Förstudie Främja Kvinnors Företagande

Förstudie Främja Kvinnors Företagande Nulägesanalys för Regionförbundet i Jönköpings län Stockholm 31 maj 2012 Peter Kempinsky, Moa Almerud, Peter Bjerkesjö, Inger Danilda

Innehåll Innehåll... 2 1 Om uppdraget... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Genomförande... 4 1.3 Läsanvisning... 4 2 Utgångspunkter för uppdraget... 5 2.1 Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet... 5 2.2 Studier av kvinnors företagande... 5 2.3 20 års satsningar på kvinnors företagande...6 3 Jämställdhet och tillväxt... 8 3.1 Jämställdhet ökar tillväxten... 8 3.2 Varför ökar jämställdhet tillväxt?... 10 4 Regionalt sammanhang... 13 4.1 Företagens villkor och verklighet i Jönköping... 13 4.2 Tidigare studier av infrastrukturen för kvinnors företagande... 15 4.3 Jämställdhet och policies för regional utveckling i Jönköping... 17 4.4 Näringslivs- och branschstruktur ur ett jämställdhetsperspektiv... 19 5 Det företagsfrämjande systemet... 21 5.1 Aktörer i det företagsfrämjande systemet... 21 5.2 Aktörerna och kvinnors företagande... 23 6 Slutsatser och rekommendationer... 29 6.1 Sammanfattning av förstudiens slutsatser (SWOT)...29 6.2 Rekommendationer till generella insatser... 31 6.3 Förslag till konkreta satsningar... 33 Bilaga 1. Intervjupersoner... 37 Bilaga 2. Källförteckning... 38 Förstudie FKF Jönköping 2 (40) Kontigo AB 2012.10.07

1 Om uppdraget 1.1 Bakgrund Regeringen har under perioden 2011-2014 avsatt 400 mkr i programmet Främja Kvinnors företagande, som administreras via Tillväxtverket. De mål som formulerats för programmet och dess insatser är: Fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer Nyföretagandet bland kvinnor ökar Fler kvinnor kan tänka sig att starta eller köpa ett företag Fler kvinnor väljer att driva företaget på heltid eller väljer att anställa Synliggöra kvinnors företagande och lyfta fram förebilder Kunskapen och kompetensen om kvinnors företagande ökar hos allmänhet, offentliga aktörer och i samhället i övrigt Insatser riktade till kvinnor integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet, till exempel när det gäller rådgivning, finansiering och myndigheters verksamheter. I Jönköpings län fördelar Regionförbundet dessa medel (3,8 mkr under perioden) till affärs- och innovationsutvecklingssatsningar. I Tillväxtverkets beslut om fördelning av medel inom ramen för programmet ingår att Regionförbundet skall genomföra en förstudie som ska belysa hur rådgivningen fungerar, finansieringsfrågor, tillgången till affärsutvecklingsinsatser och information. Kunskaper om nya branscher, olika typer av företag(are) och prioriteringar hos beslutsfattare är andra områden som kan belysas. Den aktuella förstudien och kartläggningen är ett av länets bidrag till en nationell strategi med målet att bidra till att kvinnor och män efter programperioden skall få del av företagsfrämjarsystemet på lika villkor. Kontigos uppdrag avser en kartläggning och analys av det företagsfrämjande systemet i Jönköpings län utifrån ett jämställdhetsperspektiv med koppling till det nationella programmet Främja kvinnors företagande. Syftet med förstudien är: 1. Att ge en nulägesbeskrivning av förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet. 2. Att analysera hur det ser ut idag i Jönköpings län utifrån tillgängligt material och intervjuer med företagsfrämjare samt branschföreträdare. 3. Att ge förslag på hur regionen skall arbeta för att kvinnors företagande skall bli en del av det regionala tillväxtarbetet. Förstudien har en koppling till ett kommande uppdrag att jämställdhetsintegrera den regionala tillväxtpolitiken. Förstudie FKF Jönköping 3 (40) Kontigo AB 2012.10.07

1.2 Genomförande Förstudien har genomförts under perioden mars - maj 2012 och inleddes med en inventering av skriftligt material samt material tillgängligt på internet med relevans för uppdraget. Dokumentstudier har omfattat genomgång av strategier, utvecklingsprogram och studier av länets förutsättningar. En del av materialet har omfattat ett större geografiskt område än Jönköpings län t.ex. OECD rapporten för Småland- Blekinge (2012) och Regionalt strukturfondsprogram för Småland och Öarna 2007-2013 (Tillväxtverket 2011). En genomgång har även skett av webbplatserna för de företagsfrämjande aktörerna, som ett sätt att inledningsvis få grundläggande uppgifter om det företagsfrämjande systemet. (Se bilaga 2 för referenser till dokument och webbplatser) Därefter har intervjuer genomförts med ett strategiskt urval av representanter för organisationer inom det företagsfrämjande systemet. Urvalet av företagsfrämjare skedde i samråd med uppdragsgivaren. Intervjuerna har syftat till att få ett kvalitativt underlag för en nulägesbild av organisationernas arbete för att främja kvinnors företagande och målsättningar, strategier och utvecklingsmöjligheter gällande jämställdhetsintegrering. (Se bilaga 1 för intervjupersoner). Vidare genomförde Kontigo 9 maj ett arbetsmöte med aktörerna där ett antal av de aktörer som intervjuats inom studien/arbetsgruppen deltog. Vid workshopen presenterades och diskuterades de preliminära slutsatserna från förstudien. Dessa diskussioner har sedan fungerat som underlag för rapporten. För att sätta in studien i ett sammanhang har Kontigo gått igenom den statistik för Jönköpings län som publicerats av Tillväxtverket inom ramen för Företagens villkor och verklighet 2011 och 2012 och studier med koppling till villkoren för kvinnors företagande i länet. De preliminära resultaten från förstudien har analyserats utifrån aktuell forskning med koppling till kvinnors företagande och jämförts med insatser i andra regioner. Uppdraget har genomförts av ett konsultteam bestående av Peter Kempinsky, Moa Almerud, Peter Bjerkesjö och Inger Danilda. 1.3 Läsanvisning I kapitel 2 redovisas våra utgångspunkter för uppdraget och i kapitel 3 beskrivs det empiriska och teoretiska sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. Vidare i kapitel 4 redogör vi för det regionala sammanhanget som påverkar förutsättningarna i Jönköpings län. I kapitel 5 presenteras en nulägesbeskrivning av det pågående jämställdhetsarbetet och främjandet av kvinnors företagande i det företagsfrämjande systemet och i kapitel 6 presenteras våra slutsatser och rekommendationer för det fortsatta arbetet. Förstudie FKF Jönköping 4 (40) Kontigo AB 2012.10.07

2 Utgångspunkter för uppdraget I detta avsnitt presenteras de utgångspunkter som Kontigo har att förhålla sig till i genomförandet av förstudien. En central utgångspunkt som Kontigo haft för uppdraget är att insatser för kvinnors (och mäns) företagande samt integrering av ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet handlar om tillväxtmöjligheter för länet. En annan utgångspunkt är att insatser för kvinnors företagande bör analyseras utifrån det regionala sammanhanget (segregering på arbetsmarknaden, branscher, nyföretagande etc.). Dessa perspektiv belyses i kapitel 2 och 3 i föreliggande rapport. Andra utgångspunkter, som vi väljer att kort beskriva i detta avsnitt, har varit (1) jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet, (2) studier av kvinnors företagande (3) erfarenheter från 20 års satsningar på kvinnors företagande i Sverige. 2.1 Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet I Sverige och inom EU har jämställdhetsintegrering varit på agendan sedan mitten av 1990-talet och jämställdhetsintegrering utgör strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av en verksamhet. Förslag och beslut bör analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Att arbeta med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet handlar om att utveckla och förändra systemet så att det inte riskerar att förstärka ojämställda förhållanden. Vid första anblicken kan det framstå som att många företagsstöd är könsneutrala, men de kan ha olika effekter för kvinnor (som grupp) och män (som grupp) som driver företag. Företagsstöden har t.ex. inte varit utformade för branscher där många kvinnor driver företag som KKN (Kulturella och Kreativa Näringar). Genom att många inkubatorer prioriterar företag med teknisk inriktning har många kvinnor (och även män) med företag inom innovativ tjänsteverksamhet svårt att få tillgång till resurser. Jämställdhetsintegrering innebär inte att lägga till insatser för kvinnors företagande till det befintliga företagsfrämjande systemet. Det innebär istället att insatser för kvinnors företagande används för att utforma arbetssätt, metoder och modeller, som sedan kan integreras i systemet för att utveckla och förändra detsamma. Om vi betraktar de företagsfrämjande insatserna som könsneutrala finns en stor risk att rådande strukturer förstärks, vilket påverkar förutsättningarna både för kvinnor och för män. 2.2 Studier av kvinnors företagande Högskolan i Jönköping återfinns i den absoluta forskningsfronten såväl nationellt som internationellt när de gäller studier av företagande/entreprenörskap ur ett genusperspektiv med koppling till kvinnors företagande. I OECD rapporten för Små- Förstudie FKF Jönköping 5 (40) Kontigo AB 2012.10.07

land-blekinge 1 hänvisas också till studier av professor Helene Ahl vid Högskolan för Lärande och Kommunikation. Forskningen bland annat vid Högkolan i Jönköping 2 har visat att en manlig norm genomsyrar regionalt tillväxtarbete och det företagsfrämjande systemet samt att begrepp som entreprenör, företagare och innovatör i högre utsträckning associeras till män (som grupp) än kvinnor (som grupp). Studier har också visat att själva forskningen om företagande och det företagsfrämjande systemet ofta lyfter fram skillnader mellan kvinnor och män som företagare, snarare än att belysa villkoren i och för företagandet. Den lyfter fram brister hos kvinnor som företagare snarare än brister i system och strukturer i samhället. I den svenska forskningen framkommer ofta att skillnaderna är små mellan kvinnors och mäns företagande, och att de skillnader som finns ofta kan förklaras mot bakgrund faktorer som t.ex. bransch och deltidsarbete. Tidigare studier i bl.a. Jönköpings län har också visat på betydelsen av att analysera den sociala och organisatoriska infrastrukturen i ett strategiskt arbete för att kvinnors företagande ska kunna integreras i det regionala tillväxtarbetet. Studier som genomförts framförallt i Gnosjöregionen har haft stor betydelse för att öka kunskapen om företagsklimat ur ett genusperspektiv, den lokala kontextens betydelse och infrastrukturer för kvinnors företagande. (se vidare i kapitel 4) 2.3 20 års satsningar på kvinnors företagande Det första programmet för kvinnors företagande i Sverige lanserades i början av 1990-talet och över tid har både inriktningen och storleken på insatserna varierat. Utöver näringspolitiken har insatserna haft koppling till regionalpolitik, arbetsmarknadspolitik, forskningspolitik och i allt högre utsträckning jämställdhetspolitik. Det har handlat om satsningar på affärsrådgivare för kvinnor, lån för kvinnor, resurscentraverksamhet, experimentella projekt, forskningsprogram och transnationellt samarbete inom EU. Sedan jämställdhetsintegrering som strategi började tillämpas i Sverige har det handlat om såväl riktade insatser som vänt sig till kvinnor som (potentiella) företagare, som satsningar som vänt sig till företagsfrämjare. Insatserna riktade till företagsfrämjare har inte sällan fokuserat på kompetensutveckling, nätverkande och coachning för affärsrådgivare i syfte att öka genusmedvetenheten. Dels för att skapa förutsättningar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det företagsfrämjande systemet, dels för att öka kvalitén i rådgivningssystemet och stödet till företagare oavsett kön. Det kan vara svårt att mäta resultaten av insatser för kvinnors företagande och vi har idag fortfarande begränsat med kunskap om effekterna. Däremot har vi kunskaper om hur deltagare upplevt olika insatser, hur många företag som startats upp inom ramen för olika satsningar och hur insatserna integrerats eller inte i det företagsfräm- 1 OECD Territorial Reviews Småland Blekinge, 2012 2 Se t.ex. Ahl, Helene (2002). The construction of the female entrepreneur as the other: Management, organizations and society: London: Rouledge Ahl, Helene. (2011) politik för kvinnors företagande i Sverige och USA: Kvinnors företagande mål eller medel? (pp. 292-322). Stockholm: SNS Förlag. Förstudie FKF Jönköping 6 (40) Kontigo AB 2012.10.07

jande systemet. 3 Uppföljningen av insatserna i Östergötland (från 1992 och framåt), som var ett av pilotlänen för de första insatserna, visar att kvinnors företagande relativt mäns företagande inte förändrats i någon större utsträckning. 4 Samtidigt menar forskarna att detta inte skall tolkas som ett misslyckande och att effekterna kan komma längre fram. De insatser som skett för att främja kvinnors företagande har varit och är en mycket liten del av de totala främjandeinsatserna. Det sker fortsatt en sned fördelning av resurser mellan kvinnor (som grupp) och män (som grupp) eftersom många insatser vänder sig till branscher där relativt få kvinnor är sysselsatta och verksamma som företagare. Det är också viktigt att komma ihåg att företagandet påverkas av en rad andra faktorer än det företagsfrämjande systemet. 3 Se t.ex Kontigo (2010) Följeforskning av UTCED 2007-2010 ett pilotprojekt där fem län samverkar för att främja kvinnors företagande och arbetsliv. Slutrapport 2010 10 20. Tillväxtverket (2010) Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007-2009 för programmet Främja kvinnors företagande. 4 Rapp, Gunilla & Syndin, Elisabeth & (2011) Att främja kvinnors företagande. Exemplet Östergötland. Helix Working papers ISSN: 1654 8213, Helix Vinn Excellence Centre, Linköpings Universitet. Förstudie FKF Jönköping 7 (40) Kontigo AB 2012.10.07

3 Jämställdhet och tillväxt Som en förklaring och utgångspunkt till varför vi ser det som viktigt att jämställdhetsintegrera det företagsfrämjande systemet vill vi i detta kapitel presentera hur vi ser på sambandet mellan jämställdhet och tillväxt och varför ett jämställdhetsperspektiv är viktigt i det regionala tillväxtarbetet. Vi kan börja med att konstatera att det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Detta har konstaterats i forskning på både global, regional och lokal nivå. Forskningen visar på tydliga teoretiska samband och dessa samband har i stor utsträckning kunnat beläggas empiriskt. Hur starkt sambandet är beror i stor utsträckning på hur jämställdhet definieras, men några av de aspekter som studerats är deltagande i arbetskraften och inkomst, tillgång till och deltagande i olika typer av utbildning, egenmakt och deltagande i beslutsfattande positioner samt könssegregeringen på arbetsmarknaden och fördelning av förvärvsarbete och obetalt arbete mellan könen. 3.1 Jämställdhet ökar tillväxten På global nivå finns ett index, Gender Equity Index, som mäter samvariation mellan jämställdhet och BNP-nivå. Det finns även ett flertal andra index som skildrar samband mellan jämställdhet och andra faktorer som i sin tur har stor betydelse för tillväxten. Samtliga av dessa index visar att ökad jämställdhet mätt genom index samvarierar med ökad BNP eller med andra variabler som i sin tur har starka samband med välstånd och tillväxt. 5 På europeisk nivå har Åsa Löfström under år 2009 studerat sambandet närmare, genom ländernas placering på FN:s Gender Development Index och deras respektive BNP-nivå per capita. Hon fann ett samband på drygt 0,88, vilket kan betraktas som ett starkt samband. 6 5 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment, s. 14. 6 Ibid, s. 14. Förstudie FKF Jönköping 8 (40) Kontigo AB 2012.10.07

Figur 1. Sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå i Europa, baserat på statistik från år 2007. 7 Ett annat sätt att betrakta sambandet mellan jämställdhet och tillväxt är att undersöka hur stor tillväxtökningen skulle bli om arbetsmarknaden blev jämställd. Tillväxtpotentialen varierar mellan länderna, men för Europa som helhet beräknas den genomsnittliga tillväxtpotentialen vara 29 procent. För Sveriges del skulle BNP-nivån stiga med 21 procent om arbetsmarknaden vore jämställd. Ökat deltagande i arbetskraften, 16 % Utjämnad lönenivå, 43 % Utjämning av deltidsarbetet, 41 % Figur 2. Sveriges potentiella BNP-ökning (21 procent), av en jämställd arbetsmarknad. Fördelat på olika förklaringsfaktorer. 7 Ibid, s.14. Förstudie FKF Jönköping 9 (40) Kontigo AB 2012.10.07

De två största anledningarna till tillväxtpotentialen är att lönenivåer och deltidsarbete utjämnas mellan könen. Detta gäller givetvis även för företagare. Minst betydelse har kvinnornas ökade lönearbete, vilket kan förklaras av att kvinnor i Sverige redan har en hög frekvens av lönearbete. På europeisk nivå skiljer sig siffrorna. Där är detta den största förklaringen (40 procent) medan utjämningen av lönenivåer och deltidsarbete svarar för 30 procent vardera. Sammantaget kan det konstateras att det finns en stor tillväxtpotential i jämställdhet. Jämställdhet har många olika dimensioner, men tillväxtpotentialen är störst av jämställdhet på arbetsmarknaden (inklusive företagande). Forskningen visar dock att många andra dimensioner av jämställdhet också har betydelse för tillväxten. 3.2 Varför ökar jämställdhet tillväxt? Kontigo har på uppdrag av Tillväxtverket gjort en omfattande forskningsöversikt av sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. 8 Resultatet av denna översikt visade att det finns fem huvudsakliga anledningar till att jämställdhet ökar tillväxten. Dessa är att jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare, det fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet, det höjer den regionala attraktiviteten och det förbättrar innovationsförmågan. 9 Därutöver kan många studier bekräfta att jämställda företag utvecklas bättre än ojämställda företag. I resten av detta avsnitt beskrivs anledningarna till detta. 3.2.1 Humankapitalet används effektivare När människor arbetar med det som de är bäst på utvecklas ekonomin bättre. Människors kapacitet kommer till sin rätt och all talang nyttjas optimalt. När samhället inte är jämställt snedvrids detta. Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke eller inom vilket område man väljer att starta företag. Valen färgas av kön istället för talang och den ekonomiska tillväxtpotentialen kan inte realiseras fullt ut. Detta har testats empiriskt och det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten. 10 3.2.2 Demokratin fördjupas och det sociala kapitalet ökar Demokrati och socialt kapital är i sig faktorer som gynnar tillväxten i ekonomin. När demokratin fördjupas ökar legitimiteten för samhällets institutioner, korruptionen minskar och viljan att bidra till samhällsutvecklingen ökar. Det sociala kapitalet skapar länkar mellan olika grupper av befolkningen och ökar tilliten till samhället och andra människor, vilket i sig ökar investeringsviljan. Dessutom bidrar det till att flödet av kunskap och idéer ökar, samt underlättar matchningen på arbetsmarknaden. 11 8 Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, rapport 0107 9 Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, rapport 0107, se kap 2, sid 22ff 10 Boschini (2006) The Impact of Gender Stereotypes on Economic Growth, 06-16 Working Paper Series, The International Working Group on Gender, Macroeconomics, and International Economics. Hämtad på: www.genderandmacro.org, 2011-02-25. Breen (1997) Inequality, Economic Growth and Social Mobility, The British Journal of Sociology, Vol. 48, No. 3 (Sep., 1997), pp. 429-449. 11 Putnam, Leonardi and Nanetti (1992). Making democracy work: civic traditions in modern Italy. Princeton, N.J.: Princeton University Press. Förstudie FKF Jönköping 10 (40) Kontigo AB 2012.10.07

Både demokratin och det sociala kapitalet stärks när jämställdheten ökar. Därigenom ökar även tillväxten i ekonomin. Empiriskt är det väl belagt att fördjupad demokrati och socialt kapital ökar tillväxttakten i ekonomin. Sambandet jämställdhet och fördjupad demokrati samt socialt kapital har huvudsakligen belagts genom negativa samband. Många studier visar att grupper där bara vissa män har tillträde fattar skeva beslut som missar utvecklingspotentialen i de områden där främst kvinnor och män med andra sociala bakgrunder än deras egna finns representerade. Mest aktuell i ett svenskt tillväxtsammanhang är forskarna Forsberg och Lindgren, som 2010 visade att den regionala tillväxtpotentialen gick förlorad när de regionala partnerskapen bestod huvudsakligen av en grupp män i toppositioner med inbördes täta relationer. Likriktningen ledde till en stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad av alla andra näringar i regionen. 12 3.2.3 Den regionala attraktiviteten ökar För att locka människor att flytta in eller bo kvar i en region är det inte längre tillräckligt att erbjuda arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur. Människor lockas i stor utsträckning av dynamiska miljöer som präglas av mångfald, tolerans och rika valmöjligheter för alla. Företag vill vara lokaliserade där de har tillgång till den arbetskraft de behöver och detta är en förklaring till de ständigt växande storstäderna, på bekostnad av små städer och glesbygdssamhällen. 13 I ett nordiskt perspektiv har detta belagts utifrån studier av utflyttningsorter i Nordens periferi, där det finns ett mönster av att kvinnor (och vissa män) flyttar från glesbygden medan (andra) män stannar kvar. Speciellt i Norrlands inland har detta lett till ett överskott av män. Samhällen präglade av traditionellt manliga intressen tenderar att driva bort kvinnor och män som inte har dessa intressen. De flyttar till städer med ett rikare utbud av såväl arbetstillfällen som kulturella aktiviteter. Detta mönster går igen inte bara i Sverige utan ses även på Island, Grönland, Färöarna, Norge och Finland. 14 Liknande resonemang förs i den regionala analys av Småland- Blekinge som OECD genomfört. 15 3.2.4 Innovationsförmågan förbättras Kreativitet och innovationer uppstår när erfarenheter från olika områden möts och ger upphov till nya idéer. I detta är öppenhet i de system där innovationerna uppstår Putnam, Robert D. (2000). Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. van Oorschot, Arts and Gelissen (2006) Social Capital in Europe: Measurement and Social and Regional Distribution of a Multifaceted Phenomenon Acta Sociologica, Vol. 49, No. 2, Social Capital, pp. 149-167. 12 Forsberg & Lindgren (red.) (2010) Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press. 13 Florida (2002) The rise of the creative class: and how it's transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books. 14 Molina, Johansson & Berglund (red.) (2005). Med periferien i sentrum: en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjønnsrelasjoner i den nordiske periferien. Alta: Norut NIBR Finnmark. 15 Se avsnitt 2.1 Anpassning till de demografiska problemen, OECD (engelsk originalversion) och Regionförbundet Södra Småland (svensk översättning) (2012) OECD territorial Reviews Småland Blekinge, svensk version. Rapport Förstudie FKF Jönköping 11 (40) Kontigo AB 2012.10.07

central. Öppenheten leder till att fler idéer uppstår och den större samlingen av kompetens med olika erfarenheter ökar effektiviteten i systemet genom att dåliga idéer avfärdas snabbare. Empiriska studier har visat att sannolikheten för innovationer är nästintill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen (maximalt 50-60 procent av ena könet) som i företag där ena könet överväger kraftigt (90-100 procent av ena könet). Det finns också viss empiri från företagssektorn, bl.a. rapporterar Volvo Personvagnar positiva erfarenheter i termer av att blandade arbetsgrupper är mer innovativa än enkönade. 16 3.2.5 Jämställda företag utvecklas bättre Sett utifrån ett företagsperspektiv finns ytterligare ett samband mellan jämställdhet och tillväxt; det förbättrar företagens utveckling. Varför detta sker är troligen till stor del en sammanvägd effekt av de övriga sambanden. I ett enskilt företag kan de sammanlagda effekterna av de olika sambanden studeras samtidigt. Studier visar bland annat att jämställda företag har markant bättre lönsamhet än andra företag i samma bransch. Statistisk prognostisering visar att jämställda personalgrupper år 2012 har dubbelt så stor sannolikhet att överträffa ledningens förväntningar som personalgrupper där enbart män ingår. Det finns också goda belägg för att kvinnor i ledningen och på chefsposter förbättrar företagens beslut. Det leder till ökad lönsamhet och ökade aktieutdelningar, samt ökad avkastning på det egna kapitalet. Även det motsatta sambandet har belagts empiriskt. Ju större övervikt av ett kön på arbetsplatsen, desto lägre är lönsamheten. 17 16 Danilda & Granat Thorslund, red. (2011) Innovation & Gender, VINNOVA Information VI 2011:03 Västerås: Vinnova. 17 Kotiranta, Kovalainen & Rouvinen (2007) Female Leadership and Firm Profitability, Helsiniki: Finnish Business and Policy Forum, EVA Analysis No 3. Nutek (1999) Jämställdhet och lönsamhet, R 1999:19. Nutek : Stockholm. Adler (årtal okänt) Women in the Executive Suite Correlate to High Profits. European Project on Equal Pay. Hämtad 2011-03-14 på: http://www.csripraktiken.se/wp-content/ uploads/adler_web.pdf. Förstudie FKF Jönköping 12 (40) Kontigo AB 2012.10.07

4 Regionalt sammanhang I detta kapitel ges en beskrivning av det regionala sammanhanget. En kännedom om den regionala kontexten är viktig för att förstå de förutsättningar utanför det företagsfrämjande systemet som påverkar insatser för kvinnors företagande i Jönköpings län. 4.1 Företagens villkor och verklighet i Jönköping Jönköpings län har en segregerad arbetsmarknad och i likhet med övriga landet återskapas detta genom könsbundna utbildningsval. Kvinnor arbetar till lika stor del i offentlig som i privat sektor i länet medan män arbetar till största delen i privat sektor. Bransch Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske 81 % 19 % Tillverkning och utvinning 74 % 26 % Energiförsörjning; miljöverksamhet 83 % 17 % Byggverksamhet 93 % 7 % Handel 57 % 43 % Transport och magasinering 77 % 23 % Hotell- och restaurangverksamhet 41 % 59 % Information och kommunikation 71 % 29 % Finans- och försäkringsverksamhet 46 % 54 % Fastighetsverksamhet 68 % 32 % Företagstjänster 56 % 44 % Offentlig förvaltning och försvar 45 % 55 % Utbildning 23 % 77 % Vård och omsorg; sociala tjänster 15 % 85 % Kulturella och personliga tjänster m.m. 42 % 58 % Okänt 41 % 59 % Tabell 1: Fördelning mellan män och kvinnor inom olika branscher i Jönköpings län. 18 När det gäller företagandet är det ofta mer könssegregerat än arbetsmarknaden i övrigt, även om kvinnor är verksamma som företagare i alla branscher, inkluderat till- 18 Källa raps, SCB Förstudie FKF Jönköping 13 (40) Kontigo AB 2012.10.07

verkningsindustrin i Jönköpings län. Kvinnor återfinns dock i högre utsträckning inom de områden som Regionförbundet lyft fram inom ramen för program FKF t.ex. tjänste- och servicesektorn, kreativa och kulturella näringar, vård och omsorg. Även kvinnors deltidsarbete och flexibla arbetstider inom den offentligt finansierade vårdoch omsorgssektorn har betydelse för företagandet. Länet står delvis inför större utmaningar än andra län, när det gäller att främja kvinnors företagande. I jämförelse med riket som helhet hamnar länet t.ex. långt ner på rankingen i Jämställt företagarindex som tas fram årligen av Företagarna (2012) med avseende på andelen kvinnor av samtliga företagare i länet och andelen företagare av kvinnor i arbetsför ålder. Endast Tranås hamnar på riksgenomsnittet (se tabell nedan). Stockholms län har högst andel kvinnor bland företagarna, 32,4 % och Jönköpings län har lägst andel med 25,3 % i statistiken. När det gäller andelen unga företagarkvinnor är dock bilden något ljusare och länet återfinns på plats 1o i 2012 års index och Jönköpings kommun på plats 12. Flera kommuner i länet ligger dock mycket långt ner i förhållande till andra svenska kommuner även för detta index. I tabellen nedan har kommunerna i länet placerats in i olika kategorier utifrån statistiken Högre andel kvinnor i gruppen företagare än riksgenomsnittet (över 30 % Andel kvinnor i gruppen företagare nära riksgenomsnittet (27-29%) Lägre andel kvinnor i gruppen företagare än riksgenomsnittet (under 27 %) Hög andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder (över 5 %) Andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder nära riksgenomsnitt (4-5 %) Låg andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder (under 4 %) Tranås (27,3% och 4,0) Mullsjö (28,8% och 3,8 %) Aneby (22,3 och 4,2) Vaggeryd (25,4% och 4,0) Vetlanda (25,0 och 4,1) Tabell 2: Andel företagare bland kvinnor i arbetsför ålder samt andelen kvinnor i gruppen företagare. 19 Även i den statistik som tas fram av PAR hamnar Jönköpings län sist i statistiken för 2011 med 23,5 % näringsaktiva kvinnor (riksgenomsnitt 26,6 %) och 15 % kvinnor i styrelser i länets företag (riksgenomsnitt 19.2 %). 20 Eksjö (24,1% och 3,8 %) Gislaved (26,0% och 3,8 %) Gnosjö (24,0% och 3,8%) Habo (23,4% och 3,1 %) Jönköping (25,7% och 2,8 %) Nässjö (25,7% och 3,5%) Sävsjö (21,2% och 3,8 %) Värnamo (25,8 % och 19 Källa för statistiken Företagarna (2012) Fakta om kvinnors företagande 2012. Rapport från Företagarna Mars 2012. Den modell som vi använt i tabellen utgår från en studie av Hedfeldt, Mona (2008) Företagande kvinnor i bruksort. Arbetsliv och vardagsliv i samspel. Örebro Studies in Human Geography. Örebro Universitet. 20 Statistiken bygger på 2011 års siffror för aktiebolag, försäkringsaktiebolag, bankaktiebola, ömsesidiga försäkringsbolag, sparbanker och ekonomiska föreningar samt bolagsmän i handels och kommanditbolag med fler än fem anställda. Se http://www.par.se/sv/om- PAR/Pressreleaser/110303---Kvinnligt-foretagande-okar--i-snigeltakt Förstudie FKF Jönköping 14 (40) Kontigo AB 2012.10.07

Studien Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2011) visar samma mönster, dvs. att Jönköping i jämförelse med övriga landet har en lägre andel (19,1 %) företag som drivs av kvinnor. Det gäller även jämförelser med angränsande län som t.ex. Kalmar (23,9 %). Halland ett annat angränsande län har också en lägre andel (19.8 %) än riket som helhet. När det gäller nyföretagande ligger dock Jönköpings län över riksgenomsnittet och år 2010 startades 33 % av de nya företagen av kvinnor i Jönköpings län jämfört med 32 % i riket som helhet. 21 Sedan 2006 har andelen nyföretagare som är kvinnor stigit 3 %. Samtidigt ger statistiken bara en del av bilden och den måste tolkas i sitt sammanhang. Dessutom finns fortsatt brister i statistiken, olika källor ger delvis skilda resultat för Jönköpings län Studien Företagens villkor och verklighet (Tillväxtverket, 2011) visar att den största andelen företag ledda av kvinnor i Jönköpings län återfinns inom Kultur, nöje, fritid & annan service (25 %), Handel (22 %), Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik (14 %), Tillverkning (13 %), Hotell & Restaurang (9 %) och Vård- och omsorg (8 %). De stora skillnaderna i jämförelse med riket som helhet är en högre andel inom Tillverkning (13 % jämfört med 4 % för riket) och en lägre andel inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik (14 % jämfört med 22 % för riket). Resultaten från Företagens villkor och verklighet visar att tillväxtviljan är högre bland kvinnoledda företag i Jönköpings län än i riket som helhet. I studien anger nästan hälften (47 %) av företagen ledda av kvinnor att de vill växa både vad gäller omsättning och antalet anställda. Motsvarande siffra för riket är 37 % och endast Norrbotten och Jämtland har högre andel företagare som vill växa genom att anställa. När det gäller tillväxthinder uppvisar statistiken från länet i stor utsträckning på samma mönster som riket som helhet. Brist på egen tid upplevs som det största hindret. Konkurrens från andra företag, lagar och myndighetsregler är också hinder som många företagare anger, även om dessa faktorer tycks ha något lägre betydelse i Jönköpings län än i riket som helhet. När det gäller lönsamhet anger 17 % det som ett hinder i Jönköpings län, vilket är jämförbart med rikets 18 %. Däremot anger vart femte företag (20 %), som leds av en kvinna i Jönköpings län att tillgången till lämplig arbetskraft är ett tillväxthinder, jämfört med 14 % i riket som helhet. 4.2 Tidigare studier av infrastrukturen för kvinnors företagande Som nämnts i inledningen har studier och forskning bl.a. i Jönköpings län visat på betydelsen av att analysera den sociala och organisatoriska infrastrukturen för kvinnors och mäns företagande. Om vi vill belysa företagsklimatet i en region och infrastrukturen måste vi bredda dessa begrepp. Det är fortsatt sällsynt att regioner lyfter fram en bred arbetsmarknad för kvinnor samt en väl utbyggd omsorg som viktiga delar av ett gott företagsklimat. Vi behöver ta hänsyn till sociala strukturer i form av familjeband och offentligt finansierade tjänster som barn- och äldreomsorg, organisatoriska strukturer i form av rådgivning, stöd och service som erbjuds av företags- 21 Den här statistiken omfattar företag med 0-47 anställda med minsta omsättning på 200 000 kr per år och i statistiken finns inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske, fastighet och finans med. Förstudie FKF Jönköping 15 (40) Kontigo AB 2012.10.07

främjare (som i den här förstudien), och kulturer och värderingar som råder i regionerna samt våra bilder av vem som är företagare och vem som är företagsam. 22 I Strategi för kulturella och kreativa näringar i Jönköpings län belyses även den kulturella infrastrukturen i termer av det offentliga kulturlivet, barn- och ungdomsverksamhet och föreningsliv. Vi behöver, för att kunna skapa ett gott företagsklimat, förstå lokala och regionala genus/könskontrakt och vad som påverkar kvinnors och mäns olika roller på arbetsmarknaden. Roller som har betydelse för valet att bli företagare eller inte och för branschval. De lokala genuskontrakten kan skilja sig mellan olika delar av ett län som Jönköping, och därmed vad som uppfattas som kvinnligt och manligt. Det skapar både möjligheter och hinder när det gäller att öka kvinnors företagande i olika lokalsamhällen och inom olika branscher. Ett gott företagsklimat innebär att hänsyn tas till skillnaderna mellan villkor för kvinnors och mäns företagande samt insatser som leder till hållbar förändring. Kvinnorna har haft huvudansvaret för barnen och deras män för familjens försörjning. Så är fallet såväl för de ensamma företagerskorna som för dem som driver företag tillsammans med sina män eller med någon som de inte är gifta eller sambo med. 23 Ovanstående citat är från en rapport utgiven av Nutek (idag Tillväxtverket) Kvinnors företagande, en avspegling av samhället. Kvinnor som företagare i Gnosjö och Jönköping. 24 Framförallt Gnosjö i Jönköpings län, som ofta lyfts fram i termer av ett gott företagsklimat, har intresserat forskare ur olika aspekter. Samtidigt som många kvinnor och män i kommunen är företagare är andelen kvinnor lägre än i många andra kommuner (se avsnitt 4.1). Forskaren Katarina Pettersson 25 beskriver i sin avhandling Företagande män och osynliggjorda kvinnor där hon granskat bilden av Gnosjö att företagandet betraktas som en domän för män, medan hem och familj är en domän för kvinnor. En liknande bild återfinns i Caroline Wigrens 26 avhandling om Gnosjöandan där många av de män som hon intervjuade gav uttryck för att kvinnors roll var att ta hand om familjen. Även i en studie av Ylva Saarinen 27 där hon intervjuade företagsfrämjare och företagare (kvinnor) i olika branscher, med olika storlek, framkommer liknande mönster. Dessa studier lyfter fram osynligheten i kvinnors företagande där många kvinnor inte identifierar sig med rollen som företagare, företagsfrämjarna ser kvinnor som med- 22 Se t.ex. Danilda (2001) Finns det ett speciellt företagsklimat för kvinnor som driver företag? I Ekstedt. Eskil (red.), Kunskap och handling för företagande och regional utveckling, Arbetsliv i omvandling, Arbetslivsinstitutet, 2001:4 23 sid 71-72, Javefors Grauers, Eva (2004) Kvinnors företagande, en avspegling av samhället. Kvinnor som företagare i Gnosjö och Jönköping. Nutek R 2004:3 24 Javefors Grauers, Eva (2004) Kvinnors företagande, en avspegling av samhället. Kvinnor som företagare i Gnosjö och Jönköping. Nutek R 2004:3 25 Pettersson, Katarina 82002) Företagande män och osynliggjorda kvinnor. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet 26 Wigren, Caroline (2003) The spirit of Gnosjö The Grand narrative and Beyond. Jönköping: Jönköping International Business School. 27 Saarinen, Ylva (2002), Kvinnors företagande i Gnosjö. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen. Förstudie FKF Jönköping 16 (40) Kontigo AB 2012.10.07

hjälpare i företagen snarare än som affärspartners, och föreställningar om att kvinnor som företagare endast återfinns i vissa branscher eller driver hobbyföretag återskapas. Studierna visar på hur kvinnor (som grupp) i högre grad än män (som grupp) anpassar sig efter omgivningens förväntningar när det gäller ansvar för hem och familj och den manliga företagarvärlden. Såväl bransch som verksamhetsort och kompanjonskap har betydelse för företagandet och det finns en tydlig könsmärkning. Det kan dock konstateras att arbetet med ekonomi inom tillverkningsföretagen är ett kvinnligt område men inom detaljhandeln ett manligt område. Inom detaljhandeln ligger detta arbete på företagsledningsnivå och utförs av de manliga företagarna men så är inte fallet då det utförs av de kvinnliga företagarna inom tillverkningsindustrin, 28 Både i det regionala strukturfondsprogrammet för Småland och Öarna och OECD rapporten för Småland-Blekinge riktas också uppmärksamheten på att det finns lägre förväntningar på kvinnors än mäns företagande samt att möjligheterna till ekonomisk avkastning på affärsidéer från kvinnor värderas lägre. 29 De föreställningar som finns om vilka företag som är värdefulla skapar hinder för kvinnors företagande och samhället bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor som är entreprenörer och de företag som de skapar. 30 Gun Hedlund och Mona Hedfeldt vid Örebro universitet 31 har studerat regionala partnerskap i bl.a. Jämtland och Jönköping samt om dessa är ett hinder eller en resurs för kvinnors företagande. I deras studier framkommer att fokus i partnerskapen främst är att öka nyföretagande bland kvinnor snarare än insatser för tillväxt i de branscher där många kvinnor redan idag driver företag. De rekommenderar därför mer satsningar på etablerade företag(are) och branschspecifik kompetens inom företagsrådgivningen. Inom ramen för program FKF i Jönköping har också Regionförbundet valt att framförallt stödja projekt som vänder sig till etablerade företagare. Hedlund och Hedfeldts studier anknyter också till behovet av att ta hänsyn till olika infrastrukturer för att skapa ett gynnsamt företagsklimat både för kvinnor och för män som driver företag. Det tar t.ex. upp att frågor som nattdagis för dem som driver företag i turist- och servicebranscher idag inte betraktas som en del av en viktig infrastruktur. 4.3 Jämställdhet och policies för regional utveckling i Jönköping Det finns en insikt i Jönköpings län om behovet av satsningar för att förbättra villkoren i länet och i verksamhetsplan och budget för Regionförbundet 2012 betonas att insatser för kvinnors företagande är angelägna. Däremot är jämställdhet, jämställdhetsintegrering och villkoren för kvinnors och mäns företagande i stor utsträckning 28 Sid 71, Javefors Grauers, Eva (2004) Kvinnors företagande, en avspegling av samhället. Kvinnor som företagare i Gnosjö och Jönköping. Nutek R 2004:3. 29 Sid 92, Tillväxtverket (2001) Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Småland och öarna 2007 2013. 30 Sid 21, OECD (engelsk originalversion) och Regionförbundet Södra Småland (svensk översättning) (2012) OECD territorial Reviews Småland Blekinge, svensk version. Rapport 31 Vinnova (2011) Kvinnors företagande. Konferensdokumentation. Kvinnors företagande forskning, politik och praktik. Resultat från 10 forskningsprojekt. Konferens den 2 september 2011. Förstudie FKF Jönköping 17 (40) Kontigo AB 2012.10.07

osynliga i de regionala analyser, strategier och uppföljningar/utvärderingar som vi tagit del av i samband med förstudien (se bilaga 2 för referenser till dokument som studerats). I de fall företagande tas upp handlar det främst om att öka företagandet bland kvinnor. Företagsfrämjande insatser föreslås för grupper som inte tillhör normen och kön osynliggörs i satsningar på t.ex. ungdomar och utrikes födda. Språket återskapar normer genom att planer och strategier väljer att betona kvinnors företagande och inte tala om kvinnors och mäns företagande. Genom att inte betona insatser för entreprenörskap bland unga kvinnor och män, insatser för utrikes födda kvinnor och utrikes födda män osv. Det medför också svårigheter att följa upp effekterna av olika insatser för kvinnor och män. Ett område som problematiseras i det underlag vi tagit del av bl.a. i rapporten Jönköpings län i ett omvärldsperspektiv är inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män som är större i länet än i övriga landet. Här saknas dock jämförelser mellan anställda kvinnor och män, mellan kvinnor och män med olika utbildningsnivåer, mellan kvinnor och män som är företag(are) i olika branscher. Ett annat område som problematiseras, bl.a. i rapporten Tillväxtpolitik för Region Jönköping, är kommunikationer och pendling med koppling till kvinnors och mäns geografiska arbetsmarknader. För större grupper och särskilt kvinnor är arbetsmarknaderna i länet mindre och mer geografiskt begränsade. På längre sikt är det naturligtvis inte rimligt att t.ex. Aneby, Sävsjö och Värnamo är mer eller mindre isolerade arbetsmarknader för kvinnor. 32 I Tillväxtverkets genomgång av de Regionala Utvecklingsprogrammen (RUP) noteras också för Jönköping att programmet lyft fram betydelsen av kollektivtrafik samt analyser av pendlande ur ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom noteras vikten av att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden och att öka insikten om jämställdhetens betydelse för hållbar tillväxt. När det gäller andra program uppmärksammar Tillväxtverket det strukturerade arbetet inom landsbygdsprogrammet i Jönköpings län som ett gott exempel med koppling till jämställdhet. 33 I utvärderingen av det Regionala Utvecklingsprogrammet (RUP) för länet framkommer att horisontella kriteriet jämställdhet vid projektansökningar fungerat som ett sätt att tvinga aktörer att tänka strategiskt och bredda sin verksamhet. Bland resultaten beskrivs ett VD-nätverk för kvinnor. Samtidigt framkommer att det finns flera projekt som i ansökningarna haft skrivningar om jämställdhet, men där perspektivet inte kommit till uttryck i genomförandet. Enstaka projekt som utvärderats har haft jämställdhet som övergripande mål. Det låga intresset i näringslivet, den låga medvetenheten om ojämställdhetens konsekvenser och den låga medvetenheten om att länet har problem med ojämställdhet är några av de svagheter som också lyfts fram i en slutrapport från en omfattande sats- 32 sid 125 33 Tillväxtverket (2011) Att välja jämställdhet, Regeringsuppdrag att utreda och beskriva förekomsten av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Förstudie FKF Jönköping 18 (40) Kontigo AB 2012.10.07

ning på ett projekt för jämställdhetsintegrering i Jönköpings län Lika Möjligheter. De insatser som föreslås är bl.a. utbildning, nätverk, stödjande åtgärder och hjälpmedel och opinionsbildade. 34 Den strategi som tagits fram för kulturella och kreativa näringar i Jönköpings län (KKN-strategin) och Kulturplanen för 2012-2014 i länet är de underlag som belyser jämställdhetsaspekter i större utsträckning. Här betonas bl.a. att kulturen kan vara ett hinder för nyföretagande och det finns mål i KKN-strategin med koppling till andelen nya företag ledda av kvinnor/män. Av Kulturplanen framgår att jämställdhetsperspektivet ska integreras och att jämställdhetsarbetet är nödvändigt för att nå de kulturpolitiska målen. Kvinnor är mer benägna att starta företag inom tjänstesektorn och KKN än inom exempelvis traditionell verkstadsindustri. En tröskel för nystart kan vara att det råder en kultur med manliga värderingar samt att stödsystem för nyföretagandet i länet inte har tillräckligt mycket kunskap om KKN 35 Det regionala strukturfondsprogrammet för Småland och Öarna har mer utvecklade skrivningar avseende genus/jämställdhetsperspektiv och delar av programmet kan fungera som en av flera modeller för utformningen av framtida program i Jönköpings län. Ett exempel är att indikatorer i programmet delats upp både på kvinnor/män och utrikes födda kvinnor/män. Det finns också mer kvalitativa analyser av genus/jämställdhet även om jämställdhetsperspektivet inte fullt ut integrerats i t.ex. beskrivningar av insatsområdet Innovation och förnyelse. 4.4 Näringslivs- och branschstruktur ur ett jämställdhetsperspektiv I den funktionsanalys av innovationssystemet i Småland-Blekinge som Kontigo genomfört framkommer att trä- och skog, tillverkningsindustrin och upplevelseindustrin var de branscher som de innovationsfrämjade aktörerna vände sig till. Utifrån det underlagsmaterial vi studerat inom ramen för förstudien (se bilaga 2) kan vi konstatera att tillverkningsindustrin lyfts fram och problematiseras i stor utsträckning. Tillverkningsindustrin är av stor betydelse för regionen, som också har en mindre arbetsmarknad för tjänster än riket som helhet. Kvinnor driver i högre grad tillverkningsföretag i Jönköpings län än i övriga delar av landet (se avsnitt 3.1) Andra näringar uppmärksammas inte på samma sätt även om behovet av att diversifiera näringslivet framkommer både i studier, i strategier och i utvärderingar. I flera underlag betonas behovet av kunskapsintensiva tjänster (t.ex. IT, finansiella tjänster, marknadsföring, design) i länet och i några även behovet av utveckling och satsningar inom personliga tjänster. OECD rapporten för Småland-Blekinge föreslår satsningar inom turismsektorn. Tjänstesektorn relateras dock i stor utsträckning till de behov som finns av komplementerande och stödjande tjänster till tillverkningsindustrin. 34 Länsstyrelsen, ESF - rådet och regionförbundet (2007) Lika Möjligheter Erfarenheter från ett jämställdhetsintegreringsprojekt i Jönköpings län. 35 Sid 6 Förstudie FKF Jönköping 19 (40) Kontigo AB 2012.10.07

I Tillväxtpolitik för Region Jönköping återfinns dock skrivningar om flera olika näringar även om det saknas mer gedigna analyser av t.ex. specialisering inom vård och omsorg. En näring där många kvinnor är anställda och företagare. Däremot finns i samma rapport en gedigen analys av specialisering inom just tillverkningsindustrin. Ett hinder för analyser av tjänstenäringar är att den statistik som finns ofta släpar efter och inte är lika detaljerad som för tillverkningsindustrin. En studie av genusaspekter på SNI-koden visar att i tjänstebranscher där många kvinnor är verksamma finns ofta färre koder på detaljnivå. 36 Inom vård och omsorg finns en stor tillväxtpotential och inte minst med koppling till IT, vilket får allt större uppmärksamhet både i Sverige och inom EU. Såväl ur ett jämställdhets- som ett tillväxtperspektiv är det därför viktigt att analyserna fördjupas inom denna näring i Jönköpings län. Genom analyser av olika näringar där många kvinnor är verksamma skapas bättre förutsättningar att uppnå effekter i det företagsfrämjande systemet. I verksamhetsplan och budget för Regionförbundet 2012 betonas också insatser för nya företag och branscher, framförallt inom tjänstesektorn. Här nämns speciellt insatser för att främja kulturella och kreativa näringar och i KKN-strategin konstateras att länet har en låg andel företag(are) inom dessa näringar. KKN-strategin belyser en rad utmaningar och möjligheter för länet i detalj. Både i KKN-strategin och Kulturplanen 2012-2014 för länet finns också en rad förslag kopplat till behovet av kompetensutveckling för och nätverk i det företagsfrämjande systemet, inkluderat Science Park systemet. Infrastrukturen behöver stärkas och det behövs ökade kunskaper om de villkor som råder inom KKN i det företagsfrämjande systemet. De föreställningar som finns om att näringen inte skapar riktiga jobb och att tjänsterna inte behövs behöver motverkas. Sammantaget finns flera intressanta ansatser med koppling till KKN och även i utvärderingen av projekt inom RUP återfinns beskrivningar av innovativa projekt som vänt sig till KKN. Enskilda lokala satsningar och resultat från olika projekt behöver dock integreras i den övergripande strategin. Fortsatta analyser av och satsningar på tjänstenäringar är centralt för att bredda synen på företagandet. Det är viktigt för att länet ska kunna ta sig an de utmaningar man står inför i en omställning från traditionell tillverkningsindustri. I underlag för RUS, 2012 Region Jönköping 2025 beskrivs de mobila medborgarna som söker sig till intressanta arbetsmarknader och livsmiljöer. Entreprenörskap i moderna regioner drivs av tillgången på välutbildad arbetskraft med kunskaper som kan omsättas i tjänsteverksamheter. 36 Nutek (2006) Klassificering och perception en studie av genusaspekter på SNI-koden som klassificeringsverktyg av näringsgrenar. R 2006:20. Förstudie FKF Jönköping 20 (40) Kontigo AB 2012.10.07

5 Det företagsfrämjande systemet I detta kapitel beskrivs de aktörer som utgör det företagsfrämjande systemet i Jönköpings län och en nulägesbeskrivning ges av hur aktörerna idag arbetar med jämställdhetsintegrering och främjande av kvinnors företagande. Vi beskriver även hur aktörerna förhåller sig till främjande av kvinnors företagande, vilka hinder de ser för kvinnors företagande, vilken kunskap och kompetens de upplever att de har i frågan samt vilken kunskap och kompetens de anser behövs för ett mer effektivt främjande av kvinnors företagande. Avslutningsvis beskrivs hur Regionförbundets arbete och roll ser ut vad gäller främjande av kvinnors företagande. Kapitlet baseras främst på de intervjuer som genomförts med de företagsfrämjande aktörerna. 5.1 Aktörer i det företagsfrämjande systemet Stöd till företag(are) omfattar olika aktörer samt olika typer av tjänster och verksamheter. En del av förstudien har inneburit att söka inventera och kategorisera olika typer av tjänster kopplat till vilka aktörer som erbjuder dessa tjänster. En utgångspunkt när vi tittar på det företagsfrämjande systemet är entreprenörskapets olika faser. För detta har vi använt oss av en modell som tydliggör inom vilka av entreprenörskapets faser olika främjande aktörer verkar. Modellen ger på ett enkelt sätt en bild av faserna i utvecklingen av entreprenörskap som kan tjäna som stöd för en analys av de olika typer av insatser och tjänster som bör kunna erbjudas och vilka aktörer som erbjuder vad i de olika faserna. Verkligheten är naturligtvis mer komplex. En entreprenör kan ha flera idéer samtidigt som befinner sig i olika faser. Kedjan är heller inte rak utan det kan krävas omtag för att en idé skall kunna omsättas till ett företag. Med utgångspunkt i modellen kan dock arbetsdelning, samverkan, överlappning och uppdrag för de olika aktörerna tydliggöras med särskilt fokus på hur förutsättningarna ser ut för kvinnor och män att ta del av var och en av det företagsfrämjande systemets faser. Inom ramen av förstudien har Kontigo genomfört intervjuer med ett urval av de aktörer som utgör det företagsfrämjande systemet i Jönköpings län. Dessa, och vilken fas de är verksamma inom. Som vi kan se är en majoritet av aktörerna verksamma inom mer än en fas. ALMI Företagspartner Jönköping AB: ALMI vänder sig till alla som vill starta eller som driver företag, men har via moderbolaget i uppdrag att arbeta särskilt mot olika grupper, som kvinnor, unga och utrikes födda. Utöver den ordinarie verksamheten driver ALMI i Jönköping ett EU-projekt med inriktning mot affärsutveckling (bl.a. lönsamhetsstyrning och marknadsföring) för kvinnor som driver företag samt ansvarar för ett program om köp av företag (ägarskiften) som särskilt vänt sig till kvinnor. Nyföretagarcentrum i Jönköping och Nyföretagarcentrum i Vetlanda: Nyföretagarcentrum erbjuder kostnadsfri rådgivning och till blivande företagare och företagare i uppstartsfasen. Förstudie FKF Jönköping 21 (40) Kontigo AB 2012.10.07