnas tillgänglig för allmänheten. 7 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2005:19 Anmälan 5 Arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna en ny skriftlig anmälan till Arbetsmiljöverket när verksamheten har ändrats på ett sätt som väsentligt kan påverka riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. Anmälan skall lämnas senast en månad efter ändringen. Handlingsprogram 6 Arbetsgivaren skall utan dröjsmål utarbeta ett skriftligt handlingsprogram. Handlingsprogrammet skall baseras på en riskbedömning som inkluderar riskanalys och ska bl.a. innehålla: 2) Identifiering och bedömning av riskerna för allvarliga kemikalieolyckor Beslut om och införande av rutiner så att riskerna för allvarliga kemikalieolyckor, vid normal drift och vid driftsstörningar, systematiskt kan identifieras så att sannolikheten för och konsekvenserna av sådana olyckor kan bedömas. 7 Arbetsgivaren skall utan dröjsmål följa upp och vid behov revidera handlingsprogrammet när verksamheten har ändrats på ett sätt som väsentligt kan påverka riskerna för allvarliga kemikalieolyckor 8
5 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2005:19 Säkerhetsrapport 8 Arbetsgivaren skall skicka en skriftlig säkerhetsrapport till Arbetsmiljöverket. Säkerhetsrapporten skall innehålla information som sammantaget visar att: b) väsentliga riskkällor har identifierats som skulle kunna utlösa allvarliga kemikalieolyckor: 9 Arbetsgivaren skall se över och revidera säkerhetsrapporten minst vart femte år. Dessutom skall arbetsgivaren utan dröjsmål revidera säkerhetsrapporten när verksamheten har ändrats på ett sätt som väsentligt kan påverka riskerna för allvarliga kemikalieolyckor, eller nya fakta eller den tekniska utvecklingen motiverar det. 9 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2005:19 Kommentarer till enskilda paragrafer Till 5 och 7 Exempel på ändringar som väsentligt kan påverka riskerna är: betydande ändring av mängden farliga ämnen, ändring av vilka ämnen som hanteras, ändring av ämnenas beredningsform eller ändrat fysikaliskt tillstånd eller ändringar av de processer där ämnena hanteras, organisatoriska förändringar samt att verksamheten upphör. För att fastställa hur en ändring kan påverka riskerna krävs normalt någon form av riskbedömning. 10
6 Annan lagstiftning Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 (med ändringsföreskrifter) Riskbedömning, åtgärder och uppföljning 8 11 Användning av trycksatta anordningar, AFS 2002:1 (med ändringsföreskrifter) Riskbedömning 3 8 4 Förnyad riskbedömning: Allmänna råden: Exempel på ändringar som medför en förnyad riskbedömning är utbyte av befintlig säkerhetsutrustning, installation av begagnade trycksatta anordningar eller väsentligt ändrade driftförhållanden. Arbete i explosionsfarlig miljö, AFS 2003:3 (med ändringsföreskrifter), SRVFS 2004:7 Riskbedömning 7 8 (AFS) Riskbedömning 4-7 (SRVFS) 11 Diskussionsunderlag Görs en ny riskanalys? Vilken metod? Revideras befintlig riskanalys? Om ja, vad tittar man på? Hur sker arbetet, i grupp eller av få personer? Görs detaljerade riskanalyser, typ hazop? Görs konsekvensanalyser (spridningsberäkningar, brandberäkningar, explosionsberäkningar) vid uppdateringen? Görs kvantitativa riskanalyser (QRA)? Vem (befattning) initierar riskanalysarbetet? Vem (befattning) leder riskanalysarbetet? Görs revisoner mellan 5-års uppdatering? Vem (befattning) avgör om de förändringar som sker/skett i verksamheten är av sådan art att en uppdatering krävs? 12
7 Gruppindelning Jan Fransson AGA 1 Peter Andreasson Ineos 1 Anders Wallen Kemwell 1 Björn Magnell MSB 1 John Berggren Perstorp 1 Bo Karlsson Preem 1 Erika Söderlind Vopak 1 Michael Lindström AGA 2 Jenny Kallrot Ineos 2 Maria Östman Midroc 2 Jessica Augustsson Nynäs 2 Sigvard Johansson Perstorp 2 Per Woxmark Preem 2 Johanna Sundström AGA 3 Åsa Burman Ineos 3 Ida Hegge Midroc 3 Elisabeth Wahlström Perstorp 3 Rikard Widell Perstorp 3 Mats Lundblad United Initiators 3 13 Avgränsning av riskanalys Riskanalys är ett strukturerat tankearbete Vi ska fokusera på en sak i taget. Vi måste göra avgränsningar och indelningar i vår analys. Tappar tråden, missar händelser om vi är ostrukturerade => Sämre resultat Mer tidsödande En av analysledarens viktigaste roller är att styra diskussionen inom avgränsning 15
8 Vanliga avgränsningar Geografiskt Processanläggning, fabrik Typ av verksamhet 16 Geografisk indelning Västra och östra området 17
9 Produkt Typ av produkt (klass 1, 2, 3) 18 Typ av verksamhet 19 Produktionsanläggning, lagerområden, lastning/lossning
10 Vanliga avgränsningar Vilka risker ska behandlas? Personrisker Miljörisker Ekonomiska risker Processäkerhet eller arbetsmiljö Hur osannolika händelser ska vi beakta? Flygplan som störtar? Ny verksamhet eller befintlig? Förändring? Beakta "allt" eller enbart förändringen? 20 Vanliga avgränsningar Uppfyllnad av nya krav/regler AFS 2002:1 ATEX (AFS 2003:3, SRVFS 2004:7) SIL Indelning i noder vid hazopanalys 21
11 Indelning i noder, hazop Ett normaltillstånd Inte blanda kärl och rörledning 22 Indelning i noder, hazop Se på funktioner: 1. Flödet till separator 2. Separator 3. Flöde från separator Alternativt 1. Flödet till separator 2. Separator och flödet från separator 23
12 Orsaker - konsekvenser Var letar vi orsak respektive konsekvens? "Grundregel": Leta orsak inom avgränsningen, konsekvens inom och utanför avgränsningen. 24 Orsaker - konsekvenser Var letar vi orsak respektive konsekvens? "Grundregel": Leta orsak inom noden, konsekvens uppströms och nedströms. Leta så långt som nödvändigt. 25
13 Orsaker - konsekvenser En typ av störning i noden, högt flöde av en reaktant påverkar troligen inte ledningen Högt tillflöde av reaktant påverkar troligen reaktorprocessen Högt tillflöde av raktant kan påverka förhållandena i lagertank uppströms 26 Hantering av förändringar Vad är en förändring? Definition? Hur är vi säkra på att "lika mot lika" verkligen är det när gammal utrustning byts mot ny? Gränsen mellan permanent och temporär förändring? Svårigheter, kan hämma teknikbyte. Behåller gammal "beprövad" lösning i stället för ny "smartare" Var går gränsen för vad som får göras i styrsystemet utan en MOC-process. Smarta metoder Organisationsförändring, svårighet att skilja på person och befattning. Vad ska rapporteras till myndigheter? Hur kontrolleras förändringsprocessen? Hur ska rekommendationspunkterna från riskanalysen avslutas på bästa sätt? System för detta? Hur fångar man förändringar som genomförs utanför rutinen? 27
14 Risklogg 28 Hantering av förändringar, grupparbete Förutom punkterna ovan diskutera även: Diskutera tillbud/olyckor vid ert företag som har sitt ursprung i processändring? Hur fångar ni upp processändringar i MOC vid ert företag? Jämför: Hur fångar man förändringar som genomförs utanför rutinen? 29