Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012. Bok 3 Hörselvårdsavdelningen

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2012 Bok 3 Hörselvårdsavdelningen

Hjälpmedelshandboken. Bok 3 Hörselvårdsavdelningen Hjälpmedelshandboken består av fem delar som innehåller information om samhällets hjälpmedelsservice samt information om rutiner, regler som tillämpas i Västmanland. Hjälpmedelshandboken är ett stöd till förskrivare av hjälpmedel, men ska även ge en allmän information i hjälpmedelsfrågor till allmänheten. Den här delen av Hjälpmedelshandboken omfattar Hörselvårdsavdelningens bestämmelser ansvar, uppbyggnad och bidragsberättigade hjälpmedel samt produktdel. Innehållet baseras på de politiska beslut som fattats angående hjälpmedelsfrågor samt gällande lagstiftning. Innehållet i handboken uppdateras vid varje årsskifte eller när nya beslut tas. Ändringar gulmarkeras i handboken. Handboken finns tillgänglig i pdf-format för förskrivare via Hjälpmedelscentrums förskrivarsidor i Lotus Notes och för allmänheten via Landstingets hemsida, www.ltv.se/hmc

Innehållsförteckning ALLMÄNT... 1 1.1 ORGANISATION... 1 1.2 HUR FÅR JAG ETT HJÄLPMEDEL?... 1 1.3 FÖRSKRIVARE... 2 1.4 ÅTERLÄMNING AV HJÄLPMEDEL... 2 1.5 FLYTTNING INOM BOSTADEN... 2 1.6 REPARATIONER... 2 1.7 BRUKARENS ANSVAR OCH KOSTNADER... 2 1.7.1 Egenavgift uttages för:... 3 1.7.2 Förbrukningsartiklar... 3 1.7.3 Misskötsel/förlorat hjälpmedel... 3 1.8 BRUKARRÅD... 3 1.9 ADRESSER HÖRCENTRALEN I VÄSTMANLAND... 4 DEL 2 PRODUKTER. HJÄLPMEDEL FÖR HÖRSELSKADADE OCH DÖVA... 6 1.10 ISO-KODER... 6 21 36 TELEFONER OCH TELEFONERINGS-HJÄLPMEDEL... 7 1.11 21 36 09 TEXTTELEFONER... 7 1.12 21 36 15 RINGSIGNALS-, LINJETONS- OCH SVARSINDIKATORER... 7 1.13 21 36 24 ANSLUTNINGSENHETER TILL TELENÄTET... 8 1.14 21 36 27 INDUKTIVA TELEFONAVLYSSNINGSHJÄLPMEDEL... 8 21 36 LJUDÖVERFÖRINGSSYSTEM... 9 1.15 21 39 03 HÖRTELEFONER... 9 1.16 21 39 12 ANSLUTNINGSENHETER TILL RADIO OCH TV... 9 1.17 21 39 18 PORTTELEFONER OCH PORTTELEFON-FÖRSTÄRKARE... 10 1.18 21 39 21 SLINGFÖRSTÄRKARE, SLINGMOTTAGARE OCH SLINGOR... 10 1.19 21 39 24 FM-SYSTEM... 11 21 42 SAMTALSHJÄLPMEDEL VID NÄRKOMMUNIKATION... 12 1.20 21 42 18 KOMMUNIKATIONSFÖRSTÄRKARE... 12 21 45 HÖRAPPARAT... 12 1.21 21 45 03 I-ÖRAT APPARATER... 13 1.22 21 45 06 HUVUDBURNA HÖRAPPARATER... 13 1.23 21 45 09 HÖRGLASÖGON (BENLEDNINGSGLASÖGON)... 14 1.24 21 45 12 KROPPSBURNA HÖRAPPARATER... 15 1.25 21 45 90 BENFÖRANKRADE HÖRAPPARATER... 15 21 48 VARSEBLIVNINGSHJÄLPMEDEL... 16 1.26 21 48 03 DÖRRSIGNALER OCH DÖRRSIGNALINDIKATORER... 17 FÖR ÖVRIGA HJÄLPMEDEL TILL HÖRSELSKADADE, DÖVA OCH DÖVBLINDA... 18 1.27 21 48 15 LJUDINDIKATORER... 18 1.28 21 48 90 KOPPLINGSHJÄLPMEDEL... 18

Allmänt Hörhjälpmedel är tekniska hjälpmedel för att i viss mån kompensera en nedsatt eller förlorad funktion till följd av en hörselskada som i de flesta fall är bestående. Hörselskador och dövhet kan vara genetiskt betingande eller förorsakade av vissa sjukdomar och skador. Hjälpmedlen indelas i varseblivningshjälpmedel och kommunikationshjälpmedel. Varseblivningshjälpmedel kan till exempel vara blinkgivning för dörr- och telefonsignaler, vibrerande brandvarnare och andra larm. Kommunikationshjälpmedel är till exempel hörapparat. För att komma till hörcentralen har man antingen remiss från öronläkare eller familjeläkare. Landstinget har total ansvar för hörhjälpmedel med undantag för texttelefoner som Socialstyrelsen har ekonomisktansvar för. Utprovningen av texttelefoner sköts av landstinget. Försäkringskassan har det ekonomiska ansvaret för de arbetstekniska hjälpmedlen. Förmedlingen sköts bland annat. av landstinget 1.1 Organisation Öron-Näs-Halskliniken har ett länsövergripande ansvar för all hörselvård i länet som omfattar hörcentral och hörselvårdsavdelning. På hörcentralerna i länet sker hörseldiagnostik, behovsanalys och anpassningar av hörseltekniska hjälpmedel. Hörselvårdsavdelningen handhar pedagogisk/psykosocial habilitering och rehabilitering för hela länet. 1.2 Hur får jag ett hjälpmedel? Genom remiss från öronläkare eller familjeläkare. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 1

1.3 Förskrivare Följande yrkesgrupper har förskrivningsrätt på hjälpmedel inom Hörselvårdsavdelningens verksamhetsområde. Al Aud Böl D Hvk Öl Avdelningsläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näsoch Biträdande överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öronnäs- och Distriktssköterska Hörselvårdskonsulent Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och 1.4 Återlämning av hjälpmedel Då hörhjälpmedlet inte längre behövs återlämnas det till hörcentralen 1.5 Flyttning inom bostaden Landstinget bekostar inte ned- eller uppmontering av hörseltekniska hjälpmedel i samband med reparation av bostad. Vid totalreparation betalas ned- och uppmontering av byggentreprenör 1.6 Reparationer Hörapparater repareras kostnadsfritt 1.7 Brukarens ansvar och kostnader Vid eventuell förlust av hörapparat får du ersätta: förlorade hörapparaten med 500kr/apparat förlorad hörselgångsinsats 300k /insats. hörapparat med allt i ett ersätts med 800kr/apparat. Vid utprovning av ny hörapparat tillkommer en avgift med 15 % av hela apparatkostnaden. Brukare av CI (Cochlia Inplantat) och BAHA (Benförankrad Hörapparat) samt bärbara FM-system uppmanas teckna en hemförsäkring som täcker eventuell förlust av hjälpmedlet. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 2

1.7.1 Egenavgift uttages för: Hörselgångsinsats, extra 300kr inklusive moms 1.7.2 Förbrukningsartiklar Brukaren anskaffar och står själv för kostnaden för följande: batterier där sådana kan köpas i öppna handeln kassetter och batterier till bandspelare och hörapparater, för hörapparat, undantag, barn och ungdomar vaxfilter 1.7.3 Misskötsel/förlorat hjälpmedel Förlorad hörapparat inte äldre än fem år debiteras med 500kr/st inklusive moms Förlorad hörselgångsinsats med 300kr/st inklusive moms hörapparat med allt i ett ersätts med 800kr/apparat Vid utprovning av ny hörapparat (efter förlust) får brukaren även stå för 15 % av hörapparatskostnaden Barn är undantagna dessa avgifter. 1.8 Brukarråd Hörselvårdsavdelningen träffar regelbundet representanter för Hörselskadades riksförbunds (HRF) distriktstyrelse. Tillsammans med syncentralen sker samråd med FSDB (Föreningen Sveriges Dövblinda). Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 3

1.9 Adresser Hörcentralen i Västmanland Hörcentralen Västerås Telefon: 021-17 32 02 Telefontid: 08.00-10.00 mån, ons, tors, fre 09.00-10.00 tis Föreståndare: Ann-Sofie Andertoft Telefon: 021 17 38 59 Telefontid: 08.00-08.30 mån, ons och fre E-post: ann-sofie.andertoft@ltv.se Teknisk hörselvård Telefon: 021-17 31 38 Hörselvårdstekniker: Ove Nore E-post: ove.nore@ltv.se Hörselvårdsavdelning Telefon: 021-17 42 97 021-17 32 73 (även texttelefon) Telefontid: 08.00-09.00, säkrast Telefax: 021-17 44 35 E-post: horselvard.arbetsplatsbrevlada@ltv.se Hörselvårdskonsulent: Telefon: E-post: Vakant Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 4

Hörcentralen Sala Lasarettet 0224-583 78 Telefon: 08.15-09.00 mån - tors Telefontid: Hörcentralen Fagersta Bergslagssjukhuset Telefon: 021-17 32 02 Telefontid: 08.00-10.00 mån, ons, tors, fre 09.00-10.00 tis Hörcentralen Köping Lasarettet Telefon: 0221-261 89 Telefontid: 08.30-09.30 mån - fre HÖRSAM Audio, Hörseltekniska avdelningen Signalistgatan 2, 721 31 Västerås Telefon: 021-17 31 56 Telefontid 09.00-10.00 (säkrast mån - fre) Öppettid: tisdagar 08:00-12:00, 13:00-16:00 torsdag 08.00-12.00, 13:00-16:00 Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 5

Del 2 Produkter. Hjälpmedel för hörselskadade och döva 1.10 ISO-koder Handboken är upplagd efter klassificeringssystemet ISO 9999 Technical Aids for disabled people, klassificeringen av handikapphjälpmedel (ISOkod) vilken grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Systemet omfattar tre hierarkiskt ordnade nivåer - produktområden, produktgrupper och produktundergrupper. De två första siffrorna anger aktuellt produktområde, de två mittersta produktgrupp och de två sista siffrorna anger produktundergrupp. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 6

21 36 Telefoner och telefoneringshjälpmedel 1.11 21 36 09 Texttelefoner Socialstyrelsen Se Bok 2 Hjälpmedelscentrums del 2 Produkter under produktområde 22. 1.12 21 36 15 Ringsignals-, linjetons- och svarsindikatorer Avdelningsläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-,näs- och Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Kriterier: Dessa hjälpmedel förskrivs bland annat till hörselskadade med lätta - grava hörselnedsättningar samt döva. De kan användas utan hörapparat eller med hörapparat för avlyssning via mikrofon eller telespole. Produktundergruppen omfattar hjälpmedel akustisk, optisk eller taktil indikering Många hörselskadade kan ha problem att uppfatta signaler till exempel från dörr och telefon. Dessa problem kan man lösa genom att antingen förstärka de signaler som redan finns eller ersätta dem med signaler av annan frekvens. Om akustiska signaler är otillräckliga måste man komplettera dessa med optisk signal. Många gravt hörselskadade samt döva kan erbjudas en taktil indikering istället för akustisk eller optisk signal. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 7

1.13 21 36 24 Anslutningsenheter till telenätet Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och 1.14 21 36 27 Induktiva telefonavlyssningshjälpmedel Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Inom denna produktgrupp ryms många olika typer av hjälpmedel, som ersätter eller kompletterar varandra. Förord för någon speciell typ av hjälpmedel kan inte ges eftersom en förskrivning bör styras av brukarens individuella behov. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 8

21 36 Ljudöverföringssystem 1.15 21 39 03 Hörtelefoner Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Hörselvårdskonsulent Kriterier: Hörtelefonen är avsedd för personer, som inte kan använda hörapparat och/eller öronpropp, men behöver en god ljudåtergivning vid lyssning till radio och TV. Monaural och binaural avlyssning är möjlig. Med hörtelefon erhålls störningsfri avlyssning. 1.16 21 39 12 Anslutningsenheter till radio och TV Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 9

1.17 21 39 18 Porttelefoner och porttelefonförstärkare Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och 1.18 21 39 21 Slingförstärkare, slingmottagare och slingor Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Hörselvårdskonsulent Slingförstärkare Kriterier: Teleslingan är avsedd för personer, som använder hörapparat och behöver en mer störningsfri avlyssning av radio, TV och i undervisningssituationer än vad som kan erhållas med hörappat i mikrofonläge. Förutsättningen är dock att hörapparaten har telespole. Lyssning kan då ske var som helst inom slingans täckningsyta. Slingförstärkaren är ett lämpligt hjälpmedel när flera hörapparatbärande personer finns i familjen eller umgängeskretsen, samt i samlingsrum på servicehus och liknande. När hörapparatens mikrofon är bortkopplad försämras förmågan att uppfatta akustiska signaler från till exempel dörr, telefon och brandlarm. Komplettering med optiska signalljus kan då ske. Vissa slingförstärkare ger också möjlighet att avge en indikering i hörapparaten om det ringer på dörr eller telefonsignal. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 10

1.19 21 39 24 FM-system Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Hörselvårdskonsulent Kriterier: FM-system är lämpligt för måttligt till gravt hörselskadade skolelever samt för hörselskadade, som deltar i konferenser och sammanträden. Överföringen sker med radiosignal från FM-sändare, som är hopbyggd med mikrofonen. Via FM-mottagaren avlyssnas signalen med egen hörapparat via minislinga eller galvanisk ingång. Signalen kan även kopplas via slingförstärkare till rumsslinga. I de fall rumsslinga används måste hänsyn tas till risk för överföring eller andra magnetiska störningar. Flera kanaler finns, så att flera sändare/mottagare kan användas i samma byggnad utan att störa varandra. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 11

21 42 Samtalshjälpmedel vid närkommunikation 1.20 21 42 18 Kommunikationsförstärkare Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Kriterier: Förskrivs till hörselskadade, med behov av förstärkning, men som av olika skäl inte kan använda hörapparat. 21 45 Hörapparat Allmänna kriterier: För att kompensera den hörselförlust och därmed försämrade lyssningsförmåga som ålder, bullerexponering med mera kan ha gett upphov till utnyttjas i regel förstärkning med hjälp av hörapparat. Beroende på typ och grad av hörselnedsättning finns ett stort antal olika typer att tillgå. De finns i olika styrkeklasser och de har olika justeringsmöjligheter, allt för att kunna erbjuda en så god individuell utprovning som möjligt. Allmän begränsning Byte till hörapparat av modell som inte motiveras av funktionshindret men där brukaren ändå vill byta utföres inte. Allmän utprovningsrutin Den första ansatsen till vilken huvudtyp av hörapparat som ska väljas görs ofta på resultat från tröskel-/obehagsmätningar. Valet av mono- eller binaural hörapparat baseras i sin tur, idag, ofta på resultatet från talmätningar i tyst miljö. Binaurala hörapparater ger oftast en möjlighet till förbättrad taluppfattbarhet i störande akustisk miljö samt ökad förmåga att lokalisera ljudkällor. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 12

Efter preliminärt val bör följande göras: prov med hörapparat i utprovningsmiljö träning i hem/arbetsmiljö slutkontroll, information 1.21 21 45 03 I-örat apparater Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Kriterier: För personer med lätt till måttlig hörselnedsättning. Är inte att rekommendera till de som har hörselgångsbesvär eller dålig finmotorik. I-örat apparater har lägre driftsäkerhet och kortare teknisk livslängd än bakom-örat apparater. I-örat apparater kan ge en bättre förstärkning och riktningsverkan på grund av att ytterörats naturliga akustiska egenskaper bevaras när mikrofonen placeras nära hörselgången. De kan också ge upphov till occlusionsproblem. 1.22 21 45 06 Huvudburna hörapparater Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 13

Information För personer med lätt till grav hörselnedsättning. Bakom-örat apparater är normalt utrustade med t-spole. Vissa bakomörat apparater har M-MT-T omkopplare och elektrisk signalingång som underlättar sammankopplingen med andra hjälpmedel. Dessa apparater är därför att föredra i undervisningssammanhang. Bakom-örat apparater ställer mindre krav på hörselgångens storlek och är att rekommendera för brukare med hörselgångs- besvär. Driftsäkerhet och teknisk livslängd är stor hos dessa apparater. Många typer erbjuder nu också utöver lyssning via mikrofon/ telespole även möjlighet till lyssning via elektrisk ingång. Detta innebär att en viss signalkälla, exempelvis radio/tv, kan direktanslutas till hörapparaten med hjälp av en sladd. Denna möjlighet ger ofta en bättre ljudkvalitet och ett bättre förhållande mellan signal och störning än andra lyssningsmöjligheter. 1.23 21 45 09 Hörglasögon (Benledningsglasögon) Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Finns av typen benledningsapparat för användare som av olika skäl inte kan utnyttja de sedvanliga hörapparattyperna. Benledningsglasögon inkluderar skalmar, front, montering glas och synundersökning vart 5:e år. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 14

1.24 21 45 12 Kroppsburna hörapparater Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Kriterier: För personer med hörselnedsättning huvudsakligen av svårighetsgrad "stark - höggradig" eller med svårighet i finmotorik finns de kroppsburna hörapparaterna. Utmärkande för dessa är bland annat den goda basåtergivningen, tillgång till MT-läge samt reglagens placering och storlek. Möjlighet finns också att på vissa typer ansluta benledningstelefon. 1.25 21 45 90 Benförankrade hörapparater Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Kriterier: För personer som inte kan eller bör använda konventionella hörapparater exempelvis personer med kronisk mellanöreinflammation, kronisk inflammation/eksem eller missbildningar i hörselgången. För att den benförankrade hörapparaten ska kunna appliceras krävs ett kirurgiskt ingrepp och ett implantat på personen i fråga. Det är väsentligt att förskrivaren samråder med den kirurgiska expertisen före beslut om förskrivning. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 15

21 48 Varseblivningshjälpmedel Varseblivningshjälpmedel kan vara till hjälp för personer med många olika handikapp. Nedan följer en kort information om varseblivningshjälpmedel för hörselskadade, döva och dövblinda. Varseblivningshjälpmedel för mycket gravt hörselskadade, döva och dövblinda Allmänna kriterier: Dessa hjälpmedel förskrivs till personer, som i någon/några situationer har svårt att uppfatta signaler från: dörr telefon brandlarm väckningsanordning Akustiska signalhjälpmedel Allmänna kriterier: Dessa hjälpmedel är ämnade för personer med lätt till måttlig hörselnedsättning, som inte uppfattar dörr- och telefonsignaler samt brandlarm under förhållanden där normalhörande utan problem kan klara motsvarande situation. De flesta typer av brandlarm för hemmiljö avger en larmsignal av hög frekvens. Många personer med grav hörselskada uppfattar inte denna larmsignal ens med hörapparat. Det finns idag många typer av brandvarnare ute på marknaden, varför det är svårt att ge generella råd om inkoppling av brandvarnare till akustiska och/eller optiska signalhjälpmedel. Samråd bör ske med installationstekniker eller leverantör. En person som har hörapparat, utnyttjar den inte i alla situationer, till exempel morgon, kväll, vid vila. Behovet av hjälpmedel ökar då jämfört med när hörapparat används. Även personer med ensidig hörselnedsättning kan ha problem med att höra signaler då de "sover på bästa örat" eller då detta är upptaget av till exempel ett lyssningshjälpmedel. Många gravt hörselskadade vaknar inte av akustiska signaler. Ett komplement, i form av väckningshjälpmedel, som är anslutet till dörr- och telefonsignal samt brandlarm, kan behövas. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 16

Optiska signalhjälpmedel Allmänna kriterier: Dessa hjälpmedel är ämnade för gravt hörselskadade och för döva personer samt i de fall akustik signal inte används på grund av störningsrisk eller inte kan uppfattas då hörapparat inte används. Taktila signalhjälpmedel inklusive väckningsanordningar Allmänna kriterier: Dessa hjälpmedel är ämnade för personer som på grund av "monaural" eller "binaural" hörselnedsättning inte vaknar av vanlig akustisk väckningssignal. De är även avsedda för gravt hörselskadade eller döva personer med synskada, som har svårt att uppfatta optiska signaler under alla tider på dygnet. Tänk på att försöka lösa frågan om brandlarm på ett tillfredställande sätt. Det kan även behövas väckningshjälpmedel som fungerar under strömavbrott. 1.26 21 48 03 Dörrsignaler och dörrsignalindikatorer Dörrsignalindikator och Distriktsköterska Dörrvakt och -klocka och Distriktsköterska Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 17

För övriga hjälpmedel till hörselskadade, döva och dövblinda Överläkare vid audiologisk avdelning samt vid öron-, näs- och Kriterier: Hjälpmedlen är avsedda för hörselskadade eller döva. 1.27 21 48 15 Ljudindikatorer Kriterier: Förskrivs till förälder som inte kan höra barnets skrik på grund av monaural eller binaural hörselnedsättning eller dövhet. 1.28 21 48 90 Kopplingshjälpmedel Samma som för de hjälpmedel kopplingshjälpmedel ansluts. Hjälpmedelshandboken i Västmanland 2011. Bok 3 Hörselvården 18