SANERING AV KLIPPANS LÄDERFABRIK KLIPPANS KOMMUN. Tolkning av kompletterande undersökningar

SANERING AV KLIPPANS LÄDERFABRIK KLIPPANS KOMMUN Tolkning av kompletterande undersökningar TB 3.3 Klippans kommun 264 KLIPPAN Upprättad: 2013-03-21 Ver: 1 Uppdrag. 811-036 Org nr 556747-0181 Kungsgatan 18 411 19 Göteborg www.structor.se Fax 031-711 44 50

Klippans kommun Sida 2 (29) 811-036 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 4 4 TOLKNING AV UNDERSÖKNINGSRESULTAT... 4 4.1 ALLMÄNT... 4 4.2 FABRIKSOMRÅDET... 5 4.2.1 Kvarvarande betongfundament, ledningar etc... 5 4.2.2 Fyllning och naturliga jordlager... 7 4.3 UTFYLLNADSOMRÅDET... 13 4.3.1 Fyllning och naturlig jord... 13 4.4 GRUNDVATTEN INOM FABRIKSOMRÅDET OCH UTFYLLNADSOMRÅDET... 16 4.5 SKOGSOMRÅDET... 18 4.5.1 Ytliga jordlager... 18 4.5.2 Ledningar och diken... 19 4.6 CÖSTERS DAL... 20 4.7 UPPEHÅLLSDAMMEN... 23 4.8 BÄLJANE Å... 24 4.9 LAKTESTER... 25 5 DATABAS... 28

Klippans kommun Sida 3 (29) 811-036 1 Bakgrund och syfte Klippans kommun har genomfört en uppdatering av en tidigare huvudstudie vid Klippans f d läderfabrik. Inom ramen för detta arbete har kompletterande undersökningar utförts inom alla tidigare identifierade delområden samt ytterligare två delområden, Cösters dal och Strömgatan, se figur 1. Syftet med undersökningarna har primärt varit att öka säkerheten i den kalkyl som skall ligga till grund för kommunens bidragsansökan om statliga medel för avhjälpandeåtgärder. Ökad säkerhet nås genom bättre avgränsning av föroreningens utbredning och djup samt en beskrivning av den jord och de avfall som måste behandlas på extern avfallsanläggning. På uppdrag av Klippans kommun (kommunen) har (Structor) tillsammans med kommunen utarbetat provtagningsprogram och tolkat de resultat som framkommit vid de kompletterande undersökningarna. Undersökningarna har utförts av Tyréns AB. Programmets omfattning har reviderats i takt med att ny kunskap successivt vuxit fram. Relevanta resultat från tidigare års undersökningar har beaktats vid tolkningen. Figur 1. Översikt utredningsområdet i norra delen av Klippans samhälle.

Klippans kommun Sida 4 (29) 811-036 2 Utförda undersökningar De kompletterande undersökningarna har sammanfattningsvis omfattat: Skruvborrning med geoteknisk borrbandvagn med uttag av jordprover för kemisk analys och installation av grundvattenrör. Trycksondering genom utfyllnadsmaterial för att fastställa nivå på naturliga jordlager. Provgropsgrävning med grävmaskin och handschakt för att bestämma marklagerföljd och för att ta ut prover för kemisk analys och laktester. Bedömning av mäktighet och provtagning av sediment i Bäljane å och uppehållsdammen med rörprovtagare och bottenhuggare för kemisk analys. Provtagning av grundvatten för analys i fält och på laboratorium. Fältarbetet utfördes under perioden november 2011 till mars 2012. Detaljerad sammanställning av hur och var undersökningarna utförts samt fält- och analysresultat finns redovisade av i resultatrapport från Tyréns AB (2012-07-10). 3 Industrihistorik Vid Klippans läderfabrik bedrevs garvning av hudar mellan åren 1906-1988. Fabriken genererade en mängd fasta och flytande avfall som bl a fyllts ut i anslutning till fabriken. Primära föroreningar är krom och arsenik från garvningen, men även lokala oljeutsläpp och spår av andra processkemikalier förekommer. Förorenat processvatten leddes mer eller mindre orenat ut till Bäljane å och till enkla sedimentationsbassänger mellan 1932-1965. Dessförinnan avleddes processavloppet direkt ut i ån. Från 1970-talet renades vattnet i ett eget reningsverk före avledning till kommunalt spillvattennät. Vid en delsanering år 1996 koncentrerades slammet i de f.d. sedimentationsbassängerna till en begränsad yta varefter det täcktes tillsammans med delar av det fasta processavfallet i två deponikullar benämnda slamdeponin och spaltläderdeponin. 4 Tolkning av undersökningsresultat 4.1 Allmänt Nedan har resultat från den kompletterande undersökningen sammanställts och bearbetats områdesvis. Där så har varit relevant och möjligt har även tidigare undersökningsresultat inarbetats i underlaget. Indelningen i delområden bygger på tidigare underlag där föroreningsgrad, fyllnadsmassor och avfallets karaktär samt behov av saneringsåtgärder har beaktats. Gränser mellan olika delområden är ingenjörsmässigt dragna men är i praktiken inte alltid så väldefinierade, t ex mellan fabriksområdet och utfyllnadsområdet. Jämförelse av halter har där det bedömts relevant gjorts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig (KM) respektive mindre känslig (MKM)

Klippans kommun Sida 5 (29) 811-036 markanvändning. I projektet har platsspecifika riktvärden beräknats som åtgärdsmål för parkmark allmänt samt särskilt bostadsnära parkmark. Som underlag för en bedömning av åtgärdsomfattning har de generella riktvärdena bedömts mer relevanta medan de platsspecifika kan komma att användas som mätbara åtgärdsmål vid en sanering. 4.2 Fabriksområdet 4.2.1 Kvarvarande betongfundament, ledningar etc Rivning av industribyggnaden gjordes år 2010. Rivning gjordes ner till och med betonggolv med undantag där kassuner, brunnar, stödmurar etc. påträffades, se figur 2-3. Kriteriet för att lämna kvar en konstruktion var att angränsande mark var förorenad eller att konstruktionen fanns på för stort djup och då enklast grävs upp vid marksaneringen. Figur 2. Rester av nedsänkt betongkassun delvis fylld med sand. Figur 3. Rester av stödmurar, asfaltbeläggning, brunnar (koner). Från tidigare undersökningar i byggnaden och erfarenheter från rivningen är det känt att föroreningsgraden i kvarlämnade betong- och tegelkonstruktioner generellt är låg. Ställvis finns dock förhöjda halter kopplat till byggnadsmaterial med tydliga missfärgningar (grön kromförorening, oljefläckar eller metallhaltig färg). Andel sexvärt krom i kromförorenad och missfärgad betong är låg med några få undantag. I ledningar och brunnar förekommer ställvis avlagringar och sediment med höga metallhalter, framförallt krom (några procent). I övrigt antas ledningar och brunnar vara enbart lokalt och ytligt metallförorenade.

Klippans kommun Sida 6 (29) 811-036 Figur 4. Kvarlämnad kromförorenade golvyta som där delar av ytskiktet frästs av. Figur 5. Betong- och tegelkross som lagts upp slänt. Samlingsprov visade på Cr 46 mg/kg TS och As 6 mg/kg TS. Då den totala mängden kvarlämnad betong är liten, endast mindre delar av materialet är missfärgat/förorenat samt att miljö- och hälsoriskerna är små, är det sannolikt inte ekonomiskt försvarbart att separera rena fraktioner från förorenade i det fall materialet grävs upp. Fokus för den kompletterande undersökningen blev därför att bekräfta förekomst av konstruktioner för grov mängdberäkning och utsättning av provtagningsplatser i anslutning till f.d. processvattenledningar. En grov uppskattning av mängden kvarlämnade konstruktioner av betong och tegel är ca 2 000 ton, varav mängden uppenbart förorenat material och sedimentavlagringar skattas till mellan 1 och 10% (20 till 200 ton). I figur 6 redovisas resultatet av inmätningen av synliga betongskonstruktioner. Observerade brunnar etc. har benämnts med förmodat nummer från äldre ledningsritningar. Som underlag för dokumentation av utförd rivning genomfördes 2011 en inventering av kvarvarande konstruktioner av Ramböll (2011-03-15). I Rambölls PM beskrivs detaljerat synliga rester av fabriksbyggnaden, inte bara betongkonstruktioner utan även slänter som täckts med geoduk, rökkanaler fyllda med tegel, ytor med gatsten m.m.

Klippans kommun Sida 7 (29) 811-036 Figur 6. Inmätta brunnar, kassuner och hörn från f.d. betonggolv (tidigare golvyta markerad). Tolkad numrering från efter äldre utredningar. 4.2.2 Fyllning och naturliga jordlager Syftet med undersökningen inom fabriksområdet var att ta fram underlag för att bedöma fyllningens mäktighet, föroreningsgrad, karaktär och förutsättningarna att vid schaktning kunna separera ut rena fraktioner från förorenade. Vidare skulle misstanken om läckande av processvatten från ledningar, kassuner etc. verifieras och om möjligt avgränsas. Prover på fyllning har därför tagits ut i förmodat rent och förmodat förorenat material samt i jord i anslutning till f.d. avloppsledningar etc. I figur 7 nedan har uppmätta halter av krom i förmodad fyllning och underliggande naturlig jord sammanställts. Analysresultat från tidigare undersökningar har även tagits med i grafen (JW 2002, WSP 2005).

Klippans kommun Sida 8 (29) 811-036 Figur 7. Kromhalter i fyllning respektive naturlig jord inom fabriksområdet. Extremhalter i naturlig jord har markerats, varav punkt 120 och Skr 35 är från tidigare undersökningar (JW 2002 respektive WSP 2005). Av diagrammet framgår att 50% av proverna i fyllningen överstiger KM och 30% MKM. Det går i de flesta fall att okulärt särskilja fyllningen från underliggande naturlig jord (sand, silt, lera). Av figuren framgår vidare att ca 20% av proverna i naturlig jord överskrider KM/MKM. Av dessa utgör de flesta (70%) djupa riktade prover i anslutning till Höganäsledningen. Baserat på fältobservationer har fyllningens mäktighet beräknats till i snitt 1 m och som mäktigast 2 m (1,9 m, 90-perc). Det går dock inte okulärt att helt säkert skilja förorenad fyllning från fyllning med låga föroreningshalter. Fyllningens mäktighet ökar generellt mot norr. I figur 8 nedan har på motsvarande sätt som ovan halten arsenik i fyllning och underliggande naturlig jord sammanställts.

Klippans kommun Sida 9 (29) 811-036 Figur 8. Arsenikhalter i fyllning respektive naturlig jord inom fabriksområdet Extremhalter i naturlig jord har markerats, varav punkt Skr 35 är från tidigare undersökningar (WSP 2005) Av diagrammet framgår att föroreningraden i fyllningen med avseende på arsenik i stort är samma som för krom. Halten arsenik och krom korrelerar inte i varje enskilt prov. Vidare framgår att 10% av proverna i naturlig jord överskrider MKM. Dessa prover är tagna dels i ytligt missfärgad sand i anslutning till en plats där det sannolikt har hanterats processkemikalier i norra delen av området (runt punkten Skr 35) (JW 2002), dels djupt (4-4,5 m) i anslutning till den f.d. kromtanken i söder (T80), se figur 9. Provet (punkt T80) innehöll dock ingen krom vilket annars kunde vara väntat med tanke på kromtanken.

Klippans kommun Sida 10 (29) 811-036 Figur 9. Provpunkter med förhöjda krom- och/eller arsenikhalter i naturliga jordlager (prov hela meter). Ovanstående två diagram bygger på en okulär uppdelning av fyllning respektive underlagrande naturlig jord. Med några få undantag, framförallt i djupare jordlager, förekommer de högsta halterna krom och arsenik i fyllningen. Iakttagelsen är viktig då möjligheten att effektivt och säkert kunna särskilja förorenade massor från rena vid schaktning därmed är stor. I figur 10 nedan visas ett exempel på korrelationen mellan fältobservation och kemisk analys.

Klippans kommun Sida 11 (29) 811-036 Figur 10. Illustrationen visar att korrelationen oftast är god mellan fältobservation avseende förmodat förorenad fyllning och ren naturlig jord (enhet mg/kg TS). Med undantag från enstaka högar med tegel och betongkross eller lokalt ytligt inblandade rester av tegel bedöms möjligheten att sortera ut avfall liten. Det går inte heller att geografiskt avskilja delområden med mer eller mindre förorenad fyllning, utan de förhöjda halterna förefaller vara utspridda mer eller mindre slumpvis över området. Möjligheten till att dela in området i s.k. selektiva enhetsvolymer baserat på föroreningsgrad är därför liten. Ett urval prover har analyserats med avseende på CrVI (sexvärt krom). I flertalet av de tidigare undersökningarna har halten CrVI varit låg vilket gjort att fokus legat på totalkrom. Förhöjda CrVI-halter har dock påvisats lokalt i grundvatten. I samband med saneringen norr om villaträdgårdarna 2011 uppmätte emellertid Sweco förhöjda CrVI-halter i anslutning till en f.d. processvattenledning. De förhöjda halterna var koncentrerade till grundvattennivå och CrVI förkom i halter över acceptabel resthalt och blev därmed dimensionerande för saneringen, se figur 11. Förklaringen är sannolikt att CrVI är mer mobilt och långlivat än övriga metaller i oxiderande miljö och har förts med grundvatten norrut i grundvattengradientens riktning.

Klippans kommun Sida 12 (29) 811-036 Sanerad yta (primärt saneringsområde) Dagvattenledning Ren silt som fick omflyttats över ledning Processvattenledning Zon med förhöjda halter CrVI i nivå med grundvattenytan Röd Fe-oxidation på gv-nivå Figur 11. Delsanering av mark vid f.d. processvattenledning nordväst om fabriksområdet. Ledningen antas tidigare varit ansluten till Höganäsledning. Vid tidigare undersökningar har olika extraktionsmetoder använts vid analys av CrVI, dels extraktion med vatten, dels med lut (alkalisk lösning). Lut är ett starkare extraktionsmedel och analysen benämns enligt ALS CrVI(total) medan den med vattenextraktion benämns CrVI(normal). Vid delsaneringen i anslutning till processvattenledingen som beskrivs ovan användes lut vid extraktion. Mot bakgrund av att halten CrVI kan variera påtagligt analyserades ytterligare prover från området kring Höganäsledningen för att tydliggöra skillnaden i halt mellan extraktion med lut respektive vatten, se tabell 1. I tabellen redovisas en enkel statistisk betraktelse av CrVI-analyser med olika extraktionsmedel. Tabellen omfattar även CrVI-analyser från utfyllnadsområdet. Analysen genomfördes med både vatten och lut som extraktionsmedel. Tabell 1. Analys av CrVI med lakning med vatten (normal) respektive lut (total). Prover tagna i anslutning till Höganäsledningen (T237) respektive avloppsledningen nära utförd sanering m a p CrVI strax utanför fabriksområdet (T238). Punkt T237 T238 KM 1) MKM 1) Djup, m 3,4-3,8 4,0-4,5 5,0-5,5 6,0-6,5 3,5-4,0 4,5-5,0 5,5-6,0 Cr-tot 1660 10 400 579 246 20 14 20 80 150 CrVI 39 <0,06 <0,06 <0,06 0,17 <0,06 <0,06 2 10 (normal) CrVI (total) 627 99 0,8 5,7 0,6 <0,3 <0,3 2 10 1) Naturvårsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning KM respektive mindre känslig markanvändning MKM.

Klippans kommun Sida 13 (29) 811-036 Av tabell 1 framgår att CrVI i analyserade prover aldrig ensamt är dimensionerande, oavsett lakningsmetod, utan i samtliga fall överskrider även totalkrom riktvärdena. Resultaten i det ytligaste provet i T237 ger dock stöd för att CrVI med alkalisk lakning kan bli dimensionerande. Av tabellen framgår även att krom inte är avgränsad på djupet i anslutning till Höganäsledningen även om en avtagande trend kan noteras. Det finns därför ett behov av kompletterande provtagning i detta område i samband med projekteringen, både för avgränsning vertikalt och horisontellt. I tabell 2 har halten totalkrom respektive CrVI från fabriksområdet och utfyllnadsområdet sammanställts. Tabell 2. Fördelning av Cr-tot och CrVI (normal) i relation till Naturvårdsverkets generella riktvärden för fabriksområdet (28 st) och utfyllnadsområdet (16 st). Ämne Antal Antal prover över NV riktvärde analyser >KM >MKM Cr-tot 44 24 (54%) 21 (48%) CrVI (vatten) 4 (9%) 2 (4%) Av tabell 2 framgår halten CrVI endast i undantagsfall överstiger generella riktvärden med vatten som extraktionsmedel. I dessa fall har dock även totalhalten krom varit flera gånger över riktvärdet och dimensionerande. Enbart CrVI (normal) var aldrig ensamt dimensionerande. Sammanfattningsvis visar resultaten i ovanstående tabeller tillsammans med erfarenheterna från delsaneringen 2011 att CrVI kan bli dimensionerande vid en sanering om analys utförts med föregående extraktion med lut. Övriga metaller påträffades enbart i låga halter under eller i nivå i med KM och bedöms inte bli dimensionerande vid sanering. Med undantag av restytor med asfalt påträffades inga uppenbara indikationer på organiska föroreningar vid provtagning. Enbart spår av PAH16 (3 mg/kg TS) har tidigare påträffats. Någon tydlig koppling mellan djup och fältindikation fanns inte för dessa prover. Inte heller organiska föroreningar bedöms bli dimensionerande vid en eventuell sanering vid fabriksområdet. Eventuella oljerester etc. som påträffas vid sanering kommer naturligtvis att schaktas ur även om övriga föroreningshalter är låga. 4.3 Utfyllnadsområdet 4.3.1 Fyllning och naturlig jord Gränsen mellan fabriksområdet, utfyllnadsområdet och deponiområdet är i praktiken diffus och satt för att skilja område med olika karaktär och förutsättningar för sanering. Det som karakteriserar utfyllnadsområdet är som namnet säger den ökande mäktigheten av fyllnadsmaterial, schaktmassor, rivnings- och processavfall, se figur 12. Övergången till deponiområdet (spaltläderdeponin) utgörs av kanten på befintlig täckning. Fyllnadsmaterialet i sig förefaller vara av samma karaktär i de båda delområdena i anslutning till denna gräns.

Klippans kommun Sida 14 (29) 811-036 Aska Tegel/rivningsavfall Finkornig jord Spaltläder Sand Tegel Tegel/slagg/ Processavfall Spaltläder Sand (nat) Mulljord Figur 12. Variation i fyllnadsmaterial inom utfyllandsområdet. Fyllning utgörs primärt av finkorniga askor, slagg och processavfall (inslag av glas). Processavfall i form av spaltläder förekommer sporadiskt över hela delområdet men lokalt i östra slänten (mot mejerisänkan) mer koncentrerat (se foto). Lokalt förekommer områden med rivningsavfall, framförallt tegel och schaktmassor, i huvudsak finkorniga, mullhaltiga, med liten andel sten. Övergången till naturlig jord (sand, silt, lera) är urskiljbar okulärt och kan utnyttjas vid en saneringsschaktning.

Klippans kommun Sida 15 (29) 811-036 I figur 13 nedan har uppmätta halter av krom i förmodad fyllning och underliggande naturlig jord sammanställts. Figur 13. Halten krom i fyllning respektive naturlig jord inom utfyllnadsområdet. Av diagrammet framgår att 70% av proverna överstiger KM och 60% MKM. Föroreningsgraden är följaktligen betydligt högre än i fyllning i fabriksområdet. Möjligheten att okulärt separera ut massor med halter över eller under KM/MKM bedöms begränsade, dels p.g.a. av den oregelbundna lagringen (se figur 12), dels för att lukt och färgindikation sällan ger någon ledning om föroreningsgrad. Enbart ett av 26 prover i den naturliga jorden överstiger KM/MKM vilket dels indikerar att övergången till naturliga jordlager är tydlig och okulärt urskiljbar, dels att underligande jord inte är påtagligt förorenad med krom. I figur 14 nedan har uppmätta halter av arsenik i förmodad fyllning och underliggande naturlig jord sammanställts. Av diagrammet framgår att föroreningsgraden för arsenik är i samma storleksordning som för krom men att några fler prover innehöll halter över FA-gränsen. Två av dessa prover togs i avfall med glaskross inte långt från det f.d. laboratoriet. Arseniken skulle därmed kunna var spår av koncentrerade kemikalierester (i glasflaskor). På samma sätt som för krom är dock sannolikheten att sortera ut arsenikhaltiga massor överlag liten. Av digrammet framgår vidare att 20% av proverna i naturlig jord överstiger KM och 20% MKM. Föroreningsgraden är något högre än för krom vilket indikerar att arsenik eventuellt tränger ner lättare i underliggande naturlig jord. Proverna togs dock med skruv genom fyllning med mycket höga arsenikhalt vilket gör att risken för korskontaminering till naturlig jord är stor. Arsenikhalten avtar dock snabbt mot djupet.

Klippans kommun Sida 16 (29) 811-036 Figur 14. Arsenikhalter i fyllning respektive naturlig jord inom utfyllnadsområdet. Högst kromhalt förekommer inte helt oväntat i spaltläder. Spaltläder i sammanhängande områden och med större bitar är praktiskt möjliga att sortera ut, framförallt för att TOC halten är hög. Däremot bedöms det inte motiverat att sortera ut övrigt avfall i form av tegel och betong då omfattningen förefaller vara liten. Inte heller här bedöms det vara praktiskt möjligt att i förväg dela in fyllnadsmassorna i selektiva enhetsvolymer med avseende på föroreningsgrad. Inom utfyllnadsområdet har drygt ett tjugotal prover analyserat med avseende på organiska föroreningar så som alifatiska och aromatiska kolväten samt PAH (2002, 2005, 2011). Halterna är överlag låga med några få undantag, bl. a. i anslutning till en f.d. oljetank som läckt olja ner mot mejerisänkan (C16-C35, 14 000 mg/kg TS). På mellan 2-5 m förekommer här en tydlig diesellukt (PG15, 16, 20). Förhöjda halter av PAH (440 mg/kg TS) förekommer lokalt. Oljeföroreningen bedöms sammanfattningsvis vara begränsad i omfattning och tydligt förnimbar i fält genom lukt. PAH-föroreningen är kopplad till avfallet, och företrädelsevis till aska och slagg. 4.4 Grundvatten inom fabriksområdet och utfyllnadsområdet Av huvudstudien framgår att det fram till 2007 tagits över hundra grundvattenprover i ett fyrtiotal rör i området från fabriken ner till Bäljane å och att huvuddelen omfattat metaller och ett fåtal bredare organiska analyser. Vidare framgår att de historiska resultaten inte alltid är jämförbara eftersom provtagningsrutinerna inte varit desamma. Av de tidigare resultaten framgår sammanfattningsvis följande: I grundvattnet förekommer höga arsenikhalter (ca 500 µg/l) och till mindre del totalkrom (60 µg/l). Halterna av CrVI är under laboratoriets rapporteringsgräns (20 µg/l). Högst arsenikhalter förekommer nedströms deponierna.

Klippans kommun Sida 17 (29) 811-036 Halten järn och mangan är genomgående hög. Nedströms deponierna är halten ammoniumkväve hög och syrehalten låg vilket indikerar att det finns lättlösliga kväveföreningar i avfallsmassorna. Inga eller låga halter organiska föroreningar påvisades grundvattenprover. Vid den kompletterande undersökningen 2011-2012 installerades ytterligare grundvattenrör inom fabriks- och utfyllnadsområdet. Provtagning gjordes även i två befintliga grundvattenrör. Syftet var att komplettera med rör i områden där den tidigare fabriksbyggnaden låg, dels undersöka grundvattensituationen efter att byggnaderna rivits. I figur 15 nedan redovisas grundvattenrörens placering samt uppmätt halt av arsenik, krom och sexvärt krom. Figur 15. Provtagna grundvattenrör under 2011-2012 samt uppmätt halt As, Cr-tot och CrVI (µg/l).

Klippans kommun Sida 18 (29) 811-036 Av figur 15 framgår att halten arsenik överlag är låg men generellt något högre i öster och norr i utfyllnadsområdet. Även halten krom är låg med undantag av rören i anslutning till den norra delen av Höganäsledningen där denna passerar grundvattenytan. Huvuddelen av kromet utgörs av CrVI. I motsvarande rör var även halten Cr-tot hög i jorden på motsvarande nivå. Höga kromhalter har påträffats från markytan ner till 6 m under markytan i detta område. Halter och förhållandet mellan krom och sexvärt krom i grundvatten korrelerar med halter i dagvatten i Höganäsledningen i norr vilket indikerar att ledningen eventuellt dränerar förorenat grundvatten. Med undantag av spår av PAH i rör i utfyllnadsområdet uppmättes inga organiska föroreningar i övrigt vid en bred kemisk screeninganalys (SVOC, VOC). 4.5 Skogsområdet 4.5.1 Ytliga jordlager Skogsområdet har tidigare undersökts relativt väl (ca 70 provgropar). Av huvudstudien framgår att det är arsenik som är dimensionerande för hälsorisker och för en eventuell åtgärd. Föroreningen påträffades generellt ner till ca 0,5 m men någon säker avgränsning kunde inte utföras varken vertikalt eller horisontellt. Det finns ingen uppenbar förklaring till varför just arsenik förekommer frekvent i förhöjda halter i skogsområdet även om ursprunget antas vara rester från tidigare processvattendiken. Under 2011 grävdes ytterligare 18 provgropar för att kunna göra en säkrare avgränsning av föroreningen. Prover screenades med XRF varefter prover av förmodat rent respektive förorenat material analyserades på laboratorium. I tabell 3 nedan sammanfattas resultaten från den kompletterande undersökningen. Tabell 3. Sammanställning av kompletterande analyser inom skogsområdet. Prover uttagna som förmodat rena respektive förorenade baserat på XRF-mätningar. n:30 st Förorenade enligt XRF mätning Rena enligt XRFmätning Enhet: mg/kg TS As Cr As Cr Median 25 36 2 18 Medel 41 68 5 28 90-perc 62 128 7 50 Max 133 299 KM 10 80 MKM 25 150 Resultaten i tabellen bekräftar att det är arsenik som är dimensionerande för hälsoriskerna och att medelhalten med marginal överstiger MKM ner till i medel 0,4 m. Däremot förefaller halten krom inte vara nämnvärt förhöjd. Av tabellen framgår vidare att korrelationen mellan vad som tolkas som rent respektive förorenat med XRF-analys är god, något som är viktig kunskap inför en sanering då övriga

Klippans kommun Sida 19 (29) 811-036 föroreningsindikationer i området är bristfälliga. Marklagren utgörs annars generellt av silt, sand och lera utan spår av förorening. I fem prover som analyserades med ett bredare metallpaket påträffades inga förhöjda halter. 4.5.2 Ledningar och diken I ett stråk från söder till norr påträffades förhöjda arsenikhalter (20-30 mg/kg TS) i fyra djupare provgropar, se figur 16. Föroreningen påträffas här ner till ca 1,5 m vilket indikerar djupare lednings- eller dikesstråk från fabriksområdet ner till de f.d. reningsdammarna. I tidigare undersökningar påträffades utloppet på en f.d. processavloppsledning i skogsslänten. Rester av slam i ledningen innehöll mycket höga metallhalter, framförallt krom (37 000 mg/kg TS) och arsenik (10 100 mg/kg TS). Den extrema arsenikhalten kan vara förklaringen till arseniken som förekommer frekvent i området. Vid saneringen av trädgårdarna 2011 påträffades vad som antas vara samma ledning mellan skogsområdet och fabriksområdet. Ledningen togs bort och ytterligare mark i anslutning till ledningen sanerades ner till lera då halten sexvärt krom visade sig vara hög i jord under och nedströms ledningen (se avsnitt 4.2.2). Figur 16. Provgropar där förhöjda arsenikhalter påträffats ner till ca 1,5 m samt utlopp för f.d. processavloppsledning.

Klippans kommun Sida 20 (29) 811-036 4.6 Cösters dal Delområdet har tillkommit efter huvudstudien utfördes och utgörs av en gräsbevuxen erosionsdal väster om den f.d. läderfabriken. Geologiskt utgörs marklagren av mulljord, därunder sand och följt av lera med inslag av sandskikt och torv. I dalkanterna närmast villatomterna förekom fyllning med sporadiskt förekommande synliga avfallsrester (främst tegel). I samband med kartläggningen av arsenikhalter inom villaområdet år 2010 gjordes kompletterande provtagning i Cösters dal. Provtagningen omfattade skruvborrning i 11 punkter till 1 m och ett femtiotal jordprover uttogs för XRF-analys och ett urval för laboratorieanalys m a p metaller. Vid den uppföljande provtagningen (Tyréns 2011-2012) togs ytterligare jordprover i provgropar och med jordskruv, dels systematiskt inom det område som antogs förorenat, dels riktad mot lågpunkter där föroreningen misstänktes. Vidare togs prover i angränsande trädgårdar för att kontrollera eventuella spår av fyllning. Grundvatten uttogs ut nyinstallerade grundvattenrör och i källsprång. I figur 17 redovisas uppmätta halter arsenik i jordprover från Cösters dal. Övriga analyserade metaller uppmättes inte i förhöjda halter. I figur 18 redovisas provpunkter med halter över KM respektive MKM. Figur 17. Arsenikhalter i jord i Cösters dal. Av figur 17 framgår att ca hälften av de analyserade proverna överstiger KM och ca 30% MKM. Av figururen framgår vidare att merparten av de högre halterna (>MKM) påträffas i de översta 0,5 m, men förekommer även ner till 1 m. Arsenikhalter på drygt 100 mg/kg TS uppmättes i några prover.

Klippans kommun Sida 21 (29) 811-036 Figur 18. Lokalisering av punkter och tolkad utbredning av arsenikpåverkat område i Cösters dal. Av figur 18 framgår att de förhöjda arsenikhalterna är koncentrerade till dalens svackor där det sker ytavrinning och även förekommer källsprång. En hypotes som framförts är att de förhöjda arsenikhalterna i Cösters dal har orsakats av en brand på fabriksområdet i början av 1900-talet, d.v.s. samma hypotes som framförts för villaområdet som sanerades under 2012. Volymen mer eller mindre förorenad jord har uppskattats till ca 15 000 m 3 (1 m x 15 000 m 2 ) baserat på tolkad utbredning i figuren ovan samt att förhöjda halter över MKM påträffats ner till ca 1 m. Sannolikheten att påträffa halter över generella riktvärden samt över den halt det är risk för akuta effekter (100 mg/kg TS) bedöms dock störst i den översta halvmetern. Fyllning påträffades framförallt i kanten mot det östra villaområdet. Analyser indikerar dock att föroreningsgraden är låg, strax över MKM. Vid provtagning och analys i villområdet på den västra kanten påvisades inga spår av förorening eller

Klippans kommun Sida 22 (29) 811-036 utfyllt industriavfall. Själva terrassen är dock sannolikt utfylld med jordmassor för att skapa underlag för bebyggelse. I tabell 4 redovisas uppmätta halter av arsenik och krom i grundvatten i de sex grundvattenrör som installerats, alternativt har grundvatten tagits i källsprång eller provgrop. Halter har jämförts med föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2008:2). Syftet är att påvisa eventuella avvikelser från en nationell naturlig bakgrundnivå. Övriga analyserade metaller och fysikaliska och kemiska parametrar förefaller inte avvika från vad som kan anses vara naturliga halter och redovisas i resultatrapporten. Tabell 4. Grundvattenprover tagna i Cösters dal (14 mars 2012). Punkt T234 1) (1m) T235 (k) T236 (k) T239 T240 T241 Ref 2) Rv 3) (2 m) (4 m) (2 m) (2 m) (3 m) As 58 371 0,4 1,1 1,9 1,3 10,5 2 0,9 1 10 Cr-tot 0,4 0,4 0,2 0,2 0,7 0,2 0,2 0,7 0,4 1-1) Provtagen del 17/1 och 14/3 2012. 2) Referensvärde för naturligt förekommande metaller (SGU-FS 2008:2). 3) Riktvärde för grundvatten, bl.a. för grundvattenförsörjning (SGU-FS 2008:2) Av tabellen framgår att halten arsenik i T234 avviker markant från jämförvärden och övriga värden och indikerar påverkan av föroreningskälla. En svag avvikelse kan också ses i rör T420. Resultaten ovan tolkas även i figur 19 nedan som en bedömd föroreningspåverkan i varje punkt. Analyserna indikerar ingen påverkan av krom. Med risk för övertolkning kan noteras att ytliga prover i rörgrupp T239 och T241 har förhöjda halter vilket kan indikera påverkan skett av metaller från de ytliga jordlagren. Någon säker förklaring till den förhöjda arsenikhalten i T234 kan dock inte ges. Att det skulle röra sig om en naturligt förhöjd halt bedöms mindre sannolikt eftersom låga halter uppmätts i grundvatten både uppströms aktuell punkt och i övriga områden där rör installerats i naturliga jordlager.

Klippans kommun Sida 23 (29) 811-036 Figur 19. Bedömning av påverkan av arsenik i Cösters dal. 4.7 Uppehållsdammen Uppehållsdammen är ett resultat av den delsanering som gjordes 1997. Dammen är ca 2 000 m 2 och skall möjliggöra sedimentation av förorenade partiklar. Vid mätning 2005 uppmättes 310 mg/kg TS krom och 1 100 mg/kg TS arsenik i de översta lösa sedimenten. Av huvudstudien framgår att det fram till 2005 har ackumulerats i storleksordningen 20 kg krom (2 kg/år) och 10 kg arsenik (1 kg/år). Hälften av arseniken antogs komma från grundvatten som dränerats från deponikullarna. En uppföljande provtagning i fyra punkter gjordes under 2012, se tabell 5 och figur 20. Tabell 5. Analysresultat av sedimentprover i uppehållsdammen 2012. Halter över 100 mg/kg TS är fetmarkerade. Punkt Djup Botten TS GF TOC As Cr % % av TS % av TS mg/kg TS mg/kg TS T11_sed 0-0,1 Lera, dy, vx 46 6 4 43 107 T12_sed 0-0,1 Lera 66 6 3 8 41 T13_sed 0-0,1 Silt 14 10 6 196 188 0,1-0,2 Si, vx 72 3 2 17 35 T14_sed 0-0,05 Si, vx 5 27 16 1 520 692 0,05-0,1 Si, vx 41 6 4 176 88

Klippans kommun Sida 24 (29) 811-036 Bäljane å Utlopp Uppehållsdamm Inlopp Figur 20. Provtagningspunkter uppehållsdammen. Pilarna anger väldefinierade utlopp till Bäljane å (svart) samt inloppsledningar från dränerat grundvatten (gula) under deponier, Höganäsledningen (grön) och ytvatten från deponier (blå). Punkter med halter över 1 000 mg/kg TS (As, Cr) är röda, mellan 100-1 000 mg/kg TS gula, under 100 mg/kg TS gröna. Resultaten av den uppföljande provtagningen visar återigen att betydande mängder metaller ackumuleras i dammens sediment i stället för att spridas vidare till Bäljane å. Oxidation (kemisk fällning) av arsenik tillsammans med löst järn i grundvatten är förklaringen till de höga arsenikhalterna närmast utloppet från dräneringsledningarna från deponiområdet (T14). Högst halter påträffas i de översta centimetrarna och avtar snabbt under 10 cm djup. Om tidigare antagande om sedimentationshastighet förutsätts skulle ytterligare ca 20 kg krom och arsenik har tillförts dammen. Av resultaten går det dock inte att uttyda någon fysisk sedimenttillväxt. 4.8 Bäljane å Bäljane å avgränsar utredningsområdet i norr. Ån mynnar i Rönne å ca 2 km nedströms området. Provtagningar i huvudstudien visade att sediment i åns strandkanter i höjd med läderfabriken lokalt innehåller höga halter av krom (ca 500 mg/kg TS) och arsenik (ca 40 mg/kg TS). Föroreningen antas ha sitt ursprung från tidigare utsläpp av orenat processvatten. Mängden krom i sedimenten i höjd med läderfabriken uppskattades då till ca 200 kg. Beräkningen baserades dock på ett fåtal prover och en säker avgränsning av sedimentens utbredning var inte möjlig. De förorenade sedimenten antas idag utgöra en sekundär källa till spridning i ån. En förhöjd kromhalt i vattenfasen efter läderfabriken är det tydligaste tecknet på föroreningspåverkan. Av åtgärdsutredningen framgår att täckning eller urschaktning (muddring) kan bli aktuellt varför den kompletterande undersökningen 2012 inriktades på att försöka avgränsa sedimentens utbredning. I figur 21 redovisas

Klippans kommun Sida 25 (29) 811-036 provtagningspunkternas läge och en grafisk tolkning av uppmätta föroreningshalter. Varje punkt representerar en station med provtagning i åns norra (N) respektive södra (S) strandkant. Vid provtagningstillfället var det högt vattenstånd och strömt vilket försvårade möjlighet att identifiera bottenkaraktär och ta prover. Enbart fem av 21 provpunkter noterades som ackumulationsbotten, däribland station T3, den enda punkten där förorenat sediment tydligt kunde identifieras. N - norra stranden S - södra stranden T1 N (Sa) S (Sa) T2 N (Gr) S (Gr) T3 N (Sa),Cr 267 S (sisa), As41 T5 N (St) S (Sa) T7 N (Gr) S (Dy) T8 N (St) S (Dy) T9 N (Gr) S (St) T10 N (-) S (-) T4 N (-) S (-) T6 N (-) S (-) Figur 21. Provtagningsstationer i Bäljane å. Karakterisering och provtagning på båda sidor av ån (N och S). Punkter med halter över 1 000 mg/kg TS (As, Cr) är röda, mellan 100-1 000 mg/kg TS gula, under 100 mg/kg TS gröna. Provpunkter utan analys är svarta (- hård botten, inget sediment). Av tidigare och nu utförd kompletterande provtagning framgår att det fortfarande inte går att göra någon tydlig avgränsning av de förorenade sedimentens utbredning. Mycket tyder på att sedimenten förekommer fläckvis i krökar och håligheter som är svåra att identifiera. För att identifiera områden där förorenat sediment ackumulerats krävs sannolikt lågt naturligt flöde alternativt att ån temporärt leds om och torrläggs. Kostnaden och risken med detta bedöms dock vara så stor att detaljkartering och åtgärd eventuellt bör göras samtidigt för att störningen skall bli så kort som möjligt. 4.9 Laktester Enligt tidigare åtgärdsutredning är det sannolikt att en stor del av avfallet som genereras vid en sanering av läderfabriksområdet kommer att omfatta schaktning, lastbilstransport och deponering. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfarande för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (mottagningskriterierna) kommer därför vara styrande för hur avfallet skall klassas och hanteras hos behandlingsanläggningar.

Klippans kommun Sida 26 (29) 811-036 I tidigare åtgärdsutredning laktestades två prover från slam- respektive spaltläderdeponin samt ett prov från utfyllnadsområdet. Dessa prover har nu kompletterats med ytterligare tio laktester, tre från fabriksområdet och sju från utfyllnadsområdet, dvs. totalt 13 laktester, se tabell 6. Målsättningen har varit att testa representativa prover liknande de massor som kommer att kunna schaktas ur vid en sanering. Inga laktester har därför utförts på enskilda skikt där sannolikheten är högre att påträffa mycket höga halter men som inte bedömts vara praktiskt möjligt att separera ut. Tabell 6. Skaktest L/S10 (mg/kg TS). Punkt (mumy) Delomr. Material T55 (4,0-6,0) N.fyllnadsomr. Fy/Sa, tgl, aska, trä T60 T63 T67 (3,0-5,0) (0,5-1,1 + 1,5-2,0) (0-1,5) N.fyllnadsomr. N.fyllnadsomr. N.fyllnadsomr. Fy/läder, aska, Fy/aska, le, tgl, Fy/sa, (läder), trä, sa, tgl/ trä, läder/ glas, tgl, aska T69 (0,5-1+1,2-2) N.fyllnadsomr. Fy/sa, gr, aska, tegel, trä, glas Analys Totala 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Lakning Lakning Lakning Lakning Lakning As 30 0,1 56 0,1 12 0,0 2 <0.01 68 3 Ba 380 1 226 0,5 631 1 44 0 460 0,10 Cd 5,1 0,0 13,3 0,00 2,5 0,00 <0.40 <0.0005 0,5 <0.0005 Cr 267 0,04 3 580 3,4 76 0,03 854 2 148 0,1 Cu 98 0,1 475 0,8 198 0 44 0 83 0,1 Hg <0.20 <0,0002 0,42 <0.0002 <0.20 <0.0002 <0.20 <0.0002 <0,2 <0.0002 Mo 3 0,2 3 0,1 3 0,3 1 0,0 1,8 0,1 Ni 18 0,0 30 0,0 28 0,0 17 0,1 30 0,0 Pb 76 <0.003 1 070 0,3 268 <0.002 183 0,2 67 0,0 Sb - 0,07-0,1-0,19-0,01-0,06 Se - 0,0-0,0-0,0-0,0-0,0 Zn 460 0,2 677 0,3 1 880 1 104 0,2 331 0,12 ph 8 7,8 8 7-9 Kond. 109 27,5 92 10-10 DOC 84 <48 152 66-124 Cl 42 48,3 34 <9-19 F 7 4,5 7 5-12 SO4 7 470 671,0 6 070 230-160 Cr6+ <0.05 2,1 <0.05 0-0,1 TOC (%) 6,4 10 7 2,8 10 Deponi 5) Dim 6) ifa-deponi TOC, SO4, Sb, ifa-deponi TOC, Cr, Sb ifa-deponi TOC, SO4, Sb ifa-deponi Cr Ingen Komb As-TOC Punkt (mumy) Område Material T71 (0-0,85) N.fyllnadsomr. Fy/skikt/aska, T79 (0,9-1,3 + 1,4-1,7) N.fyllnadsomr. Fy/Sa, tgl/ T90 (0-0,6) Fabriksområdet Fy/tgl, sa, T94 (0-1,0) Fabriksområdet Sa T98 (0-1,1) Fabriksomr. Fy/Sa, Gr, tgl, Analys Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Lakning Lakning Lakning Lakning Lakning As 50 1 3 0,3 5 0,0 1 <0.01 17 0,4 Ba 70 0 52 1 46 0 17 0,01 72 0,1 Cd 0,4 <0.0005 <0.40 0,00 <0.40 <0.0005 <0,1 <0.0005 <0.40 0,00 Cr 637 0,53 8 0,06 50 0,4 945 21 293 1,3 Cu 24 0 15 0 66 0 8 0 33 0 Hg <0,20 <0.0002 0,26 <0.0002 0,46 <0.0002 <0,2 <0.0002 <0.20 <0.0002 Mo 1 0,0 1 0,0 1 0,0 <0,4 <0.007 <0.40 0,0 Ni 18 0,0 13 0,2 14 <0.007 <5 <0.005 8 0,0 Pb 31 0,0 23 0,6 75 <0.002 12 <0.002 29 0,0 Sb - 0,01-0,07-0,01 0,01-0,03 Se - 0,0-0,07-0,0 0-0,0 Zn 108 0,1 61 2,0 97 <0.03 16 <0.02 150 0,2 ph 8 9 11 8,5 9 Kond. 11 18 37 11 7 DOC 129 2490 1 870 167 156 Cl <9 335 27 241 <11 F 8 8 2 <2 6 SO4 36 167 312 349 40 Cr6+ 0 2,04 0 22 1 TOC (%) 5 2 2,9 1 2 Deponi 5) Dim 6) ifa As, Cr, TOC Ingen DOC Ingen DOC FA-deponi Cr ifa-deponi Cr

Klippans kommun Sida 27 (29) 811-036 Tabell 6 (forts). Skaktest L/S10 (mg/kg TS). Punkt (mumy) Område Material Tidigare laktester 2006 G06-01 (1,5-2,2) G06-02 (0,9-2,4) G06-06 (0,5-2) Slamdep. Spaltläderdep. N.fyllnadsomr. Slam/jord Spaltläder Blandad fy Mottagningskriterier 2) NV 3) AS 4) Inert FA/iFA på deponi ifa deponi FA deponi MKM FA Analys Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Total 1) L/S 10 Lakning Lakning Lakning As 128 0,6 53 0,1 178 2,8 0,5 2 25 25 1000 Ba 41 0,1 47 0,1 430 0,4 20 100 300 300 10000 Cd 0,1 <0,0005 <0,1 <0,0005 1,3 0,0 0,04 1 5 15 100 Cr 2 480 0,45 35 500 15,6 35 0,09 0,5 10 70 150 10000 Cu 12 0,1 16 0,3 432 0,9 2 50 100 200 2500 Hg <1 <0,0002 2,53 0,0 3,82 <0,0002 0,01 0,2 2 2,5 500 Mo 1 0,0 4 0,1 3 0,1 0,5 10 30 100 10000 Ni 8 0,0 3 0,0 20 0,0 0,4 10 40 120 100 Pb 22 0,0 17 <0,002 223 0,1 0,5 10 50 400 2500 Sb - 0,02-0,02-0,28 0,06 1 5 30 Se - 0,01-0,01-0,01 0,1 1 7 Zn 45 <0,02 30 0,03 956 0,6 4 50 200 500 2500 ph 7,9 7,5 7,9 Kond. 9,3 37,9 13,8 (ms/m) DOC 127,0 3 720 258,0 500 800 1000 Cl 12,1 98,0 24,7 800 15000 25000 F 6,3 4,6 8,0 10 150 500 SO4 181,0 120,0 103,0 1000 20000 50000 Cr6+ 0,5 11,0 <0,2 TOC (%) 0,9 23,5 3,7 3 FA 5/iFA 10 6 Deponi 5) Dim 6) ifa-deponi As Ingen DOC FA-deponi As 1) Total: Totalhaltsanalys avfall (ALS), uppslutning kungsvatten (HNO 3 +HCL) 2) Halter över gränsvärden för deponiklasser enligt NFS 2004:10 har markerats. 3) Halter över Naturvårdsverkets MKM-värde (www.naturvarsverket.se) har markerats. 4) Halter över Avfall Sveriges (rapport 2007:01) värde för FA har markerats. 5) Deponi: Bedömd deponiklass baserat strikt på halter enskilt prov (utan beaktande av förbehandling/stabilisering, dispenser, inga krav på provning för ifa) 6) Dim: Dimensionerande parameter för bedömning av deponiklass. Av tabellen framgår att sju av 13 prover (54%) bedöms klara kravet för att få läggas på en deponi för ifa medan två prover (15%) klarar kravet för en deponi för farligt avfall enligt Naturvårdsverkets mottagningskriterier för deponier (NFS 2004:10). Övriga fyra prover (31%) hade för hög DOC- eller TOC-halt alternativ en för hög arsenikhalt i lakvätskan för att direkt klara något mottagningskriterium. Av dessa fyra prover avviker ett prov bestående av enbart läderavfall med särskilt höga halter av krom, DOC och TOC. Baserat på föroreningsinnehåll skulle tre av dessa prover klassificeras som icke farligt avfall och därmed kunna deponeras utan krav på provning 1. Det rena spaltläderprovet innehåller dock en hög kromhalt som gör att det klassas som farligt avfall samtidigt som TOC-halten och DOC-halten överskrider gränsvärdet för att få deponeras. Ett avfall med så högt organiskt innehåll måste antingen brännas eller behandlas (stabiliseras) och därefter deponeras alternativt deponeras efter särskild dispens. 1 Om det inte samdeponeras med stabilt icke-reaktivt farligt avfall eller gibsbaserat avfall 12 NV föreskrifter 2004:10.

Klippans kommun Sida 28 (29) 811-036 Enligt Naturvårdsverkets handbok (2007:1) till mottagningskriterierna framgår att enskilda värden skall kunna överskrida gränsvärden om dessa jämförs med medelvärdet. Kravet är att proverna är representativa för de avfall som genereras. Motivet till att medelvärde får användas är att de då bäst beskriver mijöeffekterna av den deponerade mängden avfall. Av 14 i Naturvårdsverkets föreskrifter till allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) framgår att vid bestämning av TOC skall medelvärdet av provtagningsresultaten användas. Rimligtvis bör dock inte avfall av väldigt olika ursprung och karaktär testas som en enhet om det kan ge en direkt missvisande bild av haltfördelningen. Av ovanstånde framgår att det finns stöd för att använda medelvärde vid jämförelse med gränsvärden även för prover tagna inom läderfabriksområdet. Om de kritiska parametrarna i ovanstående tabell lyfts ut och redovisas som medel- och medianvärden erhålls resultat enligt tabell 7 nedan. I tabellen har läderprovet exkluderats, dels för att provet avviker markant från övriga prov, dels för att läderbitar i sammanhängande områden praktiskt bör kunna separeras ut vid en schaktsanering. I tabellen har även prover från utfyllnadsområdet (provtagning 2012) lagts in som jämförelse. Dessa prover utgörs dock till stor del av stickprover inklusive prover på läder vilket gör att medelvärdet blir högre och att det ställvis förekommer enstaka prover med halter över Avfall Sveriges gräns för farligt avfall. Tabell 7. Uppmätta halter i de prover som lakats (exklusive läderprovet) samt uppmätta halter i prover från utfyllnadsområdet 2012 (mg/kg TS). Prov som laktestats (fabriks- och utfyllnadsområdet) Prov från utfyllnadsområdet DOC TOC (%) As Cr As Cr Antal prov 12 43 Median 141 3 23 280 30 295 Medel 473 4 46 781 284 2 144 FA 1) - - 1 000 10 000 1 000 10 000 ifa-deponi 2) 800 10 - - - - FA-deponi 2) 1000 6 - - - - 1) Avfall Sverige, gräns för att betraktas som farligt avfall. 2) NFS 2004:10, NFS 2004:4 (10% TOC för ifa). Av tabellen framgår att medel- eller medianhalten av DOC, TOC, krom eller arenik underskrider aktuella gränsvärden. Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns goda förutsättningar för att merparten av det förorenade avfallet inom fabriks- och utfyllnadsområdet kan hanteras som icke farligt avfall och kan tas emot vid en deponi för icke farligt avfall. 5 Databas Ovan redovisade undersökningar utförda under 2011 och 2012 har förts in befintlig databas från tidigare undersökningar. Databasen är uppbyggd i MS-Excel. Databasen omfattar fältobservation vid skruvborrning, provgropsgrävning och sediment-

Klippans kommun Sida 29 (29) 811-036 provtagning samt resultat från kemiska analyser, laktester och fältmätningar. Databasen finns arkiverad hos Klippans kommun. 2013-03-21 Per Hübinette Anders Bank