Ansvarig Stefan Sandqvist

Skogsstyrelsen Årsredovisning 2013

Skogsstyrelsen, 2014 Ansvarig Stefan Sandqvist Projektledare Lars-Erik Tärnåsen Projektgrupp Johan Eriksson Kennet Kristiansson Jimmy Lundblad Erik Sollander Johan Wester Foto Omslag Michael Ekstrand Grafisk produktion Annika Fong Ekstrand Upplaga 50 ex Tryckeri Taberg Media Group AB, Taberg

Innehållsförteckning Förord... 2 1 Skogspolitiken och Skogsstyrelsens uppdrag... 5 2 Bruka utan att förbruka... 6 3 Utvecklingen i skogen...12 4 Skogsriket... 22 5 Skogsstyrelsens mål och resultat... 25 6 Rådgivning, utbildning, information...29 7 Tillsyn... 35 8 Inventering, uppföljning, utvärdering... 41 9 Statligt stöd och ersättningar...44 10 Övriga myndighetsuppgifter...48 11 Regeringsuppdrag... 55 12 Uppdragsverksamhet... 61 13 Ledning och styrning...64 14 Den goda arbetsplatsen... 67 15 Finansiell redovisning... 70 16 Sammanställningar... 74 Innehållsförteckning 1

Dialog och tillsyn ger effekt i skogen Skogsstyrelsens arbete ger effekt. Efter ett år där skärpt tillsyn, skogspolitisk dialog och ökad extern kommunikation har stått i fokus kan vi konstatera att utvecklingen i många avseenden går åt rätt håll. Skogsstyrelsens huvuduppgift är att verka för att skogen utvecklas i enlighet med samhällets mål för den svenska skogen. Att följa hur skogen och brukandet av skogen utvecklas är därför grundläggande för Skogsstyrelsen. Samtidigt behöver vi även förstå de bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar hos skogens beslutfattare. Det kan handla om konjunkturer, miljöfrågor eller opinioner, men framför allt om den enskilda beslutsfattarens egen situation och drivkrafter. Ambitionsnivån inom skogsbruket för att nå de skogspolitiska målen har höjts. Intresset för att samtidigt öka produktionen och ta tag i miljöfrågorna har ökat inom skogsbruket. Föryngringarnas kvalitet fortsätter att förbättras, troligtvis beroende på att andelen plantering har ökat. Däremot minskar andelen tall i föryngringarna, främst i södra Sverige. Här pågår sedan några år ett markägarprojekt lett av Skogsstyrelsen: Mera Tall med ambitionen att parterna tillsammans ska vända på utvecklingen. Positiva signaler kan nu märkas inom projektområdet. Vi ser också ett ökat intresse för att tydligare ta ansvar för miljöfrågorna inom skogsbruket. Den kanske största utmaningen just nu är att forn- och kulturlämningar inte ska skadas i samband med avverkning. Skogsstyrelsen har fått ett stort positivt gensvar på arbetet med att i dialog med skogssektorn utarbeta gemensamma målbilder för god miljöhänsyn. Efterfrågan på traditionella skogsprodukter har minskat, men samtidigt märks ett allt större intresse för alternativa produkter och för att använda skogen på nya, hållbara sätt. Intresset för att bruka skogen på alternativa sätt har också ökat, bland annat när det gäller så kallat hyggesfritt skogsbruk. Den stora utmaningen för skogsbruket är att uppnå en balans mellan de två skogspolitiska målen produktion och miljö. Skogsstyrelsens olika uppdrag går ut på att främja båda dessa aspekter av ett hållbart skogsbruk. Under 2013 har Skogsstyrelsen haft fokus på att vårt arbete ska ge effekter i skogen. Genom att förbättra och skärpa vårt tillsynsarbete, vår skogspolitiska dialog och vår externa kommunikation var målet att öka tilltron till att vårt arbete ger effekter i riktning mot de skogspolitiska målen. Det har gett resultat. Bland annat har antalet förelägganden och förbud ökat markant jämfört med föregående år. Vi har också ökat vår medieaktivitet, framförallt genom ett proaktivt arbete med fler pressmeddelanden och debattartiklar som syftat till att belysa frågor som är viktiga för skogens utveckling. Detta har lett till att den totala publiciteten för Skogsstyrelsen varit betydligt högre än under 2012. En omfattande intressentanalys som genomfördes under hösten 2013 visar att 55 procent inom våra viktigaste målgrupper 2 Dialog och effektivare tillsyn ska leda till bättre miljöhänsyn i skogen

har högt eller mycket högt förtroende för vårt arbete. Endast 12 procent av de tillfrågade uttrycker lågt eller mycket lågt förtroende. Den skogspolitiska dialogen har fortsatt att utvecklas under året, och jag konstaterar att vi tagit ytterligare steg på vägen mot ökad samsyn om vad skogspolitiken innebär inom skogssektorn. Dialogprojektet ledde under hösten bland annat fram till gemensamma målbilder för miljöhänsyn, och vi kan redan nu se resultat av detta arbete ute i skogsbruket. Under 2014 fortsätter nu arbetet med att implementera målbilderna, ett ansvar som till största delen ligger på skogsbruket. Men Skogsstyrelsen kommer självklart också att ha en viktig roll när det gäller utbildning, rådgivning, stöd, och tillsyn. Arbetet med att uppnå visionen Skogsriket att med skogen som bas öka förutsättningarna för människor att leva och bo på landsbygden har fortsatt under året. Det är glädjande att se det engagemang som visionen väckt på många håll. En framgångsfaktor har varit länsstyrelsernas aktiva deltagande. I de län där länsstyrelserna har engagerat sig tillsamman med Skogsstyrelsen och stora delar av skogssektorn har mest påtagliga resultat uppnåtts. Uppdragsverksamheten har till stor del präglats av det arbetsmarknadsprojekt som vi startade tillsammans med Arbetsförmedlingen i början av året det så kallade SAFT-projektet. Närmare 1 500 deltagare är nu inne i projektet, och ges på detta sätt en ökad möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Jag kan också konstatera att deltagarnas insats är mycket värdefull då det arbete de utför i framförallt skogen inte annars skulle ha blivit utfört. Ett stort arbete har lagts ner vid våra distrikt och enheter för att iordningsställa allt som behövs för att få till fungerande arbetsplatser för så många nya medarbetare. Vår ordinarie uppdragsverksamhet har också utvecklats på ett positivt sätt genom att den nationella styrningen blivit tydligare. En utveckling av produktutbudet har påbörjats, och under 2014 kommer uppdragsverksamheten kunna erbjuda en rad nya produkter inom exempelvis kunskapsförmedling. Internt har vi fortsatt vårt effektiviseringsarbete. Ett åtgärdsprogram med åtta olika punkter startades i början av året, vilket bland annat har lett fram till en minskning av antalet regioner från fem till tre fr.o.m. januari 2014. Genom vårt åtgärdsprogram ska vi bli mer samspelta och enhetliga inom myndigheten, vilket i sin tur ska leda till både bättre kundnytta och högre kostnadseffektivitet. Vi har också tagit fram en långsiktig bild av vår ekonomiska utveckling. Det ska ge en bättre framförhållning när det gäller olika förväntade svängningar, och vilka åtgärder som behöver vidtas på kort och lång sikt för att säkra vår ekonomi framöver. Effektiviseringsarbetet syftar också på flera sätt till att stärka Skogsstyrelsen som Den goda arbetsplatsen, genom att skapa bättre förutsättningar för samarbete och delaktighet hos såväl chefer som medarbetare. För att möta kommande förändrade ekonomiska förutsättningar planerade vi för ett anslagssparande på 10 mkr i budget för 2013. Vi lyckades inte fullt ut, utan anslagssparandet blev endast 4,7 mkr. Efter en förnyad bedömning anser vi att det ändå är tillräckligt i nuläget. När det gäller området 1:2, insatser för skogsbruket, har vi i stort sett nyttjat hela anslaget. Resultatet för uppdragsverksamheten uppgick till -4,0 mkr. På grund av större reklamationer av tidigare uppdrag nåddes inte planerat resultat på -3,5 mkr. Diskussionen om ett nationellt skogsprogram har fortsatt under året, och Skogsstyrelsen genomförde en förstudie som vi redovisade till regeringen i oktober. Jag ser flera mervärden med att inrätta ett nationellt skogsprogram. Det skulle framförallt ge möjlighet att skapa Dialog och effektivare tillsyn ska leda till bättre miljöhänsyn i skogen 3

en samlad långsiktig strategisk inriktning för hur skogen kan användas. Skogens betydelse för andra samhällssektorer skulle också bli tydligare. Miljömålsberedningen lämnade i juni in sitt betänkande gällande långsiktigt hållbar markanvändning. Skogsstyrelsen har bistått i detta arbete med expertkunskap och underlag. Det pågår många skogspolitiska diskussioner i vår omvärld, och inte sällan har skogspolitiken kritiserats. Från en del håll reses kraven på en ny och tuffare politik. För oss som myndighet blir det då extra viktigt att tydliggöra den skogspolitik som gäller och att fullt ut nyttja den potential som den nuvarande skogspolitiken har. Under hösten drog flera stormar in som drabbade många skogsägare i både norra och södra Sverige. Stormen Ivar som drog in natten till Lucia, visade sig bli den tredje värsta i Sverige sedan millennieskiftet, med 8 miljoner skogskubikmeter skadad skog. En positiv aspekt på höstens stormar är att vi tillsammans med MSB har fått en bättre beredskap inför stormarna och ett bättre samarbete med skogsbruket. Det har bland annat lett till samsyn kring vilka skador som uppstått. Därmed har vi snabbare kunnat få igång arbetet med att ta rätt på den skadade skogen. Monika Stridsman Generaldirektör 4 Dialog och effektivare tillsyn ska leda till bättre miljöhänsyn i skogen

1 Skogspolitiken och Skogsstyrelsens uppdrag Den gällande skogspolitiken, En ny skogspolitik (proposition 1992/93:226), beslutades i stora drag 1993 och bekräftades 2008 genom propositionen En skogspolitik i takt med tiden (proposition 2007/08:108). De skogspolitiska målen utgörs sedan 1993 av ett miljömål och ett produktionsmål. Målen ska vara jämställda. MILJÖMÅLET: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. PRODUKTIONSMÅLET: Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Det skogliga sektorsansvaret från 1993 medför att åtgärder som krävs för att bevara skogslandskapets natur- och kulturmiljövärden är ett gemensamt ansvar för skogsbruket och myndigheterna. I En skogspolitik i takt med tiden slås också fast att de två målen och det delade ansvaret mellan samhället och skogsägarna förutsätter en tydligt definierad och långsiktig äganderätt. Sammanfattningsvis beskrivs skogspolitiken ofta som frihet under ansvar. För att politikens mål ska kunna uppnås krävs stora frivilliga insatser från skogsbruket utöver de krav som ställs i lagstiftningen. Sektorsansvaret stöttas genom en betoning av de kunskapsbyggande styrmedlen. Skogsstyrelsen ska föra dialog med skogssektorn i vid bemärkelse och skogsnäringen i synnerhet om vilka åtgärder som behöver vidtas för att målen ska kunna nås, och för att få veta vilket stöd som behövs från staten för att mäkta med åtagandena. Skogsstyrelsen är förvaltningsmyndighet under regeringen och har i uppgift att verka för att landets skogar sköts på ett sådant sätt att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan uppnås. De skogspolitiska styrmedlen inkluderar bland annat kunskapsöverföring/rådgivning, tillsyn, inventeringar, ekonomiskt stöd och uppdragsverksamhet. Skogsstyrelsen följer skogarnas och skogsbrukets utveckling i enlighet med sektorsansvaret. Skogsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och har även ansvar för att samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar. Verksamheten regleras av Myndighetsförordningen (2007:515), Skogsstyrelsens instruktion (2009:1393) samt regleringsbrev för 2013 (L2011/1984, L2011/3373, L2012/1623, L2012/2474, L2012/3194, L2012/3262, L20112/3395 (delvis). 1 Skogspolitiken och Skogsstyrelsens uppdrag 5

2 Bruka utan att förbruka Regeringens vision Bruka utan att förbruka innehåller fyra övergripande mål: 1. Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. 2. De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. 3. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. 4. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Skogsstyrelsens bidrar på många sätt till målen i sin helhet, eller med delar som tillsammans med andra aktörer i skogssektorn och Sverige, leder mot målen. Nedan finns en schematisk redovisning av Skogsstyrelsen bidrag. Mörkt grönmarkerade fält indikerar de verksamhetsområden som har starkast påverkan på respektive mål. Något ljusare grön färg visar en inte så stark påverkan och den ljusaste färgen visar svag påverkan. Figur 1. Relationen mellan de övergripande målen i Bruka utan att förbruka och Skogsstyrelsens huvudsakliga verksamhetsområden Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. De gröna näringarna är miljö-och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Tillsyn, avverkningsärenden. Rådgivning, inklusive Skogsriket, SkogsEko, E-tjänster, webbsida. Föryngring återväxttaxering. Hänsynsuppföljning. Landsbygdsprogrammet. Biotopskydd och naturvårdsavtal. Kometprogrammet. Skogsriket, Väx med skogen. Övriga stöd, Nokås, Ädellöv. Dialog om miljöhänsyn. Rådgivande organ. Regional utveckling. Renbruksplaner, Samverkan och dialog skogsbruk rennäring med mera. Internationell verksamhet. Uppdragsverksamhet. Adaptiv skogsskötsel. Skogliga skattningar från laserdata. 6 2 Bruka utan att förbruka

Nedan ges korta beskrivningar av de verksamhetsområdena. Samtliga beskrivs mer utförligt på andra ställen i årsredovisningen. Flertalet av Skogsstyrelsens verksamheter bidrar till mer än ett av de övergripande målen, därav vissa upprepningar i framställningen. Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald Tillsyn, avverkningsärenden Skogsstyrelsen utövar tillsyn enligt skogsvårdslagen, delar av miljöbalken virkesmätningslagen och timmerförordningen. Tillsynen enligt skogsvårdslagen utgår till stor del från de avverkningsanmälningar som myndigheten handlägger. De kan grovt delas in i tillsyn före respektive efter avverkning. Före avverkning prioriteras ärenden där det finns risk för bristande hänsyn eller dåliga återväxtresultat. Efter avverkning är det kontroll av avverkning och vidtagna återväxtåtgärder som får mest uppmärksamhet. Tillsynen enligt miljöbalken avser främst samråd enligt 12 kap 6. Tillsynen av virkesmätningslagen och timmerförordningen bedrivs mestadels som systemtillsyn. (Se Tillsyn, kapitel 7). Rådgivning: SkogsEko, e-tjänster, webbsida Rådgivningen har under året finansierats med ordinarie myndighetsmedel, stöd för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet, samt med medel för förstärkt rådgivning inom Skogsriket. Myndighetsanslaget har främst använts för rådgivning i samband med handläggning av avverkningsanmälan och olika typer av rådgivning initierade av enskilda skogsägare och yrkesverksamma i skogsbruket. Insatser har gjort för att styra över kontakterna mot våra e-tjänster. Förvaltning och utveckling av dessa har varit en viktig del av verksamheten. Informationsoch pressarbete är en annan stor post inom myndighetsanslaget. (Se Rådgivning, utbildning, information, kapitel 6). Föryngring återväxttaxering Föryngringarnas kvalitet har inventeras och redovisats i samma omfattning som tidigare år. Naturlig föryngring fortsätter att minska medan skogsodling ökar. De senaste åren har cirka 80 procent av den föryngrade arealen haft godtagbar kvalitet. (Se Utveckling i skogen, kapitel 3 och Inventering, uppföljning, utvärdering, kapitel 8). Landsbygdsprogrammet Skogsstyrelsen är ansvarig för tre stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Dessa är Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk; Bevara och utveckla skogens mångfald och Öka arealen ädellövskog. (Se Statligt stöd och ersättningar, kapitel 9). Skogsstyrelsen är även arrangör av kompetensutveckling med stöd av Landsbygdsprogrammet. Kompetensutveckling har under 2013 bedrivits i fem kompetensutvecklingsprojekt; Skogsbruk och vatten; Bioenergi från skogen; Skogsbruk i ett förändrat klimat; Skogsägaren och klimatet; Skogens mångfald 2 och Ädellöv 2. De tre första fortsätter under 2014. Projekten vänder sig generellt till verksamma inom skogsbruket. Måluppfyllnaden är god. (Se Rådgivning, utbildning, information, kapitel 6). Skogsriket, Väx med skogen Intresset för stöden har varit stort. Ansökningarna har kommit från i stort sett hela landet. Under året har 10 mkr fördelats mellan 25 ansökningar, geografiskt fördelade från Norrbotten till Skåne. Under året har fördelningen av beviljade medel varit ungefär lika mellan förädling/innovation och upplevelser och rekreation. (Se Skogsriket, kapitel 4). 2 Bruka utan att förbruka 7

Rådgivande organ Skogsstyrelsen har under året haft sex permanenta nationella rådgivande grupper. Dessa forum är viktiga mötesplatser med övriga intressenter och tillför mycket kunskap. Fem av grupperna är tematiskt orienterade och behandlar frågor om: Skoglig statistik; Skogsskyddsfrågor; Frö och plantfrågor; Skogsbruk rennäring; samt uppdragsverksamhet. Den sjätte är det nationella sektorsrådet som i huvudsak hanterar övergripande frågor eller frågor som inte hanteras i någon av de andra grupperna. På regional nivå finns fem regionala sektorsråd med samma uppgift och funktion. Dessutom har Skogsstyrelsen stöd från externa grupper i handläggningen av kompetensutvecklingen i Landsbygdsprogrammet samt Väx med skogen. (Se Övriga myndighetsuppgifter, kapitel 10). Regional utveckling Skogsstyrelsen bidrar till regional tillväxt och utveckling, främst i form av kompetensutveckling, i hela landet, i linje med den nationella strategin. Det strategiskt gränsöverskridande arbetet bedrivs i linje med Östersjöstrategin. Myndigheten har medverkat i ett tjugotal regionala och interregional samarbetsprojekt, i flera fall med delfinansiering från EU:s strukturfonder. Skogsstyrelsen har bistått regeringskansliet i dess myndighetsgrupp. Fortlöpande kontakter med organisationer som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länen är en viktig del i arbetet. (Se Övriga myndighetsuppgifter, kapitel 10). Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten utförs inom områden som är angelägna för den skogspolitiska måluppfyllelsen eller andra samhällspolitiska mål. Uppdragen består av skogliga produkter och tjänster åt skogsbruket, och uppdrag åt andra statliga myndigheter och kommuner. En policy säkerställer ett korrekt agerande på en konkurrensutsatt marknad. Verksamheten har under året ökat med 41 procent räknat i antal operativa tjänstgöringsdagar, främst beroende på det för året nya arbetsmarknadsprojektet SAFT. Under 2013 har Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen slutit ett avtal om SAFT. Syftet är att deltagarna ska få en meningsfull sysselsättning samtidigt som de ska höja sin kompetens inom den skogliga sektorn och komma närmare arbetsmarknaden. Projektet löper till den 10 september 2015. Målet är att maximalt 1 500 deltagarplatser ska anvisas till Skogsstyrelsen. Under året har arbetet påbörjats med att certifiera uppdragsverksamheten enligt Svensk PEFC-entreprenörsstandard. (Se Uppdragsverksamhet, kapitel 12). Adaptiv skogsskötsel Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen fick i uppdrag att utveckla en modell för adaptiv skogsskötsel. I maj 2013 lade myndigheterna fram förslaget som av de flesta fick ett positivt bemötande. Under hösten 2013 har förberedelser gjorts för att genomföra de förslag som lagts. Syftet med det fortsatta arbetet är att genom ett succesivt lärande utveckla nya hållbara skötselmetoder, både för att kunna höja produktionen och för att förbättra miljötillståndet. (Se Övriga myndighetsuppgifter, kapitel 10). Skogliga skattningar från laserdata Med data från den nationella laserskanningen, utförd av Lantmäteriverket, kombinerade med riksskogstaxeringens provytor, ska ny rikstäckande information om Sveriges skogsresurser tas fram. Förutom skogliga grunddata kan produkter som beskriver markförhållande och är till stor nytta för natur- och kulturmiljövården produceras. De första resultaten presenterades på Skogsstyrelsens hemsida under december 2013. Ytterligare resultat kommer att presenteras allteftersom de färdigställs. Regeringsuppdrag, i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, pågår fram till 2015. (Se Övriga myndighetsuppgifter, kapitel 10). 8 2 Bruka utan att förbruka

De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion Tillsyn Under 2013 har strävan varit att öka tydligheten i lagens krav, framför allt hänsynsdelarna i skogsvårdslagen och tillämpliga delar av miljöbalken. Detta uppnås bland annat genom att vi ökar antalet föreläggande och förbud, främst rörande 30. Tillsynen enligt miljöbalken avser främst samråd enligt 12 kap 6. (Se Tillsyn, kapitel 7). Rådgivning Tidningen SkogsEko ges ut av Skogsstyrelsen 4 gånger per år och skickas kostnadsfritt till i huvudsak till alla landets skogsägare. Innehållet är till stor del praktiskt inriktat, med konkreta råd om skogsskötsel i vid bemärkelse. Utvärderingar visar att SkogsEko är väl mottagen av läsarna och bidrar till ökad kunskap. Under våren 2013 gjordes en undersökning av besökarna på Skogsstyrelsens webbplats. Drygt 80 procent angav att deras besök på webbplatsen var lyckat. Med studien som grund har flera justeringar gjorts för att ytterligare förbättra webbplatsen. Nyttjandet fortsätter att öka. Under 2013 noterades nästan 700 000 besök. Antalet personer som följer Skogsstyrelsens konton på Facebook och Twitter har mer än fördubblats under 2013. Facebook har utvecklats till en kanal med fokus på rådgivning, medan informationen på Twitter fokuserar på nyheter och statistik. (Se Rådgivning, utbildning, information, vidare kapitel 6). Hänsynsuppföljning Skogsstyrelsen har, till följd av projektet Dialog om miljöhänsyn (Se Övriga myndighetsuppgifter, kapitel 10) startat projektet Ny hänsynsuppföljning med syfte att ta fram en ny metodik för uppföljning av miljöhänsyn. Den nya uppföljningen ska påbörjas i begränsad skala under hösten 2014. Beträffande nyckelbiotoper har verksamheten inriktats på kompletterande inventeringar och kvalitetssäkring. Totalt har under året knappt 4 000 ha nya nyckelbiotoper påträffats. (Se Inventering, uppföljning, utvärdering, kapitel 8). Landsbygdsprogrammet (Se ovan och Rådgivning, utbildning, information, kapitel 6). Biotopskydd och naturvårdsavtal Intresset för ekonomisk ersättning vid formellt skydd av skog är fortsatt stort, vilket ställer stora krav på prioritering av objekt. Prioriteringen görs enligt den myndighetsgemensamma strategin för formellt skydd av skog och inom tilldelade medel. Särskilt arealen naturvårdsavtal har utvecklats positivt under 2013. Naturvårdskvaliteten ligger på samma nivå som tidigare år. Under 2013 har Skogsstyrelsen tecknat det första fastighetsavtalet. Insatser för att bevara vitryggig hackspett har jämfört med tidigare år inneburit en större andel naturvårdande skötselåtgärder. (Se Statligt stöd och ersättningar, kapitel 9). Kometprogrammet Intresseanmälningar om formellt skydd lämnas in i god omfattning och det konstruktiva samarbetet mellan myndigheter och skogsägare fungerar bra. Antalet naturvårdsavtal har ökat, men deras areal och skyddsvärde är i genomsnitt lägre än i övriga landet, utanför försöksområdena. (Se Statligt stöd och ersättningar, kapitel 9). 2 Bruka utan att förbruka 9

Övriga stöd, Nokås, ädellöv Mängden beviljade Nokås-stöd (stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder) har ökat kraftigt under 2013. Stödet ges för åtgärder som gynnar natur-, kulturmiljö-, eller rekreationsvärden samt biologiskt kulturarv. Totalt 10,2 mkr har betalats ut. De vanligaste åtgärderna för naturmiljön är åtgärder som gynnar lövskog och fördyrade skogsbruksåtgärder. Även intresset för stöd till ädellövskogsbruk har ökat. Totalt har 20,7 mkr beviljats och 8,7 mkr betalats ut. Regionalt domineras Skåne kraftigt med cirka 80 procent av stöden. (Se Statligt stöd och ersättningar, kapitel 9). Dialog om miljöhänsyn Projektet Dialog om miljöhänsyn avslutades under året. Arbetet var resultatet ett förslag i regeringsuppdraget Kompetensplattform om hållbart brukande av skog (våren 2011). Sju arbetsgrupper med bred representation från hela skogssektorn har varit verksamma. Efter en bred remissomgång togs under hösten 2013 ett inriktningsbeslut om ett nytt uppföljningssystem. Målbilder för god miljöhänsyn och handfasta beskrivningar av vilken miljöhänsyn man bör ta i olika situationer har tagits fram. Målbilderna ska implementeras i Skogsstyrelsens och alla inblandade organisationers verksamhet. I projektet har även en översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 Skogsvårdslagen gjorts. (Se Övriga myndighetsuppgifter, kapitel 10). Skogsstyrelsen har god erfarenhet av den täta samverkan som rått inom projektet och ser behov av att hålla den dialogen levande. Skogsstyrelsen kommer under 2014 att börja arbeta mer koordinerat med sektorn inom ramen för ett arbete som kallas systematisk skogspolitisk dialog. (Se Övriga myndighetsuppgifter, kapitel 10). Regional utveckling Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Adaptiv skogsskötsel Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Skogliga skattningar från laserdata Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik Kometprogrammet Se ovan, målet om De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Externa forum Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Regional utveckling Se ovan, målet om Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. 10 2 Bruka utan att förbruka

Renbruksplaner, Samverkan och dialog skogsbruk rennäring med mera Intresset för renbruksplaner är stort både hos rennäringen och andra markanvändande aktörer. Under 2013 har arbetet haft fyra olika inriktningar; upprättande/ajourhållning av planer; systemutveckling GIS; utbildning för renskötande samer och framtagande av koncept för framtida utveckling. De gröna näringarna bidra till en globalt hållbar utveckling Internationell verksamhet Skogsstyrelsen har under året stött Regeringskansliet i en rad processer både inom EU och internationellt, bland annat med EU:s skogsstrategi; hållbarhetskriterier för fasta biobränslen; underlag för förhandlingar om ett Legalt bindande avtal för skog i Europa (LBA); underlag till FNs skogsforum (UNFF); klimatkonventionen och det boreala samarbetet. I politik för global utveckling (PGU) har Skogsstyrelsen bland annat arbetat med att få klarhet i den framtida inriktningen av det svenska biståndet och hur Sida och UD ser på andra myndigheters engagemang inom PGU. 2 Bruka utan att förbruka 11

3 Utvecklingen i skogen Skogen och skogsbruket förändras inte så mycket från år till år, med undantag för när händelser som stormar och förändringar i de ekonomiska förutsättningarna påverkar brukandet. Men över tid sker både många och stora förändringar. I det här avsnittet redovisas statistik och trender som visar på hur utvecklingen sett ut över tiden. Redovisningen avser några centrala områden med koppling till de skogspolitiska målen och miljökvalitetsmålet Levande skogar. Avverkning och tillväxt Under 2013 avverkades enligt preliminära siffror 85 miljoner skogskubikmeter brutto, ungefär lika mycket som under 2012 då 86 miljoner skogskubikmeter bruttoavverkades. Detta kan jämföras med den högsta hållbara avverkningsnivån som bedöms vara 95 miljoner skogskubikmeter per år. Figur 2. Årlig avverkning och tillväxt Milj m 3 sk 140 120 100 Årlig tillväxt Årlig avverkning 80 60 40 20 0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Uppgifterna avser glidande treårsmedeltal. Källa: Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 7.2. Den areal som årligen föryngringsavverkas har legat stabilt runt 200 000 hektar de senaste 30 åren. För avverkningssäsongen 2011/12 var arealen 204 000 hektar. Den genomsnittliga åldern (grundytevägd medelålder) på den skog som föryngringsavverkas har knappt förändrats alls under de senaste 60 åren och ligger på drygt 100 år men varierar mellan enskilda bestånd och i olika landsdelar. Arealen som gallras varierar mer mellan åren men har under den senast redovisade femårsperioden utförts på i genomsnitt 364 000 hektar årligen. Tabell 1. Areal utförd slutavverkning och gallring 2011/12 2010/11 2009/10 Slutavverkning 204 000 191 000 200 000 Gallring (hektar) 338 000 392 000 432 000 Skogsstyrelsens undersökningar om åtgärder i stor- och småskaligt skogsbruk visar att uttag av grenar och toppar (grot) görs på närmare 100 000 hektar. Huvuddelen av uttaget sker i samband med föryngringsavverkning medan en mindre del av volymen kommer från gallring. Volymen som togs ut 2012 motsvarar ungefär 12 terawattimmar. 12 3 Utvecklingen i skogen

Tabell 2. Uttag av grenar och toppar 2012 2011 2010 Areal (hektar) 85 282 99 366 91 282 Volym (1 000 m 3 ) 14 852 14 489 7 099 Skogsstyrelsen har också undersökt hur stor areal som brukas med hyggesfritt skogsbruk inom det storskaliga skogsbruket. För 2012 var den siffran 17 000 hektar. Det kan noteras att kommunernas intresse för hyggesfritt skogsbruk ökar. Uppgifter om areal hyggesfritt skogsbruk för enskilda ägare samt från tidigare år saknas. Föryngring Vid föryngring av skog finns olika metoder att välja på. Förutsättningarna i form av så kallade ståndortsfaktorer 1 samt skogsägarens målsättning avgör vilken metod som, inom lagens krav, kan vara bäst lämpad i det enskilda fallet. Över tid har användningen av olika föryngringsmetoder varierat. Resultaten från Skogsstyrelsens återväxtuppföljning 2 visar att arealandelen med naturlig föryngring har minskat stadigt från mitten av 1990-talet. Istället ökar andelen plantering och i vissa delar av landet även sådd (främst i norra Sverige). Ingen åtgärd innebär att markägaren inte vidtagit några åtgärder för att föryngra marken, vilket är fallet på cirka tre procent av föryngringsarealen. Figur 3. Föryngringsmetod, andel av avverkad areal Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Plantering Naturlig föryngring Sådd Ingen åtgärd Uppgifterna avser glidande treårsmedeltal. Källa: Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 6.8. Föryngringarnas kvalitet har för landet som helhet förbättrats sedan uppföljningarna började genomföras 1999. Då bedömdes drygt 70 procent av föryngringarna ha godtagbar kvalitet 3, jämfört med runt 80 procent vid de senaste årens uppföljningar. Den positiva utvecklingen kan sannolikt förklaras med att plantering, en säkrare metod, används i större omfattning och att naturlig föryngring har minskat i omfattning samtidigt som de naturliga föryngringarna i högre grad förekommer på för den metoden lämpliga marker. I Götaland utgör andelen tall cirka tio procent av huvudplantorna, vilket innebär att tallandelen på sikt kommer att minska om trenden håller i sig. 1 En ståndort är en växtplats för skog där klimat, mark och andra växter är något så när likartade. Viktiga faktorer är jordart, fuktighet, näring och andra växter. 2 Föryngringarnas (återväxtens) kvalitet följs upp genom en inventering på 1 000 objekt jämnt fördelade över landet. Uppföljningen görs fem (södra Sverige) respektive sju (norra Sverige) år efter avverkning. 3 Motsvarar uppföljningens tolkning av skogsvårdslagens krav på tryggad återväxt. 3 Utvecklingen i skogen 13

Figur 4. Föryngringar av godtagbar kvalitet, andel av avverkad areal Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Planterat Naturlig föryngring Sådd Ingen åtgärd Totalt Uppgifterna avser glidande treårsmedeltal. Källa: Skogsstyrelsen, Polytax P5/7. Röjning Skogsskötselåtgärden röjning är en utglesning av plant- och ungskog för att gynna de kvarvarande träden. Vanligen tas inte de bortröjda träden tillvara men i vissa fall kan de samlas in och användas som biobränsle. Röjningens omfattning och utförande har varierat relativt mycket genom åren. Under det senaste decenniet har omfattningen ökat kraftigt men utförs samtidigt senare i ungskogarnas utvecklingsfas. I figur 5, nedan, redovisas såväl Skogsstyrelsens som Riksskogstaxeringen uppföljning av röjningens omfattning. Resultaten skiljer sig åt beroende på att olika undersökningsmetoder används. Trenderna är dock samstämmiga. Figur 5. Röjningens utveckling sedan 1955, areell omfattning 1 000 ha 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005 2015 Skogsstyrelsen Riksskogstaxeringen Uppgifterna avser glidande treårsmedeltal. Källa: Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen. Den årliga föryngringsavverkningen (årsytan) i landet uppgår till cirka 200 000 hektar (se avsnitt om avverkning). Merparten av den arealen kommer att röjas minst en gång i ungskogsfasen och i många fall anses två, ibland tre, röjningar behövas. Utebliven eller otillräcklig röjning kan innebära ett ackumulerat röjningsbehov och 2002 var arealen som bedömdes ha ett omedelbart röjningsbehov vara en miljon hektar, vilket kan kopplas till den minskade röjningsaktiviteten under nittiotalet. Även om de årliga röjningsarealerna ökat kontinuerligt från mitten av 1990-talet och nu är uppe på samma nivåer som när de var som högst på 1980-talet, har arealen med bedömt omedelbart röjningsbehov fortsatt att stiga. 2010 uppgick arealen med omedelbart röjnings- 14 3 Utvecklingen i skogen

behov till drygt 1,5 miljoner hektar, den högsta siffra som redovisats. Resultaten från 2011 och 2012 antyder ett möjligt trendbrott. Arealen med omedelbart röjningsbehov är nu under 1,4 miljoner hektar. 4 Skogsgödsling Skogsgödsling med kväve är en åtgärd i skogsbruket som på relativt kort sikt kan höja skogsproduktionen (skogens tillväxt). Gödsling utförs vid något eller några enstaka tillfällen under den senare delen av en omloppstid. Skogsgödslingen ökade snabbt under mitten av 1960-talet från en liten omfattning till en nivå på runt 100 000 hektar årligen. I början av 1970-talet ökade omfattningen ytterligare och nådde som mest nästan 200 000 hektar 1976. För hela perioden 1970 1987 gödslades i genomsnitt 140 00 hektar per år. Gödslingen minskade därefter snabbt och var redan under 90-talets första år nere på runt 30 000 hektar per år, en nivå som bibehölls fram till nästa trendbrott, några år in på 2000-talet. Sedan början av 00-talet har ökningen varit snabb. Gödslingsrealen för 2010 på 80 000 hektar är den högsta siffran sedan 1988. 2011 och 2012 gödslades runt 50 000 hektar, vilket är i nivå med gödslingen under 2008 och 2009. 5 Skador på skog Skadorna på skog är relativt omfattande i de svenska skogarna och utgör ett bekymmer för skogsbruket. Genom Riksskogstaxeringen (RT) övervakas skador på skog genom att RT registrerar skador på enskilda träd samt bestånd I övervakningen används kronutglesning som ett mått på skogens vitalitet. Resultaten från övervakningen av kronutglesning har bidragit till en mer nyanserad bild av skogsskadorna och hoten om skogsdöd. Andelen utglesade träd har visserligen ökat sedan slutet av 1980-talet, men har varit relativt stabil under de senaste 10 15 åren även om effekterna från Gremmeniella utbrottet på tall 2001 samt stormarna 2005 och 2007 med efterföljande granbarkborreangrepp är tydliga. Flera regionala skadeutbrott har under senare år uppmärksammats. (Se Beredskap vid skador på skog, kapitel 10). Skadorna från betande älg och övrigt klövvilt har varit omfattande under lång tid och har ökat ytterligare under de senaste åren. Orsakerna till detta är flera och kan troligen inte bara förklaras i förändring av älgstammens storlek. Även aspekter som konkurrerande hjortdjur, föryngringsmetoder och snödjup påverkar skadenivåerna. De älgbetesinventeringar (50 inventeringsområden) som utförts av Skogsstyrelsen under 2013 visar också på mycket omfattande skador i flera älgförvaltningsområden. Figur 6. Färska älgbetningsskador på tallstammar Procent 25 20 15 10 5 Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland Hela landet 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Uppgifterna avser glidande treårsmedeltal. Källa: Skogsstatistisk årsbok 2013, tabell 4.12. 4 Skogsstatistisk årsbok (SKÅ) 2013, tabell 6.14. 5 Skogsstatistisk årsbok (SKÅ) 2013, tabell 6.17. 3 Utvecklingen i skogen 15

Mer eller mindre omfattande stormskador i skog uppkommer regelbundet. Risken för omfattande skador bedöms öka, vilket dels kan kopplas till skogsskötseln men även till klimatförändringar. Under senare delen av 2013 stormen Ivar att åtta miljoner skogskubikmeter skadades i Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län. Stormen som drog in natten till Lucia 2013 medförde bland de mest omfattande skadorna sedan millennieskiftet. Stormen Hilde var orsaken till att mellan tre och fyra miljoner skogskubikmeter skadades, det mesta i Västerbottens län. Södra Sverige drabbades också under 2013, men skadorna var där mindre omfattande. Skadorna av granbarkborre har avtagit de senaste åren, men risken finns nu för ökade skador efter de stormskador som uppstod i slutet av 2013. Denna risk förstärks av att granbarkborrarna svärmade kraftigt till följd av gynnsamma väderbetingelser under sommaren 2013. Skador av snytbagge bedöms hållas på rimliga nivåer. Insekticider mot snytbagge håller på att fasas ut och skogsbruket har under 2013 haft kapacitet att förse cirka 20 procent av de producerade plantorna med mekaniskt skydd. Askskottsjukan, som kan slå ut hela bestånd, finns inom hela askens utbredningsområde. Det är allvarligt eftersom asken är värd för ett stort antal, delvis rödlistade, arter. Därför har nu asken rödlistats. 6 Almsjukan fortsatt omfattande. Rottickan, som ger upphov till rotröta, är ett stort och för skogsbruket kostsamt problem, framför allt i granskogar. Problemet ökar trots en mängd insatser i form av exempelvis stubbehandling i samband med gallring. Den variant av rottickan som även angriper tall och andra trädslag sprider sig norrut och har nu observerats även i Hälsingland. Angreppen av törskatesvampen fortsätter i yngre tallskog i norra Sverige och bedöms ha ökat i de inre delarna av Norrbotten. Skogsmarkens egenskaper naturgiven produktionsförmåga Skogsmarkens kemiska, fysikaliska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer påverkas av såväl atmosfäriskt nedfall som skogsbruk. Påverkan kan medföra negativa långsiktiga effekter som påverkar både markens produktionsförmåga och den biologiska mångfalden. Övergödning och försurning av skogsmarken är reella problem i framför allt sydvästra Sverige. Problemen är kopplade både till tidigare och nuvarande nedfall. Skogsbrukets uttag av grenar och toppar kan också påverka situationen och därför rekommenderas kompensationsåtgärden askåterföring. Askåterföring har under de senaste åren utförts i en omfattning motsvarande 10 20 procent av grot-uttaget vid föryngringsavverkning, vilket är långt under rekommendationerna. Skogsmarkens hydrologiska processer har påverkats av tidigare omfattande markavvattningsåtgärder. Markavvattning (nydikning) förekommer idag i mycket liten omfattning, men dikesrensning och skyddsdikning är relativt vanliga åtgärder som kan medföra negativa konsekvenser om åtgärderna utförs på fel sätt eller fel plats. Det finns sannolikt också problem kopplade till markpackning efter körning med skogsmaskiner. Systematisk uppföljning saknas i dagsläget. 6 Se även Skogsstyrelsens meddelande 4/2013 Ask och askskottsjukan i Sverige. 16 3 Utvecklingen i skogen

Biologisk mångfald och gynnsam bevarandestatus Naturvårdsverket redovisade under 2013 i Sveriges rapportering enligt artikel 17 i EU:s art- och habitatdirektiv att de flesta utpekade skogstyper har en ogynnsam bevarandestatus. För 16 av 17 skogstyper bedömdes bevarandestatusen som helt eller delvis ogynnsam. Enligt den svenska rödlistan är 861 skogslevande arter bedömda som hotade och därutöver bedöms 1 270 arter vara nära hotade. Även om utvecklingen i flera avseenden är negativ finns det också flera faktorer som utvecklats i positiv riktning, eller där den negativa utvecklingen planat ut. Arealen gammal skog 7 minskade mellan 1985 och 1995, men har sedan ökat stadigt och utgör nu ungefär 1,7 miljoner hektar. Arealen äldre lövrik skog har ökat svagt sedan 1998 men de senaste åren tycks ökningen ha upphört. Mängden hård död ved har sedan 1998 ökat från i genomsnitt tre till fem kubikmeter per hektar. Tillståndet för miljövariabler som bör gynna skogslevande fåglar har således i flera avseenden förbättrats sedan 1990-talet. Flera fågelarter har också ökat i antal under det senaste årtiondet, i flera fall arter med speciellt höga krav. Samtidigt har några arter, till exempel gröngöling, lavskrika och domherre, inte svarat tydligt positivt trots att man bedömer att viktiga faktorer i deras livsmiljöer har förbättrats. Totalt är ungefär 850 000 hektar av den produktiva skogsmarken formellt skyddad. I landet är dessutom cirka 1,2 1,3 miljoner hektar produktiv skogsmark frivilligt avsatt. Drygt en miljon hektar av dessa avsättningar ligger nedanför den fjällnära gränsen och runt 800 000 hektar av dessa har, eller bedöms på relativt kort sikt komma att utveckla, höga naturvärden. Sammantaget är nu runt åtta procent av all produktiv skogsmark (totalt 23 miljoner hektar) och runt sju procent av den produktiva skogsmarken nedan fjällgränsen, formellt eller frivilligt skyddad. Den improduktiva skogsmarken (cirka 4 miljoner hektar) är också undantagen från trakthyggesbruk. Skogens vatten och våtmarker Vattendrag, sjöar och våtmarker är inflätade i skogslandskapet. Därutöver är grundvattnet alltid och överallt närvarande. Detta innebär att vatten är en viktig fråga för skog och skogsbruk. Det är också viktigt att skogliga åtgärder bedöms i ett avrinningsperspektiv. Många av våra sjöar och vattendrag har inte god ekologisk status eller potential. Enligt den senaste klassningen har 44 procent av vattenförekomsterna i vattendrag och 37 procent av vattenförekomsterna i sjöar inte uppnått god ekologisk status. Flodpärlmussla är en vattenlevande art som är känslig för störning och som därför kan indikera miljötillståndet i vattendragen. Under 2011 upptäcktes 26 nya förekomster av flodpärlmussla men föryngring kunde konstateras i endast 9 av dessa, vilket kan tyda på ett flertal miljöproblem såsom brist på öring eller igenslamning av bottnar i vattendragen. Flodpärlmusslan är idag starkt hotad. Den har tidigare funnits spridd över stora delar av landet men är nu helt försvunnen från cirka en tredjedel av de vattendrag den fanns i under början av 1900-talet. Trots minskat nedfall av kvicksilver de senaste åren fortsätter utläckaget till sjöar och vattendrag. Klimatförändring kan vara en bidragande orsak till ökad urlakning, i samband med mildare vintrar och ökad nederbörd. Forskning har även visat att körning i samband med avverkning kan ge upphov till ökad urlakning av metylkvicksilver. Vid avverkning stiger grund- 7 Gammal skog enligt miljömålsdefinitionen: skogsbestånd med en medelålder på minst 140 år i norra Sverige, 120 år i söder. 3 Utvecklingen i skogen 17

vattnet och det metylkvicksilver som bildats i marken kan via diken och körskador transporteras ut i intilliggande vattendrag och sjöar. Många våtmarker har påverkats av tidigare markanvändning eller produktionshöjande åtgärder. Även om många våtmarker skyddats finns behov av ytterligare skydd och i vissa delar av landet är restaurering eller tillskapande av våtmark en viktig åtgärd som utförs i otillräcklig omfattning. Sumpskogar är en våtmarkskategori som kräver särskild uppmärksamhet från skogsbruket i samband med planering och genomförande av skogsbruksåtgärder. Natur- och kulturmiljövärden miljöhänsyn vid föryngringsavverkning I de flesta skogsområden finns natur- och/eller kulturmiljövärden som kräver särskild hänsyn i samband med olika skogsbruksåtgärder. Under 2013 har Skogsstyrelsen tillsammans med skogssektorn tagit fram förtydligade målbilder för god miljöhänsyn (se Övriga myndighetsuppgifter, kapitel 10, Dialog om miljöhänsyn). Dessutom pågår arbete med att utveckla förbättrade uppföljningsmetoder utifrån dessa målbilder. I detta avsnitt redovisas resultaten från befintliga uppföljningar av miljöhänsyn. Hänsyn till naturvärden Skogsstyrelsen genomför årliga uppföljningar av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Uppföljningen görs via stickprov och avverkningsområdet besöks två gånger, en gång före avverkning och en andra gång ett år efter avverkning. Årligen inventeras cirka 1 200 områden före avverkning. Tabell 3. Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Avser föryngringsavverkningar utförda 2009/2010 2011/2012 Miljöfunktion Andel med hänsynsbehov, procent Ingen negativ påverkan, procent Liten negativ påverkan, procent Stor negativ påverkan, procent Hänsynskrävande biotoper 48 66 18 16 Skyddszoner 40 66 24 10 Körning över vattendrag 21 59 23 19 Källa: Skogsstatistisk årsbok, tabell 6.26 28, 6.31 Resultaten i tabell 3 visar att det på varannan avverkning har funnits anledning att ta hänsyn till en eller flera hänsynskrävande biotoper inom avverkningsytan eller i direkt anslutning till den. Det finns många olika typer av hänsynskrävande biotoper exempelvis bergbranter, sumpskogar med naturskogskaraktär, surdråg och örtrika miljöer vid vattendrag, äldre hällmarker och bryn mot jordbruksmark. God hänsyn har tagits till två tredjedelar av biotoperna vilket innebär att biotopen inte har påverkats negativt. För 16 procent av biotoperna bedöms avverkningen haft stor negativ påverkan, vilket ofta innebär att hela eller större delen av biotopen är avverkad. Behov av skyddszoner till vattendrag, sjöar, åkermark och myrar förkommer på en stor andel (40 procent) av avverkningarna. God hänsyn har tagits till två tredjedelar av skyddszonerna. För 10 procent av skyddszonerna bedöms avverkningen haft stor negativ påverkan, vilket ofta innebär att hela eller större delen av zonen är avverkad. Vid var femte avverkning (21 procent) har ett vattendrag korsats, detta är en halvering mot början av 2000-talet då körning över vattendrag förekom på över 40 procent av avverkningarna. Av dessa överfarter medför 19 procent stor påverkan på vattendraget. Detta motsvarar närmare 2 000 passager över vattendrag per år där stor påverkan skett på vattendraget. 18 3 Utvecklingen i skogen

Uppföljning av sparade hänsynsträd görs i samband med den återväxtuppföljning som görs fem eller sju år efter avverkning (se figur 7). Tidsserien omfattar avverkningar gjorda 1993 2004. Dessa resultat skiljer sig därför från de resultat som redovisats ovan. Under denna period syns en ökning i sparad volym för hänsynsträd, död ved (döda stående träd, lågor och naturliga högstubbar) och tillskapade högstubbar. Den minskade volymen frö-/skärmträd kopplas till minskad användning av naturlig föryngring som föryngringsmetod. I begreppet hänsynsträd ingår ingen bedömning av trädens naturvärde utan enbart att de är lämnade i hänsynssyfte. Figur 7. Sparad volym i samband med föryngringsavverkning 18 Frö-/skärmträd 16 Hänsynsträd 14 12 Död ved 10 Skapad 8 högstubbe 6 4 2 0 Uppgifterna avser glidande treårsmedeltal. Källa: Skogsstyrelsen, Polytax P5/7. Hänsyn till forn- och kulturlämningar Kulturmiljöer är relativt vanliga i skogslandskapet. De kända fornlämningarna, med tillhörande fornlämningsområden och övriga kulturhistoriska lämningar (kulturlämningar), bedöms sammantaget omfatta drygt 500 000 hektar. Skillnaderna i förekomst och omfattning är stora mellan olika landsdelar, vilket bland annat kan förklaras med att stora delar av skogsmarken inte är inventerad 8. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen medan kulturlämningar omfattas av skogsvårdslagen. Under 2012 och 2013 inventerades närmare 700 objekt med avseende på hänsyn till forn- och kulturmiljön efter avverkning och utförda föryngringsåtgärder. Sammanlagt innehöll dessa områden 1979 forn- och kulturlämningar vilket ger ett medeltal på tre lämningar/avverkning. Resultaten från 2013 (2012) års inventering visar att full hänsyn till forn- och kulturlämningarna har tagits i 56 procent (52 procent) av fallen medan 26 procent (22 procent) av de inventerade lämningarna har påverkats negativt. Den negativa påverkan utgörs av till exempel nedrisning, plantering samt lättare kör- och tryckskador. Resterande 22 procent (22 procent) av lämningarna har skador eller grova skador. Dessa utgörs framför allt av kör- och markberedningsskador som orsakat betydande påverkan på lämningarna. Skillnaderna i resultat mellan de två åren är små. 8 Se Naturvårdsverkets rapport 6500, Steg på vägen fördjupad utvärdering av miljömålen 2012, sidan 422. Den nya kulturmiljölagen trädde i kraft 2014-01-01 och innebär bland annat att fornlämningsbegreppet förändrats vilket medför att många av de övriga kulturhistoriska lämningarna nu klassas som fornlämningar. 3 Utvecklingen i skogen 19

Tabell 4. Hänsyn till forn- och kulturlämningar efter avverkning och föryngringsåtgärder. Inventeringsår Lämningar, antal Ingen påverkan, procent Påverkan, procent Skada, procent Grov skada, procent KP 2012 874 56 22 12 10 KP 2013 1 105 52 26 13 9 I övrigt visar resultaten bland annat att skadebilden varierar över landet och hänsynen förefaller till exempel vara betydligt bättre i Svealand än i Norra Norrland. Hänsynen till så kallade villkorsområde 9 redovisas också och en stor andel av alla villkorsområden har påverkats negativt eller skadats i samband med skogsbruksåtgärder trots att många av dem var utmärkta med så kallade kulturstubbar. Resultaten visar även att hänsynen i samband med skogliga åtgärder är ungefär densamma oavsett om det är en fornlämning eller en kulturlämning. Körskador (387), avverkningsrester (379) och markberedning (324) är de vanligaste påverkansfaktorerna på forn- och kulturlämningar i skogen 10. Skogsbruk och rennäring Renskötseln berör en stor del av skogsmarken. Hittills har dock systematisk uppföljning av skogsbrukets hänsyn till rennäringen varit begränsad. Arbete pågår med att utveckla uppföljningen men det är för tidigt att redovisa resultat. Stora delar av skogsbruket inom renskötselområdet samråder med rennäringen innan bland annat avverkning och föryngring samt byggande av skogsbilvägar. Enligt Centrala samrådsgruppen för skogsbruk rennäring fungerar samråden relativt bra. Från rennäringens sida framhålls dock att man ser stora problem med den långsiktiga förändringen av skogslandskapet och det bortfall av betesmöjligheter som skogsbruket medför. Återkommande problemområden är avverkning av hänglavsbärande skog, markberedning på marker med renlav, plantering av contortatall samt gödsling. Friluftsliv och skogens upplevelsevärden Skogsstyrelsen redovisade i december 2013 ett regeringsuppdrag om skogens sociala värden 11, de värden som skapas av människans upplevelser av skogen. Människor tycks trivas i skogar där man ser stor variation i struktur, trädslag och ålder. Visuell mångfald är en viktig egenskap som har stor betydelse för skogsupplevelsen. Variationsrik skog upplevs betydligt mer fascinerande än en mer enformig skog. Framkomlighet, genomsikt och trädens ålder är andra viktiga element. Ju äldre och större träden blir i en skog desto mer bidrar de positivt till skogsupplevelsen. Det saknas ännu adekvat uppföljning av tillståndet i skogen för värdet friluftsliv och rekreation. Olika aktörer har olika syn på vilken hänsyn som tas och vilken hänsyn som borde tas inom skogsbruket. Skogens upplevelsevärden vårdas på en del håll bra. På andra håll är hänsynen bristfällig och det förekommer att höga sociala värden går förlorade på grund av skogsbruk eller i samband med exploatering av skogsmark. I vilken omfattning det sker och hur stor betydelse det har för uppfyllandet av miljömål och friluftslivsmål är i dagsläget oklart. Skogsstyrelsen identifierade under åren 2007 till 2011 områden med höga sociala värden som motsvarar en yta om drygt 430 000 hektar. Identifieringsarbetet har bedrivits kommunvis 9 Avser sådant område som Länsstyrelsen beslutar om i anslutning till fornlämningar. Det innebär att det finns ett skriftligt beslut eller yttrande från Länsstyrelsen om vilka åtgärder som får ske samt anvisningar om hur skador ska förhindras 10 Se Skogsstyrelsens rapport 3/2013 Hänsyn till forn- och kulturlämningar. 11 Se Skogsstyrelsens meddelande 9/2013 Skogens sociala värden en kunskapssammanställning. 20 3 Utvecklingen i skogen