P-märkning av byggprodukter

P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel 020 - Fönster av trä och trä/metall

2 (28) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 0 Förord 4 1 Sammanfattning 5 2 Avsedd användning 5 3 Väsentliga krav enligt Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL kapitel 8, 4 5 3.1 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter 5 3.2 Berörda avsnitt i dessa certifieringsregler 6 4 Tekniska krav 7 4.1 Funktionskrav 7 4.1.1 Lufttäthet 7 4.1.2 Regntäthet 7 4.1.3 Säkerhet mot vindlast 7 4.1.4 Värmeisolering 7 4.1.5 Säkerhet mot kondens 8 4.1.6 Vertikal last och vridning 8 4.1.7 Manövrerbarhet 8 4.1.8 Upprepad öppning och stängning 9 4.2 Material och komponenter beständighet och övriga egenskapskrav 9 4.2.1 Träprofiler 9 A Furu 9 A.1 Träråvara 9 A.2 Träkvalitet och utseendeklasser 9 A.3 Beständighetsalternativ 10 A.4 Fuktkvot 11 A.5 Densitet och årsringar 11 4.2.2 Limmade komponenter 11 4.2.3 Profil- och hörnutformning 11 4.2.4 Ytbehandling 11 4.2.4.1 Definitioner 11 4.2.4.2 Generella krav 12 4.2.4.3 Fönsterdelar som skall ytbehandlas 12 4.2.4.4 Krav på dokumentation 12 4.2.4.5 Bestämning av egenskaper efter exponering 12 4.2.5 Ytbeklädnad 13 4.2.6 Profiler av polymera material 13 4.2.7 Beslag 14 4.2.8 Glasrutor och glasning 14 4.2.9 Tätlister och fogband 14 4.2.10 Spaltventiler 15 4.3 Tilläggskrav 15 4.3.1 Brandskydd 15 4.3.2 Luftljudsisolering 16 4.3.3 Inbrottsskydd 16

3 (28) 5 Tillverkarens egenkontroll 17 5.1 Kvalitetsmanual 17 5.2 Organisation 17 5.3 Kontraktsgenomgång 17 5.4 Dokumentstyrning 18 5.5 Inköp 18 5.6 Produktidentifikation 18 5.7 Produktionsstyrning 18 5.8 Kontroll och provning 19 5.8.1 Mottagningskontroll 19 5.8.2 Kontroll under tillverkning 19 5.8.3 Slutkontroll 20 5.9 Kontroll-, mät- och provningsutrustning 21 5.10 Kontrollstatus 21 5.11 Hantering av avvikande produkter 21 5.12 Korrigerande åtgärder 21 5.13 Hantering, förvaring, packning och leverans 21 6 SPs övervakande kontroll 22 6.1 Kontrollbesök 22 6.2 Funktionsprovning av färdiga produkter 22 6.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd 23 6.4 Rapportering 23 7 Övriga krav 24 7.1 Produktbeskrivning 24 7.2 Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner 24 7.3 Märkning 24 8 Referenser 25 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Beskrivning av fönster godkända för P-märkning Dokumentation av ytbehandlingssystem Förteckning över U-värden hos P-märkta fönster och fönsterdörrar Revisionslista

13054 6053 4 (28) 0 Förord Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av byggprodukter genom SP Certifiering/SITAC. De utgörs dels av produktspecifika och dels av allmänna regler (Certifieringsregel 000 Allmänt). Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. Vid behov av preciseringar eller kompletteringar av reglerna revideras reglerna och publiceras på SP:s hemsida. Denna certifieringsregel ersätter tidigare version med samma nummer daterad februari 2010. Certifieringsregel för fönster av trä och trä/metall är fastställd av enhetschefen för SP Certifiering. April 2013 Lennart Månsson Enhetschef SP Certifiering SP Certifiering SP Sitac Box 857 Box 553 501 15 BORÅS 371 23 KARLSKRONA Tfn +46 10 516 50 00 Tfn +46 10 516 63 00 Fax +46 10 516 56 10 Fax +46 455 206 88 www.sp.se www.sp.se

5 (28) 1 Sammanfattning Denna certifieringsregel omfattar teknisk information för fönster, fönsterdörrar och vädringsluckor av trä och trä/metall. Allmän information återfinns i certifieringsregel 000. 2 Avsedd användning Fönster, fönsterdörrar och vädringsluckor av trä och trä/metall för montage i fasad eller vägg. 3 Väsentliga krav enligt Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL kapitel 8, 4 Krav enligt PBL Tillämpligt för fönster 1 Bärförmåga, stadga och beständighet X 2 Säkerhet i händelse av brand X 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö X 4 Säkerhet vid användning X 5 Skydd mot buller X 6 Energihushållning och värmeisolering X 3.1 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Krav enligt PBL BBR/EKS 1 EKS 8 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) 2 5:231 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar - Byggnadsdelar, klasser och definitioner - Klassbeteckningar 3 6:5324 Fuktsäkerhet Mark och byggnadsdelar Väggar, fönster och dörrar 4 8:231 Säkerhet vid användning Skydd mot fall Öppningsbara fönster, balkongdörrar och dylikt 8:35 Säkerhet vid användning Skydd mot sammanstötning och klämning - Glas i byggnader 5 7 Bullerskydd 6 9 Energihushållning Värmegenomgångskoefficient U-värde 9:21 Energihushållning Bostäder Klimatskärmens lufttäthet 9:31 Energihushållning Lokaler Klimatskärmens lufttäthet

6 (28) 3.2 Berörda avsnitt i dessa certifieringsregler Krav enligt PBL Avsnitt i dessa certifieringsregler där krav beaktas 1 4.1.3 Säkerhet mot vindlast 2 4.3.1 Brandmotstånd (tilläggskrav) 3 4.1.2 Regntäthet 4.2.4 Profil- och hörnutformning 4 4.2.8 Beslag 4.2.9 Glasrutor och glasning 5 4.3.2 Luftljudsisolering (tilläggskrav) 6 4.1.1 Lufttäthet 4.1.4 Värmeisolering

7 (28) 4 Tekniska krav 4.1 Funktionskrav Provfönster ska väljas så att de tillsammans kan anses representera samtliga konstruktioner som ska godkännas. Olika provfönster kan därvid provas i olika avseenden. Men för minst en konstruktion i sortimentet ska alla aktuella delprov ske på ett och samma fönsterexemplar i nedanstående ordning. Under förutsättning att övriga delprov inte bedöms påverka, behöver dock en eventuell omprovning på grund av underkännande endast ske av den underkända egenskapen. Provfönsters format ska väljas så att de minst utgör 70 % av ytan hos det största format som ska godkännas. 1. Vertikal last och vridning 2. Manövrerbarhet 3. Upprepad öppning och stängning (inkl kontroll av Manövrerbarhet efter avslutat prov) 4. Lufttäthet 5. Säkerhet mot vindlast (inkl kontroll av Lufttäthet mellan delprov) 6. Regntäthet 4.1.1 Lufttäthet Provning EN 1026 Krav Lägst klass 4 enligt EN 12207 vid provning till lägst 450 Pa (inklusive eventuell spaltventil). Fordringar tillämpas enligt alternativet läckage per ytenhet. 4.1.2 Regntäthet Provning EN 1027 metod A eller B Krav Lägst klass 5A eller 5B enligt EN 12208 4.1.3 Säkerhet mot vindlast Provning EN 12211 Krav Utböjningsklass C (<1/300) och lägst vindbelastningsklass 3 enligt EN 12210. 4.1.4 Värmeisolering Provning EN ISO 12567-1 (fönster och dörrar) eller EN ISO 12567-2 (takfönster). Beräkning Detaljerad beräkning för karm och båge enligt EN ISO 10077-2 med tillämpliga ekvationer enligt EN ISO 10077-1

8 (28) Krav Tillverkaren skall ha tillgång till och uppge korrekta U-värden för alla P-märkta konstruktioner. 4.1.5 Säkerhet mot kondens För konstruktioner som erfarenhetsmässigt bedöms ha låg risk för kondens (insida eller inuti konstruktion) behöver provning inte utföras. För nya eller obeprövade konstruktioner måste provning/beräkning utföras. Ytkondens på insida Provning NT Build 235 Beräkning Två- eller tredimensionell beräkningsmetod med övergångsmotstånd enligt EN ISO 10077-2. Krav Yttemperaturindex för insida får ej vara lägre än 0,50. Kondens inne i konstruktion Tillfällig kondensbildning kan accepteras, men måste kunna ventileras och/eller dräneras ut. Kvarstående kondens inuti konstruktionen är inte tillåten. Provning NT Build 236 men med 5 Pa tryckskillnad. Provning är normalt endast tillämplig för kopplade konstruktioner och skall utföras med de genomföringar för spaltventiler, persienner etc som kan förekomma. Krav För godkänt resultat vid provning får kondens ej bildas inuti konstruktionen. 4.1.6 Vertikal last och vridning Provning EN 14608 och EN 14609 Krav Lägst klass 2 enligt EN 13115 4.1.7 Manövrerbarhet Provning EN 12046-1 Krav Lägst klass 1 enligt EN 13115

9 (28) 4.1.8 Upprepad öppning och stängning Provning EN 1191 Krav Lägst klass 2 enligt EN 12400 (10 000 cykler) 4.2 Material och komponenter beständighet och övriga egenskapskrav 4.2.1 Träprofiler Träprofiler skall uppfylla fordringar enligt EN 14220 med de tillägg och preciseringar som anges för nedan angivna godtagbara alternativ. Trämaterialet i väderexponerade profildelar ska antingen bestå av träråvara med naturlig beständighet som minst motsvarar beständighetsklass 3 enligt EN 350-2 eller av trämaterial som genom modifiering eller behandling har givits motsvarande egenskaper. Exempel på preciseringar av godtagbara alternativ anges nedan. Andra alternativ kan efterhand godkännas och föras in i P-märkningen. Då ska förutom beständigheten även alla relevanta egenskaper för funktionen i konstruktionen beaktas som exempelvis hållfasthet, ytbehandling, limningsresultat och kompabilitet med andra material. A Furu A.1 Träråvara Vattenlagring av träråvaran får ej förekomma. Virkeskvaliteten ska vara lägst sort B enligt Nordiskt Trä Sorteringsregler alt. enligt G4-2 i EN 1611-1. Efter torkning skall virket konditioneras minst 1 dygn i 40 45ºC med en RF på 70 ±10 %. A.2 Träkvalitet och utseendeklasser Röta, mögel, blånad eller insektsangrepp, mekaniska skador, vankant eller tjurved får inte förekomma. Snedfibrighet tillåts högst 50 mm/m. På profilers framträdande eller skymda delar får märgränder, kådlåpor eller barkfickor inte förekomma. Diameter hos kvist eller kvistansamling får inte överskrida värdena i nedanstående tabell. Värdena utgörs dels av en absolut maxgräns i mm och dels av en gräns för kvistdiameterns andel i procent av bredden eller tjockleken hos den profildel där kvisten är synlig. Som information anges klassbeteckningen enligt EN 942. Tabell A.2.1 Kvistar största tillåtna diameter Framträdande och skymda ytor Dolda ytor Profiltyp Max kvistdiameter Klass Max kvistdiameter Klass mm % EN 942 mm % EN 942 Karm, båge, post etc. 20 mm 30 % J20 30 mm 30 % J30 Glasningslist, spröjs etc. 2 mm 10 % J2 2 mm 10 % J2

10 (28) Längden hos sprickor får inte överskrida värdena i nedanstående tabell. Värdena utgörs dels av en absolut gräns i mm för enskild spricka och dels av en gräns för den sammanlagda spricklängden som andel i procent av längden hos den profildel där sprickorna är synliga. Som information anges klassbeteckningen enligt EN 942. Tabell A.2.2 Sprickor största tillåtna längd Framträdande och skymda ytor Dolda ytor Profiltyp Max spricklängd Klass Max spricklängd Klass mm % EN 942 mm % EN 942 Karm, båge, post etc. Ej tillåtet J5 100 mm 30 % J20 Glasningslist, spröjs etc. Ej tillåtet J5 50 mm 30 % J10 Bredden hos sprickor får inte överskrida värdena i nedanstående tabell. Värdena utgörs av en absolut gräns i mm för enskild spricka. Som information anges klassbeteckningen enligt EN 942. Tabell A.2.3 Sprickor största tillåtna bredd Framträdande och skymda ytor Dolda ytor Profiltyp Max sprickbredd Klass Max sprickbredd Klass mm EN 942 mm EN 942 Karm, båge, post etc. Ej tillåtet J5 0,5 mm J20 Glasningslist, spröjs etc. Ej tillåtet J5 0,5 mm J10 För horisontella ytor som kan nås av vatten från nederbörd eller kondens gäller särskilda krav enligt avsnitt 4.2.3. A.3 Beständighetsalternativ Väderexponerade profildelar enligt definitionen i EN 14220 Annex B, ska uppfylla något av nedanstående fyra beständighetsalternativ. Alternativ 1 Metallbeklädnad Alternativ 2 100% av profilen ska vara kärnved. Alternativ 3 Virket ska vara impregnerat i träskyddsklass B enligt NTR Dokument nr 1 och tillverkningen ska vara godkänd enligt NTR Dokument nr 3. Bågarnas ändträytor ska ytbehandlas genom grund- och/eller täckmålning och monteras ihop med ett godkänt lim som uppfyller minst klass D4-lim (EN 204). Alternativ 4 Virket ska vara impregnerat med minst 4 mm sidointrängning i splintveden och tillverkningen ska vara godkänd enligt NTR Dokument nr 3. Bågarnas ändträytor ska ytbehandlas genom grund- och/eller täckmålning och monteras ihop med ett godkänt lim som uppfyller minst klass D4. Som alternativ till bågarnas tätning med fogmassa accepteras förutom ytbehandlingen, att ändträytorna i sin helhet ska förseglas med ett godkänt D4-lim.

11 (28) A.4 Fuktkvot Trä ska under hela processen från mottagningskontrollen till ytbehandlingen ha fuktkvot, 95 % av mätresultaten ska ligga inom den tillåtna toleransen. Ex. 10 mätningar, ingen utanför toleransen. 20 mätningar, en utanför. Vid tvist görs fuktkvotsmätning enligt CEN/TS 12169. A.5 Densitet och årsringar Trävirkes densitet ska vara lägst 450 kg/m 3 vid 12 % fuktkvot. För profildel som är väderexponerad eller där beslag ska fästas in ska årsringsbredden som medelvärde för varje lamell inte överstiga 3,0 mm och enskild årsringsbredd inte överstiga 5,0 mm. Motsvarande krav för övriga profildelar är 4,0 mm respektive 6,0 mm. Mätning ska utföras enligt EN 1310. Vid mätning ska 95 % av mätresultaten ligga inom den tillåtna toleransen. 4.2.2 Limmade komponenter Limningsprocessen vid lamellimning och fingerskarvning ska uppfylla fordringar enligt CR 022 med specificerade träkrav enligt P-märkning av fönster. Lim ska vara klassat och godkänt med minsta krav på D4 enligt EN 204 eller C4 enligt EN 12765. En förteckning av godkända limtyper finns enligt SPs förteckning Godkända trälim för tillverkning av ämnen till fönster och ytterdörrar. Lagning i träprofil kan utföras med limmad träplugg eller lagningsmassa. D3- och D2-lim enligt EN 204 accepteras mot inomhusklimat (innanför tätlist). I övrigt krävs minst D4- lim. Lagningsmassa skall vara övermålningsbar och skall för lagning i väderexponerade ytor vara väderbeständig. 4.2.3 Profil- och hörnutformning Båg- och karmprofiler skall vara utformade så att regn- och kondensvatten rinner av. Horisontella ytor på den väderexponerade sidan som kan nås av vatten från nederbörd eller kondens skall ha en minsta lutning av 1:8 (>7,1º). På dessa ytor är sprickor, märgränder eller barkfickor ej tillåtna. För att undvika fuktinträngning ska karmars och bågars fogar vara täta så att inträngningen förhindras mot väderexponerade ytor och mot ytor som kan nås av vatten från nederbörd eller kondens. Spårfräsning för infästning av fönsterbleck bör inte förekomma. Tillverkaren skall som standard erbjuda en anslutningslösning för fönsterbleck utan spårinfästning som innebär att blecket appliceras mot karmunderstycket under en droppnäsa eller motsvarande. Kund som önskar spårinfästning skall i samband med kontraktsgenomgång informeras om att den lösningen anses mindre lämplig ur beständighetssynvinkel. 4.2.4 Ytbehandling 4.2.4.1 Definitioner Fönstrets framträdande, skymda och dolda ytor definieras som begreppen visible face, semi-concealed face respektive concealed face i EN 14220.

12 (28) 4.2.4.2 Generella krav Ytbehandling av fönster kan ske med täckande färg eller transparent behandling (betsning, lasering). Täckmålning skall ske med minst två skikt till en minsta tjocklek av 100 m (torrt skikt). Transparent behandling kan täckas med klarlack på rumssidan. Ytbehandlingen skall uppfylla krav på egenskaper enligt 4.2.4.5 efter exponering enligt EN 927-3 (Testprocedur för naturlig åldring) med klassificering MEDEL enligt EN 927-1 (Klassificering och urval) för fönstrets insida, samt EN 927-5 (Bestämning av vattenpermeabilitet). 4.2.4.3 Fönsterdelar som skall ytbehandlas Alla fönstrets framträdande och skymda träytor, inklusive ändträytor, skall ytbehandlas. Därutöver gäller att träytor under ytbeklädnad och i glasfalsen skall vara impregnerade, grundade eller täckmålade utvändig glasningslist av trä skall ytbehandlas på alla sidor (inklusive ändträ) 4.2.4.4 Krav på dokumentation Fönstertillverkaren skall beskriva fönstrens ytbehandling enligt mall i bilaga 2. Dokumentationen skall omfatta följande punkter: 1. ytbehandlingssystemets leverantör, beteckning och sammansättning 2. krav på målningsunderlagets beskaffenhet 3. applikations- och torkningsteknik 4. skikttjocklek (våtfilm och torrskikt) för grund- och toppfärg 5. hänvisning till provningsrapport avseende ytbehandlingens egenskaper efter exponering enligt punkt 4.2.4.5 6. uppgift om typ av ytbehandling för olika fönsterdelar som visar att kraven enligt 4.2.4.3 är uppfyllda 7. målningsklass för färdigbehandlad yta enligt SS 184280 (beläggningens art, ytors härdighet och utseende anges för framträdande, skymda och dolda delar) 8. uppgift om fönstertillverkarens internkontroll avseende ytbehandling 9. hänvisning till underhållsinstruktioner för ytbehandlingen riktade till fönstrets brukare 4.2.4.5 Bestämning av egenskaper efter exponering Provföremål Provstyckena utformas enligt specifikationerna i EN 927-3. Provstycken för kvistgulning ska väljas med kvistar enligt CEN/TS 16359. Klimatexponering Klimatexponering sker som naturlig exponering enligt EN 927-3 i Skandinavien enligt EN 927-2, A.4 Exponeringsförhållanden. alternativt Artificiell åldring enligt EN 927-6.

13 (28) Krav på egenskaper efter exponering Ytbehandlingen skall efter exponering enligt ovan uppfylla krav enligt nedanstående tabell: Egenskap Provningsmetod Krav Blåsbildning EN ISO 4628-2 Enligt alternativet Stable Sprickbildning EN ISO 4628-4 i EN 927-2 tabell 1 Flagning EN ISO 4628-5 Vidhäftning EN ISO 2409 Kvistgulning CEN/TS 16359 ΔE 1 Vattenpermeabilitet EN 927-5 Enligt alternativet Stable i EN 927-2 tabell 1 4.2.5 Ytbeklädnad Metallprofiler och fästelement skall vara utförda av korrosionsbeständigt eller korrosionsskyddat material. Ståldetaljer skall vara rostfria, förzinkade eller isolerade från aluminiumprofilerna. Trä under beklädnad skall vara impregnerat, grundat eller täckmålat. Fog mellan trä- och metallprofil kan antingen vara diffusionstät eller ventilerad. I det senare fallet skall avståndet mellan metallprofil och trä vara minst 6 mm varvid upplagsytorna mot träet får ha högst 20 mm bredd och utgöra högst 1/3 av ytan. Utrymmet mellan metallprofil och trä skall stå i förbindelse med uteluften. Öppningar och skarvar skall utföras så att regnvatten i möjligaste mån hindras från att tränga in. 4.2.6 Profiler av polymera material Åldringsbeständighet Provning Klimatexponering (åldring) enligt EN 513. Total bestrålning 0,8 MWs/cm² för utvändiga profiler och 0,2 MWs/cm² för övriga profiler. Krav (homogena profiler) Slagseghet enligt EN ISO 179-1 eller EN ISO 179-2 får ändras högst 20 % efter åldring. Krav (expanderat material) Böjhållfasthet enligt EN ISO 178 får ändras högst 20 % efter åldring. Formstabilitet Provning EN 479 Krav Medelvärde av längdändring högst 2 % och skillnad mellan profilens sidor högst 0,4 procentenheter.

14 (28) 4.2.7 Beslag Beslags (samtliga metalldelar utom ytbeklädnad) ytbehandling skall: motsvara minst klass 3 enligt EN 1670. För beslag monterade på fönstrets insida godtas klass 1. alternativt uppfylla följande krav efter exponering* enligt EN ISO 11997-1, cykel B: 1. Ingen basmetallkorrosion i de fall där basmetallen är stål. Basmetallkorrosion innefattas därmed inte i begreppet defekt i krav 4 och 5. 2. Ingen genomgående flagning av ytskiktet 3. Ingen genomgående sprickbildning 4. Mängd/densitet defekter max betyg 3 enligt EN ISO 4628-1, tabell 1. Tolkningen av måttlig är att max 10 % av ytan får täckas av defekter. 5. Storlek på defekt max betyg 4 enligt EN ISO 4628-1, tabell 2. 6. Förändring av utseendet hos ytan i form av mattering eller kulörförändring max betyg 2 enligt EN ISO 4628-1, tabell 3. 7. Blåsbildning; max densitet 2 och max storlek 3, d.v.s. 2S3 enligt EN ISO 4628-2. *) Beslag monterade innanför inre tätningslist exponeras under två veckor och övriga beslag under fyra veckor. Barnsäkerhetsbeslag skall uppfylla fordringarna enligt Nordtest NT cons 018, SS 3587, EN 13126-1 eller EN 16281. I vissa fall är anordningar för barnsäkerhet ett krav enligt BBR 8:231. 4.2.8 Glasrutor och glasning Förseglade glasrutor Förseglade glasrutor skall uppfylla kraven för P-märkning. Montering godtas enligt MTKs anvisningar Montering av isolerrutor. Säkerhetsglas Krav på säkerhetsglas enligt BBR 8:35 och MTK Säkerhet skall identifieras vid kontraktsgenomgång. Då krav på säkerhetsglas ställs skall val och montering av glas ske enligt MTK Säkerhet. Fogmassor och fogband Fogmassor och fogband för glasning av förseglade rutor skall uppfylla krav enligt MTK- Godkännandesystem. Fogmassor för enkelglas skall uppfylla SS 818135 klass 2. 4.2.9 Tätlister och fogband Tätlisternas och fogbandens funktion utvärderas helt genom provning i full skala. Produkternas långtidsegenskaper skall dock uppfylla följande minimumkrav.

15 (28) Tätlister och fogband ska uppfylla klasser för ISO 3934 eller EN 12365-1 enligt tabellen nedan. Produkt Exponering Klass enligt ISO 3934 Klass enligt EN 12365-1 Tätlist Fogband Skyddat läge Y003001 W00303 eller W00503 Synligt mot utsida Y003002 - Skyddat läge X003001 G00303 eller G00503 Synligt mot utsida X003002 - Klasserna innebär att sättnings- och åldringsegenskaper ska uppfylla klass P3 enligt ISO 3934 och att tålighet mot ozon och solljus ska uppfylla klasserna R1 eller R2 enligt ISO 3934. Alternativet för produkter monterade i solskyddat läge är att uppfylla klass 3 (temperature grade 3 eller 5 / recovery grade 3) för åldringsegenskaper enligt EN 12365-1 efter provning enligt EN 12365-4. 4.2.10 Spaltventiler Provning Motsvarande EN 1026 Krav Fönstertillverkaren skall lämna korrekt information om luftflödet (l/s) genom spaltventil vid tryckskillnad 10 Pa. 4.3 Tilläggskrav Kraven i detta avsnitt (4.3) är inte obligatoriska. Överenskommelse kan emellertid träffas om att för vissa produkter tillämpa ett eller flera av tilläggskraven. En förutsättning för att ett godkännande av tilläggskrav skall lämnas är att funktionskrav och övriga krav enligt avsnitten 4.1 och 4.2 är uppfyllda för produkten ifråga. 4.3.1 Brandskydd Provning SIS 024820/SS 024828/SS 024827 (ISO 834/ISO 3009/ISO 3008) eller motsvarande europastandard enligt tabell nedan. Produkt Öppningsbart fönster EN 1634-1 Fast fönster EN 1364-1 Europeisk provningsmetod Krav Enligt Boverkets Allmänna Råd 1993:2 Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2. Klass indelning avseende integritet och isolering (EI) eller enbart integritet (E) med åtföljande tidskrav enligt Boverkets Byggregler avsnitt 5:23. Vid prov enligt europastandard sker klassifikation mot EN 13501-2.

16 (28) 4.3.2 Luftljudsisolering Kraven är baserade på avsnitt 4.11 i produktstandarden EN 14351-1. Provning EN ISO 10120-2 Utvärdering Vägt reduktionstal (R w ) och spektrumanpassningstermer (C och C tr ) utvärderas enligt SS-EN ISO 717-1. Normalt utvärderas C tr i frekvensintervallet 100-3150 Hz men det är möjligt att på frivillig basis redovisa värde för frekvensintervall som går ner till 50 Hz och upp till 5000 Hz i enlighet med det svenska ljudklassningssystemet. I frekvensintervall utanför 100-3150 Hz får bilaga B i EN 14351-1 inte användas. Redovisning och märkning Fönsters luftljudisolering kan uttryckas enligt följande exempel: Luftljudisolering R w (C; C tr ) = 33 (-1; -5) db Anm Vid projektering skall erforderliga säkerhetsmarginaler användas tillsammans med redovisade laboratoriemätningar för att uppnå önskad ljudisolering i fält. 4.3.3 Inbrottsskydd Provning EN 1627, EN 1628, EN 1629 och EN 1630 Krav Klass RC2 enligt EN 1627

17 (28) 5 Tillverkarens egenkontroll 5.1 Kvalitetsmanual Tillverkaren ska upprätta en kvalitetsmanual som innehåller eller hänvisar till alla dokument (specificerande dokument) och dokumenttyper (redovisande dokument) som ingår i tillverkarens kvalitetssystem. 5.2 Organisation En person skall vara utsedd som kvalitetsansvarig med befogenhet och ansvar att säkerställa kvalitetskraven och kvalitetssystemets funktion. För all kvalitetspåverkande personal skall ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden vara definierade och kommunicerade till berörd personal inom organisationen. Exempel på områden som ska omfattas: Kontraktsgenomgångar Dokumentstyrning Inköp Tillverkning Kontroll och provning Hantering av mätinstrument Hantering av avvikande produkter Korrigerande åtgärder Förvaring, packning och leverans 5.3 Kontraktsgenomgång En rutin för arbetsgången vid behandling av kontrakt skall vara etablerad. Rutinen behöver inte vara skriftligt dokumenterad men arbetet skall ske efter en checklista eller med hjälp av en för ändamålet upprättad blankett som minst behandlar följande punkter: Beställare inkl kontaktperson och telefonnummer Förteckning över erhållna handlingar och telefonbesked Fönstertyper, format och antal Ytbehandling, typ och kulör Krav avseende U-värden, brand-, ljud- eller inbrottskyddsklass Glasalternativ Övriga speciella tillverkningskrav eller avvikelser från standardlösning Önskemål om litteramärkning P-märkning Kontroll av produktionskapacitet Tidplan för leverans Önskemål om packning och leverans Pris och betalningsvillkor Varje kontrakt skall gås igenom av tillverkaren för att säkerställa att kraven är tillräckligt väl definierade och dokumenterade varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas

18 (28) tillverkaren har förmåga att uppfylla kontraktskraven. Dokumentation från sådana kontraktsgenomgångar skall bevaras. 5.4 Dokumentstyrning Rutiner skall vara etablerade för styrning av kvalitetsdokument. Till dessa räknas bl a kvalitetsmanualen inklusive rutinbeskrivningar och arbetsinstruktioner produktbeskrivningar och ritningar dokumentation av använda material och delkomponenter externa dokument (bl a P-märkningsreglerna) kontraktshandlingar och tillverkningsunderlag servicerapporter och reklamationer journalföring av kontrollaktiviteter som ingår i P-märkningen rapporter från kontrollbesök och provning Styrningen skall säkerställa att rätta utgåvor av tillämpliga dokument finns på de platser där de skall användas och förhindra oavsiktlig användning av föråldrade dokument. Dokument av externt ursprung skall vara identifierade och ha styrd distribution. Alla kvalitetsdokument skall vara tydliga och kunna hänföras till aktuell produkt eller order. Kvalitetsdokument skall hållas tillgängliga för SP och förvaras på sådant sätt att de lätt kan återfinnas. 5.5 Inköp Tillverkaren skall säkerställa att inköpta produkter överensstämmer med kraven i P-märkningsreglerna genom något av följande alternativ: Välja produkt angiven i den för P-märkningen godkända produktbeskrivningen Välja produkt från en godkännandeförteckning som P-märkningsreglerna hänvisar till Inkludera de krav och specifikationer som är en följd av de tekniska kraven i P- märkningsreglerna i inköpsinformationen till leverantören 5.6 Produktidentifikation Rutiner skall finnas för att under alla faser i produktion, leverans och montage kunna identifiera produkterna för att förhindra förväxling. Erforderlig märkning av produkt, förpackning, lagerplats etc skall ske. 5.7 Produktionsstyrning Tillverkningen skall ske under styrda och planerade förhållanden vilket bl a skall innebära att den sker enligt dokumenterade arbetsinstruktioner och övervakas och styrs på lämpligt sätt. Kriterier för godkänt utförande skall utarbetas och göras kända för produktions- och kontrollpersonal. Då så erfordras skall arbetsinstruktioner utarbetas. De ska innehålla beskrivning av arbetsgång och metoder

19 (28) hänvisning till aktuella manualer, utrustningsbeskrivningar etc uppgifter om erforderligt underhåll av maskiner och utrustning beskrivning av den styrning och kontroll som skall ske kriterier för godkänt utförande beskrivning av befogenheter och rapporteringsvägar vid upptäckt av avvikande produkter 5.8 Kontroll och provning 5.8.1 Mottagningskontroll Tillverkaren skall säkerställa att inkommande produkter inte används eller behandlas förrän kontroll eller annan verifiering visar att de överensstämmer med godkänd produktbeskrivning och med specificerade krav. Mottagningskontrollen skall bl a omfatta följande produkter träråvara eller profiler lim glasprodukter fogmassor, fogband, glasningslister etc tätlister beslag ytbehandlingsmaterial material för ytbeklädnad. För produkter från leverantörer med godkänd kvalitetskontroll (bl a förseglade glasrutor) kan mottagningskontrollen inskränkas till identifikation och kontroll av eventuella transportskador. Inkommande produkter som inte uppfyller kraven får inte användas till P-märkta produkter. 5.8.2 Kontroll under tillverkning Tillverkaren skall fortlöpande kontrollera att produktion och produkter under tillverkning överensstämmer med arbetsinstruktioner, tillverkningsunderlag och godkänd produktbeskrivning. Kontrollen skall bl a omfatta virkestorkning (fuktkvoter, processförhållanden) bearbetning till profiler (mått, träkvalitet, inneklimat) limning (limningsförhållanden, limfogskvalitet) impregnering (enligt NTR Dokument Nr 3) ytbehandling (kvalitet, processförhållanden) beslagning (utförande, mått) karm- och bågsammansättning (utförande och täthet) montage av tätlist (utförande) glasning (klossning, fogning och komprimering av fogband) märkning. Kontroll sker mot kraven i P-märkningsreglerna och godkänd produktbeskrivning. Avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas.

20 (28) Dokumentation av resultat och eventuellt vidtagna åtgärder skall ske för kontroll av virkestorkning, limning, impregnering och märkning. Mätvärden skall normalt anges med sina siffervärden. 5.8.3 Slutkontroll Tillverkaren skall granska alla produkter före leverans med avseende på mått, utförande och kvalitet. Därutöver skall en stickprovsmässig slutkontroll ske av färdiga produkter. Denna skall i tillämpliga delar minst omfatta följande moment huvudmått hörnfogars utförande springbredder mellan karm och båge beslagens montering öppnings- och stängningsfunktion montage av tätlist fogband (komprimering, täthet) glasningsutförande kvalitet ytbehandling märkning. Öppningsbara enheter skall vid slutkontroll vara fastsatta i ett läge som motsvarar verkligt montage. Den stickprovsmässiga slutkontrollen skall minst ha en omfattning enligt nedanstående tabell. Produktion av P-märkta enheter per vecka Antal enheter som skall omfattas av slutkontroll per vecka <100 1 101-250 2 251-500 3 501-1.000 4 >1.000 4 + ytterligare en per 1000 producerade enheter/vecka Resultatet från slutkontroll liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat skall dokumenteras i journaler. Därvid skall mätvärden anges med sina siffervärden. Vid konstaterade avvikelser skall ytterligare produkter kontrolleras i sådan utsträckning att felaktighetens omfattning kan bedömas. Produkter med avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen skall åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Orsakerna till uppkomna avvikelser skall utredas och korrigerande åtgärder vidtas i produktionen.

21 (28) 5.9 Kontroll-, mät- och provningsutrustning Tillverkaren skall ha rutiner för att säkerställa funktion och mätnoggrannhet hos utrustning för kontroll, mätning och provning. Mätningar och kontroller av kvalitetspåverkande egenskaper skall ske med utrustning som är identifierad och godkänd. Utrustning som används för funktionsprovning av färdiga fönster skall kontrolleras av SP. 5.10 Kontrollstatus Det skall finnas metoder, t ex märkning eller fysisk lokalisering, för att ange om en produkt eller ett parti har kontrollerats och om resultatet är godkänt eller ej. 5.11 Hantering av avvikande produkter Det skall finnas rutiner för att upptäcka och hantera avvikande produkter. Rutinerna skall omfatta sättet för identifiering, dokumentering, beslut om slutbehandling och information till berörda instanser. Det skall vara klarlagt vilka som har befogenhet att fatta beslut om att acceptera, omarbeta eller kassera avvikande produkter samt vilka som skall informeras. Rutinen skall omfatta såväl avvikande produkter under tillverkning eller i lager som reklamationer från kunder. 5.12 Korrigerande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter skall undersökas och åtgärder skall vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från internkontroll, provning och reklamationer m m skall användas som informationskällor. Resultaten av vidtagna åtgärder skall dokumenteras. 5.13 Hantering, förvaring, packning och leverans Hantering, förvaring, packning och leverans av produkter skall ske på ett planerat och styrt sätt. Lager och förrådsutrymmen skall vara anordnade så att skador eller försämring av produkter förhindras. Leverantörens anvisningar skall följas vid hantering och förvaring av material och komponenter (exempelvis glas).

22 (28) 6 SPs övervakande kontroll 6.1 Kontrollbesök Övervakande kontroll skall utföras av SP genom kontrollbesök på tillverkningsstället, normalt en till två gånger per år. Vid allvarliga anmärkningar skall ytterligare kontrollbesök utföras. Kontrollen skall omfatta granskning av material, komponenter och färdiga produkter mot krav i avsnitt 4 och mot godkänd produktbeskrivning granskning av tillverkarens kvalitetsrutiner och egenkontroll mot krav i avsnitt 5 kontroll av mätinstrument och provningsutrustningar som används i egenkontrollen uttag av provenheter för provning enligt avsnitt 6.2 6.2 Funktionsprovning av färdiga produkter Provning av färdiga produkter skall omfatta de av följande egenskaper som omfattas av certifikatet. Provning av de tre första egenskaperna skall ske i angiven ordning. Säkerhet mot vindlast (EN 12211 moment 7.3) Lufttäthet (EN 1026) Regntäthet (EN 1027 metod A) Manövrerbarhet (EN 12046-1) Luftljudsisolering (EN ISO 10140-2) Provfönster uttas enligt nedanstående tabell och fördelas på olika godkända typer och storlekar. Vid underkända provningsresultat eller avvikelser i produktionen kan ytterligare provenheter uttas. Vid upprepade godkända resultat kan antalet provenheter reduceras. Antal tillverkade fönster av godkända typer totalt per år Antal provenheter per år - 1.000 1 1.001-2.000 2 2.001-5.000 3 5.001-10.000 4 10.001-20.000 5 20.001-50.000 6 50.001-100.000 7 100.001-8 Minst hälften av provenheterna skall uttas och provas av SP eller annan av SP godtagen provningsinstitution. Övriga provenheter kan uttas och provas av tillverkaren. Dock skall provningsutrustningen vara kontrollerad och godtagen av SP.

23 (28) 6.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Om kontrollprovning och/eller granskningen av tillverkarens egenkontroll ger underkännande skall orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen. 6.4 Rapportering Den övervakande kontrollen skall rapporteras skriftligt till tillverkaren och, om certifikatsinnehavaren är annan än tillverkaren, även till certifikatsinnehavaren.

24 (28) 7 Övriga krav 7.1 Produktbeskrivning Beskrivning av fönstersystem skall ske enligt mall i bilaga 1 och av system för ytbehandling enligt bilaga 2. U-värden redovisas enligt mall i bilaga 3. 7.2 Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Skriftliga instruktioner skall finnas som innehåller erforderliga uppgifter för fönstrets hantering på byggplatsen, fönstrets montering och skötsel inklusive anvisningar för underhåll av ytbehandlingen. 7.3 Märkning Tillverkade produkter som uppfyller kraven för P-märkning skall märkas med SPs certifieringsmärke. Märketiketten skall innehålla följande uppgifter: P-märket Certifikatets nummer Certifikatsinnehavaren Tillverkaren (om annan än certifikatsinnehavaren) Eventuell klass för tilläggskrav Information för spårbarhet (exempelvis ordernummer och litterabeteckning) Märketiketten kan också innehålla följande uppgifter: Adressuppgifter till certifikatsinnehavare eller tillverkare Produktnamn/typbeteckning Eventuell funktionsklass utöver P-märkningens grundkrav Certifikatnr Fönsterfabrikant AB ABCD-fönstret Tillv.nr XXXXX Tilläggskrav klass X SPs certifieringsmärke

25 (28) 8 Referenser Boverkets Allmänna Råd 1993:2. Riktlinjer för typgodkännande brandskydd, utgåva 2. Boverkets byggregler, BFS 2011:6, BBR Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), BFS 2011:10, EKS 8 SP förteckning: Godkända trälim för tillverkning av ämnen till fönster och ytterdörrar (uppdateras årligen) CR 022 SPs P-märkningsregler för Limmade träkomponenter för snickeriprodukter Kontrollordning för MTK-godkännande av fogmaterial (MTK 011101) MTK Anvisningar: Montering av isolerrutor MTK. Säkerhet Val och montering av glas i utsatta lägen för att minska risken för personskador Nordiskt Trä. Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran (ISBN: 91-7322-175-9) NT build 235 - Windows: Resistance to condensation on the inner surface NT build 236 - Windows: Resistance to condensation inside the window NT cons 018 - Windows and french doors, child resistant devices: Strength and function NTR Dokument NR 1. Nordiska träskyddsklasser NTR Dokument NR 3. Nordiska regler för kvalitetskontroll och märkning av impregnerat trä EN ISO 178. Plast Bestämning av böjegenskaper EN ISO 179-1. Plast - Bestämning av slagseghet med charpyprov - Del 1: Ickeinstrumenterad provning EN ISO 179-2. Plast - Bestämning av slagseghet enligt Charpy - Del 2: Instrumenterad slagseghetsprovning EN 204. Lim Klassificering av termoplastiska limmer för trä för icke bärande konstruktioner EN 350-2. Träskydd - Naturlig beständighet hos trä - Del 2: Anvisningar för bedömning av naturlig beständighet och impregnerbarhet hos ett urval av i Europa viktiga träslag EN 479. Hårda PVC-profiler för tillverkning av fönster och dörrar - Värmeanalys EN 513. Hårda PVC-profiler för tillverkning av fönster och dörrar Bestämning av beständighet vid artificiell åldring

26 (28) EN ISO 717-1. Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar Del 1: Luftljudsisolering EN 927-1. Färg och lack - Ytbehandlingssystem för målning på trä utomhus - Del 1: Klassificering och urval SS-EN 927-2. Färg och lack - Färg material och färgsystem på trä utomhus - Del 2: Kravspecifikationer EN 927-3. Färg och lack Färger och färgsystem för målning på trä utomhus Del 3: Testprocedur för naturlig åldring EN 927-5. Färg och lack - Färger och färgsystem för målning på trä utomhus - Del 5: Bestämning av vattenpermeabilitet EN 927-6. Färg och lack - Färger och färgsystem för målning på trä utomhus - Del 6: Exponering av ytbeläggningar på trä med artificiell väderbeständighetsprovning genom användning av fluorescerande UV och vatten EN 942. Trävaror - Allmänna krav på virke till snickerier EN 1026. Fönster och dörrar Lufttäthet - Provning EN 1027. Fönster och dörrar Regntäthet - Provningsmetod EN 1191. Fönster och dörrar Slitage Motstånd vid upprepad öppning och stängning - Provningsmetod EN 1310. Trävaror - Rundvirke och sågat virke - Mätning av särdrag EN 1364-1. Provning av brandmotstånd - Icke bärande byggnadsdelar - Del 1: Väggar EN 1611-1. Trävaror - Visuell handelssortering av sågat virke av barrträ - Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu och Douglas fir EN 1627. Fönster och dörrar Inbrottsskydd Provningsmetod Krav och klassindelning EN 1628. Fönster och dörrar Inbrottsskydd Provningsmetod Statisk belastning EN 1629. Fönster och dörrar Inbrottsskydd Provningsmetod Dynamisk belastning EN 1630. Fönster och dörrar Inbrottsskydd Provningsmetod Handpåverkan EN 1634-1. Provning av brandmotstånd och rökskyddande egenskaper för dörrkonstruktioner, öppningsbara fönster och byggnadsbeslag - Del 1: Provning av brandmotstånd för dörrkonstruktioner och öppningsbara fönster EN 1670. Byggnadsbeslag Korrosionsmotstånd Krav och provning EN ISO 2409. Färg och lack - Ritsprov EN ISO 2813. Färg och lack Bestämning av speglande glans på icke-metallisk färgfilm vid 20 grader, 60 grader och 85 grader

27 (28) ASTM D 3359-93. Standard Test Method for Measuring Adhesion by Tape. ISO 3934. Vulkat gummi eller termoelast Tätningslister för byggnader Klassificering, specifikationer och provning EN ISO 4628-1. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 1: Allmänna principer och skalor EN ISO 4628-2. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 2: Beteckning för blåsbildningsgrad EN ISO 4628-4. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad EN ISO 4628-5. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 5: Beteckning för flagningsgrad EN ISO 4628-6. Färg och lack - Bedömning av nedbrytning av beläggningar - Beteckning för intensitet, mängd och storlek av fel - Del 6: Kritningsgrad ISO 7724. Paints and varnishes Colorimetry Part 1: Principles Part 2: Colour measurement Part 3: Calculation of colour differences EN ISO 10077-1. Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Del 1: Förenklad metod EN ISO 10077-2. Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier Beräkning av värmegenomgångskoefficient Del 2: Numerisk metod för karm och båge EN ISO 10140-2. Byggakustik - Mätning av ljudisolering hos byggnadselement i laboratorium - Del 2: Mätning av luftljudsisolering EN ISO 11997-1. Färg och lack - Bestämning av korrosionsskyddsförmåga under cykliskt varierande betingelser - Del 1: Våt (saltdimma)/torr/fuktig atmosfär EN 12046-1. Fönster och dörrar Manövreringskrafter Provningsmetoder Del 1: Fönster CEN/TS 12169. Trävaror - Sågat virke i parti - Bedömning av överensstämmelse EN 12207. Fönster och dörrar Lufttäthet - Klassificering EN 12208. Fönster och dörrar Vattentäthet Klassificering EN 12210. Fönster och dörrar Motståndsförmåga mot vindlast - Klassificering EN 12211. Fönster och dörrar Motstånd mot vindlast - Provningsmetod EN 12365-1. Byggnadsbeslag - Tätningslister för dörrar, fönster, fönsterluckor och glasfasader - Del 1: Funktionskrav och klassificering

28 (28) EN 12365-4. Byggnadsbeslag - Tätningslister för dörrar, fönster, fönsterluckor och glasfasader - Del 4: Provningsmetod för återhämtning efter accelererad åldring EN 12400. Fönster och dörrar Mekanisk livslängd Krav och klassificering EN ISO 12567-1. Termiska egenskaper hos fönster och dörrar Bestämning av värmegenomgångskoefficient med varmlåda Del 1 Fönster och dörrar EN ISO 12567-2. Termiska egenskaper hos fönster och dörrar Bestämning av värmegenomgångskoefficient med varmlåda Del 2 Takfönster och andra utskjutande fönster EN 13115. Fönster Klassificering av mekaniska egenskaper Nerhängning, vridning och manövreringskrafter EN 13126-1. Byggnadsbeslag Beslag till fönster och fönsterdörrar Krav och provningsmetoder Del 1: Allmänna krav på alla typer av beslag EN 13501-2. Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement - Del 2: Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter brandmotstånd, utom för produkter för ventilationssystem EN 14220. Trävaror - Trä och träbaserade material i ytterfönster och i ytterdörrars blad och karmar - Krav och specifikationer EN 14351-1. Fönster och dörrar Produktstandard, funktionsegenskaper Del 1: Fönster och ytterdörrar utan egenskaper för brandmotstånd och/eller rökgasläckage EN 14608. Fönster Bestämning av motstånd mot nerhängning EN 14609. Fönster Bestämning av motstånd mot vridning EN 16281. Child protective products - Consumer fitted child resistant locking devices for windows and balcony doors - Safety requirements and test methods CEN/TS 16359. Färg och lack - Färger och färgsystem för målning på trä utomhus - Bedömning av resistens mot kvistgulning SIS 024820 (ISO 834). Brandprovning Byggnadsdelar Bestämning av motståndsförmåga vid brand SS 024827 (ISO 3008). Brandprovning Byggprodukter Dörrar och luckor SS 024828 (ISO 3009). Brandprovning Byggkonstruktioner Glasade konstruktioner SS 25267. Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder SS 818135. Fönster Glasningsmaterial för enkelglasning Krav och provning. 1982

1 (3) Bilaga 1 Beskrivning av fönster godkända för P-märkning Företag: Datum: Sortimentöversikt Produkt Ritning nr, daterad Vy Vertikalsektion Horisontalsektion Formatbegränsningar Produkt min.format (b x h) max.format (b x h) Karm- och bågprofiler Virkeskvalitet: Impregnering: Ytbehandling: Karm: Båge: Post: Spröjs: Tröskel: Hörnförband Karm: Båge: Post: Spröjs: Lim: Tätning:

2 (3) Bilaga 1 Material i fyllning Isoleringsmaterial: Diffusionsspärr: Ytskikt: Stomme: Glasurtag: Limfogar Lamellimning: Längdskarvning: Hörnfogar: Kvistlagning: Ytbeklädnad Material: Ytbehandling: Tjocklek: Fastsättning: Tätlist Typ: Fabrikat: Material: Mått: Placering: Skarvning: Springbredd: Glasning Enkelglas: Förseglade glasrutor: Klossning: Fogband: Fogmassa: Kitt: Glasningslist:

3 (3) Bilaga 1 Beslag Bärgångjärn: Koppelbeslag: Uppställningsbeslag: Stängningsbeslag: Slutbleck: Lås: Glidbleck: Kompletteringar Tilluftsdon: Kompletteringar för brandskydd: Övrigt: Hanterings-, monterings och underhållsföreskrifter Hantering: Montering: Underhåll: Godkännandeklasser och egenskaper Lufttäthet: Regntäthet: Säkerhet mot vindlast: U-värden: Brandskydd: Luftljudsisolering: Inbrottsskydd: Övrigt

1 (1) Bilaga 2 Dokumentation av ytbehandlingssystem Fönstertillverkare Ytbehandlingssystem Leverantör Beteckning Sammansättning Underlagets beskaffenhet Applikations- och torkningsteknik Skikttjocklekar Egenskaper efter exponering Hänvisning till provningsrapport Klimatförhålanden och varaktighet för exponeringen Ytbehandlingens omfattning för olika fönsterdelar Målningsklasser Kontroll under tillverkning Hänvisning till instruktioner och kontrollblanketter i tillverkarens kvalitetssystem Underhållsinstruktioner

1 (2) Bilaga 3 Förteckning över U-värden hos P-märkta fönster U-värdet är framtaget för referensformat 1,2 m x 1,2 m samt ytterligare minst två olika format. Provning ska vara genomförd enligt SS-EN ISO 12567-1 och beräkning enligt SS-EN ISO 10077-2. Tillverkare: Fönsterbeteckning Fönstertyp Glas U-värde, W/(m²K) 1,2 m x 1,2 m m x m m x m Fönstertyp: Ange material och öppningssätt etc Glas: U-värde: Ange glasuppbyggnad samt typ av distansprofil LE = lågemissionsbeläggning, Ar = argon (2Ar = i två spalter) Ange om värdet är provat (p) eller beräknat (b)

2 (2) Bilaga 3 Förteckning över U-värden hos P-märkta fönsterdörrar U-värdet är framtaget för referensformat 0,9 m x 2,1 m och med glasdel 0,9 m x 1,3 m och kan kompletteras med andra format. Provning ska vara genomförd enligt SS-EN ISO 12567-1 och beräkning enligt SS-EN ISO 10077-2. Tillverkare: Fönsterdörrsbeteckning Fönsterdörrstyp Glas Fyllning 0,9 m x 2,1 m (0,9 m x 1,3 m) U-värde, W/(m²K) m x m m x m Fönsterdörrstyp: Glas: Fyllning: U-värde: Ange material och öppningssätt etc Ange glasuppbyggnad samt typ av distansprofil Ange tjocklek och typ av material (produktnamn) för värmeisoleringen Ange om värdet är provat (p) eller beräknat (b)

1 (1) Bilaga 4 Revisionslista Åtgärd - Avsnitt 3 och övriga berörda avsnitt är anpassade till BBR 19 och till Plan- och Bygglagen - Ändrade krav på träprofiler (4.2.1). Ersätter tidigare 4.2.1 och 4.2.2. - Ändrade krav på limmade komponenter (4.2.2). Ersätter tidigare 4.2.3. - Ändrade krav på profil- och hörnutformning (4.2.3). Ersätter tidigare 4.2.4. - Ändrade krav på ytbehandling (4.2.4). Ersätter tidigare 4.2.5. - Inga ändrade krav på ytbeklädnad men andra stycket är borttaget (4.2.5). Ersätter tidigare 4.2.6. - Avsnittet 4.2.6 ersätter tidigare 4.2.7. - Lägre krav på invändiga beslags ytbehandling, alternativa krav på beslags ytbehandling och alternativa standarder på barnsäkerhet (4.2.7). Ersätter tidigare 4.2.8. - Ändrade krav på tätlister och fogband (4.2.9). Ersätter tidigare 4.2.10. - Provningsstandarden för luftljudisolering är ändrad från EN ISO 140-3 till EN ISO 10120-2 (4.3.2) - Provningsstandarder för inbrottsskydd är ändrade från ENV till EN med samma nummer. Klassen är ändrad från klass 2 till klass RC2 (4.3.3) - Avsnitt 4.3.4, Industriell ytbehandling är integrerat i avsnitt 4.2.4 - Uppdatering av ett antal standarder från pren till EN. Beslutsdatum 2013-04-30 Kravet på luftljudisolering enligt 4.3.2 ändrat. 2008-07-21 Kravet på kondens enligt 4.1.5 ändrat. 2007-12-31 Kravet på hörnhållfasthet enligt 4.1.7 borttaget. 2007-10-02 Kravet på att virket ska tas från timrets centrumutbyte 2007-10-02 borttaget.