FAKTA 2014 Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården Swedish Pharmaceutical Market and Health Care 1 1
Adress: Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF Ringvägen 100, Stockholm Box 17608, 118 92 Stockholm Telefon: 08-462 37 00 Telefax: 08-462 02 92 E-post: info@lif..se Internet: www.lif.se Bilder: IstockPhoto, Gunnar Menander, Matton, PhotoDisc Medicine Today, ISBN 978-91-978292-7-4
LIF de forskande läkemedelsföretagen LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige med cirka 85 medlemsföretag. Tillsammans står LIF:s medlemmar som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige. I partnerskap med regering, landsting, statliga myndigheter och centrala hälsovårdsaktörer förbättrar LIF:s medlemmar livskvaliteten för alla patienter i Sverige, genom att utveckla det svenska sjukvårdssystemet och verka för utveckling av, tillgång till, samt korrekt användning av innovativa läkemedel och vacciner. Läkemedelsföretagen i Sverige lägger årligen 15 miljarder kronor på eget och andras forsknings- och utvecklingsarbete. Det är den näst största nettoexporterande branschen, med ett positivt handelsnetto på 26 miljarder kronor per år. LIF:s medlemsföretag har cirka 11 500 anställda i Sverige. LIF har sedan 1970-talet publicerat årliga sammanställningar som beskriver olika aspekter av hälso- och sjukvården och läkemedelsmarknaden i Sverige och internationellt. Det mesta baseras på publicerad statistik och det är en service från LIF för att underlätta för medlemmar och andra aktörer som vill vara uppdaterade på utvecklingen i Sverige. Publikationen du nu håller i din hand heter FAKTA 2014. Inför årets upplaga har vi valt att trycka en sammanfattning av de data vi ser är de mest intressanta och presentera tabellverket separat samt på www.lif.se där alla FAKTA-bilder kan hämtas. På www.lif.se finner du även LIF:s årliga FoU-rapport som redovisar mer detaljerade data om den kliniska forskningen i Sverige. Det är vår förhoppning att publikationerna kan utgöra en gemensam bas för diskussioner kring den framtida hälso- och sjukvården och läkemedelsanvändningen i Sverige. Fler diagram och tabeller På www.lif.se under Läkemedelsstatistik hittar du alla tabeller och diagram som du kan ladda hem som jpg-bilder, powerpoint och pdf. Additional tables This brochure presents facts and figures about the Swedish pharmaceutical market, with bilingual legends. Please be advised that a more detailed set of diagrams can be downloaded from our website www.lif.se under the heading Läkemedelsstatistik. 3 3
Varför detta fokus på läkemedelskostnaderna? 4 Foto: Gunilla Lundström Den svenska läkemedelsmarknaden har stagnerat. Under en rad år har läkemedelskostnaderna på nationell nivå varit oförändrade och läkemedel som insatsfaktor i sjukvården har utvecklas långsammare än övriga hälso- och sjukvårdskostnader. Denna utveckling borde logiskt sett leda till att fokus flyttades från läkemedel till andra insatser i sjukvården där kostnaderna ökar mer. Istället ökar snarast fokuset på att Anders Blanck, VD LIF pressa läkemedelskostnaderna. Det är obegripligt att det inte räcker med att kostnaderna för läkemedelsförmånen i dag är lägre än 2007 samtidigt som kostnaderna för rekvisitionsläkemedel planat ut under de senaste 3 åren. Fixeringen på läkemedelskostnaderna är oproportionerlig. Receptförskrivna läkemedel utgör bara 28 miljarder kronor av den totala kostnaden för hälsooch sjukvården som 2012 var 340 miljarder kronor. Varför ägnar vi så mycket tid åt att diskutera de 6 miljarder kronor som Receptförskrivna läkemedel ökat med under perioden 2001-2012 när vi inte alls diskuterar de resterande 126 miljarder kronorna som hälso- och sjukvårdskostnaderna ökat med? Kostnaderna för prevention och folkhälsa har också ökat med 6 miljarder under samma period och hälso- och sjukvård inom långtidsomvårdnadstjänster har ökat med 8 miljarder kronor. När stod vi senast i en panel och diskuterade dessa problem? Svaret måste vara något annat än att läkemedelskostnaderna är ett faktiskt problem. En förklaring är möjligtvis att läkemedelskostnaderna ökade kraftigt i Sverige under 1990-talet. Orsaken var att de läkemedel som idag ses som nödvändig basbehandling för magsår, depression och blodfettsrubbningar introducerades under en kort period. Förutom de medicinska framsteg som dessa innovationer bidrog till både för patienter och sjukvård lade användningen av de nya behandlingsmetoderna grunden för stora besparingar som kunde göras efter patentutgångarna. Det visar att läkemedelkostnader måste ses i ett längre perspektiv. Vid introduktion och under patenttiden är kostnaderna större men denna investering är nödvändig för att etablera en användning som möjliggör framtida besparingar när generika eller biosimilarer introduceras. Historien visar att läkemedelsutveckling varken sker linjärt i tid eller jämnt fördelat över hela sjukvården samtidigt. Läkemedelsutvecklingen styrs av genombrott i den akademiska forskningen som läkemedelsföretagen utvecklar vidare i samarbete med sjukvården fram till godkända läkemedel som kan användas i klinisk vardag. Det är märkligt att sjukvården inte ser
det kliniska samarbete som läkemedelsutveckling är som ett sätt att bedriva betald vård med inbyggd kompetensutveckling. Istället framhålls att forskning och utveckling tar tid från produktion av sjukvård. Ett sådant synsätt reducerar sjukvården till en statisk verksamhet som befäster tidigare arbetssätt och som premierar användning av gammal teknologi. Denna utveckling kan bara beskrivas som ett stort misslyckande från båda sidor. Samarbetet mellan sjukvård och läkemedelsföretag under läkemedelsutvecklingen lägger grunden till den fortsatta användningen av läkemedlet i klinisk vardag. Med den nedgång som skett vad gäller kliniska prövningar i Sverige har den gemensamma lärprocessen avbrutits. Tröskeln för att börja använda ett nytt läkemedel som dimper ner i Sverige och i Fass blir därför alltför stor. Det enda sättet att bryta den stagnation vi befinner oss i är att helt byta perspektiv och fokusera på det som är viktigt. Pengar i sig är inte viktigt! Att vi i Sverige har en ambitiös sjukvård som hela tiden strävar mot att förbättra resultaten för patienterna, det är däremot viktigt! Det bör också vara en målsättning som både läkemedelsföretagen och sjukvården gemensamt kan skriva under på. Läkemedel är inte ett problem utan en fantastisk möjliget kanske till och med den mest konkreta möjligheten att minska de framtida sjukvårdskostnaderna. Läkemedelsföretagens innovationer är lika imponerande som spelindustrins, modebranschens och musikindustrins. Läkemedel är en svensk basindustri som står för halva det svenska handelsöverskottet. Vem kan tänka sig att arbeta med något mer fantastiskt än att utveckla innovationer som hjälper människor att bli friska och må bra. Under 2000-talet har samhällets och sjukvårdens styrning inom läkemedelsområdet ökat dramatiskt och idag sysselsätter läkemedelsstyrning och -kontroll en hel yrkeskår på både statlig- och landstingsnivå. Det är dags att ifrågasätta behovet av denna rigorösa kontroll och istället fokusera på patienternas behov och på hur vi på bästa sätt kan se till så att vetenskap och framsteg kommer dem tillgodo så tidigt som möjligt. Om vi inte klarar att vända utvecklingen nu kommer vi inom en snar framtid kunna konstatera att Sverige har sämre medicinska resultat än andra länder. Svenska patienter är värda bättre än så. Det politiska systemet måste förstå att användningen av läkemedel i sjukvården är en integrerad del av forsknings- och innovationspolitiken. Inget företag investerar i forskning och utveckling av produkter i Sverige om de sedan ska ställas på hyllan eller bara användas i andra länder. Anders Blanck, VD LIF English summary of this text is available on page 8. 5 5
Foto: Gunilla Lundström En läkemedelsmarknad i stor förändring Karolina Antonov, Chefsstrateg, LIF Under år 2012 minskade för första gången den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige. Den utvecklingen har under år 2013 avstannat och marknaden ökade marginellt med 0,45 procent. Det innebär att den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige (30,6 miljarder kronor (AIP) år 2013) legat på samma nivå cirka 30 miljarder kronor under de senaste fem åren. Mätt som kostnad per invånare fortsätter dock nedgången. Under år 2013 var kostnaden i AUP per invånare 3 722 kronor, vilket kan jämföras med 3 833 kronor per invånare år 2009. Trots denna stagnation vad gäller nivån sker det stor omstrukturering mellan olika marknadssegment och finansieringen. I samband med apoteksomregleringen infördes en förhandlingsrätt för apotek vad gäller inköpspriser för läkemedel utan generisk konkurrens. Detta i kombination med den mycket starka svenska kronan har medfört att försäljningsvärdet av parallellimporterade läkemedel har fördubblats, för att under år 2013 uppgå till 6 miljarder kronor eller 20 procent av läkemedelsförsäljningen mätt i AIP. Vad gäller försäljningen av generiska läkemedel fortsätter utvecklingen som tidigare år en konstant volymtillväxt till en marginell kostnadsökning. Under år 2013 uppgick försäljningen av generiska läkemedel till 5 miljarder kronor eller 16,8 procent av den totala läkemedelsförsäljningen mätt i AIP. Därmed är 55 procent av alla försålda dygnsdoser generiska läkemedel. Under perioden 2011-2013 har marknadsutveckling fått till effekt att de företag som säljer originalläkemedel tappat tre miljarder i försäljning vilket återspeglas i topplistan över företagen i Sverige, där flera parallellimportföretag nu återfinns bland de 15 största. Den totala försäljningen av läkemedel på recept uppgick år 2013 till 23,2 miljarder kronor, en minskning med knappt 50 miljoner kronor. Landstingens del av denna kostnad läkemedelsförmånen fortsatte att sjunka till 17,6 miljarder kronor, en minskning med drygt 330 miljoner kronor. Samtidigt ökade patienternas egenavgifter inom förmånen med 290 miljoner kronor till 5,6 miljarder kronor. Även försäljningen av receptförskrivna läkemedel utanför förmånen ökade med 100 miljoner kronor till 2,1 miljarder kronor. På grund av brister i läkemedelsstatistiken är det inte möjligt att särskilja hur stor del av denna kostnad som patienten betalar själv och hur mycket som betalas via landsting vid sidan av den nationella läkemedelsförmånen. Det finns av olika skäl även brister vad gäller statistiken för slutenvården, men utifrån tillgängliga försäljningsuppgifter förefaller slutenvårdsförsäljningen vara relativt oförändrad på en nivå strax under 7 miljarder kronor. 6
I absoluta tal ökade de offentliga kostnaderna för läkemedel läkemedelsförmånen och läkemedel som används i sluten vård mätt i apotekens inköpspris (AIP) med 298 miljoner kronor under år 2013. Det som framför allt bidrar till ökade kostnader är att det används mer läkemedel, dvs. att försäljningsvolymen mätt i antal dygnsdoser ökar. Kostnaden för denna volymökning var 662 miljoner kronor under år 2013. Det som å andra sidan motverkar kostnadsökningen mest är prispress till följd av patentutgångar och generisk konkurrens, vilka tillsammans bidrog till minskade kostnader med 565 miljoner kronor. Att patienterna betalar allt mer i egenavgift för läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen kan förklaras med höjda gränser i förmånstrappan och att billigare läkemedel gör att det tar längre tid innan man uppnår gränsen för frikort samt att perioden med frikort därigenom i regel blir kortare. Under år 2013 bidrog dessa effekter till att cirka 300 000 färre personer nådde gränsen för frikort jämfört med år 2011. Trots stagnationen på den svenska läkemedelsmarknaden fortsätter läkemedelsföretagen att bidra positivt till Sveriges ekonomi. Läkemedel är den 6:e största exportnäringen med ett exportvärde på 56 miljarder kronor. Utan handeln med läkemedel hade den svenska handelsbalansen år 2013 varit 25 miljarder lägre, vilket skulle innebära en halvering. Sverige är därmed ett av åtta europeiska länder där handelsbalansen för läkemedel överstiger eller är lika stor som den inhemska läkemedelsmarknaden. Läkemedelsföretagen fortsätter även sina investeringar i forskning och utveckling (FoU). Under år 2011 investerade läkemedelsföretagen 7,8 miljarder kronor i egen FoU och 7,2 miljarder kronor i utlagd FoU, sammanlagt 15 miljarder kronor, i Sverige. Med den nivån på investeringar är läkemedelsbranschen en av två branscher som återinvesterar mer än 10 procent av sin omsättning i FoU, den andra är ITindustrin. Investeringsnivån återspeglas i att läkemedelsbranschen sysselsätter en knapp tredjedel av alla forskarutbildade personer som arbetar i varuproducerande företag Sverige. Det är 4 439 högkvalificerade arbetstillfällen. Karolina Antonov, Chefsstrateg English summary of this text is available on page 8. 7 7
Why is the focus solely on costs for pharmaceuticals? The Swedish market for pharmaceuticals has stagnated. This should logically lead to that the focus should shift from the cost of pharmaceuticals to other sectors in health care where the costs are rising. It is incomprehensible that the total costs for pharmaceuticals today are below those of the year 2007, and it is still not enough. Why do we spend so much time discussing the 6 billion SEK that the cost for prescription medicines increased with 2011 to 2012, when there is practically no discussion on the 126 billion SEK increase for health care in total? Medicines are not a problem but a fantastic possibility, one of the best methods to over time decrease the future health care costs. During the 2000 s, society s increasingly detailed management of pharmaceuticals have meant the emergence of a whole new cadre of officials on state and county council level. It is time to question this focus on rigorous micro-management, and instead focus more on the patient s needs. Anders Blanck, Director-General LIF Momentous changes in the pharmaceutical market The total market for pharmaceuticals diminished in 2012. This was a historic first. In 2013 we saw a marginal rebound, up 0.45 per cent. In total, this means that the market has been basically stable for the last five years. In conjunction with the deregulation of the pharmacy market, the pharmacies were given the right to negociate prices on medicines without generic competition. This together with the presently strong Swedish Krona has led to a doubling of parallel imports, to 20 per cent of the pharmaceutical market. On generic medicines there is a constant growth in volume, with a marginal growth in costs. 55 per cent of all daily doses sold are generics. During 2011-2013 this has meant that the companies selling original medicines have lost 3 billion SEK in sales. In spite of the stagnation, the pharmaceutical companies continue to play an important role in the Swedish economy. Pharmaceuticals is the sixth biggest export sector, with a total export of 56 billion SEK. Without pharmaceuticals, the Swedish positive trade balance would have been half of what it is today. Karolina Antonov, Head of Strategy LIF 8
Kortfakta Senast tillgängliga data från OECD visar att den svenska medellivslängden haft en svagare utveckling än Schweiz, Italien, Spanien och Frankrike. Under 2013 exporterades läkemedel från Sverige för ett värde av 56 miljarder kronor, vilket bidrar till 26 miljarder ca hälften av Sveriges handelsöverskott. Sverige har läkemedelspriser på en genomsnittlig nivå i Europa. Den totala läkemedelsförsäljningen per person i Sverige har under de senaste 5 åren legat stabilt kring 3 800 kronor per person till skillnad från andra kostnader inom hälso- och sjukvården som ökat under samma period. Kostnaden för läkemedelsförmånen har haft en svag och stabil utveckling sedan införandet av den värdebaserade prissättningen och det generiska utbytessystemet år 2002. Latest OECD data shows that life expectancy growth in Sweden has been lower than in Switzerland, Italy, Spain and France. In 2013, export of pharmaceuticals from Sweden amounted to 56 billion SEK. The net trade balance, 26 billion, corresponds to about half of the country s total net trade surplus. Sweden has pharmaceutical prices on a European average. Total sales of medicines per capita in Sweden has the last five years been stable at about 3 800 SEK. This is in contrast with other health care related costs, which have risen during the same period. The cost for the pharmaceutical benefit has had a slow and steady development since the introduction of the value based pricing system and the generic substitution in 2002. 9 9
Sveriges handelsbalans per bransch 2013. MSEK Sweden s balance of trade per sector 2013. MSEK SITC -2 Varor Import Export Handelsbalans Products Import Export Balance of trade Papper och produkter 12 978 73 386 60 408 Paper products Läkemedel 30 442 56 309 25 866 Pharmaceuticals Andra icke elektriska maskiner 50 282 73 545 23 263 Non-electric machinery Maskiner för särskilda industrier 24 996 47 316 22 321 Machinery for special industries Kraftalstrande maskiner 24 902 44 953 20 051 Power generating equipment Total alla varor Total all products 1 041 000 1 091 900 50 900 Källa/Source: www.scb.se Läkemedelsbranschen är en svensk basindustri. Läkemedel är den 6:e största exportnäringen med ett exportvärde på 56 miljarder kronor, vilket är samma exportvärde som för telekomindustrin. Till skillnad från telekomindustrin bidrar läkemedelsbranschen på ett betydande sätt till det svenska handelsöverskottet. Utan handeln med läkemedel hade den svenska handelbalansen varit 26 miljarder lägre år 2013 vilket motsvarar en halvering. Det är endast handel med papper och pappersprodukter som genererar ett högre handelsöverskott. Den svenska handelsbalansen för läkemedel är i samma storleksordning som hela den svenska läkemedelsmarknaden. I ett europeiskt perspektiv är det bara sju andra länder där handelsbalansen för läkemedel överstiger eller är lika stor som läkemedelsmarknaden. The pharmaceutical industry is important for Sweden s economy. Pharmaceuticals is Sweden s sixth biggest export sector. The value of the export is 56 billion SEK. That is equivalent to that of the telecom industry, but contrary to telecom pharmaceuticals have a high positive net trade balance which significantly influences the national trade balance. The positive trade balance is on par with the total cost of medicines in Sweden. 10
SCB FoU utgifter i företag i relation till nettoomsättning, 2011. MSEK R&D expenditures in companies in realtion to net sales, 2011. MSEK Näringsgren Egen FoU Nettoomsättning % Industry sector Own R&D Net sales Tillverkning av datorer, elektronik, optik 19 007 139 668 13,6 Computers, electronics and optics. companies Farmaceutiska basprodukter, läkemedel 7 752 67 028 11,6 Pharmaceutical industry Motorfordon och andra transportmedel 15 823 285 565 5,5 Transport equipment industry Tillverkning av elapparatur 2 419 66 120 3,7 Electrical equipment Tillverkning av övriga maskiner 6 034 210 450 2,9 Other machinary industry Total varuproducerande företag 58 921 2 462 751 2,4 All product producing companies Totalt icke-finansiella företag Total non financial companies 80 333 5 627 065 1,4 Källa/Source: www.scb.se Med 11 342 anställda är läkemedelsbranschen inte den bransch som anställer flest personer i Sverige, men de arbetstillfällen som skapas är högkvalificerade. Läkemedelsbranschen sysselsätter en knapp tredjedel av alla forskarutbildade personer i varuproducerande företag i Sverige. En fjärdedel av alla som arbetar med forskning och utveckling (FoU) inom läkemedelsbranschen är forskarutbildade. Det är bara inom annan kemisk industri som det finns motsvarande andel forskarutbildade. Även i ekonomiska termer är läkemedelsbranschen en av de mest forskningsintensiva. År 2011 investerade läkemedelsföretagen 7,8 miljarder kronor i egen FoU och 7,2 miljarder kronor i utlagd FoU, sammanlagt 15 miljarder kronor, i Sverige. Med denna nivå på investeringar är läkemedelsbranschen en av två branscher som återinvesterar mer än 10 procent av omsättningen i FoU. Den enda bransch som återinvesterar en större andel är IT-industrin. At 11 342 employees, the pharmaceutical industry is not one of the main employers in Sweden, but they constitute a highly qualified workforce. This sector employs almost a third of all postgraduates working in goods-producing companies in Sweden. Only the chemical industry has an equivalent number of postgraduates. Even in econimc terms, the pharmaceutical industry is one of the most research-intensive. In 2011, companies within the sector invested 7.8 billion SEK in own R&D and 7.2 billion in external R&D. This level of R&D reinvestment puts pharmaceuticals at second place after the IT industry. 11 11
Landstingens nettokostnad per capita för hälso- och sjukvård The county councils health care net expenditures per capita Specialiserad vård Specialised care Källa/Source: www.skl.se Primärvård Primary care Hemsjukvård Home care Tandvård Dental care Totala läkemedelsförsäljningen per invånare (1.02) Per capita total sales of pharmaceuticals (1.02) 2012 13 939 3 767 262 550 3 738 2011 13 545 3 580 296 537 3 839 2010 13 135 3 492 298 532 3 809 2009 12 891 3 399 303 530 3 833 2008 12 547 3 287 289 538 3 762 2007 12 035 3 046 300 528 3 603 2006 11 595 2 939 317 515 3 414 2005 11 047 2 771 323 501 3 270 2004 10 654 2 720 271 495 3 191 2003 10 584 2 614 242 485 3 115 Introduktion av nya läkemedelsbehandlingar har i många fall en direkt påverkan på sjukvårdens organisation och kostnader. Det finns många exempel på att nya läkemedelsbehandlingar ersatt behandlingsmetoder som kräver sluten vård och att fler patienter därigenom kan behandlas inom primärvården. Kostnaden per person för specialiserad vård är drygt 3 gånger högre än kostnaden för primärvård, vilken i sin tur är lika stora som den totala läkemedelskostnaden oavsett vårdform. Under 5-årsperioden 2008-2012 har de totala läkemedelskostnaderna per person varit i stort sätt oförändrade. År 2011 var läkemedelskostnaden per person 77 kronor högre än år 2008, för att år 2012 sjunka till en kostnad per person som var 24 kronor lägre än år 2008. Under samma period har kostnaderna för specialiserad vård och primärvård ökat med 1 392 respektive 480 kronor per person. There are many examples of how introduction of new pharmaceutical treatments influences the health care system by replacing earlier methods that necessitated hospital care. The cost per patient for specialized in-hospital care is approximately three times as high as the cost for primary care. The cost for primary care, in turn, is the same as for the total cost of pharmaceuticals. The total cost for pharmaceuticals has been virtually stable 2008-2012, in fact with 2012 being 24 SEK lower per capita than in 2008. At the same time, the cost for Pharmaceuticals in specialized and primary care has risen with 1392 and 480 SEK per capita, respectively. 12
OECD Medellivslängd, hela befolkningen vid födseln Topp 10 länder Life expectancy, total population at birth Top 10 countries 1990 2000 2010 2011 Schweiz/Switzerland 77,5 79,9 82,6 82,8 Italien/Italy 77,1 79,9 82,4 82,7 Japan/Japan 78,9 81,2 82,9 82,7 Island/Iceland 78,1 79,7 82,0 82,4 Spanien/Spain 77,0 79,4 82,2 82,4 Frankrike/France 76,9 79,2 81,8 82,2 Sverige/Sweden 77,7 79,7 81,6 81,9 Israel/Israel 76,7 78,8 81,7 81,8 Norge/Norway 76,7 78,8 81,2 81,4 Nederländerna/Netherlands 77,0 78,2 81,0 81,3 Källa/Source: www.oecd-ilibrary.org Medellivslängden vid födelsen är ett trögrörligt samlingsmått på hälsoläget i ett land. Statistik från OECD visar att Sverige tappat position vad gäller den återstående medellivslängden vid födelsen under den senaste 20-årsperioden. År 1990 var det bara Japan och Island som hade en längre medellivslängd än Sverige. År 2011 återfinns Sverige på en sjundeplats. Det innebär inte att det skett en negativ utveckling i Sverige. Den svenska medellivslängden har under perioden ökat med 4,2 år. Andra länder så som Schweiz, Italien Spanien och Frankrike har emellertid haft en mer positiv utveckling och därmed passerat Sverige. Trots denna utveckling har skillnaden mellan Sverige och det OECD-land som har längst medellivslängd minskat från 1,2 år 1990 till 0,9 år 2011. Average life expectancy at birth is a albeit slowly moving measure of a country s health status. OECD statistics show that Sweden has lost relative position in that respect during the last two decades. In 1990, Sweden held third position. In 2011 the position was number seven. Life expectancy has indeed risen in Sweden, but not to the same extent as in other countries. Italy, Spain, France and Switzerland now have higher life expectancy that Sweden. 13 13
OECD Hälso- och sjukvårdsstatistik över tid Health care statistics over time Sverige Sweden Hälso- och sjukvårdens kostnad som andel av BNP Health care costs as a share of GDP Läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna Pharmaceutical cost as share of health care costs Läkemedelskostnader per capita US$ PPP Pharmaceutical expenditure per capita US$ PPP OECD genomsnitt OECD average 1990 1995 2000 2005 2010 2011 2011 8,2 8,0 8,2 9,1 9,5 9,5 9,3 8,0 12,3 13,8 13,4 12,5 12,1 16,4 127,5 214,2 315,9 395,6 463,9 474,0 495,5 Källa/Source: www.oecd-ilibrary.org Statistiken från OECD visar att under den senaste 20-årsperioden har hälso- och sjukvårdens kostnader som andel av BNP i Sverige ökat med en dryg procentenhet från 8,2 procent år 1990 till 9,5 procent år 2011. Därmed ligger Sverige strax över snittet för OECD år 2011. Läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna ökade mer under 1990-talet- från 8,0 procent år 1990 till 13,8 procent år 2000. Under 2000-talet har denna utveckling vänt och år 2011 är andelen 12,1 procent, vilket är långt under OECD-snittet på 16,4 procent. Även den faktiska läkemedelskostnaden per person i Sverige ligger trots en ökning under hela 20-årsperioden under OECD-snittet. During the last two decades, the cost for health care in Sweden as a percentage of the GDP has risen with one percentage point, from 8.2 in 1990 to 9.5 per cent in 2011. Sweden is slightly over the average in the OECD countries. During the 1990 s, the cost for pharmaceuticals as a percentage of the total cost for health care rose more than that from 8.0 per cent in 1990 to 13.8 per cent in 2000. But this trend has been reversed since then. In 2011 the figure is 12.1 per cent, which is way below the OECD average of 16.4 per cent. The actual cost for medicines per capita in Sweden has risen during the two decades, but it is also below the OECD average. 14
Läkemedelskostnadernas andel av kostnaderna för hälso- och sjukvård Miljarder SEK Pharmaceutical sales as share of health care costs Billion SEK Kostnader för hälso- och sjukvård Health care costs Läkemedelsförmånen (läkemedel) Reimbursement (pharmaceuticals) Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Läkemedel i slutenvård Pharmaceutical hospital sales Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Offentliga läkemedelskostnader (läkemedelsförmånen + slutenvård) Public pharmaceutical costs (reimbursement + hospital sales) Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs Totala läkemedelsförsäljningen på apotek Total pharmaceutical sales at pharmacies Andel av totala HoS-kostnaderna Share of health care costs 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 251 263 279 296 309 316 330 340 17,0 6,8% 17,3 6,6% 4,1 4,7 1,6% 1,8% 21,1 22,0 8,4% 8,4% 30,0 31,5 12,0% 12,0% 18,0 6,5% 18,8 6,4% 5,4 5,9 1,9% 2,0% 23,4 24,7 8,4% 8,3% 33,5 35,2 12,0% 11,9% 18,8 6,1% 18,8 5,9% 6,4 6,7 2,1% 2,1% 25,2 25,5 8,2% 8,1% 36,2 36,3 11,7% 11,5% 19,0 5,8% 7,0 2,1% 26,0 7,9% 36,9 11,2% 17,9 5,3% 6,9 2,0% 24,8 7,3% 36,2 10,6% *Preliminär/Preliminary Källa/Source: www.scb.se, Apotekens Service AB Samtliga typer av läkemedelskostnader har minskat som andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna under perioden 2005-2012. Den del av kostnaderna som betalas via offentliga medel har minskat från 8,4 procent till 7,3 procent. Den största delen av de offentliga kostnaderna utgörs av kostnaderna för läkemedelsförmånen vilka som andel av hälso- och sjukvårdens totala kostnader minskat från 6,8 procent till 5,3 procent. Kostnaderna för läkemedel som används inom sluten vård ökade från 1,6 procent år 2005 till 2,1 procent år 2009-2011, för att sedan minska till 2,0 procent 2012. The costs for pharmaceuticals as a percentage of health care costs have diminished during the 2005-2012 period. Medicine sales from pharmacies have diminished from 12.0 to 10.6 per cent. The part of the cost that is paid from the State or County Councils has diminished from 8.4 to 7.3 per cent. The biggest part of the public money is spent on the reimbursement system, which as a part of the total cost for health care have diminished from 6.8 to 5.3 per cent. The cost for medicines used in in-hospital care rose from 1.6 per cent in 2005 to 2.1 in 2009-2011, but diminished in 2012 to 2.0 per cent. 15 15
Apotekens läkemedelsförsäljning Apotekens utförsäljningspris (AUP), inkl. vet. Pharmacy sales of pharmaceuticals Pharmacy retail prices (AUP), incl. vet. 30 000 Recept/Prescribed Handköp/OTC Sjukhus/Hospital 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 MSEK 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 * exkl. moms/excl. VAT ** Inkluderar öppenvård rekvisition/includes orders *** Exkl. dagligvaruhandeln/excl. general sales list Källa/Source: Apotekens Service AB I faktiska tal har apotekens totala försäljning under den senaste 5-årsperioden (2009-2013) varit i princip oförändrad med en variation mellan 36,2 och 36,9 miljarder kronor. Nästan tre fjärdedelar av apotekens försäljning är försäljning av receptförskrivna läkemedel. Under samma 5-årsperiod har försäljningen av dessa läkemedel varierat mellan 26,0 och 26,3 miljarder kronor. En knapp femtedel av apotekens läkemedelsförsäljning utgörs av läkemedel som rekvireras till sluten vård och kostnaderna för dessa läkemedel har under perioden 2009-2013 varierat mellan 6,4 och 7,0 miljarder kronor. Återstående försäljning utgörs av receptfria läkemedel som köps för egenvård, vars försäljning varierat mellan 3,3 och 3,5 miljarder kronor per år. I denna summa ingår inte försäljning av läkemedel för egenvård vid andra försäljningsställen än apotek. Total sales from pharmacies during the last five-year period have been more or less stable, with a variation between 36.2 to 36.9 billion SEK. Almost two thirds of sales are prescription medicines. They have varied between 26.0 to 26.3 billion SEK. Medicines sold by pharmacies to in-hospital care stands for slightly less than a fifth of total pharmacy sales, and have varied between 6.4 to 7.0 billion SEK. The rest of pharmacy sales of pharmaceuticals are OTC medicines, which have varied between 3.3 to 3.5 billion SEK. 16
Kostnadsutvecklingen för offentligt finansierade läkemedelskostnader 2013 Förmån och sjukhus, AIP Payermarket value growth 2013 Reimbursement and hospital, AIP Total kostnadsökning Market value growth 298 MSEK, 1,13 % Bidrag från volymtillväxt Treatment volume growth contribution 662 MESK, 2,52 % Bidrag från existerande produkters priser Existing products price growth contribution -302 MSEK, -1,15 % Bidrag från mixkomponent Mix contribution -62 MSEK, -0,24 % Patenterade produkter Patented both periods 263 MSEK, 1,00 % Produkter utan patent Unpatented both periods -433 MSEK, -1,65 % Produkter som gått av patent Patented to unpatented -132 MSEK, -0,50 % Källa/Source: IMS Health I absoluta tal ökade de offentliga kostnaderna för läkemedel läkemedelsförmånen och läkemedel som används i sluten vård med 298 miljoner kronor under år 2013 mätt i apotekens inköpspris (AIP). Det är den totala effekten av utvecklingen för flera komponenter inom läkemedelsmarknaden. Det som bidrar till ökade kostnader är att det används mer läkemedel. Kostnaden för denna volymökning var 662 miljoner kronor under år 2013. Även prisökningar bland patenterade läkemedel bidrog till ökade kostnader med 263 miljoner kronor. Dessa kostnadsökningar balanseras av prispress till följd av patentutgångar och generiskt utbyte vilka tillsammans bidrog till minskade kostnader med 565 miljoner kronor. Dessutom bidrog förändringar i behandlingsmönster till minskade kostnader med ytterligare 62 miljoner kronor. Total tax payer money used for pharmaceuticals consisting of the cost for the reimbursement system and medicines used in hospital care has in absolute terms grown with 298 million SEK during 2013. More medicines are being used, which leads to a 662 million SEK increase. Price increases on patented pharmaceuticals means a 263 million higher cost. Countering these increases are the price pressure mechanisms linked to patent expiries and the generic substitution, which lead to diminishing costs with 565 million SEK. Another factor was changes in prescription patterns, which saved another 62 million SEK. 17 17
Läkemedelsprisindex (AUP) och Konsumentprisindex (KPI) AUP = apotekens utförsäljningspris; Index 1980 = 100 Pharmaceutical price index and Consumer price index AUP = pharmacy sell out price; Index 1980 = 100 KPI AUP 350 300 250 200 150 100 50 0 1981 1983 1985 1987 Index 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Källa/Source: www.scb.se, Apotekens Service AB Prisökningen för läkemedel i Sverige mäts genom Läkemedelsprisindex (AUP), som är en delkomponent av Konsumentprisindex (KPI). Jämfört med basåret 1980 var Läkemedelsprisindex 159 år 2013, vilket kan jämföras med KPI som under samma period ökat till 299. Läkemedelsprisindex är i dag detsamma som år 1990. Hade läkemedel följt den generella prisutvecklingen hade läkemedelspriserna i dag varit dubbelt så höga. De senast tillgängliga internationella prisjämförelserna för läkemedel visar relativt samstämmigt att Sverige har läkemedelspriser på en genomsnittlig nivå i Europa. Price increases for medicines in Sweden are measured through the AUP index, which is a component of the general Swedish Consumer Price Index (KPI). From the baseline year 1980, AUP has risen to 159 in 2013, while the KPI has risen significantly higher to 299. If pharmaceuticals have followed the general trend they would have been twice as costly. The latest available international comparisons show that Sweden has medicine prices on the European average. 18
Original, parallell import, generika och övrigt, AIP Apotekens inköpspris (AIP) MSEK exkl. vet. Original, paralell import, generics and other, AIP Pharmacy purchasing prices (AIP) MSEK, excl. vet. Original/Original Generika/Generics Parallellimport/Parallel import Övrigt/Other 3 962 3 979 3 903 4 456 4 901 5 033 3 578 5 004 6 048 18 218 16 183 15 290 Källa/Source: IMS Health 2011 2012 2013 I samband med apoteksomregleringen infördes en förhandlingsrätt för apotek vad gäller inköpspriser för läkemedel utan generisk konkurrens. Detta i kombination med den mycket starka svenska kronan har medfört att försäljningen av parallellimporterade läkemedel fördubblats sedan apoteksomregleringen, för att under år 2013 uppgå till 6 miljarder kronor, vilket motsvarar 20 procent av läkemedelsförsäljningen mätt i AIP. Detta trots att den försålda volymen parallellimporterade läkemedel varit i princip oförändrad mätt i antalet definierade dygnsdoser. Under perioden 2011-2013 har denna utveckling tillsammans med ökad generisk konkurrens - fått till effekt att de företag som säljer originalläkemedel tappat 3 miljarder kronor i försäljning. Utvecklingen återspeglas i topplistan för de största företagen i Sverige där flera parallellimportföretag återfinns bland de 15 största. When the pharmacy market was opened for competition and the state monopoly abolished, the pharmacies was given the right to negociate prices for pharmaceuticals without generic competition. This, in conjunction with the strong Swedish currency, has led to a doubling of parallel imported medicines, which in 2013 have a total sale of 6 billion SEK which corresponds to a fifth of all medicine sales. This has happened even though the number of parallel imported medicine in defined daily doses has been practically the same. The effect for companies selling original medicines has been that they have lost 3 billion SEK in sales. Several parallel importers are now present on the list of the biggest Swedish pharmaceutical companies. 19 19
Godkända NCE:er (exkl. duplikat), humanläkemedel The number of NCEs approved (excl. duplicat applications), human drugs Centrala ansökningar/centralised applications Decentrala ansökningar/dcp Decentralised applications Procedur för ömsesidigt erkännande/mrp Mutual Recognition applications Nationella ansökningar/national applications 60 50 Antal/Number 40 30 20 10 0 47 43 26 44 32 28 32 36 23 18 8 4 3 6 7 5 5 1 4 8 1 2 3 3 4 4 6 0 4 4 1 1 1 0 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa/Source: Läkemedelsverket/MPA Nedgången i antalet kliniska prövningar som genomförs i Sverige återspeglas inte i antalet nya läkemedel som godkänts för försäljning i Sverige. Europa har sedan slutet av 1990-talet tappat gentemot USA vad gäller läkemedelsutveckling. Under senare år har denna utveckling vänt och under perioden 2008-2013 utvecklades 65 läkemedel med nya kemiska substanser av företag med hemvist i USA. Motsvarande antal för företag med hemvist i Europa var 55 stycken. I Sverige godkändes 55 läkemedel med ny kemisk substans under år 2013. Majoriteten 43 stycken godkändes centralt via EU. Jämfört med början av 2000-talet är det en tydlig ökning. Även 2009 och 2011 var år då det godkändes mer än 50 läkemedel med ny kemisk substans i Sverige. Detta visar att det inte är brist på nya läkemedel som kan förklara den mycket svaga utvecklingen på den svenska läkemedelsmarknaden. USA has since the 1990 s overtaken Europe when it comes to development of new medicines. In the last few years, this trend has been halted. In the period 2008-2013 65 new medicines were developed in the US, while the number for Europe was 55. In Sweden, 55 new medicines were authorized during 2013 alone. This is a clear increase compared with the beginning of the century. This shows that it is not a lack of new medicines that can explain the very weak development of the Swedish pharmaceutical market. 20
Nya originalläkemedel introducerade under de 5 föregående åren Apotekens inköpspris (AIP), MSEK exkl. vet, original, ej PI New original products launched over the last 5 years Pharmacy purchasing price (AIP), MSEK excl. vet., original, non PI Introduktionsår Försäljningsår Försäljning nya läkemedel % Introduction year Market year Total sale new products % 2004 2008 2008 2 470 8,5 2005 2009 2009 2 271 7,6 2006 2010 2010 2 051 6,9 2007 2011 2011 2 121 7,0 2008 2012 2012 2 531 8,4 2009 2013 2013 2 134 7,1 Källa/Source: IMS Health Den svaga utvecklingen av den svenska läkemedelsmarknaden kan i stället förklaras med att det tar lång tid innan läkemedel kommer till användning i den svenska sjukvården. Om nya läkemedel definieras som de som introducerats under de föregående 5 åren uppgår den årliga försäljningen till mellan 2 och 2,5 miljarder kronor. vilket motsvarar 7 till 8,5 procent av den svenska läkemedelsförsäljningen. År 2013 uppgick kostnaderna för läkemedel som introducerats under åren 2012-2013 endast till totalt 96 mnkr vilket motsvarar mindre än 0,5 % av de totala läkemedelskostnaderna det året. The weak development of the Swedish pharmaceutical market is explained by the time lag before new medicines are used. If one defines new medicines as those which have been introduced the last five years, annual sales of this group is in the span 2.0 to 2.5 billion SEK equivalent to between 7 and 8.5 per cent of total sales. For the year 2013, the total cost for medicines introduced during 2012 and 2013 was only 96 million SEK less than 0.5% of the total pharmaceutical costs that year. 21 21
Förmån och egenavgift för receptförskrivna humanläkemedel Reimbursement and out of pocket costs for prescribed pharmaceuticals MSEK 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Egenavg inom förmån/out of pocket reimbursed products Egenavg, total/out of pocket, total Förmån/Reimbursement 14 331 15 359 16 822 17 089 17 083 17 025 17 305 18 036 18 790 18 848 18 767 19 017 17 899 17 561 4 982 5 219 5 522 5 427 5 513 5 618 5 943 6 253 6 438 6 565 6 726 6 817 7 330 7 719 4 409 4 551 4 789 4 829 4 940 4 957 5 001 5 141 5 151 5 083 5 056 5 000 5 284 5 573 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa/Source: Apotekens Service AB Under år 2013 sjönk samhällets kostnad för läkemedelsförmånen för andra året i rad till 17,6 miljarder kronor. Det är en lägre kostnad än år 2007. Därmed finansierade samhället 69 procent av den totala försäljningen inom läkemedelsförmånen. 12,0 miljarder kronor av läkemedelsförmånen betalades i form av full subvention till de personer som nått taket för högskostnadsskyddet (2 200 kronor) och fått frikort. Det är en minskning med en och en halv miljarder kronor sedan år 2011. Resterande del av läkemedelsförmånen - 5,6 miljarder kronor betalades ut i form av en delvis subvention till personer som ännu inte uppnått frikortsgränsen. Patienterna betalade själva lika mycket 5,6 miljarder kronor - i egenavgift för läkemedel som förskrivits inom läkemedelsförmånen. Det är en ökning med en halv miljarder kronor under den senaste 5-årsperioden. För alla receptförskrivna läkemedel oavsett förmånsstatus betalades 7,7 miljarder kronor i egenavgift under år 2013. Det går dock inte att urskilja hur stor del av egenavgiften för läkemedel utanför läkemedelsförmånen som betalas av patienten och hur mycket som subventionerades av landstingen för t.ex. smittskyddsläkemedel. In 2013 the public expenditure for the reimbursement system diminished for the second consequtive year, to 17.6 billion. This is a lower cost than for the year 2007. 12 billion SEK went to the patients that had reached the threshold for full reimbursement. The rest, 5.6 billion, went to the group which had partial reimbursement. Out of pocket payments from patients for medicines within the reimbursement system was 5.6 billion. This is an increase with 0.5 billion during the last five years. 22
Frikort Personer som gjort inköp inom förmånen med frikort Number of patients with purchases with no out of pocket payment 1 400 1 200 1 220 1 233 1 257 1 241 1 200 1 167 1 090 Antal, 1000-tal/Number, 1000 1 000 800 600 400 881 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa/Source: Socialstyrelsen 2006 /Apoteket AB 2001 2005, National Board of Health and Welfare 2006 Att patienterna betalar allt mer i egenavgift för läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen har flera förklaringar. Gränserna i förmånstrappan höjdes den 1 januari 2012 då det även infördes en indexuppräkning. Dessutom bidrar prispressen framförallt på läkemedel med generisk konkurrens till att läkemedel blir billigare. Därmed tar det längre tid innan patienterna uppnår gränsen för frikort och perioden med frikort blir därigenom också i genomsnitt kortare. Den absoluta majoriteten av alla personer som köper läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen betalar hela kostnaden vid första uttaget. År 2013 fick 22 000 personer frikort vid första uttaget och 214 000 personer nådde en delvis subvention vid första uttaget, vilket är en halvering av antalet personer under en 5-årsperiod. Under år 2013 uppnådde 881 000 personer gränsen för frikort, vilket kan jämföras med 1,2 miljoner personer tre år tidigare. There are several reasons for the increase in patient s out of pocket payments. The threshold for full reimbursement was raised in January 2012, combined with a system for future indexation. The price pressure on medicines, especially those with generic competition, led to cheaper medicines. These two factors mean that it takes longer time before a given patient reach the full-reimbursement threshold, and the period with full reimbursement subsequently is shorter. In the year 2013, 881 000 patients reached the full reimbursement status, which can be compared with 1.2 million patients three years earlier. 23 23
LIF 201405. ISBN 978-91-978292-7-4 LIF har sedan 1970-talet publicerat årliga sammanställningar som beskriver olika aspekter av läkemedelsmarknaden i Sverige och internationellt. Data hämtas från flera källor och aktörer. Det mesta baseras på publicerad statistik som presenteras på ett översiktligt sätt. Det är en service från LIF för att underlätta för medlemmar och andra aktörer som vill vara uppdaterade på utvecklingen av den svenska läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården. LIF has since the 1970s published an annual summary that describes various aspects of the market for pharmaceuticals in Sweden and internationally. The data are retrieved from several sources and stakeholders. Most of it is based on published statistical documents, which are presented in a comprehensive way. It is a service from LIF in order to facilitate for members and other stakeholders that want to be updated on the development of the Swedish pharmaceutical market and of Swedish health care. Skrifter i serien De goda exemplen 1 De goda exemplen Värdet av cancerläkemedel Februari 2009 24 Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE -118 92 Stockholm, Tel +46 8 462 37 00 Fax +46 8 462 02 92 E-mail info@lif.se www.lif.se www.fass.se www.life-time.se