MYSLJUS, ARBETSBELYSNING, SPOTLIGHT

NR 4 2014 PRIS: 35 KRONOR 4 TEMA: BELYSNING Ljus är viktigt / Plus och minus för LED och halogen / Trivsel med ljus / Belysning på äldre dar / Håller fabrikanternas löften? MYSLJUS, ARBETSBELYSNING, SPOTLIGHT HUR STRÅLAR LAMPAN?

3 4 6 7 8 10 12 14 15 INNEHÅLL 4.2014 SNABBA FAKTA Världens äldsta glödlampa och en god idé. VARDE LJUS! Från glödlampan till lysande papper. PLUS & MINUS Vi listar för- och nackdelar med LED- och halogenlampor. UPPLYSANDE NÄTPLATSER Här kan du lära dig mer om lampor och belysning. HUR STRÅLAR LAMPAN? Lär dig välja bland lumen och kelvin. Vilken lampa passar var? SKAPA TRIVSEL MED LJUS Goda råd från en ljusforskare om belysning ute och inne. BRA LJUS PÅ ÄLDRE DAR Ljusa färger och bra kontraster behövs därhemma när vi får sämre syn. SÅ LÄNGE RÄCKER LAMPAN I vårt långtidstest ser vi att LED-lamporna blir allt bättre. CHECKLISTA Glöm inte de nya lamporden. FOTO: JOHNÉR Möblera med ljus Glödlampans tid är över. Halogenoch LED-lampor är dagens alternativ. Med dem har vi fått en hel värld av nya armaturer, som ger möjlighet att möblera med ljuset på ett nytt sätt. Ljus är viktigt för humöret och säkerheten. Hemmet blir vackrare och trivsammare med bra ljus. Ju äldre vi blir, desto sämre blir synen, och därför behöver vi mer och bättre ljus. Bonus ägnar vi helt och hållet åt ljuset. Du får kunskap och idéer om hur du kan tänka runt belysning. Bonus går igenom vilka armaturer som passar i vilka rum, hur ljusstarka lampor du ska välja beroende på armatur och placering och vad som skiljer en halogenlampa från en LED-lampa. Du får möta Monica Säter som är ljusforskare. Hon ger sina bästa råd kring belysning. Christin Hult är synpedagog, och hon arbetar mycket med ljus för äldre. Christin Hults tips handlar inte bara om lampor och armaturer, utan också om hur vi kan använda färger och textilier för att göra det trivsamt och få en bättre ljusmiljö hemma. Carina Lundgren, chefredaktör Chefredaktör & ansvarig utgivare Carina Lundgren, carina.lundgren@radron.se Redaktör Ingrid Jacobsson, ingrid.jacobsson@radron.se Grafisk form och illustration Kate redaktionell design Råd & Rön 2014. Eftertryck av artiklarna, helt eller delvis, är förbjudet. Råd & Rön ägs av Sveriges Konsumenter, en oberoende paraplyorganisation. Målet är ökad konsumentmakt. www.radron.se 2 RÅD & RÖN BONUS NR 4 2014 BELYSNING

Snabba fakta Första glödlampan, förbud mot lågenergilampor och en god idé Visste du att världens äldsta glödlampa finns i Kalifornien? FOTO: ISTOCKPHOTO 2005 1879 blev Brasilien visade den och Venezuela amerikanske de första länder uppfinnaren som började fasa Thomas Alva ut glödlampor till Edison den första förmån för lågenergilampor. I hemmabruk. glödlampan för EU började utfasningen 2008. Fortfarande används glödlampan i tecknade serier som symbol för att någon får en idé. Spara 80% Om du byter ut en glödlampa mot en lågenergilampa kan du spara 80 % energi. EU har stegvis infört krav på lamporna bland annat när det gäller lampornas livslängd, antal tänd- och släckcykler, färgåtergivnings förmåga och information på lamporna. 1 2 3 1 september 2009 1 september 2012: Stegvisa tillverkningsförbud för matta och klara glödlampor. 1 september 2013: Skärpta krav på energieffektivitet hos lågenergilampor och LED-lampor. 1 september 2016: Skärpta energi krav på halogenlampor och alla lampor på över 60 lumen. 112 år har världens äldsta glödlampa brunnit. Den finns på en brandstation i Livermore, Kalifornien. Det är en handblåst koltrådslampa som har brunnit i 112 år med tre korta avbrott 1937, 1976 och i maj 2013. Lampan har en egen webbplats, www.centennialbulb.org, där man via en webbkamera kan kolla att lampan verkligen lyser. Fickla är ett ord som vann första pris i Läsrörelsens tävling Bästa ord 2001. Ordet betyder lysa med ficklampa och hittades på av 2,5-årige Wiktor Nilsson. Dåvarande Språknämnden a ccepterade det som ett nyord samma år. BELYSNING NR 4 2014 BONUS RÅD & RÖN 3

VARDE LJUS! Ljus är viktigt för oss, antingen det är solstrålarna som gör att D-vitamin bildas i kroppen eller lampor som lyser upp våra liv. Våra kära glödlampor som vi haft i över hundra år förbrukade mycket energi. Därför började allt fler länder på 2000- talet förbjuda glödlampstillverkningen och införa lågenergilampor. I Sverige beräknas förbudet mot energikrävande glödlampor spara tio procent av hushållens elanvändning, det vill säga två terawattimmar per år. Det motsvarar hela elförbrukningen i cirka 80000 lägenheter. Inte populära De första alternativa lamporna var lysrörslampor, och i sanningens namn var de inte särskilt populära. De var stora och klumpiga, i princip böjda lysrör, och många klagade över att de inte passade i några armaturer. Ljuset fick också kritik; det upplevdes som kallt och blåaktigt. Och så var ju lamporna så dyra! Men det kanske mest negativa var att de innehöll kvicksilver. Visserligen en ytterligt liten mängd, men ändå. Det blev problem om de gick sönder; då skulle man försiktigt fösa upp metalldropparna på ett papper och lägga i en burk med tätt lock som lämnades till återvinning. Men kvicksilvret var en förutsättning för att de skulle lysa. När lamporna tändes träffade en elektrisk ström kvicksilvret, som avgav UV-strålning, som träffade ett lyspulver och lampan lyste. Men det tog ett antal sekunder, och det var inte bra där man ville ha ljus snabbt, till exempel på toaletten. Utomhus tog det särskilt lång tid innan de nådde sitt max. Raskt fick man alltså komma med nya lampor, och med LED- och halogentekniken har vi fått lampor som tänds snabbt. De har i princip exakt färgåtergivning och går att dimra, något som var nästan omöjligt med lysrörslamporna. Nu finns också LED-lampor som du kan styra via en app i telefonen. Upp till 50 lampor kan anslutas till ditt trådlösa nätverk hemma. Du kan tända och släcka dem på distans via internet, se till att de väcker dig med soluppgångsljus, ange olika ljusfärger, se till att en lampa blinkar om du får ett viktigt mejl med mera. Ny teknik Framtidens ljuskällor kanske inte ens blir lampor. Den nya OLED-tekniken, Organic Light-Emitting Diode, bygger på två tunna filmer mellan vilka man kan skapa en elektrisk spänning, Då skapas en ljuskälla som kan vara så tunn som 0,2 mm eller mindre. En sådan tunn film kan sättas på kläder, affischer, tapeter i teorin kan man till och med få ett vanligt papper att lysa. ENERGIMÄRKNING SAMMA SOM VITVAROR Lågenergilampor ska ha märkning av samma typ som vitvaror. Den mest energieffektiva i dag har klass A++. ÄVEN ARMATURER OMFATTAS Från och med mars 2014 omfattas även armaturer av kraven på energimärkning. Märkningen anger styrkan på lampor som kan användas i armaturen. 4 RÅD & RÖN BONUS NR 4 2014 BELYSNING

FAKTA OM 3 ÅTERVINNING Gamla glödlampor, lågenergi lampor och lysrör får INTE läggas i en glasigloo vid en insamlingsstation. Ljuskällor hör till elektronikavfall och lämnas på en kommunal återvinningsstation eller till en mobil miljöstation. Lysrörslampor som innehåller kvicksilver sorteras som farligt avfall och lämnas till återvinning. Kasta inte lampor i hushållssoporna! BELYSNING NR 4 2014 BONUS RÅD & RÖN 5

Plus & minus FÖR LED OC H HALOGEN Några för- och nackd elar med de vanligaste lågenergi lamporna, LED och halogen. LED Halogen Bättre ljusutbyte (effekt) än traditionellt glödljus och halogen. Mycket låg värmeutveckling. Ger jämnt ljus, utan flimmer. Hög värmeutveckling i förhållande till ljusutbyte vissa halogenlampor blir väldigt varma. Blir mycket varm Innehåller inga giftiga ämnen. Har ingen glödtråd, är därför stöttålig och okänslig för temperaturvariationer. Avger en mycket liten mängd UV-strålning, men den är försumbar vid normal användning av lampan. Hög temperatur i glödtråden gör den känslig för yttre påverkan. Vissa LED-lampor har sämre färgåtergivning och ger ett blåaktigt ljus. Bra färgåtergivning. Alla LED-lampor går inte att dimra. inte alltid dimbar Alla halogenlampor kan dimras. Förändrar färgtemperatur över tid. Konstant ljusflöde och färgtemperatur under hela halogenlampans livstid. Sparar cirka 80 procent energi jämfört med motsvarande glödlampa. Sparar cirka 30 procent energi jämfört med motsvarande glödlampa. Prisexempel för päronformade lampor: från cirka 30 kronor till 250 kronor. Prisexempel för päronformade lampor: från cirka 7 kronor till 125 kronor. Livslängd 10 000 30 000 timmar (enligt fabrikanternas uppgifter). Livslängd 2 000 3 000 timmar (enligt fabrikanternas uppgifter). 6 RÅD & RÖN BONUS NR 4 2014 BELYSNING

8 upplysande nätplatser Tidningar, belysningsbranschen och myndigheter ger dig information om lampor och ljus. 1 2 3 4 5 RADRON.SE På Råd & Röns webbplats kan du köpa tester av till exempel lågenergilampor. Du som är webbprenumerant kan kostnadsfritt ta del av våra fortlöpande tester av lågenergilampor. CEEBEL.SE Ceebel är Centrum för energieffektiv belysning, ett samverkansprojekt mellan Lunds Universitet och Tekniska Högskolan i Jönköping. Här finns mycket information om energiforskning, och du kan läsa korta sammanfattningar av aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt. BELYSNINGSBRANSCHEN.SE Branschföreningen för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter har mycket kunskap om belysning i offentlig miljö. ENERGIMYNDIGHETEN.SE Myndigheten har mycket information om belysning och energibesparingar. Bland annat finns en app, Lampguiden, som kan hjälpa dig att hitta rätt lampa för dina behov. Den är gratis och finns för både Android och iphone. LJUSKULTUR.SE Ljuskultur är en facktidskrift som informerar alla som yrkesmässigt arbetar med belysning. Här kan du också hitta belysningsföretag och belysningskonsulter. 6 7 8 LAMPINFO.SE Denna webbplats ger dig fakta och tips om lågenergilampor och energisnål belysning. Bland annat kan du klicka på en teckning av en lägenhet och få råd om ljussättning rum för rum. HEMLJUS.COM Branschföreningen för landets ledande leverantörer av hembelysningsprodukter. Föreningen ger också ut tidningen Hemljus. KEMI.SE Kemikalieinspektionen har information om gifter i vår vardag, bland annat om kvicksilver i lampor och lysrör. Här finns också EU-regler för kvicksilver. FOTO: ISTOCKPHOTO BELYSNING NR 4 2014 BONUS RÅD & RÖN 7

HUR STRÅLAR LAMPAN? Glöm watt nu är det lumen och kelvin som gäller. Lumen (lm) anger ljusutstrålning, det vill säga hur starkt lampan lyser. För våra vanliga lampor hemma behöver vi från 120 lm för mysljus till 800 lm för arbetsljus. Kelvin (K) anger färgtemperaturen. Ett stearinljus har cirka 2 000 K, en mys lampa 2 700 K, till en arbetslampa är 4 000 K lämpligt. GOLVLAMPOR. En golvlampa ska lysa upp en speciell del av rummet, oftast ett mörkt hörn. Men den behöver inte ha ett högt lumental om du inte tänker sitta och läsa eller handarbeta i lampans sken. Prova dig fram till vad du tycker blir bäst, antingen 200 250 eller 400 500 lm och från 2 500 K upp till cirka 3 000 K. MYSLAMPOR. En liten myslampa i barnens rum som kanske lyser hela natten kan vara både trevligt och tryggt. En med 120 140 lm och 2 700 K passar bra. LJUSGIRLANGER. Dessa vita eller färgglada små lampor hänger vi gärna upp till kräftskivan, födelsedagskalaset eller julfirandet. Här behövs bara pyttesmå lampor, oftast LED-lampor, som lyser med 2 5 lm. SOVRUMSLAMPOR. Lam- porna i föräldrasovrummet ska vara starkare för den som gillar att ligga och läsa. Välj en på 400 500 lm om du har god syn. Vill du läsa mycket och länge, eller börjar du bli lite skumögd, behöver du 700 800 lm. Färgtemperaturen ska du också anpassa till om du vill ligga och läsa eller inte. 4 000 K kan behövas för bra läsljus.

LYSRÖR. Lysrör har flera användningsområden och används där du vill ha ett bra ljus över en relativt stor yta. De finns både raka, runda och i andra former och med olika sorts ljus. Välj antal lumen och kelvin beroende på var du ska placera lysröret. Finns från cirka 1 200 lm och 2 700 K och uppåt. MATBORDSARMATUR. Kanske den som är knepigast att välja där hemma. Den ska ge ett bra och klart ljus men samtidigt inte blända. Och naturligtvis ska du kunna se den som sitter på andra sidan bordet. Höj- och sänkbara armaturer är bra, lampan kan vara mellan 400 800 lm. SPOTLIGHT. Populära i taken i bland annat kök, badrum och hall. De finns i flera utföranden och har olika lumental, från 200 lm och uppåt. Välj gärna spotlights som du kan dimra har du flera spotlights är det skönt att kunna minska ljuset ibland. ARBETSBELYSNING. En bra arbetsbelysning ska kunna riktas direkt mot det du håller på och jobbar med. Därför är det förstås bra om den har en arm som kan vinklas och svängas. Här behöver du en stark lampa på 700 800 lm och vitt ljus på 4 000 K. FOTO: ISTOCKPHOTO, JOHNÉR

SKAPA TRIVSEL MED LJUS Samverka med dagsljuset, är ljus forskaren Monica Säters bästa råd. På kvällen ska vi ha mild och lugn belysning för att varva ner inför natten. 1 2 HJÄLP ATT SE Belysningen ska skapa trivsel i hemmet, och vad som är trivsamt är förstås individuellt. Gå på känslan! Syftet med ljuskällorna är att de ska hjälpa oss att se. Men det kan vara svårt att bedöma hur en armatur kommer att fungera när vi ser den i en butik. MONICAS RÅD Det är så många armaturer tända i en butik att det är svårt att se hur just den armatur du är intresserad av lyser. Försök att få låna hem den på öppet köp. Då kan du bedöma höjd, placering och hur ljuset faller. Och du kan se den i olika ljus; vi behöver faktiskt lite mörker för att se hur armaturen tar sig ut. MILDARE PÅ KVÄLLEN Belysningen ska inte störa dygnsrytmen. På eftermiddagen och mot kvällen ska vi ha en mild och lugn belysning för att förbereda oss inför natten. Och vi behöver också koppla bort datorskärmar, mobiler och surfplattor så mycket som möjligt. Samverka med dagsljuset, börja tända upp när det börjar mörkna. MONICAS RÅD Armaturen du väljer ska vara vänlig. Den ska inte vara placerad så att den bländar. Det är också viktigt att skärmen döljer ljuskällan; du ska exempelvis inte se själva lampan när du sitter bredvid en golv armatur. 3 SVÅRT ATT VÄLJA De nya ljuskällorna, som LED- och halogenlampor, kan vara tuffa att välja bland. Tyvärr är det vanligt med felköp, och det är jobbigt, eftersom de här lamporna är relativt dyra. Men man får träna upp sig. MONICAS RÅD En dimmer är en bra investering, för då kan du lätt variera mellan mildare och starkare belysning. 10 RÅD & RÖN BONUS NR 4 2014 BELYSNING

4 REGLERBAR ARMATUR Att ha armaturer som kan regleras på höjden eller svängas i olika riktningar är att föredra på många ställen i hemmen. En armatur över matbordet, till exempel, ska ge bra ljus men absolut inte blända. Och du ska också kunna se personen mitt emot, inte behöva titta rakt in i lampan. MONICAS RÅD Skaffa armaturer med breda spann för ljusnivåer, det vill säga som kan dimras i olika nivåer. Förutom matbordsarmaturer är arbets- och läsarmaturer särskilt viktiga att kunna ställa in så att de lyser på boken eller vad det nu är du vill ha belyst. Tänk på var och hur belysningen ska komma in i rummet. 5 VACKRARE VARDAGSRUM I vardagsrummet bör du ha en armatur över bordet som skapar ett centrum, en golvarmatur som kan ge allmänljus och läslampa vid favoritfåtöljen. MONICAS RÅD Möblera gärna med infällda armaturer och spotlights som kan belysa ett vackert föremål eller en tavla. 6 TÄNK PRAKTISKT UTE Även utomhus behöver du tänka praktiskt, och på hur du använder utemiljön. MONICAS RÅD Tänk på var du behöver stöd av ljus för att till exempel gå mot huset och med lätthet kunna se att öppna dörren. Att röra sig runt huset bekvämt är en annan viktig funktion där vi behöver ljuskällor, liksom att ha bra belysning när vi vill sitta ute. 7 SE HELHETEN Att kunna se ut mot sin trädgård och ha belysning som visar något av trädgården som miljö är också betydelsefullt. Men det får inte vara för stora skillnader mellan mörka och belysta delar i synfältet; då minskas vår förmåga att se helheten. MONICAS RÅD När det gäller utebelysning bör du undersöka att det du installerar inte stör grannarna. Gå runt tomten och se på lamporna från alla vinklar. Armaturerna bör vara väl avskärmade så att de inte lyser in till husen bredvid. ILLUSTRATIONER: ISTOCKPHOTO LJUSFORSKARENS LYSANDE TIPS Be om öppet köp i lamp butiken, så att du har chans att prova armaturen hemma. Välj belysning efter vad du ska göra i rummet; jobba med datorn, äta, leka eller sova. Placera inte ljuskällan så att den bländar. Du ska trivas med ljuset! MONICA SÄTER Ljusforskaren Monica Säter är utbildad vid Konstfack och arbetade tidigare på Högskolan i Jönköping med att utveckla hög skoleprogrammet i ljusdesign. Hon disputerade 2012 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg på en avhandling om hur dagsljuset och ljuset inomhus samverkar för att påverka oss och vår hälsa. Monica Säter fortsätter nu att arbeta på att utveckla nya metoder för att förbättra kvaliteten på ljusdesign. BELYSNING NR 4 2014 BONUS RÅD & RÖN 11

BRA LJUS PÅ ÄLDRE DAR Vi lever allt längre, och med stigande ålder får många synproblem. Då blir belysningen extra viktig. Bländfritt ljus och kontraster mellan ljust och mörkt behövs. När vi blir äldre behöver vi mycket ljus, men inte sådant som bländar. Det berättar Christin Hult, synpedagog på Synenheten vid Region Skåne. Bra ljus är dock inte detsamma som mycket ljus överallt. En god ljusmiljö skapas med en helhetssyn där färgen på väggar, tak, golv, möbler, gardiner och mattor har lika stor betydelse som valet av lampor. Självklart ska vi släppa in dagsljuset men också kunna avskärma det när solen lyser och undvika att sitta i motljus. Byt duk 25 procent av svenskarna i alla åldrar använder glasögon för olika typer av synnedsättningar. Sjukdomar som påverkar synen är vanligast hos äldre: Bland 75-åringar och äldre har 70 procent grå starr, 400 000 personer beräknas ha glaukom (grön starr), de flesta över 50 år. Åldersförändringar i gula fläcken drabbar minst 30 procent av alla över 70 år och är den vanligaste orsaken till bestående synnedsättning. Men tyvärr tas det sällan hänsyn till synproblem och bländningskänslighet när vi inreder, antingen det gäller i hemmen eller offentliga miljöer, säger Christin Hult. I sitt arbete på Synenheten Vuxna i Lund möter Christin Hult många äldre som behöver råd om belysning. Hon berättar om en kvinna som klagade över att hon inte ens såg att äta. När Christin besökte kvinnan, som bodde i ett gammalt hus, fann hon mörka ekmöbler vid matplatsen, en matta mönstrad i mörka färger och på bordet en mörkblå duk. I taket, högt upp, hängde en kristallkrona. Undra på att hon inte såg något, säger Christin Hult. Att ordna bättre belysning var svårt när bordet stod mitt i rummet och det fanns få el uttag, men jag kunde åtminstone tipsa henne om att lägga på en vit duk. Bara det gjorde stor skillnad! Andra enkla åtgärder kan vara att lägga ett ljust tyg över en mörk soffa och byta till ljusa gardiner. En balans mellan lampor och ljusa och mörka ytor skapar kontraster som ger orienteringspunkter, vilket underlättar. I en helt vit miljö uppstår bländning, och i en svart miljö upplever sig många nästan blinda. Reflexer bländar Butiker och gallerior med blanka golv och många spotlights är exempel på dåliga ljusmiljöer. Spotlight-ljus ger skarpa reflexer som också bländar en person med nedsatt syn. Det finns många butiker som jag undviker, säger Christin Hult, som själv är född med glau- 12 RÅD & RÖN BONUS NR 4 2014 BELYSNING

FOTO: PRIVAT kom. Det är säkert tjusigt med det blanka och mörka, men det fungerar inte för oss synsvaga och ljuskänsliga. Jag har till och med sett så kallade 55+-boenden där köken inretts med svarta blanka arbetsbänkar, blankt, ofta mörkt, kakel på väggarna plus spotlights. En helt hopplös inredning. Kommunala bidrag Det finns dock kommunala bostadsanpassningsbidrag som personer med funktionshinder kan söka för att förbättra belysningen i exempelvis kök och badrum. Synpedagoger gör hembesök för att bedöma behovet, kommunen beslutar sedan om bidraget. I stället för allt det blanka kan man sätta upp Tyvärr tas det sällan hänsyn till syn problem och bländningskänslighet när vi inreder, antingen det gäller i hemmen eller offentliga miljöer. Christin Hult SE TILL BEHOVET matt, ljust kakel, ha matta ytor på arbetsbänkar och golv samt lysrör som ger ett jämnt ljus i stället för spotlights. När vi möblerar våra hem är det bra att undvika alltför många mörka och mönstrade ytor. Allmänljuset får gärna bestå av uppåtriktade lampor som ger ett indirekt ljus som inte bländar och är mer vilsamt för ögonen. LJUSBEHOVET ÄR INDIVIDUELLT Bli medveten om ditt ljusbehov. UNDVIK BLÄNK Blänk ger reflexer, matta ytor är bättre. RIKTAT LJUS Uppåtriktade lampor som ger indirekt ljus är vilsamma för ögonen. BELYSNING NR 4 2014 BONUS RÅD & RÖN 13

33% TÄNDES 2012 46 modeller, totalt 230 lampor, tändes för mer än 15 000 timmar sedan. 33 procent av dem slocknade i förtid. De flesta modeller angav på förpackningen längre hållbarhetstid, upp till 50 000 timmar. Men trots detta har många alltså slocknat. ILLUSTRATION: KICKI EDGREN NYBORG 6,8 % TÄNDES 2013 53 modeller, totalt 265 lampor, tändes för drygt 10 000 timmar sedan. Av dem har 6,8 procent slocknat i förtid. Fast de har lyst ett år kortare tid kan vi ändå konstatera att denna grupp lampor är mer hållbara. Kommer några lampor att lysa 25 000 timmar? HUR LÄNGE LYSER LED-LAMPAN? NOBELPRISET I FYSIK 2014 gick till upptäckten av det blå LED-ljuset och uppfinningen av LED-lampan. Två japaner och en japansk-amerikan belönades för att de funnit lösningen på gåtan som länge gäckat forskarna hur man skulle få fram blått ljus från dioder, inte bara rött och grönt som man hittills haft. Tack vare det blå ljuset kunde man konstruera lampor med klart, skinande vitt ljus. Sedan de första LED-lamporna för konsumentbruk introducerades har tekniken snabbt gått framåt. Särskilt de senaste tre åren har lamporna blivit bättre år för år. Råd & Rön kollar nära 500 lampor i ett långtidstest, där de får lysa dygnet runt. Av de första testlamporna, som köptes 2012, har en tredjedel slocknat. Men vi kan se att de som köptes 2013 håller bättre. Testet kommer att fortsätta tills alla har slocknat. 14 RÅD & RÖN BONUS NR 4 2014 BELYSNING

Gamla glödlampor och watt-tal kan du glömma. Däremot finns det nya begrepp du måste lära dig. Ordlista Dimmer. En dimmer, som monteras på strömbrytarens plats i väggen, används för att variera ljusstyrkan på lampor genom att minska eller öka spänningen. Halogenlampa. Dessa lampor innehåller en halogengas, vanligen jod eller brom, plus en glödtråd. Spotlights är nästan alltid halogenlampor. Kelvin. En lampas ljusfärg, eller färgtemperatur, mäts i kelvingrader (K). Dagsljus motsvarar 6 000 K. LED. Lysdiodlampor Light Emitting Diodes innehåller en eller flera dioder. En diod är en liten elektrisk komponent som lyser. Lumen. Ljusflödet som strålar ut från lampan mäts i lumen (lm). Ljusutbytet, det vill säga hur mycket ljus som alstras per watt, anges med lm/w. Ju fler lumen per watt desto mindre elförbrukning. Lågenergilampor. Samlingsnamn för lysrörs-, LEDoch halogenlampor. Tidigare användes benämningen enbart för lysrörslampor. Lysrörslampor. Dessa lampor är i princip små lysrör och var den första typen av lågenergilampor. De började säljas i början av 1980-talet. Ra. En lampas färgåtergivning anges med Ra. Maxvärdet 100 Ra motsvarar dagsljus. BELYSNING NR 4 2014 BONUS RÅD & RÖN 15

Goda råd är inte dyra! UNIK KONSUMENT- INFORMATION Bara i Råd & Rön! NR 4 2014 4 PRIS: 35 KRONOR TEMA: BELYSNING Ljus är viktigt / Plus och minus för LED och halogen / Trivsel med ljus / Belysning på äldre dar / Håller fabrikanternas löften? MYSLJUS, ARBETSBELYSNING, SPOTLIGHT HUR STRÅLAR LAMPAN? Undvik kostsamma och irriterande felköp kolla först med Råd & Rön. Vill du provprenumerera på Råd & Rön eller köpa tidigare utgåvor av Bonus? Ring 08-674 43 10 eller gå till www.radron.se/bonus