Temagruppernas ansvarsområde



Relevanta dokument
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer


Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

God bebyggd miljö - miljömål.se

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Miljömålen i Västerbottens län

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Bilaga 5 Miljöbedömning

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Trollhättan & miljön


Miljöarbete i Lunds kommun Lisiane Küller och Linda Birkedal, Miljöstrategiska enheten Mira Norrsell, Lunds skolförvaltningar

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Miljömål för Luleå tekniska universitet

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Undersökning av planens miljöpåverkan

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Trollhättan & miljön

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

De nationella miljömålen med preciseringar

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Socialstyrelsens arbete len

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Miljöstrategi för Arvika kommun

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

VERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Sweden Green Building Council

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Transkript:

Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en samlad tolkning av miljökvalitetsmålets innebörd (Naturvårdsverket 2011) och skall hjälpa temagrupperna att förstå sina avgränsningar under framtagandet av mål och indikatorer. Mer information om respektive precisering finns i publikationen Miljömålen på ny grund http://www.naturvardsverket.se/start/om-naturvardsverket/varapublikationer/isbn1/6400/978-91-620-6433-4/. Grupp1) Våra ekosystemtjänster (gruppledare miljöstrateg Kristina Fontell) I det prioriterade området våra ekosystemtjänster ska gruppen utforma mål och tillhörande uppföljningsindikatorer för de funktioner hos ekosystemet som på något sätt gynnar människan, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människans välmående Gruppen ansvarar för att ta fram mål, indikatorer och ansvarsfördelning inom de svenska miljömålen; 1.1 Ett rikt växt- och djurliv Ekosystemtjänster och ekosystemens resiliens Hejdad förlust av biologisk mångfald Främmande arter och genetiskt modifierade organismer Friluftsliv och rekreation Det biologiska kulturarvet Kunskap om biologisk mångfald Hållbart nyttjande och hänsyn Hänsyn inom jakt och fiske Resaureing av naturtyper Internationellt samarbete Biologisk mångfald och konsumtion 1.2 God bebyggd miljö Natur och grönområden (delat ansvar med grupp 3) 1.3 Levande skogar Bevarande av markens egenskaper 1

Skydd och bevarande av biologisk mångfald Hänsynsfullt brukande Främjande, restaurering och nyskapande av naturvärden Främmande arter och genetiskt modifierade organismer Bevarande och främjande av kulturarvet Bevarande och främjande av vattnets och våtmarkers kvalitet och ekologiska funktion Främjande av hälsa och rekreation 1.4 Myllrande våtmarker Våtmarkers ekosystemtjänster Våtmarkernas biologiska mångfald Friluftsliv och rekreation Hållbart nyttjande och hänsyn till våtmarker Bevarande och skydd av värdefulla våtmarker Restaurering, återskapande och nyanläggning av våtmarker 1.5 Levande sjöar och vattendrag Miljötillstånd Biologisk mångfald Bevarande och skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Främmande arter Kulturmiljö Friluftsliv Restaurering Hållbart nyttjande och hänsyn Ekosystemtjänster 1.6 Ett rikt odlingslandskap Biologisk mångfald Kulturmiljö Andra sociala landskapsvärden Övrigt som gruppen bör behandla: Grupp2) Förebygg och begränsa färoreningar (gruppledare miljöstrateg Anna-Karin Poussart) I det prioriterade området förebygg och begränsa föroreningar ingår arbete med att utforma mål och indikatorer för att säkerställa livsmiljön så att inte olika typer av utsläpp/föroreningar hotar miljön, den biologiska mångfalden och/eller människors hälsa. Gruppen ansvarar för att ta fram mål, indikatorer och ansvarsfördelning inom de svenska miljömålen; 2.1 Giftfri miljö 2

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är kartlagda och spridningen är mycket liten Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringskällor är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden Förorenade områden är åtgärdade 2.2 Grundvatten av god kvalitet Grundvattnets kvalitet Påverkan på ytvatten Grundvattennivåer Bevarande av naturgrusavlagringar 2.3 Ingen övergödning Påverkan på havet Påverkan på landekosystemen Tillstånd i sjöar och vattendrag Tillstånd i havet Tillstånd i kustvatten 2.4 Säker strålmiljö Strålskyddsprinciper Radioaktiva ämnen UV-strålning Elektromagnetiska fält 2.5 Skyddande ozonskikt Påverkansmål Tillståndsmål 2.6 Bara naturlig försurning Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Påverkan genom skogsbruk Tillstånd i sjöar och vattendrag Tillstånd i mark 3

2.7 Frisk luft Bensen Bens(a)pyren Butadien Formaldehyd Partiklar Marknära ozon Kvävedioxid Korrosion 2.8 Ett rikt odlingslandskap Människors hälsa (delat ansvar med temagrupp 5) 2.9God bebyggd miljö Hälsa och säkerhet (delat ansvar med grupp 3) Övrigt som gruppen bör behandla: Grupp3) Hållbar stadsutveckling och transportsystem (gruppledare miljöstrateg Matz Hagberg) I det prioriterade området hållbar stadsutveckling och transportsystem ingår arbete med att utforma mål och tillhörande uppföljningsindikatorer för fysik planering, bygg och anläggning, hushållning med marken, infrastruktur (vägar, cykelvägar, järnväg, vatten och avloppssystem samt dagvattenhantering) och hållbara transportsystem. Gruppen ansvarar för att ta fram mål, indikatorer och ansvarsfördelning inom de svenska miljömålen; 3.1 God bebyggd miljö Hållbar bebyggelsestruktur Hållbar samhällsplanering God vardagsmiljö Kulturvärden i bebyggd miljö Infrastruktur (delat ansvar med temagrupp 5) Natur- och grönområden (delat ansvar med temagrupp 1) Miljöanpassade transporter Hälsa och säkerhet (delat ansvar med grupp 2) Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall (delat ansvar med grupp 4 och 5) 4

3.2 Ett rikt odlingslandskap Jordbruksmarkens produktionsförmåga (delat ansvar med temagrupp 5) Andra sociala landskapsvärden 3.3 Övrigt som gruppen bör behandla: - Hållbar byggande - Hushållning med mark - Infrastruktur väg, vatten, avlopp, dagvatten (delat ansvar med grupp 5) - Hållbara transporter - Buller Grupp 4) Hållbart energi och klimatsystem (gruppledare miljöstrateg Linda Birkedal) I det prioriterade området hållbart energi och klimatsystem ingår arbetet med att utforma mål och uppföljningsindikatorer för att begränsa klimatpåverkan genom energieffektivisering och förnybar energi. Gruppen ansvarar för att ta fram mål inom de svenska miljömålen; 4.1 Begränsad klimatpåverkan Temperaturmål Koncentrationsmål 4.2 God bebyggd miljö Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall 4.3 Övrigt som gruppen bör behandla: - Energieffektivisering - Energiproduktion - Förnybar energi - Fordonsbränslen (delat ansvar med grupp 5) Grupp 5) Produktion, konsumtion och avfall (gruppledare miljöstrateg Karin Loodberg) I det prioriterade området produktion, konsumtion och avfall ska gruppen ta fram mål och uppföljningsindikatorer för en hållbar produktions och konsumtionsmönster samt förbättra avfallshanteringen. Gruppen ska tänka ur ett helhetsperspektiv, kretsloppstänk och/eller livscykelperspektiv. 5

Gruppen ansvarar för att ta fram mål inom de svenska miljömålen; 5.1 God bebyggd miljö Infrastruktur (delat ansvar med temagrupp3) Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall (delat ansvar med grupp 3 och 4) 5.2 Ett rikt odlingslandskap Jordbruksmarkens produktionsförmåga (delat ansvar med temagrupp 3) Människans hälsa (delat ansvar med temagrupp 2) Växt och husdjursgenetiska resurser 5.2 Övrigt som gruppen bör behandla: - Grön innovation - Grön produktion - Avfall - Slam - Avlopp (delat ansvar med grupp 3) - Dagvatten (delat ansvar med grupp 3) - Biogas (delat ansvar med grupp 4) - Miljöanpassad upphandling Grupp 6) Utbildning, kommunikation och samverkan (gruppledare miljöstrateg Lisiane Küller) I det prioriterade området utbildning, kommunikation och samverkan ska gruppen ta fram mål och uppföljningsindikatorer för hur Lunds kommun ska arbeta med;. - Intern kompetensutveckling inom miljöområdet - Intern återkoppling av miljöarbetet - Samverkan både inåt och utåt - Utåtriktad inspiration och stöd - Barn och ungdomsarbete - Kommunikation utåt av eget arbete - Medborgardialog Flera av dessa områden kommer också behandlas av respektive grupp vilket medför att ett gott samarbete är nödvändigt. 6

Svenska miljökvalitetsmål LundaEko temagrupper 1. Begränsad klimatpåverkan Våra ekosystemtjänster Förebygg och begränsa föroreningar Hållbar stadsutveckling och transportsystem Hållbart energi och transportsystem Produktion, konsumtion och avfall Utbildning, kommunikation och samverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap Delat ansvar Delat ansvar Delat ansvar Delat ansvar 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö Delat ansvar Delat ansvar Delat ansvar Delat ansvar 16. Ett rikt växt- och djurliv Övrigt som grupperna bör behandla - Hållbart byggande - Hushållning med mark - Infrastruktur väg, vatten, avlopp, dagvatten -Hållbara transporter - Buller - Energieffektivisering - Energiproduktion - Förnybar energi - Fordonsbränslen - Grön innovation -Grön produktion - Avfall - Slam - Avlopp - Dagvatten - Biogas - Miljöanpassad upphandling/anskaffning 7

Lunds betydande miljöaspekter LundaEko temagrupper Våra ekosystemtjänster Förebygg och begränsa föroreningar Hållbar stadsutveckling och transportsystem Hållbart energi och klimatsystem Produktion, konsumtion och avfall Utbildning, kommunikation och samverkan 1. Populationsökning 2. Politiska beslut och ekonomiska styrmedel 3. Transport 4. Energianvändning 5. Lokal produktion av el och värme 6. Avfall 7. Konsumtion 8. Kemikalier 9. Fysisk planering 10. Bygg 11. Utsläpp till luft 12. Kunskap 8