En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Nationellt forensiskt centrum NFC Nummer 2, 2017 - nfc.polisen.se Så kan brottsplatser dokumenteras i 3D Projekt ska ge fantombilder från dna Tankefel kan påverka brottsutredningar Körkort som id-hand ling förenklar för kriminella
Innehåll 03 04 06 10 12 16 19 20 23 24 26 KLASÉN: FORENSIK BIDRAR TILL ÖKAD BROTTSUPPKLARING NOTISER SÅ KAN BROTTSPLATSER DOKUMENTERAS I 3D RESULTATVÄRDERING FÖR FINGERAVTRYCK JA ELLER NEJ? ÖNSKAN ATT FÅ FAST DEN SKYLDIGE KAN LEDA TILL TANKEFEL YRKET: DOKUMENTUNDERSÖKARE DNA-TEKNIK KAN BIDRA TILL FANTOMBILDER TIOÅRIGT SAMARBETE HAR GETT RESULTAT MJUKVARAN SOM ÅTERSKAPAR VIDEOMATERIAL SÅ HANTERAS FARLIGA DROGER PÅ NFC KÖRKORT ÄR INTE EN SÄKER ID-HANDLING s10 s16 s24 s19 Tidningen Kriminalteknik Utkommer med tre nummer per år. Upplaga: 3 200 ex. Utgivare Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum, NFC Adress Tidningen Kriminalteknik, NFC 581 94 Linköping Brigadgatan 13 via Polisens reception Ansvarig utgivare Lena Klasén, NFC Redaktör Viktor Högberg, NFC viktor.hogberg@polisen.se Omslagsbild Jason Mellström, NFC Redaktionsråd Susanne Karlsson Maria Åsén Ricky Ansell Anders Nordgaard Svante Lagman Mattias Kronstrand Håkan Bergstedt Viktor Högberg Tryck Elanders Group ISSN 1653-6169 Insänt material Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras. Prenumeration Beställ din prenumeration via e-post: prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt (gäller nya beställningar från och med mars 2017) genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@ polisen.se Kriminalteknik utkommer med tre nummer varje år. Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se NÄSTA NUMMER UTKOMMER I SLUTET AV NOVEMBER 2017
Klasén: Forensik bidrar till ökad brottsuppklaring Andelen personuppklarade brott, det vill säga brott där det finns en misstänkt kopplad till brottet, har minskat med 20 procent de senaste 10 åren. Här kan forensiken bidra till ökad möjlighet att lösa fler brott. Inbrottsstöld i bostad är en kategori av mängdbrott som innebär en allvarlig kränkning för den som blir utsatt. Samtidigt finns goda möjligheter för polisen att göra kriminaltekniska undersökningar som kan leda till att misstänkta kan identifieras och gripas. I en nyligen avslutad granskning av Polismyndighetens forensiska verksamhet konstaterar Riksrevisionen att uppklaringen av dessa brott bör kunna öka. Inbrottsstölder är idag ofta seriebrott som begås av kringresande ligor, enligt granskningen. Om polisen arbetar aktivt och systematiskt med att analysera teknisk bevisning kan mönster i tillvägagångssätt observeras och leda till att gärningspersonerna grips. FORENSIK HAR VIKTIG ROLL I dessa brott spelar kriminalteknik och forensik en avgörande roll. Brottsplatsundersökningar utförs inte vid alla anmälda inbrott på grund av resursbrist. Avsaknad av brottsplatsundersökningar gör utredningar av mängdbrott mycket svåra. Kriminalteknikers, lokala brottsplatsundersökares och it-forensikers arbete behöver därför prioriteras. I grova brottsärenden genomförs brottsplatsundersökningarna av kriminaltekniker. Riksrevisionens granskning visar att kriminalteknikernas arbete håller hög kvalitet trots hög arbetsbelastning. I Riksrevisionens enkät uppger 91 procent av respondenterna med insikt i kriminalteknikernas arbete (polisiära förundersökningsledare, jourförundersökningsledare och inre befäl) att kriminalteknikerna gör sitt arbete mycket bra eller ganska bra. arbete som denna personalkategori utför är mycket uppskattat. 84 procent av de som har svarat på Riksrevisionens enkät uppger att lokala brottsplatsundersökare gör sitt arbete mycket bra eller ganska bra. Kvaliteten på den tekniska bevisningen i ärenden om inbrottsstöld i bostad är enligt åklagarna som svarat på undersökningen tillräckligt god i de flesta fall. IT-FORENSIKEN FÅR INTE GLÖMMAS De polisanställda som har deltagit i Riksrevisionens enkätundersökning och intervjuer framhåller nästintill enhälligt att NFC:s forensiska analyser håller hög kvalitet och att NFC visar prov på god service, men att handläggningstiderna fortfarande är för långa. När vi diskuterar forensik är det viktigt att inte glömma it-forensiken. It-relaterad brottslighet är Kriminalteknik 2 2017 långt ifrån bara dataintrång och illegal fildelning. Vid utredning av inbrott och annan brottslighet hittas ofta en mobiltelefon eller dator som kan innehålla information. Men det gör också att krav på polis och åklagare ökar, fler behöver kunskap om it. Både utredning och forensisk verksamhet måste fungera för att vi ska kunna öka brottsuppklaringen. För att vi ska lyckas med detta krävs ett gott samarbete inom polisen och att hela kedjan inom utredningsverksamheten fungerar tillsammans och har nödvändiga resurser. Kriminalteknikerna, de lokala brottsplatsundersökarna, utredarna, forensikerna, laboranterna, it-forensikerna samt alla som jobbar för att stötta den forensiska verksamheten spelar en avgörande roll för möjligheten att klara upp fler brott som drabbar den vanliga medborgaren. Lena Klasén UPPSKATTAT ARBETE I mängdbrottsärenden, inbrott och åldringsbrott, utförs brottsplatsundersökningar oftast av lokala brottsplatsundersökare som har viss forensisk utbildning. Granskningen visar att det Lena Klasén Avdelningschef NFC 3
Notiser Rikspolischefen fick se brottsplatser i VR När Dan Eliasson besökte NFC fi ck han se en brottsplats i Virtual Reality, VR. Med VR-hjälmen på kunde han se en fi ktiv brottsplats som dokumenterats av bildoch ljudgruppen på NFC. Tekniken ska användas för förbättrad brottsplatsdokumentation. Det här var något helt nytt, häftigt, kommenterade Dan Eliasson. 3D-avbildning kan användas för att visualisera och dokumentera brottsplatser. Med tekniken går det att frysa brottsplatser vid en viss tid för att senare kunna undersöka scenen ur olika vinklar. Golftjuvar dömda efter teknisk bevisning Tre personer har nu dömts för inbrottet som genomfördes på Mölle Golfklubb i Skåne den 4 november 2016. Den tekniska bevisning som säkrades och dokumenterades av de lokala brottsplatsundersökarna bidrog starkt till de fällande domarna. Natten den 4 november gick larmet på Mölle GK och information fanns att en mörk Volvo lämnat platsen i hög hastighet. En stund senare fi ck polisen stopp på en mörk Volvo med tre personer, brottsverktyg samt gods som kunde kopplas till inbrottet. sammanpassas med det bräckjärn som anträffades i bilen. Detta sammantaget med den korta tid som förlöpt mellan brott och gripande, samt att de hade det stulna godset i bilen, gjorde att tingsrätten ansåg åtalet bevisat och dömde de tre misstänkta personerna mot deras nekande för stöld. Text: Johan Ekman, Region Syd Foto: Marie Hallbäck, Region Syd Lokala brottsplatsundersökare utförde brottsplatsundersökningen och säkrade bland annat skoavtryck, verktygsspår och fi ngeravtryck. Ett skoavtryck överensstämde med en av personerna i den stoppade bilen och en av de andras fi ngeravtryck återfanns på brottsplatsen. Ett verktygsspår som säkrats på brottsplatsen kunde därtill 4
Cannabis har ökat i popularitet i Sverige I en gemensam rapport från Polismyndigheten och Tullverket redovisar myndigheterna hur drogsituationen i Sverige ser ut. Prisas efter dna-arbete i mordfall Spice är ovanligt men de livsfarliga fentanylpreparaten blir allt vanligare. Cannabis är den största gruppen av illegala droger i landet och har ökat i popularitet de senare åren. Det gäller framför allt marijuana. Det fi nns indikationer på att inhemsk odling av marijuana har ökat, men Sverige är inte självförsörjande. Källa: Drogsituationen lägesbild i Sverige 2013 2016 av Polismyndigheten/ Tullverket Italiensk polis har tilldelats utmärkelsen DNA Database Hit of the Year award för sitt arbete med att hitta 13-åriga Yara Gambirasios mördare. Så enkelt kan smarta telefoner hackas Våra smarta telefoner utrustas med allt fl er sensorer och samlar en stor mängd information om användaren, till exempel från ljus- och rörelsedetektorer eller GPS-läget. Nu rapporterar International Journal of Information Security om en brittisk studie som visar hur enkelt det är för en hackare att ta sig in i en smart telefon och få tillgång till känslig information. 74 procent av alla PIN-koder i studien kunde hackas vid första försöket. 100 procent av alla PIN-koder i studien var hackade efter bara fem försök. Enligt studien, där ett begränsat antal koder ingick, består mer än en fjärdedel av alla PIN-koder av någon av de 20 vanligaste kombinationerna som till exempel 1111 eller 1234. Totalt fi nns 10 000 möjliga kombinationer av en fyrsiffrig PIN-kod. I det omfattande och komplexa utredningsarbetet utvecklade italienska myndigheter världens största, kända, dna-screening-databas, vilket sedan följdes av ett komplext och omfattande familjesökningsscenario innan gärningsmannen kunde hittas och slutligen dömas. Utredningsarbetet inkluderade mer än 15 000 dna-prover. Jag har aldrig sett ett fall där så mycket kraft har lagts på att hitta en misstänkt genom användning av dna, säger Rock Harmon i juryn för DNA Hit of the Year award. Priset är nyinstiftat 2017 och delas ut av Gordon Thomas Honeywell Governmental Affairs. 50 fall från totalt 15 länder var nominerade till priset. Svenskt dna-utbyte med Tyskland I december 2016 inledde Sverige ett dnautbyte med Tyskland. Det blev Sveriges 16:e Prüm-samarbete för utbyte av dnaprofi ler. Tyskland hade då dna-profi ler från 288 000 spår och 840 000 personer i sina dna-register och Sverige hade 32 000 spår och 156 000 personer. Vid sökningen mot Tyskland fi ck NFC 2 603 träffar, varav 215 spår-personträffar redovisades. De fl esta träffarna rörde olika stöld- och inbrottsärenden men nio av spåren rörde våldtäkt, försök till våldtäkt eller sexuellt ofredande. Tre spår rörde olika bedrägeriärenden, ett spår rörde försök till mord eller dråp, två spår rörde grov narkotikasmuggling, två spår rörde mordbränder och slutligen gällde sju spår olika rånärenden. Sedan februari 2017 är totalt 24 av de 28 EU-länderna Prüm-dna-operativa och planen är att Sverige ska vara uppkopplat mot alla dessa länder så snart som möjligt. 5
Så kan brottsplatser dokumenteras i 3D 3D-avbildning kan komma att användas för att visualisera och dokumentera brottsplatser och appar ska kunna stödja intressenter i hela utredningsprocessen från brottsplats till dess att den kan komma att visas i domstol. Med VR-teknik kan vi i framtiden virtuellt gå runt på brottsplatsen för att under utredningens gång kunna gå tillbaka och undersöka scenen ur olika vinklar. När ett misstänkt brott har skett gäller det att så snabbt som möjligt skapa sig en bild av vad som har hänt. Noggranna undersökningar görs på plats, bevis och brottsplats fotograferas och dokumenteras, men när brottsplatsen anses färdigundersökt återställs och städas den. Kriminaltekniker eller utredare kan i efterhand inte gå tillbaka till brottsplatsen som den såg ut vid tiden för den kriminaltekniska undersökningen. Genom att använda en 3D-laserskanner eller en högupplöst 360-gradig sfärisk skanner kan brottsplatsen 3D-avbildas precis som den ser ut och byggas upp som en digital 3D-modell. På så sätt blir det möjligt att gå tillbaka till den på ett virtuellt sätt. 3D-laserskanning och 360-gradig sfärisk skanning kompletterar varandra mycket 6 bra och är också ett komplement till befintlig teknik som används idag. ANVÄNDS I USA I snart 10 år har Nationellt forensiskt centrum, NFC, följt utvecklingen av 3D-laserskanning som ett verktyg vid brottsplatsundersökningar. 2014 gjordes en förstudie för att undersöka vilken teknik som kan användas på brottsplatser. 3Dlaserskanning ansågs då vara en av de mest lovande teknikerna och satsningen på brottsplatsdokumentation startade 2014. Gruppen för brottsplatsdokumentation är en ganska ny grupp och ett av våra uppdrag är att testa tekniken i samråd med kriminaltekniker, utredare och åklagare. 3D-laserskanning ger oss möjligheten att fånga detaljerad information från brottsplatsen som sedan öppnar upp för utökad forensisk analys. Det ska också kunna bli ett bra tekniskt hjälpmedel för allt från att dokumentera brottsplatsen till att visualisera den i en domstol. Tekniken används redan i en rad europeiska länder, samt i USA, säger Håkan Larsson, forensikeraspirant på NFC. KAN BERÄKNA KULBANOR Gruppen för brottsplatsdokumentation har identifierat tre större områden där laserskanning kan komma till stor användning: 3D-dokumentation, visualisering och forensisk analys. 3D-teknik används för att dokumentera och säkra detaljerad information på en brottsplats med en mycket god geometrisk precision. Baserat på den digitala 3D-modellen kan olika typer av visualiseringar genomföras från planlösningar till panoramabilder.
Roland Andersson arbetar som it-forensiker i NFC:s mobil- och elektronikgrupp vid Informationstekniksektionen. Det är ett jobb som ställer höga krav på såväl teknisk expertis som pedagogisk förmåga. Tekniken kan skapa nya möjligheter i brottsutredningar, till exempel för att gå tillbaka till brottsplatsen och undersöka en scen ur olika vinklar. Därifrån kan forensiker undersöka den digitala brottsplatsen inom flera områden, bland annat beräkning av kulbanor och en persons längd. Till viss del kan den nya tekniken komma att ersätta papper och penna ute på fältet där vi på digital väg direkt kan få in all information i samma system. Den kan komma att bli en komplett verktygslåda, men det viktigaste är att det blir lätt att ta till sig tekniken och använda den. Vi upprättar en referensgrupp som leds av kriminaltekniker i region Öst. PRISERNA SJUNKER Håkan berättar att de i dagsläget i huvudsak använder två typer av utrustning högupplöst 360-gradig sfärisk skanner och 3D-laserskanner. Dessa båda utrustningar har börjat testas i verkliga fall. Fördelen med den 360-graders sfäriska skanner som NFC har köpt in är den fantastiska dynamiken. Den fångar information i allt från totalt mörker till fullständigt motljus. Med hjälp av skannern kan vi dokumentera allt från det lilla till det stora och i efterhand kan vi panorera i miljön, placera ut bevis samt lägga in anteckningar, bilder och foton, säger Håkan. En 3D-laserskanner samlar in mer information, som exempelvis avstånd, och bygger sedan en modell i 3D. PANORERA I 3D-MILJÖN Utvecklingen på området går fort. Håkan berättar om hur priserna har sjunkit på bara några månader och hur kvaliteten på utrustningen samtidigt blivit bättre och bättre. Han visar utrustning som sätts på stativ och sådan som handhålls allt för att kunna ha rätt utrustning vid rätt tillfälle. Han visar i sin dator hur bilderna blir och hur man enkelt kan panorera runt i 3D-miljön. Information som kameror och skannrar samlar in ska fungera som ett stöd i utredningar, i första hand vid grova brott. Nu till en början försöker vi skanna många typer av brott, för att se och lära var och när tekniken kan komma till nytta. Informationen om brottet kan komma att uppdateras och vi kan då gå tillbaka till brottsplatsen så som den såg ut vid den första undersökningen, säger Håkan Larsson. 7
Kriminalteknik 2 2017 Just nu utvecklas en app som ska ge möjlighet till digital dokumentation direkt på en brottsplats, till exempel för att kunna markera var i ett rum ett specifikt fynd har gjorts. Tanken är att all information som samlas in från brottsplatsen ska ligga i ett och samma system, som utredare, kriminaltekniker och forensiker arbetar mot. För att underlätta insamlandet av information utvecklas just nu också en fältapp. Mobilitetsgruppen inom polisen är de som gör detta möjligt. De ger oss de förutsättningar vi behöver för att utveckla användbara appar. Och det kommer att komma fler typer av appar, säger Staffan Rattfält. Det är ett verktyg för digital dokumentation som gör att informationen direkt läggs in i ärendet. Idag gör kriminaltekniker anteckningar på fältet och för sedan in dem digitalt. Det slipper de med Fältappen, vilket minskar risken för fel och ökar spårbarheten. I Fältappen ska kriminalteknikern även kunna markera var på brottsplatsen fynden har gjorts, säger Staffan Rattfält, forensiker på NFC. EN VIRTUELL BROTTSPLATS SKA LANSERAS FÖR IPHONE I dagsläget finns Fältappen som en demo-version i Android men kommer att utvecklas till en skarp version för iphone. 8 Tänk dig nu att all data är insamlad från brottsplatsen och lagrad i ett och samma system. Flera veckor har gått och brottsplatsen är sedan länge undersökt och städad, men du kan fortfarande vandra runt på brottsplatsen. Du som utredare ser, i det här fallet, mordoffret ligga på golvet vid trappan och på väggen är det blodstänk. Du blir nyfiken på att veta resultatet av blodbildsanalysen och klickar på blodstänket på väggen och direkt kommer det fram en ruta som visar resultatet av analysen. Du klickar på ett fingeravtryck och får en identitet på den misstänkta personen. Inte nog med att du som utredare har tillgång till all information från analyser, spårsäkringar och förhör på plats, du kan även gå runt på brottsplatsen och undersöka den i 3D, klicka fram bilder och så vidare. Rättsmedicinalverket skannar redan idag kroppar med MRskanner genom ett samarbete med Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, på Universitetssjukhuset i Linköping. I dessa 3Dmodeller går det att se påverkan inne i kropparna, som exempelvis hur kulor har färdats genom kroppen. I framtiden tänker vi oss att avbildade kroppar i 3D ska kunna återplaceras i den virtuella modellen av brottsplatsen för att studera vad som kan ha hänt. Text: Niklas Bohman Foto: Jason Mellström samt NFC
Kriminalteknik 21 2017 Fördelar med laserskanning Huvudsakliga områden där laserskanning kan komma till stor användning, enligt NFC: 3D-dokumentation Frysa brottsplatsen så som den såg ut vid undersökningen för att kunna gå tillbaka och undersöka brottsplatsen ur nya vinklar. Dokumentera en brottsplats som inte kommer att vara tillgänglig senare. Placera bevis på rätt plats i 3D-modellen. Länka bilder och annan information om beviset direkt i 3D-modellen. Forensisk analys Beräkna kulbanor. Från vilken position avlossades skottet? Från vilket avstånd? Beräkna kroppslängd på misstänkta baserat på riktmärken från bilderna av brottsplatsen. Beräkna hastighet och avstånd vid trafikolyckor. Beräkna storleken på explosionen vid terrorattacker baserat på storleken på kratern. Vad hände? Göra blodbildsanalys. Visualisering Göra geometriska beräkningar (avstånd, vinkel, tjocklek, volym med mera). Utvärdera trovärdigheten av vittnesutsagor. Siktlinje kan du se punkt A från punkt B? Vittnen kan beskriva olika skeenden utan att behöva besöka brottsplatsen och vittnesmål kan kontrolleras mot 3D-modellen. Studera delar av brottsplatsen. En lägenhet kan till exempel visas utan tak ur ett fågelperspektiv. Göra mätbara panoramabilder. Utvalda delar av brottsplatsen kan lyftas ut och visas som separata lager. Göra skalenliga skisser i både 2D och 3D av brottsplatsen. Skapa animationer för att visa och testa händelser under tiden de undersöks. Göra rekonstruktioner. Planera för en polisinsats. 9
Resultatvärdering för fingeravtryck ja eller nej? Runt om i världen diskuteras idag om man ska, och om man kan, använda resultatvärdering på fingeravtrycksjämförelser. Holland är det land som är först ut med att införa resultatvärdering på fingeravtrycksjämförelser. Kriminalteknik tog en pratstund med Tom Lövby på NFC för att diskutera de här frågorna. Att använda fingeravtryck för att identifiera personer är en av de äldsta forensiska disciplinerna vi har och den används över hela världen. Som disciplin har fingeravtrycksjämförelser alltid ansetts väldigt bestämd och resultatet av en jämförelse har alltid redovisats kategoriskt som en träff eller inte. Någon gråskala däremellan har inte funnits. Det finns idag ingen direkt resultatvärdering som säger att sannolikheten är si eller så stor för att en misstänkts fingeravtryck matchar det avtryck som finns på brottsplatsen. Många hävdar att det är så här det måste få vara och att det är styrkan med just fingeravtrycksjämförelser. Argumentet emot resultatvärdering är bland annat att det skulle urvattna värdet av en identifiering. INTE 100-PROCENTIG IDENTIFIERING Förespråkarna för att införa resultatvärdering även inom den här disciplinen menar att en värdering som presenteras i en skala kan ge utredarna viktig information i ärendet, även om det inte är en 100-procentig identifiering. 10 Detta är en fråga som har diskuterats i många år och där traditionen säger att fingeravtrycksjämförelse ska få vara som den alltid har varit. Du ska kunna ge ett tydligt besked som antingen friar eller fäller. Men tittar man runt om i världen så börjar fler och fler länder nu titta på att införa resultatvärdering. På flera håll arbetar man med att ta fram modeller för hur resultatvärderingen ska kunna gå till och vad den ska vila på för grunder, säger Tom Lövby på NFC. STATISTISK MODELL TAS FRAM Modellerna som Tom nämner går ut på att man försöker hitta objektiva data/ siffror som talar om hur vanlig en viss detalj eller mönster i ett fingeravtryck är. Detta ska sedan läggas samman med den subjektiva bedömningen. Universitetet i Lausanne jobbar på att ta fram en statistisk modell som är applicerbar och det arbetas på en liknande modell i USA. Hollands motsvarighet till NFC, NFI, jobbar utifrån ytterligare en annan modell. OFULLSTÄNDIGA FINGERAVTRYCK Vad skulle det då innebära om man införde resultatvärdering på fingeravtrycksjämförelser i Sverige? Det rent uppenbara är att de som utför jämförelser skulle få lämna långt fler resultat till utredarna. Förutom den omfattning av finger-id som redan idag ingår i utredningarna skulle också resultat med svagare stöd för att avtryck har avsatts av en utpekad person ingå. Det blir sedan upp till utredarna att hantera dessa två olika slags slutsatser i skapandet av en helhetsbild. Jag skulle behöva lägga mer tid på varje jämförelse. Det kommer att ta längre tid när vi har avtryck av sämre kvalitet som inte når ända fram till en identifiering. Då behöver vi värdera resultatet och komma fram till en slutsats även för dessa avtryck som idag inte anses tillräckliga. Detta kommer i realiteten sannolikt att innebära att resultatvärdering med skalsteg under det högsta, det vill säga motsvarande en identifiering, endast används på de avtryck där det verkligen tillför något till utredningen. INTRESSANTA DISKUSSIONER I arbetet med att harmonisera den forensiska verksamheten har man inom harmoniseringsgruppen börjat tala om fingeravtryck som inkonklusiva ofullständiga. Det är ett första steg att klassificera de avtryck som inte är fullständiga men ändå resulterar i en värdering som kan ge värdefull information till utredarna. Det är intressanta diskussioner som pågår både i Sverige och utomlands. Jag har även fått vara med och arbeta med holländarna och har sett hur de har byggt upp det där. I Sverige skulle vi troligtvis kunna tillämpa NFC:s nuvarande utlåtandeskala men använda oss av färre skalsteg. Det är också så att fingeravtrycksjämförelser i framförallt USA har ifrågasatts som forensisk vetenskap, säger Tom Lövby. Liselotte Nielsen Sundberg, biträdande avdelningschef på NFC: Införandet av resultatvärdering på ett korrekt sätt skulle innebära ett stort steg framåt för fingeravtrycksverksamheten eftersom spår som tidigare inte har redovisats till uppdragsgivarna då kommer kunna få stor betydelse tillsammans med annan bevisning i ärendet, säger Nielsen Sundberg. Text: Niklas Bohman Foto: Maria Åsén
Just nu diskuteras huruvida man ska använda resultatvärdering för fi ngeravtryck eller ej. 11
Önskan att få fast den skyldige kan leda till tankefel För att inte svämmas över av intryck gör hjärnan förenklingar. Det kan i värsta fall leda till kognitiv bias, som betyder ungefär mentala snedsteg. Det kan påverka både vittnesmål, rättegångar och forensiska undersökningar. När det gäller kognitiv bias är vi alla både misstänkta och skyldiga. Psykologisk forskning har konstaterat att kognitiv bias sker på en omedveten nivå hos alla människor. Denna snedvridning av en persons tankeprocess kan påverka beslutsfattandet som i sin tur kan påverka vittnesmål i en rättegång eller kriminaltekniska och rättsmedicinska undersökningar. Vi har ett system med regler som vi använder för att förenkla information. När förenklingen går fel uppstår kognitiv bias, säger William Hagman, doktorand i psykologi vid Linköpings universitet. Om en forensiker skulle veta att det fingeravtryck som ska identifieras är fingeravtrycket från en misstänkt i ett bestialiskt barnamord, då ökar risken för kognitiv bias. Risken finns att önskan att bidra till att få fast den skyldige är så stor att hjärnan ser mönster som inte finns. På en omedveten nivå ser vi det som vi vill se. REFERENSPUNKTEN AVGÖRANDE Medvetenhet om att alla kan drabbas av kognitiv bias betyder inte att du kan bli av med kognitiv bias, men det finns sätt att minska riskerna. Risken för kognitiv bias är inte kopplad till intelligens. Tvärtom kan intelligenta människor ibland ha större fallenhet för bias. Det handlar istället om vilken referenspunkt du har, säger William Hagman. Ett exempel på att referenspunkten spelar roll är hur vi uppfattar färger och mönster. Hur du upplever en färg beror på vilket ljus du befinner dig i, hur du upplever mönster beror på vilka omgivningarna är. Hjärnan vill se mönster och försöker hitta söknycklar. Det är lätt att leta efter ledtrådar som bekräftar den bild som du redan har. Att göra det motsatta, falsifiera, är mer mentalt krävande, säger William Hagman. 12
Problemet med expertis är att mycket bygger på tyst kunskap som ofta faller ur rapporter. Expertis och erfarenhet ska tas till vara. Bias ska inte blandas ihop med tyst kunskap. Det som kan vara farligt är experter som tror att de är experter på allt eller experter även inom närliggande domäner, säger William Hagman, doktorand i psykologi vid Linköpings universitet. 13
Jag tänker på kognitiv bias varje dag. Den här bilden påminner mig om hur lätt det är att bli lurad av sin egen hjärna, säger Svante Lagman, forensiker vid NFC. Konfirmationsbias betyder att leta efter bekräftelse istället för att falsifiera. Det kan påverka vad du letar efter, när du anser dig vara klar med att leta och hur du tolkar det som hittas. Vad du vet innan du gör en undersökning kan påverka vad du hittar, därför kan det vara problematiskt om forensiker får för mycket information om det som de ska undersöka. En lösning är att 14 dokumentera vad man vet vid specifika tillfällen, säger William Hagman. Ett välkänt exempel på detta är det så kallade Mayfield-fallet, där tre fingeravtrycksidentifierare från FBI och en extern expert gjorde en felaktig identifiering som fick förödande konsekvenser. Tågattentatet i Madrid i mars 2004 dödade 191 människor. Efter attacken hittades en plastsäck med tydliga fingeravtryck på. Via Interpol och FBI fick man fram 20 personers fingeravtryck att jämföra emot. Ett av dem var Brandon Mayfields, en amerikansk advokat som lämnat sina fingeravtryck när han gjorde militärtjänst. FBI beskrev sin matchning av fingeravtrycken som 100-procentig och han blev huvudmisstänkt för attentatet. Mayfield greps, trots att han kunde bevisa att han var på en annan kontinent vid tidpunkten för terrorattentatet. Fyra experter intygade att
fingeravtrycken var hans. Mayfield släpptes ur häktet när spansk polis kunde visa att fingeravtrycken i själva verket var från en algerisk medborgare. Hur kunde det gå så här snett? Det visade sig senare att Mayfields fingeravtryck inte var en exakt match utan endast ett av 20 fingeravtryck som liknade de som fanns på påsen. Baserat på dessa fingeravtryck inledde FBI en stor utredning, och det var under den utredningen som Brandon Mayfield blev utpekad som huvudmisstänkt. Den 100-procentiga matchningen av fingeravtrycket skedde först efter att Mayfield blivit huvudmisstänkt. Fallet Mayfield exemplifierar hur vi kan tolka information utifrån vilka fakta vi tror att vi har. Om du frågar dig själv varför du tror på en hypotes och inte har något svar på den frågan, då är det en indikator på att det kan röra sig om bias, kommenterar William Hagman. FORENSIK SKILT FRÅN UTREDNING Att diskutera kognitiv bias inom forensik har inte alltid varit okontroversiellt. När Itiel Dror, senior forskare inom neurovetenskap vid University College of London, gav sig in på området för 15 år sedan möttes han av motstånd. Enligt Dr Dror är det första steget för att minska riskerna med kognitiv bias att bli medveten om att fenomenet exsisterar. Nästa steg för att minska risken ytterligare, enligt Dr Dror, är just att hålla de forensiska undersökningarna och utredningen åtskilda så långt det är möjligt. De forensiska undersökningarna ska inte syfta till att sätta dit en specifik person. I Sverige hålls den forensiska delen av utredningen åtskild från den polisiära delen av denna orsak. För en forensiker är det totalt irrelevant att veta om någon har erkänt ett brott eller inte, säger Itiel Dror till The transparent psychologist. LÄTT ATT BLI PÅVERKAD Sverige ligger långt fram på det här området jämfört med flera andra länder, där utredningarna och forensiken inte är så åtskilda, berättar Svante Lagman, forensiker vid NFC. I Sverige vet inte vi forensiker om någon har erkänt eller inte. Idag vet forensikerna på NFC vilket brott det gäller när de gör en fingeravtrycksjämförelse. Det skulle vi inte alltid behöva veta. Det är lätt att bli påverkad om det är ett grovt brott. Ibland får vi veta detaljer som vi inte skulle behöva veta. Det bästa är att vi vet så lite som möjligt, säger Svante Lagman. PSYKOLOGISK KONTAMINERING Svante Lagman tänker mycket på kognitiv bias. Fakta: Läs mer om kognitiv bias The Paradoxical Brain edited by Narinder Kapur, University College London (2011) Kapitel 9 i boken är skrivet av Dr Itiel Dror och heter The paradox of human expertise: why experts get it wrong. Cognitive consultants international: www.cci-hq.com Det luriga är att det är omedvetet som vi påverkas. Det gäller att hela tiden ha i bakhuvudet att vi kan påverkas. Som forensiker arbetar vi för båda sidor, det handlar lika mycket om att fria som att fälla, säger Svante Lagman. Att påverkas av det som du vet kallar William Hagman för psykologisk kontaminering av bevis. Det är viktigt att alla är medvetna om psykologisk kontaminering av bevis, säger William Hagman. Vi är subjektiva bedömare och tenderar att ha en övertro på det vi ser, hör och vet. Att vårt kognitiva system ser ut som det gör är för att det är funktionellt. De flesta beslut vi gör ser vi inte ens som beslut. Det är ett bra system, men det är inte perfekt. Text: Susanne Karlsson Foto: Maria Åsén 15
Yrket: Dokumentundersökare Det är som att lösa gåtor Som dokumentundersökare på NFC gäller det att ha känsla för detaljer. Små, små skillnader kan vara avgörande för utgången av ett rättsfall. Det är som att lösa gåtor. Ibland står det och faller med våra resultat, säger Mikael Nitfjäll, dokumentundersökare på NFC i Linköping. 16
Mikael Nitfjäll undersöker till exempel id-handlingar, hotbrev och avtal för att bedöma äkthet och avslöja eventuell dold skrift. 17
Den inledande undersökningen görs ofta med lupp innan materialet sedan granskas i mikroskop. Finns det någon dold skrift? Äkta eller inte? Det är exempel på frågor som Mikael Nitfjäll och hans kollegor i dokumentanalysgruppen på NFC ofta ställs inför. Med olika typer av utrustning och ett uppmärksamt öga görs ungefär 1 700 dokumentundersökningar varje år, allt ifrån pass och id-handlingar till sedlar, avtal och hotbrev. När Mikael Nitfjäll påbörjade utbildningen Grafisk teknologi i Borlänge såg han en framtid inom tryckeribranschen. Efter en uppmaning från en lärare blev det ändå en jobbansökan till Nationellt forensiskt centrum, som då gick under namnet SKL. Han fick jobbet och tio år senare arbetar han fortfarande som dokumentundersökare. Det är riktigt roligt att jobba på NFC. Man gör skillnad, det är varierande och spännande. Dessutom är det en väldigt bra arbetsgivare, säger Mikael Nitfjäll. INTERNA UTBILDNINGAR PÅ NFC Mikael är forensiker och arbetar främst med urkundstekniska ämnesområden som till exempel persondokument. Andra forensiker i dokumentanalysgruppen undersöker sedlar och gör jämförande handstilsundersökningar. 18 Det finns ingen specifik utbildning för den som vill bli dokumentundersökare. En examen från en utbildning på masternivå och en välutvecklad förmåga för att se detaljer krävs för att uppfylla kvalificeringskraven för en anställning. Det är sedan genom interna utbildningar på NFC och genom att praktiskt arbeta i nära samarbete med erfarna kollegor som expertkunskaperna växer fram. Efter några år på NFC har den nyanställde gått från att vara C-handläggare till att bli färdigutbildad forensiker. En av de största utmaningarna i jobbet är att alltid se till att det är samma kvalitet på alla undersökningar, oavsett om det är den första eller 31:a, säger Mikael. SNABBFIL FÖR VISSA ÄRENDEN Dokumentundersökarna på NFC arbetar alltid i par när nytt material packas upp. Efter en snabbkontroll, för att se att materialet stämmer överens med vad uppdragsgivaren har beskrivit, registreras ärendet. Mindre ärenden undersöks redan samma dag som de kommer in i en så kallad snabbfil, precis som ärenden där någon är häktad eller om ärendet gäller ett misstänkt ungdomsbrott. Andra ärenden placeras i kö och undersöks successivt. Allt material undersöks av två olika personer som väger samman sina bedömningar och därefter görs ett utlåtande. MYCKET REFERENSMATERIAL För att genomföra sitt arbete har dokumentundersökarna flera olika tekniker och instrument att tillgå samt tillgång till mängder av referensmaterial och information. Ibland räcker det med att sitta vid skrivbordet och undersöka med lupp. Ibland använder vi högupplösta mikroskop, UV- och IR-lampor, ljuslådor eller kameror med olika typer av filter. DE SNEGLAR PÅ VÅRT ARBETE NFC:s forensiker inom dokumentanalys deltar regelbundet i olika brottsförebyggande utvecklingsprojekt kring säkerhet i person- och värdedokument i Sverige och internationellt. Mikael och hans kollegor har bland annat varit med och kravställt dokumentsäkerheten för de pass som vi har i Sverige i dag. Många anser att det svenska passet är ett av de bästa i världen, enligt Mikael. Andra länder sneglar på våra svenska pass för att se hur vi har gjort när de står inför liknande processer. Det kommer hela tiden nya typer av dokumentsäkringar på marknaden. Det är i dag ovanligt med förfalskade svenska pass, nu är problemet snarare att man får ett äkta pass på falska grunder genom till exempel look-a-likes, säger Mikael Nitfjäll. Text: Viktor Högberg Foto: Maria Åsén
Dna-teknik kan bidra till fantombilder Kriminalteknik 2 2017 Strax före sommaren startade ett nytt EU-finansierat projekt med 13 deltagande institutioner från 8 länder. Projektet ska utöka den forensiska användningen av dna genom att ta fram kunskap, teknik och verktyg för att göra det möjligt att framställa fantombilder av okända förövare från dna-spår som tillvaratagits på brottsplatser. kan användas som spaningsinformation i brottsutredningar och bidra till att polisen snabbare och effektivare hittar okända gärningsmän. UTÖKAR VÅRT NÄTVERK VISAGE finansieras med anslag från EU Horizon 2020 och kommer att pågå i fyra år. I projektet samarbetar forensiska dna-forskare, genetiker, statistiker och samhällsvetare i en ny konstellation VISible Attributes Through GEnomics (VISAGE) Consortium. Okända brottsförövare kan inte identifieras med hjälp av dagens dna-profiler, förklarar VISAGE:s projektkoordinator, professor Manfred Kayser, Erasmus University Medical Center i Rotterdam. Den nuvarande användningen av dnaprofiler begränsas av att den förutsätter att man har tillgång till en dna-profil via nationella eller internationella register från en misstänkt gärningsman eller från en person provtagen i ärendet I framtiden ska det bli möjligt att ta fram fantombilder utifrån dna-spår som samlats in från en brottsplats. som man kan jämföra de nya spåren med. Projektets mål är därför att utöka användningen av dna genom att utveckla kunskap, teknik och verktyg som gör det möjligt att snabbt och inom ramen för vad lag och etik tillåter konstruera fantombilder av okända förövare med hjälp av ett flertal biologiska källor. Med hjälp av tillvaratagen dna vill man bland annat kunna förutsäga framträdande drag i en persons utseende, ålder och biogeografiskt ursprung. Fantombilderna Sverige deltar i konsortiet via Nationellt forensiskt centrum, NFC. Lena Klasén, avdelningschef för NFC, är mycket positivt inställd till projektet: Samarbetet ligger helt i linje med NFC:s strategiska plan att vidareutveckla dna-området genom att använda mer av den information som dna innehåller. Genom projektet får vi också möjlighet att knyta nya internationella kontakter i ett nytt viktigt sammanhang och därmed utöka våra nätverk i Europa. Text: Ann-Louise Flisbäck Foto: Lars Hedelin Fantombilderna här ovan är framtagna som exempelbilder med traditionell metod, utifrån minnesbilder, och föreställer skådespelarna George Clooney, Halle Berry och Rowan Atkinson. Nationella operativa avdelningen, NOA, kan hjälpa till att ta fram fantombilder utifrån vittnesuppgifter. Kontakta NOA för mer information. Bild: Iracema Mata, NOA Fakta: VISAGE-deltagare: Erasmus University Medical Center Rotterdam (Nederländerna), Jagellonian University (Polen), University of Santiago de Compostela (Spanien), Medical University of Innsbruck (Österrike), University of Cologne (Tyskland), King s College London (Storbritannien), University Hospital Cologne (Tyskland), Bundeskriminalamt (Tyskland), Institut National de Police Scientifi que (Frankrike), Netherlands Forensic Institute (Nederländerna), Nationellt forensiskt centrum NFC (Sverige), Metropolitan Police Service (Storbritannien), Central Forensic Laboratory of the Police (Polen). 19
Samarbetet mellan NFC och Lunds universitet har bland annat resulterat i en metod för att ta fram dna-spår ur jord. Tioårigt samarbete har gett resultat I mars 2007 inledde dåvarande SKL ett samarbete med avdelningen för teknisk mikrobiologi vid Lunds universitet. Målen var att förbättra dna-analysen av smutsiga prover och att utveckla förenklade metoder för att utvinna dna från brottsplatsspår. 10 år senare har samarbetet utvecklats vidare till att involvera flera myndigheter och laboratorier. För 10 år sedan hade SKL och andra forensiska laboratorier runt om i världen problem med hämmare när det gällde att få fram dna-profiler från smutsiga prover. För till exempel cigarettfimpar gav en stor mängd prover blanka resultat trots att dna fanns, men närvaron av hämmare slog ut analysen och ingen dna-profil kunde tas fram. För att utveckla processen och förbättra möjligheten att få fram dna-profiler från undersökta brottsplatser inledde dåvarande SKL ett samarbete med Lunds universitet och professor Peter Rådström vid avdelningen för teknisk mikrobiologi. BETYDELSEFULLT SAMARBETE Det första steget blev ett gemensamt doktorandprojekt som sedan har resulterat i ett vidare samarbete. I dag, 10 år efter starten, är samarbetet betydelsefullt för såväl Lunds universitet som för NFC och det svenska rättsväsendet. Samverkan med teknisk mikrobiologi och Lunds universitet har medfört bättre och mer effektiva analysmetoder samt breddat och fördjupat vår molekylärbiologiska kunskap, säger Birgitta Rasmusson, verksamhetsutvecklare på NFC. Det har även gett våra medarbetare en unik möjlighet till kompetensutveckling genom vistelse och arbete i en forskningsmiljö och blivit en modell för hur man som myndighet bygger upp och driver 20
ett långsiktigt samarbete med akademin på ett framgångsrikt sätt. Vi ser fram emot fortsättningen, fortsätter hon. UPPTÄCKTE HÄMMARTÅLIG ANALYSKEMI När samarbetet inleddes hade professor Peter Rådström under en längre tid undersökt hur dna-analyser störs av hämmare i prover. Analyserna baseras på polymerase chain reaction, PCR, en etablerad teknik för kopiering av dna. Tillsammans med sina kollegor utvecklade Peter Rådström också ett koncept kallat pre-pcr processing, som innebär en optimering av dna-analyskedjan genom att maximera utbytet och minimera effekten av hämmare. I det inledande doktorandprojektet identifierades bland annat en hämmartålig analyskemi. Denna var betydligt tåligare mot smuts jämfört med det kommersiella system som vid den tiden användes vid i princip all forensisk dna-analys världen över. NY STATISTISK METOD UTVECKLADES Den framtagna analyskemin implementerades för rutinanalys av brottsplatsprover vid SKL, vilket ledde till en tydlig förbättring av utfallet för smutsiga prover. Kemin användes sedan fram till att ett nytt hämmartåligt och EUanpassat kommersiellt analyssystem med fler dna-markörer togs i bruk. Under doktorandprojektet utvecklades även en ny statistisk metod för att mäta och jämföra kvaliteten på dna-profiler. Matematisk statistik har fortsatt vara en grundpelare i NFC:s forskningsaktiviteter inriktade mot dna, bland annat i samarbete med Chalmers tekniska högskola. SKL-KOPPLAD FORSKARGRUPP År 2011 fördjupades samarbetet mellan SKL och Lunds universitet med målsättningen att bygga upp en SKL-kopplad forskargrupp vid teknisk mikrobiologi. Gruppens inriktning skulle vara forensiska frågeställningar kopplade till pre-pcr processing, vilket innefattar spårsäkring på brottsplats, provbearbetning och analys av dna med fokus på svåra prover. Till projektet kopplades även National Institute of Standards and Technology, NIST, i USA och deras världsledande grupp inom forensisk dna-analys. Ett anslag från Vetenskapsrådet 2013 möjliggjorde än mer detaljerade studier. Ett andra doktorandprojekt initierades, med fokus på mekanistiska studier av analyshämmare och med tillämpning på nya analystekniker som digital PCR, dpcr, och Next Generation Sequencing, NGS. Bland annat har en ny typ av analysstörning från ämnen i prover från naturen identifierats. Delar av dessa studier genomförs på plats på NIST. SAMVERKAN MELLAN MYNDIGHETER En framgångsfaktor i samarbetet har varit att få in nya kompetenser och andra analysmöjligheter för att lösa forensiska frågeställningar kopplade till dna, vilket bland annat har gett förbättrade analysflöden och en ökad kunskap kring analysens begränsningar. Avdelningen för teknisk mikrobiologi är en del av Kemicentrum vid Lunds universitet, ett komplex som totalt omfattar omkring 1 000 forskare och studenter inom kemi- och biologiområdet. För ytterligare breddning tog NFC och teknisk mikrobiologi initiativet till ett samarbete mellan krisberedskapsmyndigheter som jobbar med dna-analys. Ett anslag från Myndigheten för samhällskydd och beredskap gjorde det möjligt att starta ett nätverk inriktat mot pre-pcr processing tillsammans med Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut. FÖRBÄTTRAD SPÅRSÄKRING Inom projektet har hittills sju dna-metoder utvecklats och implementerats vid myndigheterna varav tre vid NFC. Dessa tre metoder innefattar utvinning av dna från jord, från patroner och hylsor samt från minitejper som används på NFC för spårsäkring. Tidigare var det i det närmaste omöjligt att få 21
fram en dna-profil från ett spår i jord, men nu kan upp till 10 milliliter jord hanteras i en analys tack vare den nya metoden. Hanteringen av hylsor och minitejper har blivit både enklare och effektivare. Nu pågår arbete för förbättrad spårsäkring, det vill säga hur spår inledningsvis ska tillvaratas så effektivt som möjligt. Projekt har förgreningar till ett övergripande harmoniseringsprojekt som NFC driver med målet att ta fram validerade metoder för biologiska förtester och spårsäkring inom Polismyndigheten senast år 2019. UTBYTE FÖR PERSONALEN En viktig del av samarbetet mellan NFC och Avdelningen för teknisk mikrobiologi har varit möjligheten till rörlighet mellan enheterna. NFC-anställda har bland annat genomfört utvecklingsprojekt på plats i Lund som del av sin kompetensutveckling. Dessutom har personal från teknisk mikrobiologi arbetat med projekt i labbet på NFC. Detta utbyte har underlättat såväl utvecklingen av metoder som implementeringen av dem. Dessutom har totalt 15 anställda vid NFC:s Biologisektion genomgått utbildning i PCR vid Lunds universitet. BÅDAR GOTT INFÖR FRAMTIDEN Samarbetet har varit fruktsamt för såväl NFC som Lunds universitet. Vid teknisk mikrobiologi har man fått ny kunskap inom forensik och dna-analys, och nya metoder som används i andra forskningsprojekt. Att samarbetet med NFC och Biologisektionen skulle få en sådan positiv effekt på avdelningens övriga forskningsverksamhet var lite oväntat för tio år sedan. Med facit i hand har vi förutom att fördjupa vår molekylära analyskompetens stärkt andra forskningsområden som exempelvis berör dricksvattenproduktion och livsmedelssäkerhet, vilket bådar gott för framtiden. Det är en förmån att få bedriva både grundläggande och tillämpad forskning med NFC, säger Peter Rådström vid Lunds universitet. I framtiden kommer samarbetet mellan teknisk mikrobiologi och NFC vara viktigt för att möjliggöra strategiska FoU-projekt som ska rusta NFC för utmaningar såsom nya analystekniker, analys av svåra prover och kompetensförsörjning. NFC fortsätter därför arbeta för att stärka och utveckla den NFC-kopplade forskargruppen vid Lunds universitet, som har det ena benet i den miljö och de frågeställningar som finns på NFC och den forensiska världen och det andra benet i den experimentella laboratoriemiljö som ett universitet kan erbjuda. Text: Johannes Hedman och Ricky Ansell Foto: Jason Mellström och Maja Sidstedt Kemicentrum vid Lunds universitet. 22
Mjukvaran som återskapar videomaterial Bild- och ljudgruppen på NFC har tagit fram en programvara IFrameIT som hjälper till att återskapa videomaterial från digitala lagringsmedier. Olika typer av digitala lagringsmedier, till exempel minneskort, hårddiskar, USB-minnen och telefoner, blir allt vanligare som bevismaterial i brottsutredningar. I takt med att våra lagringsutrymmen rymmer allt mer data blir materialet ofta svårt att hantera på grund av just mängden, men också för att användaren använt mediet under flera år och då raderat gammalt innehåll och lagrat nytt. En film består av en mängd olika frames, bildrutor, som spelas upp i rätt ordning i en viss hastighet. Det tre vanligaste typerna av frames är: 1. I-frame, som är en fullständigt kodad ruta och är en referensbild. Varje sekvens av bildrutor ska börja med en I-frame. 2. P-frame, innehåller förändringar från föregående bildruta. 3. B-frame, fungerar ungefär som en P-frame men innehåller förändringar från föregående och efterföljande bildruta. RÄTT VIDEOKODEKHUVUD KRÄVS Med hjälp av de tre typerna av bildrutor skapas våra filmer men för att dessa ska kunna läsas och spelas upp krävs ytterligare en komponent videokodekhuvud. Huvudet talar om för spelaren hur den ska avkoda och tolka innehållet. Huvudet ligger vanligtvis i början av sekvensen och förekommer alltid minst en gång per film. Ett videokodekhuvud ser olika ut beroende på vilken apparatur som används för att spela in filmen. Det innebär att det finns mängder av olika videokodekhuvuden. För att spela upp en film behövs det rätta huvudet. TESTAR ALLA KOMBINATIONER När ett lagringsmedium analyseras med avsikten att återskapa videomaterial hittas vanligtvis enorma mängder strömmar av videoinformation som kan vara fragment av filmmaterial. Ofta kan det röra sig om 10 000-tals strömmar men det finns ingen spårbarhet mellan fragmenten. Videokodekhuvuden kan vara raderade så spelaren inte vet vad som hör ihop eller hur den ska spela upp det. Att manuellt gå igenom allt material är inte hanterbart. Istället använder bild- och ljudgruppen på NFC en programvara som detekterar huvuden och bildrutor samt specificerar all information i en logg-fil som talar om vad som finns lagrat och var. Därefter matas informationen in i IFrameIT och alla kombinationer av huvuden och fullständigt kodade bildrutor, I-frames, testas för att se vilka som passar ihop. Sedan presenterar IFrameIT resultatet genom att visa stillbilder av alla fullständigt kodade bildrutor. SPARAR MYCKET TID Nu kan it-forensikerna tala om för utredarna vilken typ av material som finns på mediet och de vet nu också var den finns lagrad på mediet. Om en sekvens av bildrutor är intressant för utredningen kan den sekvensen återskapas som en videosekvens. På detta sätt sparas väldigt mycket tid genom att man endast återskapar den sekvens av en video som är relevant för utredningen. Text: Niklas Bohman Foto: Maria Åsén 23
Så hanteras farliga droger på NFC När Anna Zackrisson, generalist på NFC:s droganalyssektion, hanterar misstänkt material görs det med stor försiktighet. Vid undersökningarna används ofta ventilerade dragskåp. 24
Fentanyl och andra högpotenta droger blir allt vanligare bland dem som undersöks på NFC. Tydliga rutiner säkerställer en trygg och tillförlitlig undersökning. Vi hanterar allt som om det vore riktigt farligt, säger Anna Zackrisson på NFC. Varje år undersöks runt 40 000 misstänkta drogbeslag på Nationellt forensiskt centrum. Vissa är farligare än andra, för såväl potentiella brukare som för personal inom rättsväsendet, till exempel poliser och handläggare vid NFC som kan komma att hantera drogen i sitt arbete. Just nu ser vi att drogen fentanyl och varianter av substansen, så kallade analoger, blir allt vanligare bland de beslag som kommer in till NFC. Ibland är de i pulverform, ibland är det som nässpray. Oavsett form så är dessa substanser extremt potenta och även i liten mängd kan drogen få väldiga konsekvenser, säger Anna Zackrisson, generalist på NFC:s droganalyssektion. HAR VENTILERADE DRAGSKÅP De misstänkta drogerna som kommer in till NFC hanteras generellt med stor försiktighet, det som undersöks är ofta hälsofarligt. Förutom skyddskläder och handskar har vi till exempel ventilerade dragskåp som gör att vi i väldigt liten utsträckning behöver komma i direktkontakt med själva materialet. Vid analys tas delprov från varje enskilt beslag, säger Anna Zackrisson. När den kemiska analysen påbörjas har materialet placerats i provrör. Med hjälp av moderna instrument testas materialet och innehållet presenteras sedan digitalt. Instrumentoperatörerna avläser informationen och levererar ett svar kring materialets innehåll till en handläggare. Därefter genereras ett analysbesked som skickas till uppdragsgivaren. FÖRVARAS I FYRA MÅNADER Om det visar sig vara ett material som är klassat som narkotika, dopningsmedel eller hälsofarlig vara förvaras det i fyra månader innan det destrueras. Material som är icke-klassat skickas tillbaka till uppdragsgivaren med eventuell vidareförmedling till den person som det beslagtogs ifrån. Åklagaren har möjlighet att kontakta Folkhälsomyndigheten när det gäller förverkande av nya icke-klassade droger för att kontrollera om lagen om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser kan tillämpas. Om lagen kan tillämpas behöver återlämning av materialet inte ske. VI FÖLJER VERKLIGHETEN Allt undersökningsmaterial vid NFC är viktigt bevismaterial. I väntan på och efter undersökning förvaras materialen i låsta utrymmen för att de ska skyddas mot bland annat brand och stöld. Materialen som undersöks vid Droganalyssektionen förvaras i lufttäta påsar som kontinuerligt ses över för att de ska kunna förbättras ytterligare och till exempel ge ifrån sig mindre lukter. Säkerhets- och arbetsmiljörutiner ses över löpande. Det är ett ständigt pågående arbete. Det är viktigt att vi följer verkligheten och har koll på vilka substanser som är trendiga just nu, säger Anna Zackrisson. Majoriteten av de beslagtagna drogerna som kommer till NFC består av redan kända droger, men varje vecka upptäcks också helt nya substanser. När NFC upptäcker nya misstänkta drogsubstanser rapporteras detta till Folkhälsomyndigheten som sedan har möjlighet att föreslå att materialet ska drogklassas. De senaste åren har NFC gjort i snitt 60 strukturutredningar av nya substanser per år, med syftet att fastställa den kemiska strukturen för den okända substansen. Text: Viktor Högberg Foto: Maria Åsén Fakta: Fentanyl Fentanyl är ett smärtstillande läkemedel som ibland används inom sjukvården vid behandling av svår smärta. Fentanyl är 100 gånger mer potent än morfin och finns i läkemedel i form av tabletter, plåster, injektionslösningar och nässpray. En av de starkaste kända fentanylanalogerna heter karfentanil och är 10 000 gånger mer potent än morfi n. Fentanyl tillhör gruppen syntetiska opioider och är beroendeframkallande. Opioider är depressiva, vilket innebär att de saktar ner det centrala nervsystemet inklusive andning och hjärtfrekvens. Internetförsäljningen av fentanylanaloger kan sammankopplas med ett stort antal dödsfall. För en av analogerna, akrylfentanyl, har Rättsmedicinalverket upptäckt substansen i blodet hos den döde vid 43 dödsfall under perioden april 2016 till februari 2017. Under 2014 och 2015 har över 900 dödsfall om året rapporterats till följd av läkemedels- eller narkotikaförgiftning, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Källor: Fass.se, Socialstyrelsen, Fentanyl and its analogues 50 years on UNODC United Nations Office on Drugs and Crime Volume 17 mars 2017, samt PM Dödsfall på grund av fentanylförgiftning Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen. 25
Körkortet borde inte vara en id-handling. NFC:s bedömning är att pass, nationella idkort och Skatteverkets id-kort är säkrare. Sveriges flora av id-handlingar borde begränsas till dessa tre. Körkort är inte en säker id-handling Ett svenskt körkort är idag också en godkänd identitetshandling. Praktiskt, ja. Men det underlättar även för de kriminella. Körkortens långa giltighetstid gör dem tacksamma att förfalska, säger Helene Andersson på NFC. I dag finns det tolv giltiga id-handlingar i Sverige. Fem av dem är körkort av olika slag. Körkort är det absolut vanligaste sättet att legitimera sig på i Sverige. Att det finns så många olika varianter gör att det är svårt att kontrollera om de är äkta eller inte, säger Helene Andersson, gruppchef i dokumentanalysgruppen på Nationellt forensiskt centrum, NFC. 26 Hon menar att vissa av förfalskningarna är riktigt bra och därmed svåra att upptäcka. Alla handlingar, hur säkra de än är, går att förfalska. Om en handling är giltig i tio år, som körkorten är, blir det problem under en väldigt lång tid. Den körkortsvariant som utfärdades fram till 2013 har förfalskarna lyckats göra riktigt bra förfalskningar av. Den kan alltså användas ända till 2023. Det är en mycket bedräglig och gångbar handling, säger Helene Andersson. BORDE INTE VARA ID-HANDLING På Nationellt forensiskt centrum anser man bland annat därför att körkort inte ska vara en id-handling. Körkortet borde inte vara en id-handling. Sverige är unikt i det avseendet. I andra länder är körkortet främst en
Lär känna ett äkta körkort. Det är alltid bäst att försöka lära sig hur en äkta handling ser ut, istället för falska. Bekanta dig med ditt eget körkort. Använd gärna lupp eller förstoringsglas. Titta på linjemönstret. Det fi nns ett linjemönster som är uppbyggt av hela fi na linjer. Känn med nageln över kortet. Det ska kännas lite som en nagelfi l. Titta även snett mot ljuset för att se relieferna. Så skiljer du äkta körkort från falska Vicka på kortet för att se om motiven skiftar. Kontrollera också att färgen ändras. behörighetshandling. Även de legitimationer som bankerna utfärdar borde tas bort. Om floran av id-handlingar blir mindre blir det också lättare att hitta gemensamma sätt att kontrollera dem, säger Helene Andersson. Ur ett dokumentsäkerhetsperspektiv menar NFC att det vore rimligt att svenska idhandlingar begränsas till att utgöras av pass, nationellt id-kort samt id-kort för folkbokförda. ID-KAPNINGAR ALLT VANLIGARE Antalet bedrägerier ökar lavinartat och i många fall använder bedragarna sig av falska id-handlingar. Ett exempel på ett sådant bedrägeri är när någon använder en annan persons namn, personnummer och hemadress för att beställa varor på internet. När bedragaren går till ett utlämningsställe för att hämta ut paketet visar hen upp en falsk id-handling och kan plocka ut varan. Jag kan se med lupp om trycket på ett körkort inte är som det ska. För någon ute i handeln kan det vara svårt. När kontrollerna görs är det ofta stressigt, säger Helene Andersson. DIGITAL KONTROLL UNDERLÄTTAR Även om körkort blir kvar som id-handling skulle det vara möjligt att utveckla dem för att lättare kunna upptäcka de som är falska. Digitala läsare som ger grönt eller rött ljus beroende på om handlingen är äkta eller falsk finns redan i dag men används än så länge i begränsad omfattning. Vissa kedjor inom till exempel biluthyrning har testat detta och hittat falska handlingar. Digitala kontroller skulle komplettera id-handlingars dokumentsäkerhet. Bara att det finns system för att kolla kan skrämma bort en del bedragare. Själva kortet skulle också kunna ha ett chip och en pinkod, det skulle göra dem ännu säkrare, säger Helene Andersson. Text: Anna Arnerdal Foto: Maria Åsén Fakta: Godkända identitetshandlingar Pass och nationellt id-kort ges ut av polisen och är de enda handlingar som kan användas för att styrka nationalitet. De gäller i fem år. Körkort ges ut av Transportstyrelsen och är giltigt i tio år. Skatteverket utfärdar också id-kort för folkbokförda. Det kan både medborgare och de som endast är folkbokförda i Sverige ansöka om. Kortet gäller i fem år. Banker och vissa företag kan också ge ut legitimationer, så kallade SIS-märkta id-handlingar. 27
28 VILL DU FÅ DITT EGET EXEMPLAR AV KRIMINALTEKNIK? Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt (gäller nya beställningar från och med mars 2017) genom att skicka namn och adress till: prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Kriminalteknik utkommer med tre nummer varje år. Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se