Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen

2010/1027 Projektet i korthet 2011-01-01 2014-09-30 Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen

Projektbeställare Johanna From Projektledare Stefan Anderson Biträdande projektledare Lars Dahlén Projektgrupp Anette Arvidsson Ing-Marie Axelsson Linda Jakobsson Gun-Marie Bäckström Kennet Kristiansson Maria Nordström Åsa Roos Rickard Åman Sakkunniga Jenny Stendahl Clas Fries Koordinatörer Svante Larsson Kjell Haglund Ingemar Eriksson Anders Philipsson Lars Strand Datum 2014-11-28 Skogsstyrelsen Vallgatan 8 551 83 Jönköping

Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Syfte och bakgrund... 1 3 Genomförande... 2 3.1 Målgrupper... 2 3.2 Aktiviteter... 2 3.2.1 Budskap och pedagogik... 2 3.2.2 Informationsmaterial... 3 3.2.3 Individuell rådgivning... 3 3.2.4 Grupprådgivning byaträffar... 3 3.2.5 Kurs... 4 3.2.6 Skogsträffar... 4 3.2.7 Hållbar vedhuggning... 5 3.2.8 Framtagande av databas... 5 3.2.9 Interna aktiviteter... 5 3.3 Svårigheter och hinder... 5 4 Mål och resultat... 6 4.1.1 Omfattningsmål... 6 4.1.2 Resultatmål... 6 4.1.3 Effektmål... 10 5 Vad händer efter projektets slut?... 12 6 Mer läsning... 12

1 Sammanfattning Bioenergi från skogen är mycket viktigt för Sveriges energiförsörjning. Projektets huvudsyfte har varit att förmedla hur detta uttag ska göras hållbart. Projektets målgrupp har varit verksamma och yrkesverksamma inom skogsbruket. För att nå målgrupperna har projektet använt rådgivningar, skogsträffar, kurser och byaträffar som aktiviteter. Omfattningsmålen som projektet satte upp i form av antal deltagare har nåtts med god marginal. Sammanlagt har det varit 26 694 deltagare i projektets aktiviteter. Projektets resultatmål, som mättes i form av utvärderingar i samband med aktiviteterna, har också nått alla uppsatta mål. När det gäller projektets effektmål så har inte alla mål nåtts. Anledningen till detta var att målen var för högt satta i förhållande till möjlig måluppfyllelse nationellt. 2 Syfte och bakgrund Intresset för bioenergi är stort. I dag kommer ca 30 % av den använda energin från skogsbioenergi och ambitionen att öka andelen ytterligare är stor. Bioenergi från skogen utgör ett viktigt bidrag i arbetet med att ersätta fossila bränslen i samhället och därmed hejda klimatförändringarna och de problem, lokalt och globalt, som dessa för med sig. Ett ökat uttag av bioenergi ger också markägare ökade intäkter från skogsbruket. Större inkomst och ökad aktivitet i skogen innebär en ökad efterfrågan av tjänster från entreprenörer vilket bidrar till att försörjningen på landsbygden breddas. Alla former av bioenergiuttag kan medföra negativa effekter, men många av problemen kan minimeras med rätt hänsyn. Detta kräver hög kompetens hos dem som planerar och utför åtgärderna. Även skogsägarna behöver kunskaper om fördelar och risker med bioenergiuttag samt kompetens för att kunna agera som tydliga beställare av åtgärderna. Eftersom biobränsleuttag, speciellt när det gäller stubbskörd och skogsbränslegallring, är en ny verksamhet finns det ett stort behov av kunskapshöjning både för skogsägare och yrkesverksamma i branschen. Projektets syfte har varit att öka uttaget av bioenergi från skogen, inriktat på framför allt yngre skogar. Samtidigt skulle projektet bidra till att begränsa negativa effekter av bioenergiuttag. I förlängningen har syftet varit att åtgärderna i projektet ska leda till att motverka klimatförändringarna. Utgångspunkten för projektet var ett hållbart skogsbruk som långsiktigt skapar ökad skogsproduktion, god ekonomi och underlag för en levande landsbygd. 1

3 Genomförande 3.1 Målgrupper Projektets målgrupper har varit både skogsägare och yrkesverksamma. Även anhöriga till skogsägare räknas in i målgruppen, eftersom de ofta är delaktiga i skötseln av fastigheten och i många fall kommer att överta skogen. Markägare med större areal ungskog har prioriterats, för att få så stor effekt som möjligt på rådgivningsinsatserna i projektet. Markägare med stort innehav eller stort åtgärdsbehov kommer sannolikt att göra fler åtgärder relativt nära i tiden och därför kan rådgivningen appliceras på fler bestånd. Yrkesverksamma inom skogsbruket arbetar direkt mot privata skogsägare och har varit en viktig målgrupp då de har en stor inverkan på utformningen av det privata skogsbruket. Kurserna i projektet har riktat sig i huvudsak till denna målgrupp. 3.2 Aktiviteter 3.2.1 Budskap och pedagogik Projektets olika aktiviteter har haft olika innehåll beroende på målgrupp och rådgivningsform, men grundbudskapet har varit gemensamt. De kunskaper och attityder kring bioenergi från skogen som har förmedlats kan sammanfattas i följande punkter: Att uttag av bioenergi kan leda till näringsförluster och markförsurning och hur detta kan motverkas. Att visa fördelarna för den enskilde skogsägaren och för samhället med ett ökat bioenergiuttag från skogen. Hur den biologiska mångfalden påverkas. Vilka åtgärder som kan vidtas för att minska riskerna för körskador. Att det kvarvarande beståndet efter energigallring måste vara robust och kunna tillvarata markens produktionsförmåga. Förutsättningarna för och vikten av en tydlig beställning av åtgärden bioenergiuttag i ungskog. Vilken roll biobränsle från skogen har i arbetet med att motverka klimatförändringarna. Aktiviteterna har konstruerats så att de ska vara så attraktiva som möjligt för målgruppen, väcka nyfikenhet och öka kunskapen om möjligheten till bioenergiuttag. 2

Här ett exempel på pedagogik där deltagarna får känna på jorden och lära sig förstå skogsmarkens näringsbalans i praktiken. Kurs i Kalix. 3.2.2 Informationsmaterial Som hjälpmedel till alla aktiviteter har projektet tagit fram ett antal informationsprodukter i form av planscher, handböcker, broschyrer, presentationer med mera. 3.2.3 Individuell rådgivning Individuell rådgivning genomfördes mellan 2011 och 2013. Under projektets första år gavs rådgivning i första hand till skogsägare som hade ungskogar som är lämpliga för bioenergiuttag. Men efter första året framkom att den sortens rådgivningar var svåra att genomföra, främst eftersom verksamheten endast fanns i begränsade delar av Sverige. Därför beslutades att inget särskilt fokus skulle ligga på skogsbränslegallring utan att rådgivningarna kunde omfatta hela kedjan, inklusive askåterföring. Samtliga rådgivningar har dokumenterats med ett rådgivningskvitto som skickats till skogsägaren och/eller rådgivningstagaren, med förslag på lämpliga åtgärder. 3.2.4 Grupprådgivning byaträffar Aktiviteten fungerade som ett komplement till individuell rådgivning och genomfördes under 2014. Med utgångspunkt från ett eller flera objekt hos en intresserad markägare i en by, rådgav man och hade övningar med ett antal markägare i samma by (eller byar). Temat för aktiviteten kunde vara exempelvis skogsbränslegallring, eller mer övergripande om hela kedjan, från biobränsleuttag till askåterföring. 3

Aktiviteten omfattade oftast 5-10 deltagare per träff. Det blev en relativt informell aktivitet där alla hade möjlighet att komma till tals, och ledaren kunde utgå ifrån vad deltagarna var intresserade av. 3.2.5 Kurs Kurser hölls i första hand för skogstjänstemän och entreprenörer som arbetar med biobränsleuttag eller askproducenter. Ämnena för dessa kurser var: Skogsbränslegallring, Lämpliga objekt, hänsyn, beståndsvårdsaspekter Stubbskörd, Lämpliga objekt, hänsyn, beståndsvårdsaspekter Kurser där alla eller vissa delar av moment i uttag av bioenergi från skogen kedjan ingick, som t.ex. kombination grotuttag askåterföring. Askåterföring för entreprenörer och maskinförare som sprider aska eller kan komma att sprida aska. Kurserna vände sig till yrkesverksamma. Nivån var hög, med krav att deltagarna hade en viss kunskap redan innan kursen. Både interna och externa experter föreläste vid kurserna. Omfattning var en eller två dagar. Diskussioner om vilken teknik man ska ha vid uttag av grot. Kurs på Gotland. 3.2.6 Skogsträffar Skogsträffarna som har genomförts i projektet har varit ett brett spektra av olika typer av aktiviteter, omfattande allt från 30 minuter till en hel dag. De har riktats både till yrkesverksamma och skogsägare. Temat har varit skogsbränslegallring, stubbskörd, grotuttag och askåterföring eller en kombination. Skogsträffarna har ofta skett i samverkan med det praktiska skogsbruket samt andra aktörer som arbetar med bioenergi från skogen. 4

3.2.7 Hållbar vedhuggning Aktiviteten Hållbar vedhuggning genomfördes under 2014 med mål att försöka få vedhuggare att ta ut ved på ett uthålligt sätt. Omfattningen har varit en dag, med verksamma inom skogsbruket som målgrupp. Intresset var så stort att endast en blänkare i en artikel om vedhuggning i SkogsEko räckte för att nå deltagarantalet för aktiviteten. 3.2.8 Framtagande av databas För att genomföra projektets aktiviteter kring skogsbränslegallring, var det nödvändigt att ha kunskap om vilka aktörer som aktivt bedriver bioenergiverksamhet i ungskogsbestånd. Därför upprättades en databas över vilka företag och entreprenörer som arbetar med detta. 3.2.9 Interna aktiviteter Projektets kontaktpersoner på distrikten var med i en uppstartsträff där de fick kunskap om hur aktiviteterna i projektet var tänkta att fungera och hur man skulle genomföra dem. Rådgivarens roll var att, med utgångspunkt från skogsägarens mål och situation, föreslå åtgärder som bidrog till projektets syfte. Detta ställde krav på god rådgivningspedagogik och att alla rådgivare hade en gemensam bild av budskapet. Därför var kalibreringsövning nödvändiga. Fyra till fem kalibreringsövningar genomfördes årligen i olika delar av landet. 3.3 Svårigheter och hinder En svårighet som projektet inledningsvis fick arbeta med var okunskapen om åtgärder för uttag av bioenergi i ungskogar. Skogsstyrelsen hade inga rekommendationer kring denna åtgärd, och ingen visste var, när eller hur åtgärden genomfördes i Sverige. Skogsstyrelsen fick därför ta fram riktlinjer för denna typ av åtgärd. För att förenkla uttrycket uttag av bioenergi från ungskogar beslutades att åtgärden skulle kallas för skogsbränslegallring. Projektet har varit beroende av marknaden för bioenergi från skogen. I början av projektet var efterfrågan stor och priserna höga, och då var intresset väldigt stort från alla målgrupper. Efterhand började efterfrågan minska och priserna sjönk, och då blev det svårare att få deltagare till projektets aktiviteter. Lösningen blev att bredda fokus i projektet till att omfatta hela kedjan av åtgärder inom uttag av bioenergi från skogen. Dessutom förstärktes fokus på askåterföring. 5

4 Mål och resultat Skogsstyrelsens övergripande mål för projektet har varit att genomföra insatser som bidrar till ett hållbart uttag av bioenergi. 4.1.1 Omfattningsmål Det har funnits ett stort intresse från målgrupperna för de olika aktiviteter som erbjudits. Särskilt stort har intresset varit för skogsträffar och individuell rådgivning, men för vissa av kurserna har det varit svårt att få tillräckligt med deltagare. Sammantaget har samtliga måltal överträffats, i vissa fall med mycket stor marginal. Period Mål Utfall Utfall i procent av måltal 2011-2013 2 375 deltagare i individuell rådgivning. 2 433 102 555 deltagare i kurs. 634 114 2014 18 500 deltagare vid skogsträffar. 350 deltagare i grupprådgivning byaträffar. 50 deltagare i Hållbar vedhuggning. 22 957 124 594 165 76 152 4.1.2 Resultatmål Utvärderingen av projektets resultat- och effektmål har skett vid flera tillfällen. Den individuella rådgivningen har utvärderats genom tre enkäter som skickats ut till ett slumpmässigt urval av dem som deltagit i rådgivning under projektperioden. 4.1.2.1 Resultatmål för individuell rådgivning Resultatmålen för individuell rådgivning har uppfyllts med ett undantag. Det är målet för Tillräckliga kunskaper för att kunna öka uttaget av biobränsle på fastigheten som inte nått 80 procent men som ändå ligger mycket nära det värdet. 6

Aktivitet/ Målgrupp Mål Utfall (Enkäter i samband med kursavslut) Utfall i procent av måltalen Individuell rådgivning Målgrupp: Verksamma inom skogsbruket Minst 80 % av deltagarna ska uppge att rådgivningen eller kursen har gett dem ökade kunskaper inom ämnesområdet. Ökade kunskaper om bioenergiuttag : 84 % Tillräckliga kunskaper för att kunna öka uttaget av biobränsle på fastigheten : 78 % Tillräcklig information för att kunna utföra/beställa åtgärder : 85 % 105 % 98 % 106 % Minst 90 % av de som deltagit i projektaktiviteter ska uppge att de är nöjda med aktiviteten. Nöjd med pedagogiken : 92 % Nöjd med det praktiska genomförandet : 90 % Helhetsintrycket : 92 % 102 % 100 % 102 % 4.1.2.2 Resultatmål för kurser Resultatmålen för de olika kurserna har samtliga nåtts med bred marginal. Utvärderingen av kurserna har skett dels omedelbart efter avslutad kurs och dels en tid efter det att kursen avslutades. Aktivitet/ Målgrupp Mål Utfall (Enkäter i samband med kursavslut) Utfall i procent av måltalen Kurser Målgrupp: Entreprenörer och tjänstemän inom skogsbränslesektorn Minst 80 % av deltagarna ska uppge att rådgivningen eller kursen har gett dem ökade kunskaper inom ämnesområdet. Askåterföring Ökad kunskap om askåterföring : 100 % Ökad kunskap om askåterföringens betydelse för kretsloppstänkandet : 99 % Skogsbränslegallring Ökad kunskap om tekniken kring skogsbränslegallring : 87 % 125 % 124 % 109 % Ökad kunskap om uthållig skogsbränslegallring : 87 % 109 % Stubbskörd Ökad kunskap om tekniken : 92 % 115 % Ökad kunskap om uthållig stubbskörd : 85 % 106 % Bioenergi från skogen Ökad kunskap om bioenergiuttag från skog : 96 % 120 % Ökad kunskap om skogsbränslegallring : 93 % 116 % 7

Minst 90 % av de som deltagit i projektaktiviteter ska uppge att de är nöjda med aktiviteten. Ökad kunskap om askåterföring : 93 % Ökad kunskap om kretsloppstänkande vid uttag av biobränsle och askåterföringens betydelse för kretsloppet : 93 % Askåterföring Kursen var bra upplagd : 99 % Nöjd med de praktiska arrangemangen : 99 % Helhetsintrycket : 100 % 116 % 116 % 110 % 110 % Skogsbränslegallring Kursen var bra upplagd : 95 % Nöjd med de Praktiska arrangemangen : 97 % Helhetsintrycket : 96 % Stubbskörd Kursen var bra upplagd : 100 % Nöjd med de praktiska arrangemangen : 100 % Helhetsintrycket : 100 % 106 % 108 % 107 % Bioenergi från skogen Kursen var bra upplagd : 100 % Nöjd med de praktiska arrangemangen : 96 % Helhetsintrycket : 100 % 107 % 4.1.2.3 Breddutbildning 2014 Under 2014 genomfördes två breddutbildningar i ämnet bioenergi för målgruppen entreprenörer och tjänstemän. Kurserna har utvärderats genom enkäter som delats ut omedelbart efter avslutad kurs. Aktivitet/ Målgrupp Mål Hur vi avser uppnå målen Utfall (Enkäter i samband med kursavslut) Utfall i procent av måltalen Breddutbild ning (kurs) Entreprenö rer och tjänstemän Minst 80 % av deltagarna ska uppge att rådgivningen eller kursen har gett dem ökade kunskaper inom Genom god pedagogikoch ämneskompetens hos rådgivarna. Ökad kunskap om tekniken kring biobränsleuttag : 96 % Ökad kunskap om att bedriva bioenergiuttag från skog : 96 % Ökad kunskap om askåterföring : 96 % 120 % 120 % 120 % 8

ämnesområdet. Ökad kunskap om askåterföringens betydelse för kretsloppstänkandet : 96 % 120 % Minst 90 % av de som deltagit i projektaktivite ter ska uppge att de är nöjda med aktiviteten. Nöjd med info innan kursen : 100 % Kursen motsvarade mina behov : 100 % Träffens uppläggning : 100 % Praktiska arrangemang : 100 % Helhetsintryck : 100 % 4.1.2.4 Resultatmål för Byaträffar Resultatmålen för Byaträffar har också nåtts med bred marginal. Utvärdering har skett dels löpande genom kursutvärderingar och dels genom djupintervjuer av ett slumpmässigt urval deltagare. Intervjuerna visar att samtliga deltagare har varit mycket nöjda med träffen. Byaträffarna har också gett deltagarna ny kunskap som de inte haft tidigare och flera känner att det de lärt sig går att applicera direkt på deras egen skog. Aktivitet/ Målgrupp Mål Utfall (Enkäter i samband med kursavslut) Utfall i procent av måltalen Byaträff Verksamma inom skogsbruket Minst 80 % av deltagarna ska uppge att rådgivningen eller kursen har gett dem ökade kunskaper inom ämnesområdet. Byaträffsdeltagare Nya kunskaper om hur man kan öka uttaget av biobränsle : 92 % Nya kunskaper om hur bioenergiuttaget kan göras uthålligt och med miljöhänsyn : 95 % 115 % 119 % Nya kunskaper om hur och varför askan ska återföras till skogen : 91 % 114 % Minst 90 % av de som deltagit i projektaktiviteter ska uppge att de är nöjda med aktiviteten. Byaträffsdeltagare Nöjd med info under träffen : 98 % Träffens uppläggning : 98 % Helhetsintryck : 99 % 109 % 109 % 110 % 4.1.2.5 Resultatmål för kursen Hållbar vedhuggning Även resultatmålen för Hållbar vedhuggning har nåtts med bred marginal. Utvärdering har skett dels löpande genom kursutvärderingar och dels genom djupintervjuer av ett slumpmässigt urval deltagare. 9

Djupintervjuerna visar att deltagarna är mycket nöjda med upplägget, ledarna och det praktiska arrangemanget runt kursen. Aktivitet/ Målgrupp Mål Utfall (Enkäter i samband med kursavslut) Utfall i procent av måltalen Hållbar vedhuggning Verksamma inom skogsbruket Minst 80 % av deltagarna ska uppge att rådgivningen eller kursen har gett dem ökade kunskaper inom ämnesområdet. Hållbar vedhuggning Nya kunskaper om hur man kan producera ved : 92 % Nya kunskaper om hur vedhuggning kan göras uthålligt och med miljöhänsyn : 95 % Nya kunskaper om hur och varför askan ska återföras till skogen : 85 % 115 % 119 % 106 % Minst 90 % av de som deltagit i projektaktiviteter ska uppge att de är nöjda med aktiviteten. Hållbar vedhuggning Nöjd med info under kursen : 100 % Träffens uppläggning : 100 % Helhetsintryck : 100 % 4.1.3 Effektmål De effektmål som sattes upp i projektet var ambitiösa och byggde på att verksamheten skulle kunna bedrivas i stort sett över hela landet. Under projekttidens gång förändrades förutsättningarna. Marknaden för biobränsle försämrades rejält. På många håll i landet fanns inga entreprenörer för skogsbränslegallring och dessutom en begränsad avsättning för biobränslesortimenten. Därmed var det inte heller möjligt för deltagarna i rådgivning och kurser att utföra eller beställa åtgärder. En konsekvens av detta blev att effektmålen inte nåddes fullt ut. Intresset för skogsbränslegallring är ändå stort vilket avspeglas i att många kan tänka sig utföra aktiviteten senare och även rekommendera densamma. 4.1.3.1 Effektmål för individuell rådgivning Effektmål Mål Utfall (Enkäter utsända en tid efter genomförd aktivitet) Utfall i procent av måltalen Förändrat beteende Minst 70 % av deltagarna i individuell rådgivning i fält ska uppge att rådgivningen bidragit till man beställt eller utfört den åtgärd som rådgivningen handlade om (endast de deltagare som Rådgivningsdeltagare Har du utfört eller beställt den åtgärd rådgivningen handlade om? : 34 % 49 % 10

utfört eller beställt åtgärden). Minst 70 % av deltagarna i individuell rådgivning ska uppge att rådgivningen påverkade hur åtgärden utförts eller beställts (endast de deltagare som utfört eller beställt åtgärder). Minst 70 % av de skogsägare som deltagit i rådgivning i fält eller gruppaktiviteter ska uppge att aktiviteten kommer bidra till att man beställer en åtgärd och/eller hur åtgärden kommer att utföras (de deltagare som planerar att beställa en åtgärd inom ett år.) Rådgivningsdeltagare Rådgivningen påverkade hur åtgärden utförts eller beställts? : 66 % Rådgivningsdeltagare Bidrog rådgivningen till att du planerar att utföra eller beställa en åtgärd inom det kommande året? : 39 % 94 % 56 % 4.1.3.2 Effektmål för kurser Effektmål Mål Utfall (Enkäter utsända en tid efter genomförd aktivitet) Utfall i procent av måltalen Förändrat beteende Minst 70 % av de skogsägare som deltagit i rådgivning i fält eller gruppaktiviteter ska uppge att aktiviteten kommer bidra till att man beställer en åtgärd och/eller hur åtgärden kommer att utföras. (De deltagare som planerar att beställa en åtgärd inom ett år.) Askåterföring Om ni inte sprider nu, tror ni att ni kommer att vidta åtgärder för spridning senare? : Ja, om ett år: 10 % Ja, om 2-6 år: 40 % Summa: 50 % Skogsbränslegallring Bidrog kursen till att du kan tänka dig genomföra en skogsbränslegallring senare? : 77 % Kan du tänka dig rekommendera skogsbränslegallring i din yrkesutövning? : 78 % 71 % 110 % Inte målsatt Kombikurs Skogsbränslegallring/Askåterföring Bidrog kursen till att du kan tänka dig genomföra en skogsbränslegallring senare? : 88 % 126 % 11

Kan du tänka dig rekommendera skogsbränslegallring i din yrkesutövning? : 69 % Inte målsatt Stubbskörd Har kursen bidragit till bättre hänsyn än tidigare? : 100 % Inte målsatt 5 Vad händer efter projektets slut? Förnyelsebar energi i form av bioenergi från skogen är och kommer att vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning. Projektet har genom sin verksamhet bidragit till att uppmärksamma de skogliga bioenergisortimentens stora betydelse för Sveriges energiförsörjning. Hela tiden har hållbart uttag av bioenergisortimenten varit i fokus vilket har inneburit kunskapsförmedling om hänsyn till biologisk mångfald och vikten av att genomföra kompensationsåtgärder som askåterföring i samband med uttag. Projektet har också visat på de relativt nya åtgärderna skogsbränslegallring och stubbskörd som ett möjligt alternativ och komplement i lämpliga bestånd vid gallring och slutavverkning. Utvärderingarna visar att projektet har nått fram med denna kunskapsförmedling. Projektet har bidragit till en stor kompetenshöjning inom sakområdet för en stor del av personalen genom deltagande och agerande i projektets aktiviteter. 6 Mer läsning Handbok Från skogsbränsleuttag till askåterföring. Länk: www.skogsstyrelsen.se/grot Handbok Stubbskörd Länk: www.skogsstyrelsen.se/stubbskord Handbok Hållbar vedhuggning Länk: www.skogsstyrelsen.se/skogsbransle Broschyr Hänsyn vid uttag av grot Länk: www.skogsstyrelsen.se/grot Folder Skogsbränslegallring Länk: www.skogsstyrelsen.se/skogsbranslegallring Folder - Återför askan till skogen Länk: www.skogsstyrelsen.se/askaterforing 12