Grunderna för gymnasiets läroplaner i övriga religioner 2006. Utbildningsstyrelsen



Relevanta dokument
5.15 Religion. Mål för undervisningen

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000

LPP i religion ht. 2015

Religioner och andra livsåskådningar

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Religion Livsfrågor och etik

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

RELIGION. Läroämnets uppdrag

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

LPP i religion vt. 2016

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

M E D I A I N M O T I O N

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

RELIGION (KATOLSK) 3 6

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Anvisning om anordnande av undervisning i religion och livsåskådningskunskap samt av religiösa evenemang i gymnasieutbildningen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Religionskunskap. Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

Planering Religionskunskap

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Världsreligioner i Sverige

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Det mangreligiösa Sverige

Ämne Religionskunskap

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

Kunskapskrav i religion

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Abrahams barn i tre religioner

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Religionskunskap. Ämnets syfte

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

Judendomen och Kristendomen

Handlingsplan 0-18 år

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim?

Transkript:

Grunderna för gymnasiets läroplaner i övriga religioner 2006 Utbildningsstyrelsen

FÖRESKRIFT 2 (1) lagstadgad, bör iakttas 22.5.2006 21/011/2006 Anordnare av gymnasieutbildning och gymnasier Giltighetstid fr.o.m. 22.5.2006 tills vidare Rätten att meddela föreskriften följer av Gymnasielagen 629/1998, 10 2 mom. (ändrad genom lagen 478/2003) Upphäver föreskrifter 2/430/1994 3/430/1995 17/431/1995 27/950/1998 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANERNA I ÖVRIGA RELIGIONER I GYMNASIEUTBILDNINGEN FÖR UNGDOMAR Direktionen för Utbildningsstyrelsen har godkänt grunderna för läroplanerna i övriga religioner i gymnasieutbildningen att iakttas fr.o.m. 22.5.2006 tills vidare. Grunderna har beretts enligt 10 2 mom i gymnasielagen och Grunderna för gymnasiets läroplan 2003. När utbildningsanordnaren ordnar undervisning i övriga religioner skall utbildningsanordnaren utforma och godkänna läroplanerna för de övriga religionerna i enlighet med dessa grunder. Läroplanen skall precisera och komplettera målen och det centrala innehållet i grunderna. Läroplanerna enligt dessa grunder skall tas i bruk senast 1.8.2007. I bedömningen i undervisningen i övriga religioner enligt dessa grunder och de läroplaner som utformats utgående från dem skall samma bestämmelser som getts för den allmänna bedömningen inom gymnasieutbildningen följas. Utbildningsanordnaren kan inte låta bli att följa eller avvika från läroplansgrunderna. Generaldirektör Kirsi Lindroos Utvecklingsdirektör Irmeli Halinen FÖR KÄNNEDOM Undervisningsministeriet Länsstyrelserna Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, 00531 Helsinki, puhelin (09) 774 775, faksi (09) 7747 7865, etunimi.sukunimi@oph.fi, www.oph.fi Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, 00531 Helsingfors, telefon (09) 774 775, fax (09) 7747 7865, förnamn.efternamn@oph.fi, www.oph.fi 2

Innehåll 5.11 Religion 4 Mål för undervisningen 4 Bedömning 5 5.11.3 Övriga religioner 5 Islam 6 Obligatoriska kurser 6 Fördjupade kurser 7 Judendom 9 Obligatoriska kurser 9 Fördjupade kurser 10 Katolsk religion 12 Obligatoriska kurser 12 Fördjupade kurser 13 Utbildningsstyrelsen Översättning: Eva Wahlström Helsingfors 2006 3

5.11 Religion Det primära syftet med undervisningen i religion är att göra de studerande förtrogna med deras egen religion och dess kulturarv samt med den livssyn och det etiska tänkande som växer fram ur den religionen. Med de övriga religionerna skall de bekanta sig från religionernas egna utgångspunkter. I religionsundervisningen skall religionen behandlas ur ett brett perspektiv som en del av kulturen och samhället och som en del av samfundets och individens liv. I religionsundervisningen skall olika synsätt beaktas och den individuella övertygelsen respekteras. Vid genomgången av lärostoffet skall den senaste teologiska och religionsvetenskapliga forskningen utnyttjas. Eftersom religionen utgör en del av kulturen och samhället, har religionsundervisningen naturliga kopplingar även till de humanistisk-samhälleliga vetenskaperna och till konstämnena. Religionsundervisningen skapar förutsättningar för att förstå olika religioner och för att utnyttja denna insikt i struktureringen av den egna världsåskådningen, kulturen och samhället samt i växelverkan mellan kulturer. I undervisningen utnyttjas religionernas egna källor, forskning och aktuellt material från olika media. Aktiverande arbetssätt betonas så att innehållet i religionen kopplas till de studerandes erfarenhetsvärld, och de studerande uppmuntras att bearbeta och tillägna sig kursernas innehåll och utvecklas i riktning mot målen. Mål för undervisningen Målen för religionsundervisningen är att de studerande skall behärska en med religionerna förknippad kulturell läsförmåga så att de förstår religionens betydelse och inflytande såväl i den enskilda människans och samfundets liv som i samhället och kulturen behärska begrepp, kunskaper och färdigheter med vilkas hjälp de kan reflektera över och analysera olika religiösa frågor kunna forma, strukturera och bedöma en egen världsåskådning och kulturidentitet och värdesätta den religiösa traditionen i sin egen kultur och i andra kulturer respektera människor med en annan övertygelse och kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell värld tillsammans med människor som kommer från andra kulturer och har annorlunda tänkesätt och tro förstå betydelsen av ett personligt ansvar och vara medvetna om de värderingar som ligger bakom olika etiska ställningstaganden och deras betydelse ha förmåga att diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma kunskap om religion. 4

Bedömning I religionsundervisningen skall bedömningen gälla förmågan att tänka religiöst, vilket innebär förmåga att koppla ihop, analysera och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan dels religionen och kulturen, dels religionen och samhället. få handledning i att bedöma hur de uppnått sina mål. I bedömningen skall omfattningen och kvaliteten av de studerandes arbete samt deras individuella färdigheter beaktas. Bedömningen skall sporra de studerande att planera, utvärdera och utveckla sitt arbete. 5.11.3 Övriga religioner Vid undervisningen i religion enligt andra bekännelser än den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kristendomen (Grunderna för gymnasiets läroplan 2003, kap. 5.3.1 5.3.2) skall samma huvudprinciper angående allmänna mål och bedömning följas som i inledningen till dessa (a.a., s. 158). För undervisning enligt övriga konfessioner gäller nedanstående lärokurser, som fastställts av Utbildningsstyrelsen med ett särskilt beslut 22.5.2006 (21/011/2006). Flera sådana fastställs och distribueras till gymnasierna och anordnarna av gymnasieutbildning vid behov. (Se meddelande 28/16.8.2006 och 47/2.8.2006) 5

Islam OBLIGATORISKA KURSER 1. Islam, samhället och kulturen (RI1) känna till islams födelse, utveckling, utbredning och dagens islam förstå grunderna i den islamska läran och betydelsen av att tjäna Gud (Ibada) känna till huvudriktningarna inom islam och deras historiska och kulturella inflytande förstå hur islam verkar på olika håll i världen. världen vid tiden för islams födelse profeten Muhammeds levnad islams uppkomst och begynnelseskeden i Mekka och Medina kalifernas tid islams utbredning och huvudriktningar islam i dagens värld dialogen mellan islam och övriga religioner 2. Islams lära och etik (RI2) känna till grunderna i den islamska läran förstå Koranens samband med livsfrågorna och etiken förstå att de dagligen gör moraliska val och veta att de ansvarar för sina beslut få grundläggande kunskap om människans livsfrågor och aktuella etiska teman och kunna koppla dem till frågeställningar som är centrala för religionen. islams uppfattning av Gud, människan och världen trons pelare (Arkan Al-Iman) livets mening livet efter döden begreppen gott och ont islams pelare (Arkan Al-Islam) islamsk etik etiska frågor på det individuella och det samhälleliga planet 6

3. Korankunskap (RI3) känna till Koranens tillkomst och uppbyggnad känna till användningen av Koranen enligt islams lära förstå Koranens betydelse för dagens islam och för utformningen av etiken kan använda Koranen självständigt. Koranen som Guds uppenbarade ord (Al-Risala) förmedlande av Koranens uppenbarelser (Al-Wahi) Situationsbundenheten i Koranens uppenbarelser (Asbaabu Al-Nuzuul) Koranen som handskrift och tryckt bok Koranens uppbyggnad och temaområden Koranens form, språk och stil tolkning av Koranens text (Tafsir Al-Qur an) att läsa Koranen FÖRDJUPADE KURSER 4. Religionernas världar (RI4) känna till världsreligionernas karakteristiska drag förstå den inre komplexitet som är förknippad med religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället förstå hur samma grundläggande livsfrågor dyker upp i olika religioner och lära sig sätta värde på den religiösa traditionen i andra kulturer. Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och kristendomen utgående från nedan nämnda teman. Dessutom behandlas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare heliga skrifter och läror inom religionerna etiska regler inom religionerna kulter, ritualer och konst inom religionerna olika riktningar inom religionerna religionerna och samhället 7

5. Islam hos oss och annorstädes (RI5) känna till den islamska civilisationens existens och dess betydelse i västvärlden förstå islams förhållande till vetenskap och känna till växelverkan mellan islamsk och västerländsk vetenskap förstå islams förhållande till konst, känna till islamsk konst och känna till växelverkan mellan islamsk och västerländsk konst känna till islamsk moskébyggnadskonst och arkitektur förstå religionernas betydelse som påverkare av vetenskap och konst förstå vetenskapens och konstens betydelse som förenande faktor mellan olika religioner, kulturer och människor även i dagens värld förstå islams allmänmänskliga natur och hur islam inlemmas i samhället och kulturen. islamsk civilisation i västvärlden inflytandet av islamsk vetenskap i väst islamsk uppfattning av konst och formgivning västerländskt inflytande på islamsk konst moskéernas utveckling och islamsk arkitektur en bro mellan civilisationer i dagens värld islam och väst islams aktuella situation i världen 8

Judendom OBLIGATORISKA KURSER 1. Det utvalda folket en kurs i religionshistoria (RJ1) känna till historien kring judendomens uppkomst, utvecklingen av trossatserna och läran gestalta de kursändringar som inträffat och orsakerna till dem se sin egen religiösa tradition som en länk i en historisk kedja kunna identifiera de betydande religiösa påverkarna gestalta judendomens roll som påverkare av den europeiska identiteten och kulturen tiden före det första templet det första templets tid det andra templets tid Mishna och talmudperioden den klassiska perioden ghettoperioden emancipationstiden förintelsen och återuppbyggnadstiden 2. Skriftens folk judendomens religiösa skrifter (RJ2) känna till Torahs och Tanaks tillkomst och uppbyggnad samt kulturhistorien bakom dem gestalta gudsbildens utveckling under historiens gång och inom Tanak känna till användningen av de heliga skrifterna i den judiska gudstjänsten förstå den religiösa litteraturens betydelse för den judiska rättsskipningen förstå de olika skrifternas betydelse för dagens judendom och uppfatta deras inflytande på utformningen av etiken kunna använda de heliga skrifterna. Torah och Tanak Talmud Shulchan Aruch Siddur och Machzor Haggada övrig rabbinsk litteratur 9

3. Mitzvot judiskt vardagsliv (RJ3) förstå att judendomen sträcker sig över alla livsområden uppfatta religionens inflytande på människornas dagliga liv förstå de tio budordens och mitzvots betydelse idag känna till de viktigaste bönerna och deras betydelse samt gudstjänstliturgin känna till de judiska helgerna och hur de firas veta vilka förrättningar som hör till ett barns födelse, till det religiösa vuxenblivandet, till äktenskapet och till döden veta hur judendomen ställer sig till abort, dödsstraff och skilsmässa förstå hur den judiska läran skiljer sig från de andra stora världsreligionerna. den judiska läran och etiken och olika uttryck för dem i det religiösa och det världsliga livet från morgon till kväll (bönerna, Kashrut-reglerna) det judiska året (Sabbat, Rosh Chodesh, högtider) högtider i anslutning till livscykeln (Brit Mila, Bnei Mitzva, äktenskap, död) FÖRDJUPADE KURSER 4. Religionernas värld (RJ4) känna till världsreligionernas karakteristiska drag förstå den inre komplexiteten som är förknippad med religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället förstå hur samma grundläggande livsfrågor dyker upp i olika religioner och lära sig sätta värde på den religiösa traditionen i andra kulturer. Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, islam och kristendomen utgående från nedanstående teman. Dessutom behandlas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare heliga skrifter och läror inom religionerna etiska regler inom religionerna kulter, ritualer och konst inom religionerna olika riktningar inom religionerna religionerna och samhället 10

5. Judendomen i Finland (RJ5) känna till den judiska befolkningens historia och samtid i Finland förstå olika religioners betydelse i den finländska samhällsutvecklingen bekanta sig med de judiska församlingarnas uppgifter, uppbyggnad och organisation i Finland känna till den multinationella judiska kulturen i Finland gestalta det religiösa läget i dagens Finland. en kort överblick över judarnas historia i Finland den judiska församlingens religiösa uppgifter den judiska församlingens religiösa ämbetsmän församlingens organisation föreningar som verkar inom församlingen 11

Katolsk religion OBLIGATORISKA KURSER 1. Den katolska världen (RK1) känna till kyrkans uppkomst och huvuddragen i dess utveckling samt de faktorer som format dagens kyrka förstå hur den katolska kyrkan utformats under olika historiska skeden känna till den katolska världskyrkan i olika världsdelar och delkyrkornas förhållande till det omgivande samhället och till kulturen känna till ekumeniken, den katolska kyrkans dogmatiska diskussioner med de övriga kristna och dess dialog med andra religioner. kyrkans uppkomst under den gamla tiden kyrkans utveckling under medeltiden reformationen och reformeringen av den katolska kyrkan katolska kyrkans utveckling under den nya tiden Det andra Vatikankonciliet och kyrkan efter det 2. Bibeln, traditionen och lektoratet (RK2) känna till Bibelns tillkomst och kulturhistorien bakom den känna till Bibelns innehåll, dess utveckling och messianismen känna till Traditionens innehåll och förhållande till Bibeln förstå undervisningsämbetet som tolk för Bibeln och Traditionen känna till dogmbildningen känna till liturgins utvecklingshistoria. de heliga skrifterna i Gamla och Nya testamentet och deras användning i liturgin Guds uppenbarelse Revelatio Divina kyrkans apostoliska tradition lärofrågor i den odelade kyrkans koncilier biskoparna som innehavare av lektoratet definitionen av dogmerna samt deras innehåll liturgin och firandet av sakramenten som element i den levande traditionen 12

3. Etik och moral (RK3) känna till grunderna för den katolska människosynen och moralen och förstå hur kyrkan på utifrån dem kan forma etiska ställningstaganden känna till den katolska läran om sexualitet och sexualmoral känna till den katolska socialläran gestalta de etiska synsätten inom olika kyrkor. den katolska människosynen utgående från Bibelns och kyrkans lära hur kyrkans etiska och moraliska ställningstaganden formas människans sexualitet, kyrkans sexuallära, familjen, äktenskapet och celibatet kyrkans ståndpunkter i frågor som rör samhälle, rättvisa och fred övriga kyrkors ståndpunkt i etiska frågor FÖRDJUPADE KURSER 4. Religionernas värld (RK4) känna till världsreligionernas karakteristiska drag förstå den inre komplexitet som är förknippad med religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället förstå hur samma grundläggande livsfrågor dyker upp i olika religioner och lära sig sätta värde på den religiösa traditionen i andra kulturer. Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från nedan nämnda teman. Kristendomen tas med som allmänbildande parallellkunskap och som komplettering till de övriga kurserna. Dessutom behandlas religioner och ny-religioner med kristet ursprung, och vidare drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare heliga skrifter och läror inom religionerna etiska regler inom religionerna kulter, ritualer och konst inom religionerna riktningar inom religionerna religionerna och samhället 13

5. Den katolska livsstilen (RK5) känna till klostrens och ordnarnas utveckling och spiritualitet känna till lekmannaapostolaten känna till hur den katolska fromheten tar sig uttryck känna till den katolska kyrkans hierarki och dess utvecklingsskeden känna till den katolska kyrkans liv i Finland. klosterinstitutionens och ordnarnas utveckling och karisma spiritualitetens olika former apostolaten som fastställdes av det andra vatikankonciliet och deras utveckling traditionella och liturgiska böner och andakter och deras utvecklingshistoria traditioner kring pilgrimsfärderna hur kyrkan styrs den katolska kyrkans uppbyggnad och verksamhet i Finland mötet med andra kristna och andra religioner i Finland 14