Forskning: Tandvård Ett magasin från Landstinget i Östergötland www.lio.se Munhälsan påverkar hela kroppen Nummer 1 2013 + TEMA: Landstinget 150 år + GUNNAR HAR FÅTT NYA KNÄLEDER Protesoperationer i Motala + HALLÅ DÄR Fredrik Sjöstrand (M)
Redaktören I december frågade vi er vad ni tycker om Hälsotecken. Vi ringde till 1000 personer som bor i Östergötland för att fråga. Vi fick veta att de flesta av er tycker att Hälsotecken är ganska bra eller mycket bra. Vi är glada för att ni tycker det. Vi fick också veta vad ni vill läsa mer om och hur ni tycker att Hälsotecken kan bli bättre. Längre fram i den här tidningen kan du läsa mer om svaren vi fick när vi ringde. Cecilia Ottosson E-post: cecilia.ottosson@lio.se Telefon: 010-103 78 29 Cecilia Ottosson är redaktör för Hälsotecken. 2 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Innehåll Projekt som ska ge en bättre hälsa 4 Notiser 5-8 Nya knäleder i Motala 9 Så tycker läsarna om Hälsotecken 10 Hälsocoacherna svarar på frågor 11-12 Notiser 13-14 Hälsotecken på webben 15 Landstinget fyller 150 år 16-20 Artrosskola i Norrköping 21 Tandlossning hos hjärtpatienter 22 Korsordet 24 Besvär före mens 25-26 Råd från topp till tå 27-29 Hallå där Fredrik Sjöstrand 31-32 Lämna in gamla läkemedel till apoteket 33 Elin Glad, dietist 34 HÄLSOTECKEN NR 1 2013 3
Projekt som ska ge en bättre hälsa En del människor har större risk att få en sämre hälsa. Till exempel människor som inte har något arbete eller människor som har flytt till Sverige från andra länder. Landstinget vill att de här människorna ska få en bättre hälsa. Därför finns Hälsopotten. Hälsopotten är pengar som de som jobbar med människor som har större risk att få en sämre hälsa kan söka om att få. Pengarna ska användas till olika projekt där man jobbar på olika sätt för att människor ska få en bättre hälsa. 18 projekt i Östergötland har fått pengar. Landstinget jobbar tillsammans med kommuner, föreningar och organisationer i projekten. Vårdcentralen Boxholm jobbar med ett av projekten. Vårdcentralen jobbar tillsammans med arbetsförmedlingen i Mjölby. Projektet är för människor som är mellan 18 och 65 år och som precis har blivit utan arbete. Alexandra Eklund White leder projektet. Hon kommer att träffa människor som har blivit utan arbete och berätta för dem om projektet. Alexandra träffar dem på arbetsförmedlingen. De som vill vara med i projektet får komma till vårdcentralen och prata om sin hälsa och göra en undersökning. Alexandra kommer att stötta människorna i deras jobb med att få en bättre hälsa. 4 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Nytt stöd för tandvård Personer som har vissa sjukdomar eller skador kan få problem med sina tänder. Vissa sjukdomar eller vissa mediciner kan göra att tänderna blir sämre. Staten har bestämt att de här personerna kan få ett bidrag för en del av vad deras tandvård kostar. För att få stödet måste du ha ett intyg från din läkare. Du kan få intyget om du pratar med din läkare. Det finns två olika sorters bidrag. Ett bidrag är för personer med vissa sjukdomar eller skador som gör att de kan få en sämre tandhälsa. Till exempel personer som är torra i munnen på grund av sjukdomar eller mediciner. Det kan till exempel också vara personer som har Crohns sjukdom eller tarmsvikt. Det andra bidraget är för personer som behöver mycket tandvård för att de har haft en sjukdom länge. Till exempel personer med psykiska sjukdomar eller Parkinsons sjukdom. Du kan få veta mer om de två olika bidragen och vilka personer som kan få dem om du läser på landstingets webbplats. Adressen till webbplatsen är www.lio.se/tandvard. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 5
Universitetssjukhuset i Linköping har fått ett pris Universitetssjukhuset i Linköping har fått ett pris av tidningen Dagens Medicin. Universitetssjukhuset fick priset för att det är det bästa universitetssjukhuset i Sverige. Tidningen Dagens medicin har jämfört olika sjukhus i Sverige för att kunna bestämma vilket sjukhus som är bäst. Tidningen har till exempel jämfört hur många personer som överlever en hjärtinfarkt på olika sjukhus och vilken vård patienter med hjärnskadan stroke får. Det gick också bra för Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala när tidningen jämförde olika sjukhus. Vrinnevisjukhuset kom på andra plats i medicinsk kvalitet bland mellanstora sjukhus. Lasarettet i Motala kom på tredje plats bland mindre sjukhus. Martin Magnusson är utvecklingschef i landstinget. Det är fantastiskt roligt att sjukhusen har så bra resultat. Det visar att vi jobbar på rätt sätt, säger han. Fler platser för akut vård Många personer har sökt akut vård på sjukhusen i Östergötland under en lång tid. Det har varit trångt om platser på flera kliniker. Det vill politikerna i hälso-och sjukvårdsnämnden ändra på. Därför ger de 48 miljoner kronor till den akuta sjukvården. Pengarna ska användas till fler platser för akut sjukvård. Lasarettet i Motala får åtta nya vårdplatser. Universitetssjukhuset i Linköping får 17 nya vårdplatser. Vrinnevisjukhuset i Norrköping får 21 nya vårdplatser. 6 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Landstinget gör om webbplats Landstingets webbplats www.lio.se håller på att göras om. Webbplatsen ska bli lättare att använda. Det kommer inte längre att finnas någon information om hälsa och sjukvård för patienter. Den informationen kommer att flyttas till webbplatsen www.1177.se. Webbplatsen www.1177.se är en webbplats som alla landsting har tillsammans. Det är en webbplats för råd om hälsa och sjukvård. På landstingets webbplats www.lio.se kommer det att finnas nyheter om landstinget. Det kommer också att finnas information för personer som vill börja jobba i landstinget och information om hur politikerna i landstinget jobbar. Forskning kommer du också att kunna läsa om på landstingets webbplats www.lio.se. Den nya webbplatsen ska vara klar i höst. Stöd till föräldrar med små barn En ny verksamhet för föräldrar med små barn kommer att startas i Norrköping i höst. Verksamheten ska hjälpa föräldrar med små barn som behöver stöd. Stödet handlar om att föräldrar och barn ska fungera bättre tillsammans. Landstinget och Norrköpings kommun kommer att driva verksamheten tillsammans. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 7
Många ringer fel telefonnummer till landstingets växel Telefonnumret till landstingets växel är 010-103 00 00. Det är tre år sedan landstinget fick det telefonnumret. Många personer ringer fortfarande fel telefonnummer. När en person har ringt fel telefonnummer har landstinget kopplat vidare samtalet till det nya växelnumret. Från och med den 1 juni kommer inte landstinget att koppla vidare samtalen längre. Information om psykisk hälsa på webbplatsen 1177.se Landstingen i Sverige har en gemensam webbplats där du kan få råd om hälsa och sjukvård. Adressen till webbplatsen är www.1177.se. På webbplatsen 1177.se finns det bland annat information om olika teman. Ett tema är psykisk hälsa. Du kan läsa om olika sorters psykiska problem, behandlingar och undersökningar. Du kan också läsa texter av personer som själva har mått psykiskt dåligt. Du kan också skicka frågor till psykologer och socionomer på webbplatsen. Du måste inte tala om vem du är när du skickar en fråga. 8 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Nya knäleder på Lasarettet i Motala Det är vanligt att leder i kroppen slits ut. Lederna kan slitas ut så mycket att de måste bytas ut. Leden som har slitits ut byts då ut till en konstgjord led. Alla sjukhus i Östergötland byter ut leder. Lasarettet i Motala gör flest operationer av leder. Förra året byttes mer än 400 höftleder och mer än 500 knäleder ut på Lasarettet i Motala. En led som slitits ut byts ut genom en operation. Operationen tar ungefär en timme. Patienten får oftast en bedövning i ryggen men är vaken under operationen. Håkan Ledin är överläkare på Lasarettet i Motala. Det är viktigt att röra på sig när man har opererat en led. Håkan Ledin är överläkare i Motala. Cykling, simning och promenader är jättebra, säger Håkan. Gunnar Jarkrans från Fornåsa har bytt ut sina knäleder och är sjukskriven. Jag har fått ett träningsprogram. Det kan ta sex till tolv månader innan mina knän är helt okej, säger Gunnar. Han hoppas att hans knän ska vara bra till hösten. Då vill han nämligen vara med i skogen när älgjakten börjar. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 9
Läsarna tycker att Hälsotecken är bra I december förra året frågade vi er om vad ni tycker om Hälsotecken. Vi ville få veta vad ni tycker om tidningen så att vi kan göra tidningen bättre. Vi ringde till 1000 personer som bor i Östergötland för att få reda på vad de tycker om tidningen. Vi fick veta att de flesta av er tycker att tidningen är ganska bra eller mycket bra. Ni tycker att innehållet är bra och att tidningen ser bra ut. Ni tycker att tidningen är lättläst och ni tror på det ni läser i tidningen. De flesta som har svarat tycker inte att tidningen ska ändras alls. Några personer har sagt att de vill läsa längre reportage. Några personer har sagt att de vill läsa mer om vården där de själva bor. Ulrika Ohlson är kommunikationschef i landstinget. Vi känner oss stolta och nöjda för de svar vi har fått, säger Ulrika. Hälften av de personer vi har frågat hade inte sett tidningen. Det kan vara för att människor får så mycket reklam i sina brevlådor så att de inte ser allt de får. Nu ska vi jobba ännu mer för att fler personer ska se tidningen när de får den. 10 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Hälsocoacherna svarar på frågor Hélène Ottosson och Margareta Smedberg är hälsocoacher. Här svarar de på frågor om hälsa och livsstil. Fråga 1 Ska jag äta mer vitaminer än de som finns i den mat jag äter? Jag undrar om det är bra eller om det kan vara farligt att äta extra vitaminer som till exempel tabletter. Svar på fråga 1 Du ska vara försiktig med att äta extra vitaminer. Vitaminer är bra för kroppen men om du äter för mycket av vissa vitaminer kan det vara dåligt för kroppen. Till exempel är för mycket vitamin A inte bra för levern. De flesta människor får tillräckligt med vitaminer genom den mat de äter. Ibland behöver vissa människor extra vitaminer. Små barn behöver ibland vitamin D. Äldre människor behöver ibland vitamin D och kalcium. Du kan läsa fler frågor och svar på nästa sida. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 11
Fråga 2 Mitt barn vill inte sluta använda blöja. Hur ska jag göra för att han ska börja använda potta och toalett? Svar på fråga 2 Stressa inte ditt barn att sluta med blöja. Barnet brukar visa när det vill börja använda potta. Då ska du köpa en potta. Låt barnet prova att sitta på pottan. Du kan läsa en bok för barnet så att barnet känner sig tryggt. Stressa inte barnet om det inte kommer kiss eller bajs i pottan. Barnet kan behöva prova pottan några gånger innan det förstår hur det ska göra. Fråga 3 Jag har en dotter som är tolv år. Hon tycker att hon är dålig på allt hon gör i skolan och hemma. Hon är bra och vi föräldrar säger det till henne. Vad ska vi göra för att hjälpa vår dotter ännu mer? Svar på fråga 3 Det är viktigt att ni föräldrar är mycket tillsammans mer er dotter. Fortsätt att säga till henne att hon är bra. Var noga med att lyssna på er dotter. Ställ inte för höga krav på er dotter. Det kan också vara bra att prata med lärare på er dotters skola. Fråga hur de tycker att det fungerar för er dotter. Ni kan också prata med en kurator eller en sköterska på skolan. Du får gärna skicka frågor till hälsocoacherna Skicka ett brev till Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. Skicka e-post till: halsotecken@lio.se. Skicka frågan via landstingets webbplats www.lio.se. 12 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Prova ut bröstproteser på Universitetssjukhuset Kvinnor måste ibland operera bort hela eller delar av bröstet. Till exempel om de har haft cancer i bröstet. Kvinnorna kan då få en bröstprotes. En bröstprotes måste provas ut. Sedan förra året går det bara att prova ut bröstproteser på Universitetssjukhuset i Linköping. Det görs på bröstmottagningen på kirurgkliniken. Du ska boka tid för att prova ut protesen i förväg. Boka tiden via telefonnummer 010-105 94 23. Övervakningssal för patienter med hjärnskadan stroke Det är viktigt att komma till sjukhuset snabbt när man har fått hjärnskadan stroke. Om en person med stroke får vård snabbt kan skadorna på hjärnan bli mindre. En patient med stroke kan få en behandling som löser upp proppen i hjärnan. Behandlingen heter trombolys. På Universitetssjukhuset i Linköping finns nu en sal för övervakning av patienter som får behandlingen trombolys. Det finns två platser i salen. Hit får patienter från hela Östergötland komma. Patienterna övervakas dygnet runt i salen av undersköterskor som är experter på stroke. När patienterna övervakas hela tiden är det lättare att upptäcka en stroke väldigt tidigt. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 13
Studie om att upptäcka cancer i tjocktarmen Cancer i tjocktarmen är en vanlig sort av cancer. Ungefär 6000 personer i Sverige får cancer i tjocktarmen varje år. Landstinget i Östergötland ska vara med i en studie som handlar om cancer i tjocktarmen. Studien ska göras i hela Sverige. I studien ska forskarna kontrollera vilken sorts undersökning som är bäst för att upptäcka cancer i tjocktarmen. Forskarna vill också veta om undersökningar av personer som inte har några symtom på cancer i tjocktarmen kan göra att fler överlever sjukdomen. Om en undersökning tidigt visar att en person har cancer i tjocktarmen kan personen snabbt få vård. Det kan kanske göra att fler överlever sjukvården. I studien ska personer som är mellan 59 och 62 år få ett erbjudande om att göra en undersökning av tjocktarmen. Hälften av personerna kommer att få göra en undersökning av tjocktarmen med en mjuk slang med en kamera längst fram. Den andra hälften av personerna kommer att få lämna ett bajsprov. 14 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Hälsotecken på webben Hälsotecken finns också på landstingets webbplats www.lio.se. Här får du några exempel på vad som finns på Hälsoteckens webbplats. Lättläst tidning Nu finns hela Hälsotecken på lättläst svenska. Den lättlästa tidningen finns bara på landstingets webbplats. Vi skickar gärna den lättlästa tidningen till dig men då måste du beställa den. Du beställer tidningen genom att ringa 010-103 71 21 eller skicka e-post till halsotecken@lio.se. Lösa korsord Det finns alltid ett korsord i Hälsotecken. Nu kan du också lösa korsordet på webben. Fråga hälsocoacher Margareta Smedberg och Hèléne Ottosson är hälsocoacher. De svarar på frågor om hälsa och livsstil i Hälsotecken. Du får gärna skicka frågor till hälsocoacherna. Skicka frågan via webbplatsen. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 15
Temasidor Landstinget 150 år Landstinget fyller 150 år i år. Därför berättar vi om landstingets historia på de närmaste sidorna. Du kan bland annat läsa om varför landstinget bildades, hur vården har utvecklats och vad som finns i landstingets arkiv. Landstingets historia Den 21 september 1863 hölls det första mötet i landstinget. Mötet leddes av Gustaf af Ugglas som var landshövding. Mötet hölls på Stora hotellet i Linköping. Det var staten som bestämde att landstingen skulle bildas. Staten tyckte att fler än kommunerna skulle kunna ta ut skatt för verksamhet som alla människor kan använda. Till exempel vård. Så här såg en ambulans ut år 1905. Hästar drog ambulansen. Landstinget jobbade inte bara med sjukvård i början. Landstingets viktigaste uppgift var att jobba för att landsbygden skulle utvecklas. Landstinget började jobba mer med sjukvård i slutet av 1800-talet. Då byggdes lasaretten ut. Landstinget blev den arbetsplats i Östergötland där flest personer arbetade. Landstinget jobbade också mycket med olika utbildningar. Det jobbar landstinget med nu också. Landstinget ansvarar för utbildningarna på Lunnevads folkhögskola och Naturbruksgymnasiet. Landstinget jobbar mycket tillsammans med Linköpings universitet. Hans Nilsson är professor i historia vid Linköpings universitet. Hans berättar att landstinget redan för länge sedan förstod att det var viktigt att det finns experter på olika sorters vård i landstinget. Det behövs bra utbildning i medicin och bra forskning för att människor ska bli experter på olika sorters vård. Därför har landstinget jobbat mycket för att Linköpings universitet ska ha en utbildning i medicin. Vi frågar Hans Nilsson om vad han tror kommer att hända med landstinget i framtiden. Det tycker han är svårt att svara på. För tio år sedan talades det mycket om att lägga ner landstingen och bilda regioner. Jag funderade på om landstinget skulle finnas nästa gång det var dags att skriva historien. Nu pratas det inte lika mycket om det längre, säger Hans. Du kan läsa mer om temat på nästa sida. 16 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Utveckling av vården i landstinget Tre sjukhus Vården utvecklas mycket under 150 år. Människor behöver annan vård nu än de behövde för 150 år sedan. Då måste också de lokaler som människor får vård i ändras. Fler och fler sjukhus byggdes i Sverige i slutet av 1800-talet. Vården utvecklades och blev bättre. Människor fick vård snabbare. Det berodde bland annat på att landstingen startades. Östergötlands första sjukhus var klart 1782. Sjukhuset fanns vid Hospitalstorget i Linköping. Sjukhuset hade sex platser för människor som behövde vård. På Universitetssjukhuset i Linköping finns det nu 600 platser. 1895 byggdes ett nytt sjukhus där Universitetssjukhuset ligger nu. Just nu byggs det också på sjukhusen i Östergötland. Universitetssjukhuset i Linköping håller på att byggas om. Några lokaler ska byggas om. Några hus ska rivas och det ska byggas nya hus. Lasarettet i Motala har också byggts om under de senaste åren. Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer att börja byggas om i år. Vrinnevisjukhuset har funnits i 25 år. Så här såg det ut när Vrinnevisjukhuset i Norrköping byggdes. Du kan läsa mer om temat på nästa sida. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 17
Hjärtsjukvård Hjärtsjukvården har utvecklats väldigt mycket och väldigt snabbt. Sjukdomar i hjärta och kärl är den vanligaste orsaken till att någon dör i Sverige. Men det är bara hälften så många människor som dör i hjärtinfarkt nu än det var för 20 år sedan. Universitetssjukhuset i Linköping blev tidigt experter på hjärtsjukvård. En speciell avdelning för personer med hjärtinfarkt öppnades i slutet av 1960-talet. Den första operationen av en hjärtpump i Skandinavien gjordes på Universitetssjukhuset för 20 år sedan. För tre år sedan öppnades Seldingerenheten på Universitetssjukhuset. På Seldingerenheten får människor med sjukdomar i hjärta och kärl speciell vård med modern medicinsk teknik. Läkarna kan till exempel byta hjärtklaffar på en patient utan att behöva öppna bröstkorgen. Du kan läsa mer om temat på nästa sida. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 18
Sjukdomen tuberkulos Sjukdomen tuberkulos är en av de sjukdomar som flest människor har dött av. Tuberkulos kallas också lungsot. Väldigt många människor i Sverige drabbades av tuberkulos fram till mitten av 1900-talet. Människor bodde trångt och hade dålig hygien och det gjorde att det var lätt att människor fick tuberkulos, säger Britt Åkerlind. Hon är smittskyddsläkare i Landstinget i Östergötland. Människor med tuberkulos fick vård på ett slags sjukhus som kallades sanatorier. Det fanns flera sanatorier i Östergötland. Bland annat i Kolmården. I mitten av 1950-talet hade nästan ingen i Sverige tuberkulos längre. Det berodde på flera saker. Bland annat på att samhället hade utvecklats, att det fanns vaccination och att människor visste hur man skulle göra för att inte bli smittad. I andra delar av världen har många människor tuberkulos. I Sverige ökar också sjukdomen igen. Ungefär 30 personer i Östergötland får tuberkulos varje år. I dag är det inte svårt att behandla tuberkulos. Om behandlingen sköts brukar sjukdomen vara borta på några månader. Du kan läsa mer om temat på nästa sida. 19 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Landstingets arkiv Gustaf Petersson skötte ringningen i Linköpings domkyrka år 1863. En dag skadade han foten under ringningen. Gustaf fick komma till länslasarettet i Linköping. Dagen efter dog han på lasarettet. Vi har läst om Gustaf i en journal som finns i landstingets arkiv. I landstingets arkiv finns många journaler, handlingar, foton och avgjutningar av tänder sparade. I landstingets arkiv finns bland annat alla journaler från patienter på Lasarettet i Linköping sedan 1792. Landstinget måste spara mycket i arkivet. Till exempel för att forskare kan behöva materialet när de ska forska inom något område. Landstingets arkiv finns på Tornby i Linköping. Varje år lånas ungefär 6000 journaler eller handlingar ut från arkivet. Det är mest de som jobbar i vården som lånar journaler. De behöver journaler för att få veta saker för att kunna ge rätt vård. Josefine Sjödahl och Agneta Sundstrand jobbar i landstingets arkiv. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 20
Träning är viktigt vid ledsjukdomen artros I gymmet hos Cityhälsan söder i Norrköping tränar Mary-Ann Ekström. Hon har ledsjukdomen artros. Då är träning viktigt. Många tror att operation är det enda som hjälper vid artros med de allra flesta blir bättre genom träning, säger sjukgymnasten Torkel Andersson. En del människor med artros som tränar får mindre ont. En del människor känner att de blir starkare och rörligare. Torkel Andersson håller på att prova ut ett träningsprogram tillsammans med Mary-Ann Ekström. Sjukgymnasten Torkel Andersson Hon är med i artrosskolan hos Cityhälsan Söder. hjälper Mary-Anne Ekström med träningen Artrosskolan tar tre månader. i artrosskolan. Först får de som är med veta mer om artros. Sedan får de träna antingen hemma eller hos Cityhälsan Söder. Ju tidigare i sjukdomen en person börjar träna desto större är chansen att må bättre. Redan när en läkare tror att en patient har artros får patienten träffa sjukgymnasterna som jobbar med artrosskolan på Cityhälsan Söder. Sjukgymnasterna kontrollerar om patienten passar att få hjälp i artrosskolan eller om patienten behöver någon annan behandling eller operation. Jag tror jättemycket på det här. Nu ska jag bygga upp benstyrka och går ner i vikt och ser redan fram emot min nya form, säger Mary-Ann Ekström. Landstinget har artrosskolor i Linköping och Motala också. Träningen hjälper många personer, men inte alla. Ibland föreslår vården istället operation direkt. 21 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Forskning Tandlossning vanligare bland hjärtpatienter Carin Starkhammar Johansson är specialisttandläkare i Linköping. Hon jobbar med patienter som har tandlossning. Tandlossning gör att det blir stora sår runt tänderna. Det blir en inflammation som måste behandlas för att patienten inte ska få stora problem. När Carin har jobbat med patienter med tandlossning har hon tänkt på hur sjukdomar i munnen påverkar andra delar av kroppen. Hon ville till exempel veta om tandlossning är vanligare hos patienter med sjukdomar i hjärtat än hos personer som är friska. För att få veta det har hon forskat tillsammans med hjärtläkare i Linköping. Carin har undersökt patienter som har opererats i sina hjärtan. I forskningen har hon fått veta att tandlossning är vanligare hos patienter som har sjukdomar i sina hjärtan än hos personer som är friska. Nu ska Carin forska mer för att försöka få veta varför det är vanligare med tandlossning hos patienter som har sjukdomar i sina hjärtan. Carin Starkhammar Johansson är specialisttandläkare i Linköping. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 22
Forskning 200 barn i studie om vinterkräksjuka Forskare i Linköping och Stockholm ska undersöka om det går att minska kräkningar som beror på virus med hjälp av medicin. 200 barn ska vara med i den studie som ska göras. Hälften av barnen ska få medicin som används för att minska den reaktion som gör att vi kräks. Den andra hälften av barnet får en lösning som inte har någon effekt. Forskarna tror att viruset som orsakar magsjuka gör att celler i magen tillverkar ett giftämne. Giftämnet retar andra celler att släppa ut ett ämne som heter serotonin. Det ämnet kan stimulera en nerv som har kontakt med kräkcentrum i hjärnan. Forskarna tror att den medicin som används i studien kan göra så att signalen till hjärnan om att vi ska kräkas kan stoppas. 23 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
KORSORDET #1 2013 LIGGER KINA I DEN BÖR MAN EJ GÅ IN I K2 FÄRG- BRÄDE ÄR REA- PRISET VÄRDS- HUS TRIST OM PAR FLYTTAR STRÖM NYHETS- BYRÅ I USA TYCKTE OM VÅGAR INTE HÖR UPP! GRIS SNABEL- A PLAGG FRÅN SYD- AMERIKA STYR KAPTEN MOT- ORD SÅ DÄR PLAST- FILM STYVT HÅR ÄR SLOTTETS INREDNING? ASSIETT SOM TUNNA SKÅL- FORMIG MON- TANA SÅDANA STICKER PRÄST- PLAGG AFRIKA- STAT FÄRSKA HAR BÖCKER OMGÅNG I RINGEN SÅ GLÖD RÖRA HAR ZEBRA MÅNGEN SPETS ISO- LERING PLATTOR ÅTER- KLANG VÅRDAT GLEST BILDAR STYGN OLIN SOM ENDRE SKRIVS ETT HÄR Ö I BO- HUSLÄN TING BROLIN I FILMER BAND- KNUT DEN GES FÖR MÖDAN? FJUTT- SPARKA EGINA MICRO- SOFT TORK- DUK FÅR MAN STÅ SITT FALSK GÖR GNÄLLIG SIG FÄLT ELAKA ORKAR INTE MER MAT BADAS I PJÄS- DEL TOR OCH ODEN PIFFADE UPP SKICK ÖNSKAS GOD SVENSK ANKA ERSATT KORT- HUGGET AVSLAG TAGIT BORT SKÄGG NORGE KAN MURRE VAL- JÄGARE SKARA HAR PIP NEDTILL SAMLA SKÅNE- STAD BOX SOM BENDEL HAR NAGEL MUGG SOM LADE GOSAT ÖVER- TYGA LEDER BLOD ÄR DE SOM GÅR I TAKET PC OCH MAC PÅ GRUND AV ATT NEJ I MIAMI GJORDE TJUVEN FICK I SÄNG NEDRE DEL AV GADD SLAGIT EN SIGNAL PÅ NYTT Bulls Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 7 juni 2013 till: Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. Namn: Adress: Postadress: Du kan också lösa korsordet på landstingets webbplats www.lio.se/pressrum/publikationer/halsotecken GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #2 2012 1:a pris: Ståltermos Agneta Westberg, Linköping. 2:a pris: Badlakan Sylvia Nilsson, Finspång. 3 4:e pris: Ryggsäck Elisabeth Klint, Norrköping. Eva Danielsson, Vreta kloster. 5 8:e pris: Paraply Ginger Månsson, Kimstad. Göta Fogelin, Borensberg. Bernt Hansson, Kolmården. Leif Modigh, Motala. Korsord: Bulls Press HÄLSOTECKEN NR 1 2013 24
Många kvinnor har olika besvär före mens De flesta kvinnor får ibland olika besvär några dagar innan de ska få sin mens. Kvinnorna kan till exempel ha huvudvärk, ont i brösten eller känna sig ledsna. Kvinnorna kan själva göra så att besvären inte blir lika stora. Det är bra att motionera, sova ordentligt, slappna av och att inte stressa. Vissa kvinnor får mycket svåra besvär. Besvären liknar de man kan få när man är deprimerad eller har ångest. Besvären försvinner när mensen börjar. Besvären heter premenstruellt dysforiskt syndrom. Anna-Clara Spetz Holm är specialistläkare på kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon tycker att kvinnor som har svåra besvär före mens ska söka vård. De flesta kvinnor kan få vård som gör att de slipper besvären. Det finns olika behandlingar för att bli av med besvären. Till exempel medicin mot depression. Kvinnan äter bara medicinen under några dagar när hon har besvär. Vissa kvinnor kan få hjälp av annan medicin eller av p-piller. Du kan läsa mer om besvär före mens på nästa sida. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 25
Här kan du läsa vilka besvär kvinnor som har premenstruellt dysforiskt syndrom kan ha: Nedstämdhet, hopplöshet. Ångest. Ett humör som snabbt kan ändra sig. Ilska och irritation som inte går över. Vill inte göra någonting. Svårt att koncentrera sig. Ingen ork. Ändrad matlust. Kan till exempel bli väldigt sugna på socker. Kan inte sova. Känsla av att tappa kontrollen. Ont i brösten, huvudvärk och gå upp i vikt. Du måste ha minst fem av de här besvären för att det ska vara premenstruellt dysforiskt syndrom. Du måste ha minst ett av de fyra besvären som står överst i listan för att det ska vara premenstruellt dysforiskt syndrom. Besvären ska också vara så allvarliga så att du har svårt att jobba eller göra saker när du är ledig. 26 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Råd från topp till tå Här får du råd om vad du själv kan göra för att förebygga, lindra och bota lättare besvär. Sjuka barn måste få vätska Barn som är sjuka behöver få i sig tillräckligt med vätska. Om ett sjukt barn får för lite vätska kan det snabbt må sämre. Om ditt barn har feber behöver hon eller han mer vätska än vanligt. För att ditt barn ska få i sig tillräckligt med vätska är det bra om du ger det hon eller han tycker om och vill ha. Till exempel yoghurt, glass, kräm eller välling. Du ska inte ge barnet bara vatten eller andra drycker utan socker. Det är för att det inte finns någon energi i de dryckerna. Ibland tänker inte barnet på att det måste dricka. Då är det viktigt att du säger till ditt barn att dricka. Barnet behöver få i sig några klunkar vätska varje kvart. Om ditt barn kissar mindre än fyra gånger under ett dygn och kisset är mörkare och luktar starkare än vanligt kan det ha fått för lite vätska. Barnet kan också ha fått för lite vätska om hon eller han är trött och hängig. Du ska ringa till din vårdcentral om ditt barn inte har kissat på åtta timmar eller om hon eller han är väldigt trött. Du kan läsa fler råd på nästa sida. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 27
Bett av getingar Om du får ett stick av en geting brukar huden rodna och svullna. Det kan ofta svida, klia eller göra ont. För det mesta går det över ganska snabbt. Om du får ett stick av en geting ska du försöka ta bort gadden. Om gadden blir kvar i huden fortsätter den att föra in gift i huden. Du kan försöka skrapa bort gadden med en nagel eller med en matkniv. Det kan kännas bra att kyla stället där du har blivit stucken med en isbit eller vatten. Du kan ha på asolsprit eller kylbalsam. Då brukar det klia och svida mindre. Du ska ringa till din vårdcentral om du får en stor svullnad som blir större eller inte försvinner inom ett dygn. Du ska ringa 112 eller söka akut vård om du har blivit stucken i munnen eller har fått många stick, speciellt på halsen eller i ansiktet. Du ska också söka vård om du vet att du inte tål stick av getingar. Om du inte tål stick av getingar kan du må illa, kallsvettas, bli yr och mycket blek. Du kan också svullna i ansiktet, på läpparna och i svalget. Du kan också få utslag, hosta, hjärtklappning eller svårt att andas. Du kan läsa fler råd på nästa sida. 28 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Besvär vid sista mensen De flesta kvinnor brukar få sin sista mens när de är mellan 45 och 57 år. Då minskar det kvinnliga könshormonet östrogen. Många kvinnor får olika besvär av det. Besvären brukar börja ett år innan kvinnan får sin sista mens. Besvären brukar hålla på i fem år. Besvären kan vara svettningar, hjärtklappning och problem att sova. Besvären kan också vara blödningar som kommer då och då, dåligt humör eller torra slemhinnor i slidan. Du kan minska besvären genom att motionera. Du kan också minska besvären genom att inte ha kläder som sitter tätt mot kroppen eller genom att slappna av och inte dricka så mycket kaffe, te och alkohol. Du ska inte tvätta slidan mer än en gång om dagen och då är det bra att använda olja utan parfym istället för tvål. Om du har stora besvär med svettningar eller är mycket torr i slidan kan du söka vård hos din vårdcentral. Det är också viktigt att du söker vård om du börjar blöda igen efter ett år eller mer sedan du fick din sista mens. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 29
Här berättar några personer om hur de påverkas av våren. Egot Karlsson svarar Jag blir positivare och känner för att vara ute mer. Ida Andersson svarar Jag blir gladare och får mer energi. Mona Ottosson svarar Jag blir extremt lycklig och lever upp efter vinterdvalan. Niklas Garplind svarar Jag blir på bättre humör av solen. 30 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Hallå där Fredrik Sjöstrand Fredrik Sjöstrand är politiker i Landstinget i Östergötland. Han är moderat. Fredrik leder en grupp där politiker från olika partier i kommunerna och landstinget i Östergötland jobbar tillsammans. Gruppen heter Länskommittén för samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Gruppen jobbar bland annat med den sjukvård som patienterna får hemma hos sig själva. Nu är det landstinget som sköter den sjukvården. Nästa år ska istället kommunerna sköta den sjukvården. Gruppen som Fredrik leder har jobbat mycket med den förändringen. Här berättar Fredrik Sjöstrand om hur det kommer att bli när kommunerna ska börja sköta den sjukvård som patienterna får hemma hos sig själva. Fredrik Sjöstrand. Fråga 1 Vad kommer att hända med sjukvården som patienterna får hemma hos sig själva? Svar på fråga 1 Nästa år ska kommunerna i Östergötland börja sköta den sjukvård som patienterna får hemma hos sig själva. Nu är det landstinget som sköter den sjukvården. Patienter som själva kan komma till vårdcentralen eller till en mottagning kommer att fortsätta att få sin vård av landstinget. Fråga 2 Ska kommunerna sköta all sjukvård som patienterna får hemma hos sig själva? Svar på fråga 2 Inte specialiserad sjukvård i hemmet. Den kommer landstinget att fortsätta att sköta. Specialiserad sjukvård i hemmet är till exempel den sjukvård som kallas lasarettsansluten hemsjukvård. Du kan läsa fler frågor och svar på nästa sida. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 31
Fråga 3 Vad kommer att bli bättre för patienterna när kommunerna börjar sköta sjukvården i hemmet? Svar på fråga 3 Patienterna behöver inte träffa eller prata med så många olika personer. Patienter som har sjukvård hemma hos sig själva har ofta också hemtjänst som kommunerna sköter nu. Nu ska kommunerna sköta både sjukvården i hemmet och hemtjänsten. Fråga 4 Varför ska kommunerna börja sköta sjukvården hemma hos patienterna? Svar på fråga 4 Det är för att patienterna ska få en bättre och tryggare vård. Det här görs i hela Sverige. I de flesta län i Sverige har kommunerna redan börjat sköta sjukvården hemma hos patienterna. Fråga 5 Hur kommer patienterna att märka att kommunerna börjar sköta sjukvården i hemmet istället för landstinget? Svar på fråga 5 Vi hoppas att det ska bli bättre för patienterna. Vi ska göra allt vi kan för att det ska bli bra. 32 HÄLSOTECKEN NR 1 2013
Lämna in gamla läkemedel till apoteket Läkemedel kan hjälpa oss att bli friska men de kan också skada naturen. Läkemedel kommer ut i naturen för att kroppen inte kan bryta ner dem helt. En del av läkemedlet följer med när vi kissar. Läkemedel kommer också ut i naturen för att människor ibland spolar ner dem i toaletten eller slänger dem i soporna. Läkemedlen följer med vattnet i avloppet ut i sjöar. Det är för att reningsverk inte helt kan ta bort läkemedlen från vattnet från avloppet. Människor kan hjälpa till att skydda naturen genom att inte spola ner läkemedel i toaletten. När du har gamla läkemedel hemma ska du lämna in dem till ett apotek istället för att slänga dem eller spola ned dem. Lämna in dina gamla läkemedel i en påse till apoteket. Apoteken skickar läkemedlen till särskilda anläggningar som gör så att rester av läkemedel inte kommer ut i naturen. Mer om vad du kan göra för att skydda naturen Lämna in gamla läkemedel till ett apotek i en genomskinlig påse. Du kan också använda en särskild påse som du får på apoteken. Spola inte ned läkemedel i avloppet. Släng inte läkemedel i soporna. Fråga efter en liten förpackning om du ska prova ett nytt läkemedel. Lämna tomma förpackningar som det har varit läkemedel i till återvinningen. HÄLSOTECKEN NR 1 2013 33
Yrkesporträttet Elin ger råd om mat Elin Glad jobbar med att ge människor råd om mat och näring. Hon är dietist. Elin jobbar på vårdcentralerna på Vikbolandet och i Söderköping. Elin jobbar med personer som väger för mycket eller är feta. Hon jobbar också med personer som väger för lite och som får i sig för lite näring. Elin jobbar också med personer som behöver äta särskild mat för att de har olika sjukdomar. Till exempel diabetes eller lungsjukdomen kol. Elin Glad är dietist. Elin träffar ofta sina patienter flera gånger. Hon pratar med dem om vad de äter och hur de kan ändra på vad de äter för att må bättre. Elin ger personerna råd om vad de kan äta. Det är fantastiskt att få vara med när en person ändrar sina vanor kring mat, säger Elin. När Elin inte jobbar är hon mycket i stallet. Hon har en egen häst som hon sköter och rider. 34 HÄLSOTECKEN NR 1 2013