1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner 4 Desinfektion 5 Referenslista 6 Vårdkedjeprogram har framarbetats av: Vårdhygien NU-sjukvården
2 Ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare. Utför alla omläggningar aseptiskt d v s bevara det rena rent. Utför inga omläggningar samtidigt som pågående bäddning, städning eller matservering. Ren rutin Vid ren rutin används höggradigt rena instrument d v s rengjorda och desinfekterade instrument, höggradigt rent förbandsmaterial och kranvatten. Kranvattnet skall vara färsktappat från kran som används dagligen. Vattnet skall rinna någon minut och vara kroppstempererat. Vatten från egen brunn skall vara kontrollerat med avseende på bakterieförekomst innan det används. All hantering av höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer. Ren rutin används vid: Kroniska bensår Trycksår Förorenade sår, t ex traumatiska sår i det akuta skedet Operationssår efter det första postoperativa dygnet Omläggning med ren rutin Duka, med desinfekterade händer, upp höggradigt rena instrument och förbandsmaterial på väl rengjord och desinfekterad yta. Förbandsmaterial Kompresser, förband och annat förbandsmateriel skall vara höggradigt rena.
3 Steril rutin Steril rutin används vid: Sår som står i förbindelse med oklar fistelgång, led eller annan djupare, normalt steril vävnad Operationssår första postoperativa dygnet Operationssår så länge det finns dränage Infektionskänslig patient (avgörs av läkare) Vid steril rutin används sterila instrument, förband och sterila lösningar. Desinfektera händerna innan hantering av det sterila godset. Ta fram sterilt material samt steril koksaltlösning. Sterila artiklar förvaras i sin avdelningsförpackning i en torr och dammfri miljö i speciellt rum eller stängt skåp. Öppna inte transportförpackningar i det rum där det sterila godset förvaras.
4 Basala hygienrutiner Handhygien/handdesinfektion Grunden för god handhygien i vården är att ha hel hud, inte bära armbandsklocka och/eller smycken på händer och underarmar. Naglarna skall vara kortklippta och omålade, det är inte heller tillåtet med påbyggda naglar eller lösnaglar. Arbetsdräkten skall vara kortärmad i patientnära arbete. Handdesinfektion skall göras före och efter alla vårdmoment, orent arbete samt användning av handskar. Gör så här: Tag rikligt, 2-4 ml, med handsprit Gnid in händerna, glöm inte fingertoppar och tumgrepp, vid behov också underarmar Fortsätt att gnida in handspriten tills händerna är torra, då har full effekt uppnåtts Handtvätt Handtvätt görs när händerna är synligt smutsiga eller känns kladdiga och även efter vård av patient med misstänkt eller känd gastroenterit. Handtvätten skall alltid efterföljas av handdesinfektion. Handskar Handskar skall användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar. Handskar är för engångsbruk och får inte användas till flera patienter/vårdtagare. Handskar måste även bytas mellan olika vårdmoment. Mikroorganismer tillväxer snabbt under handskar och skall inte bäras längre än nödvändigt. Handskar kan sprida smitta om de används på fel sätt. Plastförkläde Engångsplastförkläde skall alltid användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar. Det skall även användas vid kontakt med patienten/vårdtagaren eller dennes säng. Kasseras direkt efter användning. Om arbetsdräkten förorenas: byt den direkt. Stänkskydd Visir eller skyddsglasögon kombinerat med munskydd skall användas när risk för stänk mot ansiktet finns.
5 Desinfektion Värmedesinfektion används för att avdöda mikroorganismer och därigenom förhindra smittspridning via instrument och utensilier. Desinfektion med fuktig värme, vatten eller ånga vid 85-90 grader C i cirka 1 minut är effektiv, snabb, kontrollerbar, bra ur miljösynpunkt och mest ekonomisk. Idag skiljer man huvudsakligen på två olika typer av desinfektionsapparater för olika användningsområden: spoldesinfektor diskdesinfektor Spoldesinfektor En spoldesinfektor är främst avsedd för tömning av vätskor och ger samtidigt möjlighet till renspolning och desinfektion (smittrening). Processen är kort, några minuter och avsedd för bäcken, urinflaskor och sugflaskor. Den är inte avsedd för instrument. Diskdesinfektor Processen i diskdesinfektorn innefattar sköljning, diskning och värmedesinfektion. Processtiden är mellan 45-55 minuter och avslutas med desinfektion där temperaturen går upp till minst 85. Den är avsedd för instrument, handfat, skålar etc. Den har ingen utslagsfunktion. Placera godset direkt i diskdesinfektorn och diska det direkt efter användandet. Båda dessa typer av maskiner är avsedd för flergångsartiklar som tål hög temperatur. Placera godset enligt bruksanvisning Överlasta aldrig maskinen Använd godkänt och rätt typ av disk- och torkmedel Kontrollera alltid att godset är rent och torrt efter varje körning Anteckna avvikelse! Porösa material såsom disktrasor, städmaterial, tvättsvampar och skumplast ska inte köras i spol- eller diskdesinfektorer Efter desinfektion Höggradigt rena artiklar tas ut ur diskdesinfektorn med desinfekterade händer. Kontrollera att godset är rent och torrt. Placera desinfekterat gods direkt i skåp, avsett för rent material (fukt- och dammfritt) Anpassa antalet instrument efter behov, så att dessa desinfekteras kontinuerligt. Gods som ska steriliseras: Sortera och emballera desinfekterade instrument efter Sterilcentralens anvisningar Förvara godset så att renheten bibehålls i avvaktan på transport till Sterilcentralen
6 Kemisk desinfektion Används till föremål som inte tål värme. Kemiska desinfektionsmedel skall vara avsett för ytor och/eller instrument. Punktdesinfektion Punktdesinfektion utförs alltid direkt av vårdpersonal vid spill av kroppsvätskor och utsöndringar. Vid punktdesinfektion av mindre spill skall ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt användas Vid större spill skall Virkon 1% användas Tag rikligt med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt på en engångsduk och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. Städning kan utföras som vanligt av städpersonal förutsatt att korrekt punktdesinfektion är utförd. Desinfektionsmedel För att få avsedd effekt med desinfektionsmedel är det viktigt att välja rätt medel vid rätt tillfälle och i rätt koncentration. Desinfektionsmedlet får inte sprayas över en yta. Referenslista Handbok för hälso- och sjukvård OBS! Endast per länk www.sjukvardsradgivningen.se/handboken Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen 2006 Socialstyrelsens författningssamlingar (SOSFS) www.sos.se