Samrådsunderlag Avloppsanläggning i Sörfjärden MittSverige Vatten AB 2014-10-21 Uppdragsnr: 14089 Status: Slutversion
Samrådsunderlag Avloppsanläggning i Sörfjärden MittSverige Vatten AB Beställare MittSverige Vatten AB Maria Roos Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C 973 31 Luleå Organisationsnummer: 556735-9434 Telefon: 0920-24 17 70 E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: www.vmbyran.se Uppdragsledare: Anna Mäki Handläggare: Hanna Östrén Granskare: Charlotta Lindberg 2014-10-21 Sida 2 (10)
Innehåll 1 Bakgrund... 4 2 Beskrivning av planerad verksamhet... 5 2.1 Reningsteknik... 5 2.2 Ledningsnät... 5 2.3 Belastning och dimensionering... 5 2.4 Alternativ... 5 2.4.1 Huvudalternativ...5 2.4.2 Nollalternativ...6 2.4.3 Övriga alternativ...7 2.5 Slutsatser... 7 3 Omgivningsbeskrivning... 8 3.1 Planförhållanden... 8 3.2 Recipienten Gnarpsån... 8 3.3 Riksintressen och skyddade områden... 8 4 Miljökonsekvenser... 9 4.1 Påverkan på Gnarpsån... 9 4.2 Boendemiljö... 9 4.3 Övriga miljökonsekvenser... 9 4.4 Hushållning med naturresurser... 9 4.5 Risker... 9 4.6 Byggnadsskedet... 10 5 De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken... 10 6 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 10 7 Skadeförebyggande åtgärder... 10 2014-10-21 Sida 3 (10)
1 BAKGRUND Sörfjärden är belägen vid Gnarpåns utlopp i Bottenhavet och har sedan början av förra seklet varit intressant för bad och sommarboende samt fiskenäringen. Området har byggts ut i etapper och omfattar idag 298 fastigheter, varav merparten är fritidshus. Antalet permanentbebodda fastigheter har uppskattats till 22 stycken. VA-frågan i Sörfjärden har länge varit aktuell hos Nordanstigs kommun. En anmälan om ett konventionellt reningsverk strax söder om Sörfjärden gjordes år 2008, men möttes av kritik av de boende i området. Efter att Nordanstigs kommun tagit tillbaka beslutet om verksamhetsområdet meddelade Länsstyrelsen i Gävleborg 2011 i ett föreläggande att kommunen ska upprätta ett verksamhetsområde för VA-försörjning i Sörfjärden. Efter överklagande fastlade Statens VA-nämnd år 2012 kommunens skyldighet att lösa vatten- och avloppsfrågan för de boende i Sörfjärden. Enligt beslutet ska anläggningen stå klar senast den 30 september 2016 och verksamhetsområdet ska motsvara det som tidigare beslutats av kommunen. En vägvalsutredning för avloppsanläggningen har gjorts för att hitta en optimal lösning utifrån aspekter som teknik, ekonomi och miljö. Målen är bland annat att verksamheten inte ska ge upphov till omgivningsstörningar, ska klara rådande och framtida belastningssituationer, vara kostnadseffektiv samt anpassad till VA-huvudmannens driftorganisation. Belastningen på reningsanläggningen kommer att variera stort mellan högsäsong (sommar) och lågsäsong (vinter) vilket ställer speciella krav på anläggningens utformning. Utgångspunkten för utbyggnaden är att det nya verksamhetsområdet ska omfatta de fastigheter som ingick i 2008 års beslut samt LIS- områden(lis = Landsbygdsutveckling i strandnära lägen), detaljplaneområden och verksamheter som ansluter till detta. Tillkommande områden är därmed LISområdena Stenudden, Klasudden och Varpsand samt Sörfjärdens golfbana. Det kommunala vattenbolaget Nordanstigs Vatten har uppdragit utförarorganisationen MittSverige Vatten att svara för bland annat den frivilliga tillståndsprövningen enligt 9 kap. miljöbalken. Tillståndsansökan avser utsläpp av renat avloppsvatten från 1500 personekvivalenter. Som en del i prövningsprocessen ingår samråd. Under samrådet ges sakägare och andra berörda möjlighet att yttra sig över den planerade verksamheten. Föreliggande dokument är ett samrådsunderlag som beskriver den planerade verksamheten och översiktligt redogör för de miljöeffekter som bedöms uppstå på grund av den. 2014-10-21 Sida 4 (10)
2 BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET 2.1 Reningsteknik En vägvalsutredning har gjorts för att ta fram det totalt sett bästa alternativet för en ny avloppsreningsanläggning. Vid teknikval och lokalisering har följande aspekter beaktats: Omgivningspåverkan genom utsläpp till mark, vatten och luft Omgivningspåverkan genom lukt, buller, trafik mm. Energi-, resurs- och markanvändning Kostnader för investering, drift och reinvesteringar Flera olika metoder har diskuterats och följande metoder har utretts djupare: Överföringsledning till Gnarps avloppsreningsverk Konventionellt reningsverk, enligt tidigare förlag. Ett kemiskt reningsverk i kombination med markbaserad rening (infiltration eller markbädd) Slutsatserna i vägvalsutredningen visar att ett kemiskt reningsverk i kombination med markbaserad rening är den totalt sett mest fördelaktiga tekniken. 2.2 Ledningsnät Ett nytt ledningsnät för spillvatten är planerat att anläggas i området. En utredning pågår som preliminärt visar att ett trycksatt system med LTA-stationer (pumpanläggningar) på varje fastighet kombinerat med självfallsledningar i vissa delar är en trolig lösning. Förprojektering av huvudledningsnätet och lägen för eventuella pumpstationer pågår. 2.3 Belastning och dimensionering Utgångspunkten för utbyggnaden är att det nya verksamhetsområdet ska omfatta de fastigheter som ingick i 2008 års beslut. Vid dimensionering av VA-anläggningen tas även hänsyn till intilliggande LISområden (Stenudden, Klasudden och Varpsand) samt Sörfjärdens golfbana. Under midsommarhelgen är belastningen i området som störst och under sommaren är den större än under vintern. Den maximala belastningen idag har bedömts vara i storleksordningen 1 000 personekvivalenter (pe) och vid en framtida utbyggnad ca 1 500 pe. På grund av få permanentboende och många sommargäster är belastningen ojämn över året. Detta medför t.ex. att ett traditionellt biologiskt reningssteg kan vara problematiskt att sköta och få att fungera under vintern. 2.4 Alternativ 2.4.1 Huvudalternativ Som huvudalternativ förordas ett reningsverk med kemisk fällning kombinerat med efterföljande markbädd. Alternativet innebär att avloppsvatten först renas i ett reningsverk med mekanisk-kemisk rening och att renat vatten leds till markbäddslösning för slutlig rening. Markbädden reducerar fosfor och organiskt material mätt som BOD 7 ytterligare och är även effektiv när det gäller reduktion av bakterier, vilket möjliggör att ha Gnarpsån som recipient. Lösningen har fördelen att inte ha ett traditionellt biologiskt steg i reningsverket vilket gör det mer anpassat för att klara belastningsvariationer. 2014-10-21 Sida 5 (10)
En lokaliseringsstudie angående förordat alternativ (kemiskt reningsverk + infiltration alt. markbäddar) har gjorts. Avståndet till boende ska vara betryggande, området ska vara tillgängligt för drift och tillsyn och alla markägarfrågor ska kunna lösas. Utförda hydrogeologiska undersökningar och beräkningar har visat att det sker ett tillskott av grundvatten till den nyanlagda vattentäkten från nordväst eller väst via isälvsmaterialet eller den postglaciala sanden. För att undvika risken att ett infiltrerat avloppsvatten så småningom hamnar i någon av vattentäkterna valdes alternativet infiltration bort. Renat avloppsvattnet som släpps i Gnarpsån bedöms inte kunna infiltrera till grundvattenmagasinet och rinna mot vattentäkterna. Föreslagen placering ligger längs Gnarpsån i ett läge som innebär att verksamheten inte riskerar att påverka vattentäkter nedströms (se Figur 1). Vid rening av avloppsvatten i markbädd samlas behandlat avloppsvatten upp efter att ha passerat ett sandfilter (normalt med en mäktighet på ca 1 m). Markbädd motiveras normalt när de naturliga jordarterna är täta vilket omöjliggör infiltration eller där grundvattenresursen måste skyddas. Figur 1. Illustration av huvudalternativet reningsverk och markbaserad rening. Markbäddar är dyrare att anlägga än en infiltrationsanläggning, p.g.a. fler rördelar och kostnader för markbäddssand. En markbädd har generellt kortare livslängd än en infiltrationsanläggning eftersom filtreringen kommer att ske i en begränsad volym. Den huvudsakliga fosforreningen kommer dock att ske i reningsverket vilket förlänger livslängden på markbädden avsevärt. Den tydligaste fördelen med markbäddar är att utsläppspunkten är definierad och att behandlingsresultatet är kontrollerbart. 2.4.2 Nollalternativ Beslutet om att ett verksamhetsområde ska inrättas är taget av VA-nämnden, varför det inte finns ett nollalternativ i egentlig mening. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer ändå att innehålla en jämförelse med nuvarande situation. 2014-10-21 Sida 6 (10)
2.4.3 Övriga alternativ Av övriga studerade alternativ har konstaterats att en överföringsledning till Gnarp skulle innebära att Gnarps avloppsreningsverk skulle behöva byggas om. En samordning av avloppsreningen mellan Sörfjärden och Gnarp skulle leda till att belastningen blir relativt jämn, eftersom befolkningen i Gnarp till stor del är permanentboende. Gnarps reningsverk är i behov av viss upprustning och kan komma att beröras av en framtida omdragning av Ostkustbanan. Det föreslagna läget för huvudalternativet möjliggör en framtida samordning av VA-försörjningen om det blir aktuellt med en större åtgärd. Alternativet att anlägga ett nytt traditionellt avloppsreningsverk i Sörfjärden skulle bli betydligt dyrare än de andra två, ekonomiskt sett likvärdiga, alternativen. Det har också konstaterats att det finns få fördelar med ett konventionellt avloppsreningsverk i Sörfjärden vid nuvarande förhållanden. 2.5 Slutsatser Utifrån vägvalsutredningen blir slutsatsen att kemisk fällning kombinerat med markbädd förordas som avloppslösning för Sörfjärden. Motiven till det är att alternativet: kan förväntas fungera bra vid den typ av varierande belastning som kommer att vara i Sörfjärden, bedöms ge lägst utsläpp till miljön sett till exempelvis fosfor och syreförbrukande substans, ger en större reduktion av bakterier och läkemedelsrester än konventionella reningsverk, är mest kostnadseffektiv och bäst anpassad till VA-projektets budget, kan fungera som en permanent avloppslösning och även är rimlig som en övergångslösning om det öppnas möjligheter i framtiden att samordna avloppslösningen mellan Gnarp, Sörfjärden och eventuella andra VA-områden. Tabell 1. Sammanställning av bedömda utsläppta mängder BOD 7, fosfor och kväve från de tre studerade alternativen baserat på årsmedelbeläggningen 240 pe (motsvarar en maxbeläggning på 1 000 pe). Alternativ 1. Reningsverk vid Sörfjärden 2. Gnarpsverket 3. Reningsverk + markrening Recipient Bottenhavet Gnarpsån Gnarpsån BOD 7, kg/år 200-300 200-300 200-300 P-tot, kg/år 10-20 10-20 5-10 Bakterier Måttlig reduktion Måttlig reduktion God reduktion Läkemedelsrester Måttlig reduktion Måttlig reduktion God reduktion 2014-10-21 Sida 7 (10)
3 OMGIVNINGSBESKRIVNING 3.1 Planförhållanden Översiktsplanen för Nordanstigs kommun antogs år 2004. I översiktsplanen anges hela Sörfjärden som ett utvecklingsområde. Sörfjärden är detaljplanelagt men den föreslagna platsen för avloppsanläggningen ligger utanför detaljplanen. 3.2 Recipienten Gnarpsån Gnarpsån är ett kustmynnande vattendrag som delvis rinner genom finsediment. Vattendraget är viktigt för fisk. Sträckan mellan Milsbro och havet har sin största betydelse som lekvatten för havsöring. Den hyser också intressanta raviner och en skyddsvärd vegetation och flora. Under senare tid har man upptäckt att spontan laxlek skett i ån och förekomst av flodnejonöga. Den aktuella sträckan har fått skyddsklass II (mycket högt naturvärde) vid Länsstyrelsens vattendragsinventering. Längs ån finns ett antal värdefulla hävdade ängsmarker. 1 Enligt VISS 2 är den ekologiska statusen måttlig och den kemiska statusen ej god. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är inte klassad. De miljöproblem som anges är övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter. Vid Milsbro finns ett vattenkraftverk som reglerar flödet i ån. I Tabell 2 redovisas SMHI:s statistik över flödet. Medellågvattenflödet (MLQ) är ca 0,35 m 3 /s, d.v.s. ca 350 l/s. Tabell 2. Vattenföring i Gnarpsån 1981-2010. Källa: SMHI Total vattenföring [m³/s] HQ50 37,1 HQ10 27,9 HQ2 17,3 MHQ 18,5 MQ 3,02 MLQ 0,35 3.3 Riksintressen och skyddade områden Havsområdet utanför Sörfjärden är klassat som ett riksintresse för naturvård. Både norr och söder om Sörfjärden finns skyddade områden i form av Natura-2000 och naturskyddsområden, därtill finns det i de inre delarna av Sörfjärden värdefull kulturmark. Områdesskydd och rimlig hänsyn i övrigt påverkar utbyggnad av såväl reningsanläggning som ledningsnät. 1 http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ 2 VattenInformationsSystem Sverige, http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 2014-10-21 Sida 8 (10)
4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 Påverkan på Gnarpsån Belastningen på recipienten vid föreslagen hybridlösning (direktfällning +markbädd) bedöms bli 200-300 kg/år BOD 7 och 5-10 kg P-tot per år vid 1 000 pe (aktuell belastning) respektive 300-450 kg/år BOD 7 och 8-15 kg P-tot per år vid 1 500 pe (framtida belastning). Gnarpsån har idag klassats som måttlig status vad gäller miljökvalitetsfaktorn näringsämnen. har idag måttlig status i Gnarpsån. Risken att den ska påverkas negativt bedöms som låg. De 5-10 kg fosfor som skulle kunna nå recipienten årligen motsvarar 0,24-0,50 % av nettobelastningen för hela avrinningsområdet. Markbaserad rening i infiltration eller markbädd ger normalt upphov till nästan 100-procentig reduktion när det gäller de vanliga tarmmikroorganismerna. Med påföljande utspädning i recipienten erhålls sammantaget en långtgående bakteriereduktion vilket är viktigt sett till nedströms liggande strandbad. Markbaserad rening har även effekt på läkemedelsrester och sammantaget bedöms alternativet leda till en liten påverkan på vattenförekomsten och innebär också en liten risk för människors hälsa och miljön. 4.2 Boendemiljö Det renade avloppsvattnet är planerat att släppas ut i Gnarpsån, vilket medför att inga vattentäkter kommer att påverkas. Hälsan hos Sörfjärdens befolkning bedöms påverkas positivt genom att utsläppet sker kontrollerat i en punkt, och inte på många olika ställen som idag då många har enskilda avlopp. Lukt från markbäddarna kommer att uppkomma, men platsen har valts så att inga boende påverkas. Sammantaget bedöms lukten för de boende minska, eftersom slamtömningsbilen inte behöver åka till varje fastighet när avloppsanläggningen är anlagd. Av samma anledning kommer transporterna inom Sörfjärden att minska, vilket leder till minskade luftföroreningar. 4.3 Övriga miljökonsekvenser I det aktuella området kommer det att ske en förändring i markanvändning och landskapsbild. Relativt ung skog kommer att avverkas och ge plats åt en byggnad och markbäddar. Detta kommer t.ex. att förhindra bärplockning på platsen. Förändringen kommer att vara lokal. Den promenadstig som följer Gnarpsån kommer inte att beröras annat än under byggskedet, när utloppet ska dras till Gnarpsån. 4.4 Hushållning med naturresurser Elförbrukningen kan sammantaget förväntas öka jämfört med idag, men energi i form av diesel vid slamtömningstransporter till enskilda avloppsbrunnar kommer att minska. En del spolvatten kommer att förbrukas och eventuellt kan tillskottsvatten (kan utgöras av åvatten) behövas vintertid för att få ett tillräckligt flöde i ledningarna. Mark kommer att tas i anspråk. 4.5 Risker Preliminärt avses huvudsakligen så kallade LTA-system anläggas, vilket medför liten risk för bräddningar på systemet jämfört med om konventionella pumpstationer anläggs. Fällningskemikalier kommer att användas för verksamheten. Genom att hantera och förvara dessa enligt gängse säkerhetsnormer minskas riskerna för spill. 2014-10-21 Sida 9 (10)
Vid transporter till och från avloppsanläggningen finns risk att olyckor sker. I själva Sörfjärden minskar risken för olyckor eftersom slamtömning på varenda fastighet inte längre kommer att behövas. Utloppspunkten från markbädden anpassas så att inte ras- eller skredrisken längs Gnarpsån ökar. 4.6 Byggnadsskedet Under byggnadsskedet kommer trafiken att öka och en del buller att uppstå. Byggtiden kommer i huvudsak bli utanför turistsäsongen. 5 DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA I 2 KAP. MILJÖBALKEN De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, d.v.s. kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalskravet, hushållningskravet och lokaliseringskravet, anses vara uppfyllda. Sökanden har erfarenhet, lokalkännedom samt kunskap om verksamheten. Försiktighet kommer att vidtas, exempelvis vid placering av avloppsanläggningen och utloppet i Gnarpsån. Kemikalier kommer att användas enligt normer. Verksamheten kommer att förbruka el på plats, men transporter med slambil till enskilda avloppsbrunnar i området kommer att minska avsevärt. Den valda lokaliseringen för en avloppsanläggning bedöms vara den bästa, främst utifrån resultat av geotekniska undersökningar, avstånd till bebyggelse, kostnader och kommunens framtidsplaner. 6 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL Miljökvalitetsnormer finns fastställda för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Den planerade verksamheten bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormerna överskrids och berörda vattenområden räknas inte som skyddade fisk- eller musselvatten. Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål, vilka ska leda mot en hållbar samhällsutveckling och vara riktmärken för allt miljöarbete i Sverige, oavsett var och av vem det bedrivs. Verksamheten anses främst beröra de nationella miljömålen Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och God bebyggd miljö. Sammantaget bedöms effekterna av verksamheten leda mot en utveckling där miljömålen uppnås. Chansen att fånga upp skadliga ämnen blir större än när alla har enskilda avlopp. Det renade avloppsvattnet kommer dock att ge ett tillskott av t.ex. näringsämnen till Gnarpsån, vilket kan bidra till övergödning. Utsläppet till havet kommer, per capita, att vara mindre än idag. Under byggnadstiden kan buller förekomma och de boende störas något av transporter m.m. 7 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER En trädridå kommer att lämnas runt avloppsanläggningen för att minimera påverkan på landskapsbilden. Anläggandet av utloppet från reningsanläggningen kommer att anpassas till den promenadstig som finns i området samt till Gnarpsåns strand. De kemikalier som kommer att användas kommer följa de normer som gäller. Ett kontrollprogram kommer att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. 2014-10-21 Sida 10 (10)