Årsrapport 2015 Avdelningen för särskilda utredningar Polismyndigheten
Innehåll 3 Innehåll 1. Avdelningschefens förord...4 2. Bakgrund...5 2.1 Avdelningens ansvarsområde...5 2.2 Organisation...6 2.3 Reglering...6 2.4 Polismyndighetens styrning...6 2.4.1 SU:s avdelningschefs åtaganden 2015...6 3. Verksamhet...7 3.1 Utredningsverksamheten...7 3.2 Underrättelseverksamheten...8 3.3 Information och insyn...8 3.3.1 Polismyndighetens insynsråd och regionpolisråden...8 3.4 Förändringar till följd av bildandet av Polismyndigheten...8 3.5 Utvecklingsområden under 2016...8 3.5.1 Åtaganden...8 3.5.2 Riktlinjer för anmälningsupptagning...9 3.5.3 Ärendehantering...9 3.5.4 Beredskap...9 3.5.5 Underrättelseverksamheten...9 3.5.6 Brottsofferarbete...9 3.5.7 Organisation...9 4. Ärendestatistik...10 4.1 Anmälningar...11 4.2 Ärendeflöde och resultatmått...11 4.3 Brottskategorier...12 5. Budget och ekonomi...14 6. Bemanning och kompetensförsörjning...14
Årsrapport 2015 Avdelningen för särskilda utredningar 4 1 Avdelningschefens förord Avdelningen för särskilda utredningar (SU) har nu funnits i lite över ett år. På många sätt är SU:s arbete likt det som tidigare gjordes inom avdelningen för interna utredningar vid Rikspolisstyrelsen, men det är också en hel del som är nytt. SU har som en del av den nationella Polismyndigheten större möjligheter att påverka riktlinjer och andra bestämmelser som kan underlätta arbetet med att utreda anmälningar mot polisanställda och andra befattningshavare. SU har större möjligheter att bedriva underrättelsearbete. SU har också ett tydligare mandat att arbeta med information och förtroendeskapande åtgärder, både inom vår egen myndighet och gentemot övriga samhället. Det är främst tre saker som jag anser ska vara utmärkande för SU:s arbete: För det första ska SU värna sitt oberoende gentemot övriga Polismyndigheten. Anmälningar om brott ska utredas professionellt och inga påtryckningar, varken formella eller informella, ska kunna påverka SU:s arbete. Därför är det viktigt att SU förfogar över egna medel, självständigt styr verksamheten och har medarbetare med en hög integritet och känsla för rättssäkerhet. För det andra ska SU garantera kvalitet inom sitt område. SU ska rekrytera medarbetare med hög kompetens och ha en lärande organisation. SU ska ständigt arbeta med att hitta utvecklingsmöjligheter i utredningsarbetet, i bearbetning av underrättelseuppslag och i arbetet med de stödjande funktioner som finns på avdelningen. För det tredje ska SU arbeta med att skapa förtroende för rättsystemet och för verksamheten vid SU. Den som har blivit utsatt för ett brott begånget av en polisanställd, en åklagare, en domare eller någon annan befattningshavare inom SU:s ansvarsområde, ska kunna känna en trygghet i att ärendet hanteras på ett kompetent och rättssäkert sätt. Men förtroende kan inte skapas bara genom att ärenden handläggs juridiskt korrekt. Alla involverade, brottsoffer, anmälda personer och även övriga samhället, måste ha en tillräcklig insyn i SU:s arbete för att uppleva att hanteringen av denna typ av brottsutredningar görs på ett sätt som tillvaratar brottsoffrens och samhällets intressen, samtidigt som den anmäldes rättssäkerhet garanteras. En form för detta är den insyn som Polismyndighetens insynsråd och de sju regionpolisråden utövar. Råden består av medborgarnas representanter, nominerade av riksdagspartierna, med en speciell rätt att granska polisens arbete. För att särskilt tillvarata allmänhetens intresse inom SU:s verksamhetsområde har det bildats utskott inom Insynsrådet och alla regionpolisråd med uppdrag att ha en fördjupad insyn i SU:s verksamhet. Utskotten träffar regelbundet representanter från SU för att bli informerade om SU:s ärenden. Utskotten har också rätt att ta del av avslutade utredningar. Vid ett gemensamt möte med utskotten och SU i oktober beslutades att arbetet ska fokusera på specifika områden där utskotten ska få fördjupad uppföljning. Under 2016 ska insynen foku-
Bakgrund 5 sera speciellt på händelser i polisarrest och med våld i ingripandesituationer. Råden och SU ska gemensamt utveckla arbetet med fokusområden under året. Ett annat område under 2015 som kommer fortsätta att vara i fokus även under 2016 har varit att arbeta med de rutiner som behövs för att anmälningsupptagningen för denna kategori av ärenden ska hanteras korrekt, vilka som ska vara behöriga att ta upp anmälan, hur det ska gå till och vilket material som ska medfölja anmälan när den överlämnas till SU. SU:s nya möjligheter ska tas tillvara genom att strategiskt och långsiktigt utveckla arbetet. Ett antal utvecklingsområden beskrivs i denna rapport. Det är ett speciellt ansvar som SU har tilldelats, att utreda om brott har begåtts av anställda inom rättsmyndigheter. Det är ett ansvar som vi vill visa att vi tar på stort allvar. Ebba Sverne Arvill Avdelningschef 2 Bakgrund När den nya Polismyndigheten bildades den 1 januari 2015 inrättades avdelningen för särskilda utredningar (SU) som en fristående avdelning inom myndigheten. Avdelningens uppgift är att ansvara för brottsutredningar och underrättelsearbete i ärenden som rör polisanställda, polisstudenter, åklagare, domare och vissa andra offentliga befattningshavare. SU har därmed tagit över de uppgifter som låg på den tidigare avdelningen för interna utredningar inom Rikspolisstyrelsen, men har ett bredare uppdrag än vad den tidigare avdelningen hade. SU:s fristående position gentemot myndigheten säkerställs framförallt genom att avdelningschefen utses av regeringen och att SU har en av regeringen fastställd budgetpost i Polismyndighetens regleringsbrev. Alla SU:s arbetsplatser är också skilda från övriga Polismyndighetens lokaler för att ytterligare betona avdelningens fristående funktion. 2.1 Avdelningens ansvarsområde SU:s ansvarsområde är fastställt i förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Enligt denna förordning ansvarar SU för att handlägga brottsanmälningar där den som påstås ha begått ett brott är anställd inom polisen eller genomgår grundutbildning till polis. Även brott i tjänsten av uppdragstagare som med stöd av ett särskilt förordnande från Polismyndigheten utför arbete för myndigheten under ledning av en polisman ingår i SU:s ansvar att handlägga. Vissa ärenden om trafikbrott är undantagna. Alla ärenden som kommer in till SU ska lämnas över till åklagare som beslutar om förundersökning ska inledas eller inte. Vid Åklagarmyndigheten är det den särskilda åklagarkammaren (SÅK) som hanterar dessa ärenden. SU ansvarar dessutom för att handlägga övriga anmälningar om brott som ska handläggas vid SÅK enligt Åklagarmyndighetens rutiner. I dessa ärenden ingår bland annat anmälningar mot åklagare, domare, statsråd, Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern och riksdagsledamöter. Här ingår även brott som har samband med brottsutredande verksamhet utanför polisen, till exempel Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket. Riksåklagaren
Årsrapport 2015 Avdelningen för särskilda utredningar 6 kan dessutom besluta att ett specifikt ärende ska handläggas av SÅK. Enligt förordningen om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare ska SU också bedriva verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka om en anställd inom polisen, en av polisens uppdragstagare eller en polisstudent utövar eller kan komma att utöva brottslig verksamhet där brottet har fängelse i minst ett år i straffskalan. Vidare anges i Polismyndighetens arbetsordning att SU ska handlägga underrättelser avseende de befattningshavare som SU handlägger anmälningar mot. 2.2 Organisation SU består av ett avdelningskansli placerat i Stockholm och sex utredningsenheter placerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Umeå och Västerås. Kansliet leds av en kanslichef som också är ställföreträdande avdelningschef. Kansliets huvuduppgifter är ärendesamordning, underrättelseverksamhet och uppföljning. 2.3 Reglering Förutom polislagen och rättegångsbalken regleras SU:s verksamhet främst av: Förordning (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare Förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten Polismyndighetens interna föreskrifter och allmänna råd om handläggning av ärenden om brott av anställda inom Polisen och vissa andra befattningshavare (PM 2015:23, FAP 403-2) Arbetsordning för Polismyndigheten (PM 2015:39) Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om var ärenden om brott av vissa befattningshavare ska handläggas (ÅFS 2014:16) Överenskommelse mellan Särskilda åklagarkammaren och Avdelning för särskilda utredningar om handläggning av ärenden mm Riktlinjer för Polismyndighetens insynsråd och samordning av regionpolisråden (PM 2015:0043) 2.4 Polismyndighetens styrning Polismyndighetens styrmodell förklaras i Polismyndighetens årsredovisning 2015. Polismyndighetens verksamhetsidé och de långsiktiga mål som har formulerats utgör grunden för myndighetens interna styrning, inklusive SU. 2.4.1 SU:s avdelningschefs åtaganden 2015 Rikspolischefen och avdelningschefen för SU har för 2015 kommit överens om tre åtaganden. Avdelningschefen ska: verka för att avdelningen åtnjuter ett högt förtroende, såväl internt inom myndigheten som externt, se till att föredragning för såväl nationella insynsrådet och regionpolisråden sker, och verka för god samverkan såväl internt inom myndigheten som med externa parter.
Verksamhet 7 3 Verksamhet 3.1 Utredningsverksamheten En anmälan om brott som faller inom SU:s ansvarsområde ska omedelbart överlämnas till SU. Till skillnad från övriga polisen kan SU inte fatta beslut om förundersökning ska inledas eller inte. Alla ärenden överlämnas därför skyndsamt till åklagare vid SÅK för beslut. Om åklagare beslutar att förundersökning ska inledas ska SU genomföra de utredningsåtgärder som åklagaren ger direktiv om. För att korta utredningstiderna har SU och SÅK kommit överens om att effektivisera handläggningen genom att SU inhämtar de dokument som kan vara relevanta för beslut om förundersökning samt genomför en första bedömning av ärendena. De ärenden som rör brott av polisanställd (förutom anställd vid SU eller Säkerhetspolisen) eller polisstudent där SU bedömer det som tveksamt om förundersökning ska inledas eller inte hanteras därefter enligt en specifik handläggningsordning, så kallad prövningslottning, och överlämnas till en särskilt utsedd åklagare vid SÅK för beslut. Syftet med detta är att frigöra resurser till de ärenden där förundersökning sannolikt kommer att inledas. Ärenden om brott av åklagare, domare, anställd vid SU, anställd vid Säkerhetspolisen och vissa andra handläggs genom så kallad speciallottning där det specifikt beslutas vilken åklagare vid SÅK som ska handlägga ärendet och vilken utredningsenhet vid SU som ska utreda det. Övriga ärenden normallottas, vilket innebär att SU:s kansli överlämnar ärendet till en utredningsenhet, vanligen utifrån vad som geografiskt är mest lämpligt. I den bedömningen tas hänsyn till bland annat var det anmälda brottet ska ha ägt rum och den aktuella arbetsbelastningen vid utredningsenheterna. Utredningsenheten tillsätter sedan en eller flera utredare. Under 2015 har SU arbetat med att förbättra kvaliteten i de ärendeunderlag som skickas till SÅK. Ett gemensamt synsätt på bedömningarna av lottning har vidareutvecklats. Detta har resulterat i att fler ärenden än tidigare nu prövningslottas.
Årsrapport 2015 Avdelningen för särskilda utredningar 8 3.2 Underrättelseverksamheten I SU:s uppdrag ingår att förebygga, förhindra eller upptäcka om en anställd inom polisen samt vissa andra kategorier utövar eller kan komma att utöva brottslig verksamhet. Dessa uppgifter utförs av underrättelsegruppen vid kansliet. Under 2015 har en gruppchef rekryterats till underrättelseverksamheten för att stärka arbetet och utvecklingen av hanteringen av underrättelser. 3.3 Information och insyn SU informerar respektive regionpolischef eller avdelningschef om inkomna och avslutade ärenden som rör polisanställda, polisens uppdragstagare och polisstudenter. Även andra omständigheter om misstanke om brott eller olämpligt beteende, som kan ha arbetsrättslig betydelse för placering, omställning, avsked eller liknande, informerar SU om på samma sätt. Detta görs alltså oberoende av om brottsutredningen har visat att händelsen eller beteendet har varit brottsligt eller inte. Polismyndigheten har under 2015 inrättat en grupp för skiljande- och disciplinärenden (GSD) vid respektive regionskansli för att hantera denna typ av information. Samrådsmöten har hållits mellan SU och GSD för att klargöra ansvarsområden och arbetsgången i ärenden. Alla ärenden som berör polisanställda lämnas till respektive GSD för beslut om arbetsrättslig utredning eller andra åtgärder. En särskild ordning gäller dock för ärenden avseende den kategori som handläggs i statens ansvarsnämnd (SAN), till exempel rikspolischefen eller regionpolischeferna. När det bedöms finnas anledning informerar SU också Polismyndighetens nationella eller regionala verksamhetsskydd om ärenden. Denna information lämnas löpande under ärendets gång. 3.3.1 Polismyndighetens insynsråd och regionpolisråden Den demokratiska insynen i Polismyndighetens arbete sker genom ett nationellt insynsråd och sju regionpolisråd, ett i varje polisregion. Ledamöterna utses av regeringen efter nominering av riksdagspartierna. De ska ha partipolitisk erfarenhet och breda kontaktytor i samhället. SU ansvarar för att hålla Polismyndighetens insynsråd informerat om anmälningar och utredningar avseende polisanställda, polisens uppdragstagare och polisstudenter. Det sker genom att avdelningschefen deltar i rådets möten. Regionpolisråden informeras på motsvarande sätt av respektive enhetschef om ärenden som rör regionerna. Råden har bildat utskott som har i uppdrag att närmare granska SU:s arbete och ta del av fördjupad information mellan varje rådsmöte. Polismyndighetens insynsråd och regionpolisråden har rätt att i vissa fall följa en förundersökning och ledamöter kan också efter begäran tillåtas att närvara vid förhör. 3.4 Förändringar till följd av bildandet av Polismyndigheten Före bildandet av den nya Polismyndigheten 2015 var det avdelningen för interna utredningar vid Rikspolisstyrelsen som var ansvarig för att utreda brott av bland annat polisanställda och polisstudenter. SU har till stora delar tagit över det ansvaret inom Polismyndigheten men har ett utökat uppdrag jämfört med den tidigare avdelningen. SU ansvarar för att utreda anmälningar mot fler kategorier av befattningshavare och har också ett tydligare och utökat uppdrag att bedriva underrättelseverksamhet. 3.5 Utvecklingsområden under 2016 3.5.1 Åtaganden För 2016 kvarstår samma åtaganden som för 2015 (se 2.4.1). Dessa kommer att uppfyllas bland annat
Verksamhet 9 genom att de framtagna riktlinjerna för arbetet mot insynsråden säkerställs samt att rutinerna för rapportering av verksamhetens resultat utvecklas. Riktlinjer för anmälningsupptagning av SU:s ärenden ska tas fram (se även utvecklingsområdet information, 3.5.3). En kommunikationsplan för den externa informationen ska utarbetas. 3.5.2 Riktlinjer för anmälningsupptagning Ett sätt att öka effektiviteten och förbättra utredningsresultaten är att säkerställa att de anmälningar som kommer till SU från början innehåller den utredningsdokumentation som behövs för att åklagare ska kunna fatta beslut om förundersökning ska inledas eller inte. För att vägleda anmälningsupptagare inom Polismyndigheten om hur SU arbetar och vad som efterfrågas i en brottsanmälan till SU har ett projekt startats för att se över vilken information som behöver finnas om detta och vilka kanaler som ska användas. Riktlinjer om anmälningsupptagning ska också tas fram inom projektet. 3.5.3 Ärendehantering I och med bildandet av den nya Polismyndigheten måste SU:s arbetssätt gentemot övriga polisen anpassas för att samarbetet med regioner och avdelningar ska fungera. Detta kommer att ses över under 2016 och vid behov resultera i en revidering av handläggningsordningen. 3.5.4 Beredskap Inför starten av den nya Polismyndigheten beslutades att SU skulle inrätta en beredskapsfunktion under kvällar och helger. Den innebär att det alltid finns en kommissarie i tjänst utanför normal kontorstid när SÅK ger utredningsdirektiv som inte kan anstå. En utvärdering av beredskapsfunktionen genomfördes under oktober 2015. Det kunde dock konstateras att den förflutna tiden för att genomföra en meningsfull utvärdering var för kort varför en utförligare utvärdering kommer att genomföras under 2016 som grund för beslut om hur SU bäst uppfyller behov av att bistå utanför kontorstid. 3.5.5 Underrättelseverksamheten Under 2016 kommer underrättelseverksamheten att utvecklas och underrättelsegruppen kommer utökas med ytterligare nya tjänster. Detta kommer att ge SU möjligheten att arbeta mer förebyggande och proaktivt. Nya rutiner för samverkan med övriga Polismyndigheten kommer att tas fram. Riktlinjer för när och hur Polismyndigheten ska lämna över underrättelser till SU ingår i de riktlinjer som beskrivs i 3.5.2. 3.5.6 Brottsofferarbete Ett projekt som har till uppgift att ge förslag på hur SU:s brottsofferarbete kan förstärkas kommer att slutföras under 2016. Syftet med projektet är att öka förutsättningarna för ett mer enhetligt, strukturerat och professionellt bemötande av de brottsoffer som SU kommer i kontakt med. 3.5.7 Organisation SU övertog sin organisationsstruktur från Rikspolisstyrelsens avdelning för interna utredningar. Under 2015 startades därför en intern översyn av organisationen för att undersöka om den gällande strukturen är lämplig för SU:s uppdrag och att eventuellt ge förslag på förbättringar. Översynen kommer att slutföras under 2016.
Årsrapport 2015 Avdelningen för särskilda utredningar 10 4 Ärendestatistik De flesta anmälningar som kommer in till SU berör poliser 1. Även i de fall då det kan ifrågasättas om den anmälde verkligen är polis (exempelvis om någon oidentifierad person har påstått sig vara polis) hanteras ärendet först av SU och lämnas därefter över till berörd polisregion om det visar sig att den anmälde inte är polis eller en annan befattningshavare som ska utredas av SU. När poliser anmäls avser det vanligtvis ingripandesituationer. Det som är vanligast förekommande är att anmälaren inte anser att polisen har haft rätt att ingripa, att bemötandet inte har varit korrekt eller att polisen har använt mer våld än tillåtet. I denna typ av ärenden inleds sällan förundersökning och det är få av dem som går till åtal. Anledningen är att polisen har rätt och i vissa fall skyldighet att ingripa och att använda våld i sin tjänsteutövning. Åklagare bedömer därför ofta dessa anmälningar som att det inte går att bedöma agerandet som brottsligt. Däremot lämnas sådana ärenden över till respektive GSD efter att de har avslutats och kan om det varit fråga om ett otrevligt eller kränkande bemötande hanteras i annan ordning än som en brottsutredning. Anmälningar där anmälaren anser att någon tjänsteman har fattat ett felaktigt tjänstebeslut är också relativt vanliga. Det rör sig ofta om att anmälaren är missnöjd med ett domslut, eller med att en åklagare eller polis har beslutat att lägga ner en förundersökning eller att inte inleda förundersökning. Det kan också vara fråga om att anmälaren anser att domaren eller polisen inte har tagit hänsyn till viss bevisning i något ärende. Vanligtvis anmäls detta som tjänstefel. Flera händelser som anmäls till SU är inte brott. Till exempel anmäler Polismyndigheten ofta när någon intagen i arrest har skadat sig själv även om skadan inte kan anses vara allvarlig och det uppen- bart inte har varit polispersonalens agerande eller brister i tillsynen som har bidragit till skadorna 2. I enstaka fall har också arbetsplatsolyckor anmälts till SU, även när dessa uppenbart inte ska föranleda en brottsutredning utan eventuellt en arbetsrättslig utredning. Andra anmälningar som inte är brott består till exempel av när någon anmäler en hel myndighet, vanligtvis Polismyndigheten eller någon domstol, där anmälan snarare bör skickas till Justitieombudsmannen eller annan tillsynsmyndighet. Anmälningar om händelser som inte är brott avslutas av åklagare utan att förundersökning inleds. På grund av begränsningar i Polismyndighetens it-system blir dessa ärenden inlagda med brottskoder, vanligtvis tjänstefel, trots att de alltså egentligen inte borde registreras som brott. Under hösten 2015 har det kommit in några anmälningar som på olika sätt berör flyktingsituationen. Det har till exempel varit riksdagspolitiker som anmälts för att anmälaren anser att den politik som de för inte är förenlig med svensk lag eller att anmälaren anser att det har varit tjänstefel när någon tjänsteman, vanligtvis en polis, har uttryckt sig positivt till mottagande av flyktingar. I några av de kategorier av befattningshavare som SU handlägger anmälningar mot, till exempel polisanställda, ingår inte bara tjänsterelaterade brott utan även brott på fritiden som inte har någon koppling till befattningen. Sådana anmälningar rör exempelvis snatteri, våld i nära relationer eller rattfylleri. Från de uppgifter som är tillgängliga går det inte att dra några slutsatser om att någon grupp av befattningshavare, till exempel poliser, skulle vara över- eller underrepresenterade i brottsstatistiken generellt. 1 I Polismyndighetens årsredovisning 2015 och i Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens gemensamma årsrapport för utredning och lagföring 2015, ingår SU:s ärenden i statistiken över antal anmälda brott men inte i den övriga statistiken. 2 Enligt 2 förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare ska SU handlägga ärenden där någon har skadats allvarligt under vistelse i polisarrest.
Ärendestatistik 11 4.1 Anmälningar Under 2015 kom 5 590 anmälningar in till SU 3. Det är i linje med en något sjunkande trend sedan 2012, se figur 1. En anmälan kan beröra flera personer och flera brott. I de ärenden som inkommer till SU är det inte ovanligt att det är oklart exakt hur många personer som anmäls, speciellt gäller detta när någon anmäler ett polisingripande där flera poliser har varit närvarande. Hur anmälningarna fördelar sig på olika typer av befattningshavare visas i tabell 1. För att göra en anmälan finns inget krav att anmälaren ska känna till anställningen hos personen som anmäls. Därför är det vanligt att det inte framgår i anmälan vilken befattningshavare det är som avses, till exempel när någon anmäler en hel myndighets agerande eller den person som har handlagt ett visst ärende. Polisanställda utgör tillsammans drygt 90 % av de som anmäls, följt av åklagare på ungefär 3,1 % 4. Övriga befattningshavare förekommer mer sällan i anmälningarna. Figur 1 Antal anmälningar inkomna till SU (före 2015: IU). Källa: RAR 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 3 Källa: RAR 4 Källa: DurTvå 2011 2012 2013 2014 2015 Tabell 1 Fördelningen av typ av befattningshavare som anmäls. I vissa anmälningar är det oklart vem som egentligen anmäls, dessa kan till exempel senare förts över till SU när utredningen visat att den anmälde ingår i SU:s ansvarsområde. Källa: DurTvå Myndighet Andel Polisen Polisanställd Civilanställd Oklar anställning Polisstudent 66,9 % 3,8 % 21,9 % 0,2 % Domstol 1,2 % Ekobrottsmyndigheten 0,1 % Kustbevakningen 0,1 % Riksdagsledamot 0,2 % Riksdagens ombudsmän (JO) 0,1 % Statsråd 0,2 % Tullverket 0,1 % Åklagarmyndigheten 3,1 % Annat 0,3 % Oklart i anmälan 1,7 % 4.2 Ärendeflöde och resultatmått En sammanställning av nyckeltal för ärendehanteringen finns i tabell 2. Av de anmälningar som inkom till SU under 2015 fattade åklagare beslut om att inleda förundersökning i cirka 34 % av fallen. Redovisningsandelen (andelen av avslutade ärenden som redovisats till åklagare som förundersökningsprotokoll) var 2,5 %. För hela Polismyndigheten var redovisningsandelen 12,5 % 5. Polismyndighetens redovisningsandel innehåller dock ytterligare ärenden som inte ingår i SU:s redovisningsandel. Till exempel redovisas förundersökningsprotokoll där polis varit förundersökningsledare men som när de överlämnas till åklagare läggs ned utan att åtal väcks. För SU:s del medverkar åklagare under hela handläggningen och om åklagaren bedömer att ärendet inte ska gå till åtal redovisas det inte som en förundersökning utan som ett nedläggningsbeslut. Även olika ärendekategorier och fördelning mellan kategorier kan påverka. Någon jämförelse kan därför inte göras mellan dessa nyckeltal på annat sätt än att följa förändringar. SU 5 Polismyndighetens årsredovisning 2015, bilaga 10.
Årsrapport 2015 Avdelningen för särskilda utredningar 12 Tabell 2 Nyckeltal för ärendeflödet vid SU. Källa: PRR Ärenden redovisade till åklagare Medelgenomströmningstid avslutade ärenden Medelgenomströmningstid bearbetade ärenden Brottskategorier Inkomna ärenden Bearbetade ärenden* Utredningsandel** Redovisningsandel*** Brottsområde 1 1 981 955 60 6,3 % 3,0 % 32 61 Brottsområde 2 82 58 20 34,5 % 25,3 % 58 73 Brottsområde 3 3 499 904 60 6,6 % 1,7 % 28 97 Totalt 5 562**** 1 917 140 7,3 % 2,5 % 30 78 * Bearbetade ärenden är antalet slutredovisade ärenden med inledd förundersökning. ** Utredningsandel är antalet ärenden som redovisats till åklagare dividerat med antalet bearbetade ärenden. *** Redovisningsandel är antalet ärenden som redovisats till åklagare dividerat med antalet avslutade ärenden. **** Det är en liten skillnad mellan hur PRR och RAR registrerar ärenden, därför är denna siffra inte identisk med det antal inkomna ärenden som anges i avsnitt 4.1. kommer därför att följa nyckeltalen och göra jämförelser över tid. I SÅK:s årsrapport 2015 finns statistik om lagöring och ytterligare diskussioner om skillnaderna mellan de ärendekategorier som handläggs vid SÅK och andra kategorier. Eftersom SU:s uppdrag är bredare än det som gällde för avdelningen för interna utredningar vid Rikspolisstyrelsen är det inte helt rättvisande att jämföra historiska specifika nyckeltal från den avdelningens årsrapporter. Därför får 2015 bli ett jämförelseår för framtida verksamhetsuppföljning av SU. Figur 2 Fördelningen av anmälda brott 2015. Källa: VUP 1% 1% 2% 8% 2% 2% 2% 3% 4% 5% 16% 54% 4.3 Brottskategorier Fördelningen av de vanligaste kategorierna av brott som anmäls visas i figur 2. I den figuren ingår alla anmälda brott under 2015, alltså i de ärenden som innehåller flera anmälningar om brott har varje anmält brott räknats. Den brottsrubricering som är vanligast i anmälningarna är tjänstefel. Anmälningar mot poliser vid ingripandesituationer eller andra typer av tjänsteåtgärder registreras ofta just som tjänstefel. Här återfinns även majoriteten av brott i tjänsten av andra befattningshavare än poliser. Som nämndes ovan kan det dock finnas en överanvändning av brottet tjänstefel då den rubriceringen används när begränsningar i polisens it-system medför en brottsrubricering på en Tjänstefel Våldsbrott Stöld, snatteri Ofredande Människorov, olaga frihetsberövande Skadegörelse Dataintrång Olaga hot Ärekränkning Brott mot tystnadsplikt Hemfridsbrott, olaga intrång Övriga brott
Ärendestatistik 13 anmälan av en händelse som inte är ett brott. Vid en granskning har det också upptäckts att det förekommer att anmälningar till SU rubriceras som tjänstefel trots att någon annan brottsrubricering hade varit mer lämplig 6. Det ingår i SU:s utvecklingsområden för 2016 att komma tillrätta med denna felrapportering. Flera av brottskategorierna är starkt kopplade till anmälningar vid polisingripande. Till dessa hör våldsbrott, ofredande, olaga frihetsberövande, skadegörelse, olaga hot samt hemfridsbrott och olaga intrång. En liten andel av dessa anmälningar berör händelser utanför tjänsteutövning. De vanligaste händelserna inom kategorin stöld och snatteri är anmälningar om pengar eller andra ägodelar som anmälts som stulet i samband med beslag eller vid vistelse i arrest. Flera av dessa anmälningar har upprättats av Polismyndigheten efter att det har upptäckts att något registrerat föremål inte går att återfinna i till exempel ett beslagsförråd. Ett antal anmälningar om stöld från lokaler dit enbart polisanställda har tillträde (till exempel omklädningsrum till polisens träningslokaler) finns också med. Antalet anmälda dataintrång har minskat något de senaste åren. En anledning är att spärrar i Polismyndighetens IT-system har försvårat möjligheten att söka på sitt eget personnummer i till exempel misstankeregistret. De vanligaste typerna av dataintrång är slagningar som inte är relaterade till någon tjänsteåtgärd (vanligtvis på bekanta eller släktingar) eller att någon har läst utredningar utan att det är motiverat i tjänstehänseende (till exempel anmäldes ett antal polisanställda för att ha läst i utredningen om ett dubbelmord på IKEA i Västerås). I den senare kategorin förekommer både polisanställda och anställda vid andra myndigheter. Flera av dataintrången som har utretts under året har upptäckts av SU:s underrättelseverksamhet. Brott mot tystnadsplikt är i några fall kopplade till dataintrång, till exempel då någon misstänker att en befattningshavare har läst information utan att vara behörig till det och sedan spridit informationen till andra. Anmälningar om ärekränkning berör flera olika slags situationer där någon möter en myndighetsrepresentant. Det kan vara vid polisingripanden, vid telefonkontakt med en myndighet eller vid besök i en myndighets reception. Det som vanligtvis anmäls är att någon befattningshavare har använt rasistiska, sexistiska eller på annat sätt kränkande tillmälen. Bland de övriga brotten finns till exempel rattfylleri, sexualbrott, bedrägeri, ekonomiska brott och vapenbrott. Dessa anmälningar berör vanligen händelser som inte har begåtts i tjänsten. 6 Enligt 20 kap. 1 4 st. BrB ska brottsrubriceringen tjänstefel inte användas om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse.
Årsrapport 2015 Avdelningen för särskilda utredningar 14 5 Budget och ekonomi SU:s budgeterade medel ingår i Polismyndighetens tilldelning men har en egen anslagspost i regleringsbrevet. För 2015 uppgick anslaget till 40,482 mnkr (efter omdisponering). Årets anslagsförbrukning uppgick till 39,689 mnkr. 7 Den främsta anledningen till överskottet var vakanta tjänster under delar av året, att beredskapsfunktionen inte användes i så stor utsträckning som det budgeterats för och att en planerad personalkonferens inte genomfördes. Avdelningen har under året haft en beviljad anslagskredit på 1,2 mnkr, vilken inte har utnyttjats. 6 Bemanning och kompetensförsörjning SU har under året haft flera tjänster utlysta. Rekryteringsläget har varit gott, antalet ansökningar visar på att SU ses som en attraktiv arbetsplats. Detaljerad personalstatistik för SU återfinns i Polismyndighetens årsredovisning 2015, bilaga 2, 3, 4, 5 och 6. 7 Uppgifter om SU:s anslag, resultat och anslagskredit är hämtade från Polismyndighetens årsredovisning 2015, sida 76 och sida 92.
Utgivare Polismyndigheten Produktion Kommunikationsavdelningen, Produktionsenheten Beställning Polismyndigheten Kundcentrum, telefon 114 14 Diarienr. A124.341/2016 Upplaga 200 ex Tryck Polismyndighetens tryckeri Stockholm, mars 2016 Originalproduktion Yra Foto Polismyndigheten
www.polisen.se