LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)



Relevanta dokument
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Kunskapskrav i religion

LPP i religion ht. 2015

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Religioner och andra livsåskådningar

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Hinduism och Buddhism

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

Judendomen och Kristendomen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

LPP i religion vt. 2016

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Religionskunskap. Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

M E D I A I N M O T I O N

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Planering Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Läroplansträff Välkomna

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Världsreligioner i Sverige

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Dags för ramadan Özlem Sara Cekic

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Religionskunskap. Ämnets syfte

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Handlingsplan 0-18 år

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Kristendomen och andra livsåskådningar

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Att arbeta efter Lgr 11 i praktiken. Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Prövning i Religion 1 50 poäng

Mission: Buddhist! Rapporten Så här skriver du din rapport. Bedömning. Uppdrag. Genomförande

Syfte Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Algebra och Ekvationer År 7

Tummen upp! Religion ÅK 6

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Hur kan en plan för e3 arbetsområde/tema se ut?

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Fem steg till succé Skoljoggen

Tänket bakom filmserien

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Religion Livsfrågor och etik

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Pedagogisk planering - Religion

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Judendom introduktion

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kyrkobesök utifrån läroplanen i Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar läsåret

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.

Transkript:

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete) 1. Bekanta er med religionen ni ska jobba med genom att läsa i både läromedel, uppslagsverk och liknande. Det räcker inte med att använda en källa för arbetet eftersom all information oftast inte finns i en och samma bok, t ex. 2. Utse två gruppledare. Dela upp arbetet med frågorna rättvist inom gruppen. Skriv ned vem som gör vad. Uppstår problem måste gruppen hjälpas åt, ingen ska ha ensamt ansvar. Hela gruppen ansvarar för att frågorna blir besvarade på ett tydligt och seriöst sätt och att arbetet blir klart i tid. 3. Besvara alla frågorna på pappret så tydligt som möjligt utan att bara skriva av texterna använd egna ord, omformulera, slå upp sådant ni inte förstår. OBS! Till alla svar måste ni ange källa, dvs vilken bok eller liknande ni har fått era fakta ifrån. Detta görs genom att ni efter svaret gör en parentes och skriver bokens titel och sida, t ex (Religion B, s. 47). Om ni har hittat informationen i ett uppslagsverk, så ange namnet på det, vilket band det finns i och uppslagsordet, t ex (Nationalencyklopedin, band 12, kosher). Om det var från Internet, så anges hela webbadressen i parentesen, t ex (www.ur.se/.../161145-islams-historia-profeten-som-andrade-varlden). 4. Sammanställ svaren till ett dokument och renskriv på dator. 5. Om något måste ändras får ni tillbaka era svar snarast möjligt. 6. Jag kopierar upp häften, vilka ni sedan använder för att läsa på till ett avslutande prov, fredag v 43. Ni får använda både svensk-lektionen och SO:n, men är ni klara i förväg jobbar ni vidare med sv-uppgifter. Troligen avslutas arbetet någon vecka innan

provet, så efter det har ni alltså ingen mer lektionstid till förfogande och måste alltså läsa på under eget ansvar hemma. 7. Har du tid över? Hjälp i första hand dina gruppmedlemmar med det som återstår! Annars: läs vidare om de tre religionerna och fundera på nedanstående frågor! 8. Att fundera på inför provet: * Varför kallas dessa tre religioner för de abrahamitiska religionerna, eller de tre systerreligionerna? * Vad finns det för viktiga likheter och skillnader mellan dessa tre religioner? Vad kan likheterna och skillnaderna bero på?

Frågor att besvara 1. Religionens symbol, heliga skrift, grundare, namn på Gud, gudstjänstlokal, gudstjänstledare, helgdag i veckan, viktiga högtider, levnadsregler och när religionen uppstod. Detta kommer ni även att få på ett kortfakta-papper och därför behöver ni inte manuellt skriva ner detta till inlämningen. 2. Hur många människor tillhör religionen och var finns de flesta av dem? (Se tex boken Världens religioner eller Människor, religion och tro s. 7) 3. När, var och hur uppstod religionen? Påverkades den av andra religioner, osv? 4. Vad har religionen för gudsuppfattning (t ex monoteistisk, polyteistisk, panteistisk, ateistisk)? 5. Finns det olika riktningar inom religionen? Vad heter de? Vilka skillnader och likheter finns mellan dessa? (Ta bara upp de största, viktigaste) 6. Finns det fler viktiga religiösa symboler än den på ert kortfakta-papper? (Lägg gärna in bilder och förklara.) 7. Några viktiga händelser i religionens historia som man bör känna till mycket kortfattat! 8. Vad har religionen för viktiga levnadsregler? 9. Har religionen några regler angående mat? Berätta kort det viktigaste!

10. Hur ser man på döden? 11. Vad har man för syn på äktenskap och skilsmässa? 12. Finns någon övergångsrit mellan barndom och vuxenliv? 13. Förekommer omskärelse inom religionen? Hur, när, för vilka? 14. Vilka heliga platser finns inom religionen? Varför just dessa? Hur ser man på Jerusalem? 15. Hur går gudstjänsten till, mycket kortfattat? 16. Varför och hur firas de viktigaste högtiderna? (De 2 viktigaste räcker) 17. Används speciella kläder i religiösa sammanhang? Vilka? (Gärna bilder) 18. Vad är viktigast i denna religions tro, anser ni? 19. Vilka likheter mellan er religion och den ena eller båda de andra har ni upptäckt under arbetets gång? 20. Era reflektioner angående att söka information i olika källor och sammanställa? Hur gick det, uppstod någon svårighet, vad lärde ni er? Hur avgjorde ni källornas trovärdighet?

Centralt innehåll i arbetet (utifrån Skolverkets kursplan) Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam och judendom. Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle. Huvuddragen i världsreligionernas historia. Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang. Syfte med arbetet (utifrån Skolverkets kursplan) analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet

Kunskapskrav för arbetet (utifrån Skolverkets kursplan) betyg E betyg C betyg A Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Betyg F innebär att kunskapskraven inte är uppnådda. (Man är alltså inte godkänd.) Betyg D innebär att kunskapskraven för betyg E och till övervägande del C är uppfyllda. Betyg B innebär att kunskapskraven för betyg C och till övervägande del A är uppfyllda.