Landstinget är en viktig aktör i utvecklingen av Norrbotten

ditt LANDSTING

Landstinget är en viktig aktör i utvecklingen av Norrbotten Knappast någon annan verksamhet i samhället är så kreativ och så föränderlig som hälso- och sjukvården. Utvecklingen pågår ständigt mot bättre behandlingsmetoder och nya, effektivare mediciner. Samtidigt ska sjukvården tillgodose människornas behov av trygghet och kontinuitet. Man ska känna igen sig i vården och kunna bli behandlad av den distriktssköterska och den läkare man känner och har förtroende för. Det här ställer naturligtvis stora krav på hur sjukvården organiseras och på en fungerande dialog mellan de som är mottagare av vården och de som tillhandahåller den. Människors engagemang i hälso- och sjukvårdsfrågor är mycket stort. Landstinget arbetar i en i ordens rätta bemärkelse komplex verklighet. Förutom huvuduppgiften hälso- och sjukvård har landstingen viktiga åtaganden inom regional utveckling och inom kultur och utbildning. Landstinget är länets största arbetsgivare och är en viktig aktör i utvecklingen av länet och i arbetet med att skapa en positiv bild av Norrbotten. Det finns många sätt att berätta om detta: om patienterna, om medarbetarna, om det spännande förändringsarbete som pågår med mera. Den här broschyren är en översiktlig beskrivning av den verksamhet som ryms inom Norrbottens läns landsting och hur landstinget är organiserat. Elisabeth Holmgren Landstingsdirektör INNEHÅLL Landstingets organisation Primärvård Sjukhusvård Tandvård Kultur Regional utveckling Service 3-5 6-7 8-11 12-13 14-15 16-17 18

3 Ett bra, rikt och utvecklande liv, i en region med livskraft och tillväxt. Landstinget i Norrbotten arbetar för att utveckla länet och bidra till livskvaliteten för alla norrbottningar. Det görs inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, kultur, utbildning och regional utveckling. Målet är en bra folkhälsa, en god vård, en allsidig regional utveckling och hushållning med länets gemensamma resurser. Landstingsfullmäktige är det enda politiska organ där utvecklingsfrågor som rör hela Norrbotten kan diskuteras av valda politiker från hela länet. Norrbotten är det till ytan största och nordligaste länet i Sverige. Det utgör en fjärdedel av Sverige och omfattar fjorton kommuner. Antalet invånare är ca 250 000. De flesta bor längs kusten, vilket betyder att stora delar av Norrbotten är glesbygd. Det är utifrån dessa förutsättningar som landstingets åtaganden och verksamheter är uppbyggda. REGIONALT ANSVAR Landstinget skapades år 1863 och har sedan dess tagit ett stort ansvar för att utveckla länet och långsiktigt stärka konkurrenskraften gentemot andra regioner. Oavsett om man bor i en liten inlandskommun eller i en av de större orterna vid kusten ska man ha samma möjlighet till god livskvalitet och tillgång till likvärdig hälso- och sjukvård. POLITIKERNA STYR Landstinget styrs av folkvalda politiker. Vart fjärde år hålls val till landstingsfullmäktige. De sker i samband med valen till kommun

4 och riksdag. Största delen av landstingets verksamhet finansieras av skattemedel. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. I fullmäktige sitter 71 ledamöter från hela länet, som nominerats genom de politiska partierna. Landstingsfullmäktige är det enda politiska organ där utvecklingsfrågor som rör hela Norrbotten kan diskuteras av valda politiker från hela länet. Det är också den enda direktvalda politiska församlingen på läns- och regionnivå. Landstingsfullmäktige kan jämföras med riksdagen. Det är här alla stora beslut tas. Huvudmålen för landstingets olika verksamheter fastslås, de ekonomiska ramarna sätts upp och landstingsskatten bestäms. Innan ett beslut tas förbereds ärendet i landstingsstyrelsen. Styrelsens uppgift är att leda och samordna den löpande verksamheten på politikernivå. Tjänstemännen ansvarar för att besluten genomförs i verksamheterna. FLERA HUNDRA OLIKA YRKEN Politikernas uppgift är att styra i de övergripande frågorna. De talar om för de som arbetar inom landstingets verksamheter vad som ska göras, för vem, kvaliteten samt vad det får kosta. Personalens uppgift är att utifrån sina professionella kunskaper avgöra hur arbetet ska utföras. Det finns flera hundra olika yrkesgrupper i landstinget, varav de flesta återfinns inom vården. Sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, läkare, tandläkare och tandsköterskor är några exempel. Andra yrkesgrupper är kemister, psykologer, IT-personal, socionomer, ekonomer, sekreterare, informatörer, vaktmästare och kockar. FLER BEHÖVS I VÅRDEN Inom de närmaste tio åren kommer många anställda inom landstinget att gå i pension och behovet av välutbildad personal ökar. Samtidigt kommer antalet anställda totalt sett att minska. Cirka 2 500 personer kommer att behöva nyrekryteras. Framför allt inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Information om lediga tjänster finns på www.nll.se/jobb ORGANISATIONEN Landstinget har en modern organisation uppbyggd utifrån ett länsperspektiv. Det innebär att likartade verksamheter är samordnade inom samma division oavsett var i länet verksamheten bedrivs. Exempelvis finns all operationsverksamhet på alla sjukhus i länet inom division Opererande specialiteter. I ledningen för varje division finns en divisionschef som är direkt underställd landstingsdirektören. Fyra av divisionscheferna är också ansvariga för var sitt sjukhus i länet och till sin hjälp har de lokala samordnare.

5 Landstinget har närmare 7.700 anställda - 6.500 arbetar inom hälso- och sjukvården. Fyra av fem anställda inom landstinget är kvinnor. Besök gärna vår jobbwebb www.nll.se/jobb

6 Primärvård Primärvården med sina vårdcentraler är basen i hälso- och sjukvården. Det är i första hand till vårdcentralen du vänder dig när du blir sjuk eller behöver hjälp med något som rör hälsan. I varje kommun finns minst en vårdcentral som ansvarar för primärvården. På vårdcentralen arbetar bland annat distriktsläkare, distriktssköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och kuratorer. Tack vare att vården erbjuds nära människorna och de anställdas breda kompetens kan vårdcentralerna utreda och behandla de flesta som söker vård. Primärvården finns till hands för att hjälpa under en människas hela livscykel, från det lilla barnets besök på barnavårdscentralen för att vägas och mätas till den vuxna eller äldre personens behov av provtagning, medicinering, sjukgymnastik eller annat som primärvården kan erbjuda.

7 På de platser som har långt till närmaste sjukhus fungerar vårdcentralen som minisjukhus eftersom en del akuta fall som benbrott, hjärtstillestånd och trafikolyckor måste tas om hand på plats. Alla vårdcentraler har öppet på dagtid. Personalen på vårdcentralerna gör även hembesök till äldre, nyopererade, handikappade och barn. På kvällar och helger är jourcentralerna öppna och på natten finns stöd för svårt sjuka i hemmet. Till jourcentralen vänder man sig med problem som inte kan vänta tills ordinarie vårdcentral öppnar, som akuta infektioner, sårskador och astmaanfall. Primärvården arbetar kontinuerligt med att öka tillgängligheten och förbättra kvaliteten för patienterna. Till primärvården hör 33 vårdcentraler och fem LSS Råd och Stödteam. RÅD, STÖD OCH HJÄLPMEDEL Funktionshindrade är en prioriterad patientgrupp. Genom primärvården får den funktionshindrade råd, träning och hjälpmedel att klara sin vardag eller rehabiliteras efter en skada. LSS Råd och Stödteam hjälper personer med bestående funktionshinder att klara av svårigheter i vardagslivet. LSS betyder Lagen om Stöd och Service och är en rättighetslag som kom år 1993. Lagen fungerar som ett komplement till det sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda. Det kan handla om arbete, ekonomi, boende eller som stöd vid kontakter med olika instanser. STÄNDIG UTVECKLING Omvärlden förändras ständigt. Nya beslut fattas, de ekonomiska förutsättningarna ändras och forskningen gör framsteg. Det gör att landstingets verksamhet hela tiden måste utvecklas och förändras. Allt för att ge mesta möjliga vård för pengarna. 123 000 personer länets Under år 2002 besökte sjukgymnaster. Ett viktigt mål för primärvården är att öka tillgängligheten. För att patienten enkelt ska komma i kontakt med sin vårdcentral och slippa långa telefonköer har ett nytt telefonkösystem införts på de flesta vårdcentraler i länet. Istället för att patienten väntar i telefonkö ringer mottagningssköterskan upp på ett givet klockslag. I Norrbotten arbetar primärvården aktivt för att minska väntetider till vårdcentralerna. Primärvården i Norrbotten är först i landet med att utbilda sin personal för att de bättre ska kunna ta hand om patienter med stressrelaterade symtom. De som utbildas är läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Utbildningen bygger på den kognitiva psykoterapin och har tagits fram vid Karolinska Institutet.

8 Sjukhusvård Sjukhusen ansvarar för diagnos, vård och behandling som kräver mer specialiserad kompetens och utrustning. De flesta patienter kommer till ett sjukhus efter att de fått en remiss via vårdcentral, distriktssköterska eller annan vårdgivare. Alla fem sjukhus i länet har mottagningar som kan behandla de vanligaste skadorna och sjukdomarna. Vid mer komplicerade eller mer sällan förekommande behandlingar kan man behöva åka till ett annat sjukhus i eller utanför länet för att få hjälp. Patienter som behandlas har ofta kommit till sjukhuset via en remiss från vårdcentralen. Det är endast vid akuta situationer, exempelvis hjärt- Medicinska framsteg ger kortare vårdtider. Genom utvecklad teknik är många ingrepp idag mer skonsamma än tidigare och gör att patienten inte behöver ligga kvar lika länge på sjukhus. Mer effektiva mediciner gör att människor kan behandlas hemma i stället för att ligga på vårdavdelningar. Garnis Rehabcenter i Boden hör till Sunderby sjukhus och är ett komplement till landstingets rehabiliteringsverksamhet. Här får patienter inom grupperna smärta, neurologiska och reumatiska sjukdomar hjälp med rehabilitering. Rehabiliteringen är även inriktad mot arbetslivet.

9 Sunderby sjukhus fungerar både som lokalsjukhus för människorna i Boden och Luleå och som länssjukhus för hela Norrbotten. Sjukhuset, som togs i drift 1999, präglas av nytänkande inom vård och teknik. Sambandscentralen vid Sunderby sjukhus styr både den dagliga verksamheten och insatserna vid större olyckor. Direktkontakt med ambulanserna gör att sjukhuset får information, exempelvis EKG-kurvor, och kan förbereda behandling redan innan patienten anlänt. infarkter, benbrott eller annat som kräver omedelbar hjälp, som patienten själv söker upp sjukhusets akutmottagning. RADIOLOGI OCH LABORATORIEMEDICIN Vid varje sjukhus finns radiologi och laboratoriemedicin. Här görs undersökningar och analyser som hjälper de övriga verksamheterna att ställa sjukdomsdiagnoser. VUXENPSYKIATRIN Det är oftast primärvården som har den första kontakten med patienter som lider av psykisk ohälsa. Vårdcentralen kan erbjuda en första hjälp i form av rådgivning och medicinering, men när det inte är tillräckligt remitteras patienten till vuxenpsykiatrin. Sjukhusens verksamheter är allmänkirurgi, urologi, akutsjukvård, kvinnosjukvård, ortopedi, öron-näsa-hals-käk, ögonsjukvård, internmedicin, rehabilitering/reumatologi, barn- och ungdomssjukvård, akut- och baspsykiatri, radiologi och laboratoriemedicin.

10 Vuxenpsykiatrin arbetar övervägande med öppenvård som bedrivs i länets fjorton kommuner. När en patient behöver en mer intensiv behandling finns öppenvård med möjlighet till övernattning måndag till fredag på flera ställen i länet - så kallad mellanvård. Mellanvården är indelad i enheter som är specialiserade på olika typer av psykisk sjukdom. Den slutna sjukhusvården är koncentrerad till några av de större sjukhusen. Vuxenpsykiatrin ska utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet erbjuda personer med psykisk sjukdom en välfungerande psykiatrisk specialistvård så att individen, så långt det är möjligt, kan råda över sitt eget liv och delta i ett normalt samhällsliv. Utredning, behandling och rehabilitering görs av multiprofessionella team där kurator, arbetsterapeut, psykolog, psykiatriker, sjukgymnast, sjuksköterska och skötare ingår. Alla bidrar i patientens be- Ut handling laoreet och omvårdnad. dolore magna aliquam erat volutpat Helhetssyn och länsgemensamma rutiner är vägledande för sjukhusvården. Tre av länets sjukhus har specialiserad vuxenpsykiatri som också har psykiatrisk akutmottagning. I länet finns även en rättspsykiatrisk vårdenhet och långtidsrehabilitering för patienter som bland annat dömts enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. KORTARE VÅRDTIDER Idag vårdas patienter allt kortare tid på sjukhus. Den medicinska utredningen gör det möjligt att erbjuda vård utan att patienten behöver läggas in. Till exempel blir dagkirurgi allt vanligare. Nya och bättre läkemedel kan ersätta krävande ingrepp och långa sjukskrivningar. Genom landstingets interna datanätverk kommunicerar vårdcentraler och sjukhus effektivt med varandra. Informationen genom hela vårdkedjan går snabbt och smidigt, vilket gynnar både personal och patienter.

11 I länet finns fem sjukhus: Sunderby sjukhus, Piteå älvdals sjukhus, Kalix sjukhus, Gällivare sjukhus och Kiruna sjukhus. PATIENTENS BÄSTA För att korta väntetiderna kan vissa patienter opereras vid annat sjukhus i länet än hemsjukhuset. Extra resurser har satts in för att korta operationsköerna till bland annat knä- och höftleder, gråstarr och inkontinens samt till utprovning av hörapparater och sjukgymnastbesök. När resurserna i länet inte räcker till erbjuds patienter behandling vid andra landsting. Det gäller komplicerade ingrepp som exempelvis njurtransplantationer eller IVF-behandlingar (behandling mot ofrivillig barnlöshet). Oavsett var i landet man befinner sig har man rätt att söka akutsjukvård. För planerad vård krävs remiss från hemlandstinget. SMITTSKYDD Enligt smittskyddslagen ska varje landsting ansvara för smittskyddsåtgärder. Smittskyddsläkaren ska planera, organisera och leda smittskyddet i länet så att allmänfarliga och andra smittsamma sjukdomar får minsta möjliga spridning. Övriga uppgifter är att ge upplysningar och råd till allmänheten i smittskyddsfrågor. Vid neonatala avdelningen, Sunderby sjukhus, tillämpas omvårdnad enligt NIDCAP. Utgångspunkten är att för tidigt födda barn behöver mycket stöd och anpassning av miljön för att de ska må bra och utvecklas. Rummen är utformade så att barnen får vakna och somna i en lugn miljö. Föräldrarna får tidigt delta i omvårdnaden. Vården för strokepatienter förbättras genom gemensamma länsrutiner och bättre samarbete med kommunerna. Rehabilitering efter ett slaganfall ska kunna sättas in tidigare och återkommande träning ska göra att patienten lättare kan klara sin vardag. Insatserna ska vara likvärdiga, oavsett om patienten bor i tätort eller glesbygd. För att korta väntetiderna och öka närheten för patienter med kranskärlssjukdom finns sedan hösten 2004 en ny verksamhet vid Sunderby sjukhus. Här görs utredningar och patienterna kan behandlas bland annat genom ballongsprängning.

12 Tandvård Folktandvårdens uppgift är att erbjuda länets barn och ungdomar avgiftsfri tandvård samt tillgodose behovet av tandvård hos asylsökande, äldre och funktionshindrade. Folktandvården ansvarar även för specialisttandvård och allmäntandvård för länets vuxna. Folktandvården finns i alla kommuner. Drygt 30 allmänvårdskliniker gör att det aldrig är långt till en tandvårdsklinik, oavsett var i länet man bor. EN FRISK MUN I ALLA ÅLDRAR De flesta norrbottningar har en relation till Folktandvården. Redan kring ett års ålder sker det första besöket och från tre års ålder Ett nytt IT-system införs i Folktandvården. Målet är att varje behandlingsrum ska ha en egen dator där teamet kan se tandstatus, röntgenbilder och boka tider. Eftersom systemet kopplas ihop med hälso-och sjukvården via det vårdadministrativa systemet VAS får man snabb tillgång till tidigare journaler. När systemet är fullt utbyggt kommer Norrbotten att ha landets modernaste IT-system inom Folktandvården. Gränslös tandvård är namnet på det EU-projekt där svenska och finska Karesuando samarbetar över gränsen. Istället för att finländarna ska åka flera mil till närmaste tandvårdsklinik åker de bara över gränsen till kliniken på den svenska sidan. Samtidigt som resurser sparas så stärks regionens utveckling, vilket är i linje med landstingets övergripande mål. När projekttiden avslutas kommer lösningen att bli permanent.

13 Tandvården är avgiftsfri för alla barn och ungdomar 3-19 år. kallas alla barn regelbundet till tandvården. Tandvården är avgiftsfri för alla barn och ungdomar, 3-19 år, oavsett om de väljer Folktandvården eller privat tandvård. Sju av tio fortsätter att gå till Folktandvården som vuxna. Folktandvården samarbetar med hälso- och sjukvården samt med andra aktörer i samhället. Tillsammans med barnavårdscentraler, skolor och kommunala folkhälsoråd arbetar Folktandvården för att förbättra munhälsan. Statistiken visar också att de unga i länet får allt bättre tänder och de äldre behåller sina egna tänder längre. ÖKADE KUNSKAPER För att bredda kunskaperna och ge människor på mindre orter bättre service åker specialister regelbundet ut till länets kliniker. Det innebär att specialisttandvården kommer närmare människorna samtidigt som samarbetet blir lättare och ny kunskap kan spridas på ett effektivt sätt. Även tandsköterskornas kunskap har ökat. Fler och fler tandsköterskor arbetar med egen patientbehandling i team med tandläkare och tandhygienist. STIMULERAR UTBILDNING Norrbotten behöver fler tandläkare och tandhygienister. Folktandvården stimulerar ungdomar som vill utbilda sig inom tandvårdsyrket bland annat genom stipendier, personliga kontakter, sommarjobb med mera. Sjuttio procent av alla vuxna i Norrbotten går till Folktandvården.

14 Kultur och utbildning Kulturen har stor betydelse för länets utveckling och attraktionskraft, för människornas identitet, hälsa och livsmiljö. Genom olika insatser inom kulturområdet bidrar landstinget till att norrbottningarna kan ta del av kulturen både som publik och medskapare. LÄNSKULTURINSTITUTIONERNA Landstinget ansvarar för driften av Norrbottens museum och Norrbottensmusiken. För Norrbottensteatern och Norrbottens länsbibliotek delas ansvaret med Luleå kommun. Länsinstitutionerna arbetar i hela länet med konserter och utställningar, föreställningar, kulturarvsarbete, projekt och skol- Kulturverksamheter för barn och ungdomar prioriteras. Hälften av resurserna går hit.

15 program samt ger länsinvånarna service inom sina verksamhetsområden. Statens kulturråd ger stöd till samtliga länsinstitutioner. Under ett år använder mer än 200 000 norrbottningar länskulturinstitutionernas utbud. Av dem bor mer än hälften utanför Luleå. KULTURSTÖD TILL HELA LÄNET Varje år fördelar landstinget bidrag till organisationer och verksamheter inom kultur och idrott, ungdoms- och pensionärsorganisationer samt folkbildning. Länskonsulenter finns inom olika områden som konst, dans, litteratur, hemslöjd, teater och ungdomsmusik. Även enskilda projekt kan få bidrag. Vid urvalet tas hänsyn till insatsområdena i det regionala tillväxtprogrammet och till målgruppen barn och ungdom. Kulturen bidrar till en Största andelen bidrag går till god livsmiljö för norrbottningarna och länsövergripande projekt. ökar länets attraktionskraft. Årligen delas ett antal stipendier ut: utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus samt ett idrottsoch ett heders- och förtjänststipendium. NATURBRUKSSKOLORNA Landstinget ansvarar för Grans Naturbruksskola i Öjebyn och Kalix Naturbruksgymnasium i samverkan med länets kommuner. Skolorna svarar för naturbruksprogrammet i gymnasiet, vilket bland annat innehåller jordbruk, djurskötsel, skogsbruk, sågverksarbete, jakt och viltvård. Mer än 300 elever går vid skolorna varje läsår. Skolorna ger också vuxenutbildningar på uppdrag och arbetar med regionala utvecklingsprojekt. För varje satsad kulturkrona från landstinget kommer nästan tre tillbaka till länet. Konstkrets Norr är en samverkan mellan konstnärer och näringsliv i Norrbotten. Projektet innebär bland annat uthyrningsverksamhet av originalkonst. Via ett avtal ställer konstnärer ut sin konst i företagets lokaler samt bidrar med föredrag och arbetsplatsbesök. Landstingets länskonstnär är initiativtagare till projektet som arbetar med EU-medel. Dans i Nord, som drivs av landstinget och Piteå kommun, har verksamhet i hela länet. Den består av dansverksamhet i skolorna, föreställningar av exempelvis Barents Dansensemble och utbildning av lärare och yrkesverksamma dansare. Utbudet av dans har genom satsningen utvecklats till en etablerad konstform i länet och gett många ungdomar en meningsfull fritid i länets glesbygder. Under en treårsperiod har Dans i Nord arbetat med EU-medel. Granparken, som finns i anslutning till Grans Naturbruksskola, öppnade sommaren 2003. Här finns djur av svenska lantraser i Barnens Zoo, trädgårdsodlingar, lantbruksmuseum och restaurang med norrbottnisk mat. Möjligheter finns även till övernattning och konferens. Parken som är ett samarbete mellan landstinget och Piteå kommun är ett EU-projekt.

16 Regional utveckling Landstinget arbetar på många plan för att öka Norrbottens tillväxt och attraktionskraft. Små och medelstora företag får hjälp att utvecklas, kommunikationerna förbättras och det internationella utbytet stärks. Det flesta insatser sker i samverkan med andra aktörer i länet. Sedan Sverige gick med i EU har regionernas betydelse ökat. Samtidigt ökar skillnaderna mellan regionerna i landet. Människor flyttar från landsbygd till storstadsområden där jobben finns. I de regioner där befolkningen minskar måste man arbeta allt hårdare för att överleva. Här tar landstinget ett brett ansvar för att långsiktigt stärka Norrbottens konkurrenskraft gentemot andra regioner. en för regional utveckling och möjliggör en effektiv samverkan mellan de olika transportsätten. Landstinget skapar till exempel förutsättningar för ett bra bussnät via sitt engagemang i Länstrafiken i Norrbotten AB. Ägare är landstinget och kommunerna. Landstinget är den enda aktör som tar ansvar för länet utifrån ett demokratiskt perspektiv. En annan av landstingets uppgifter är att verka för flygets utvecklingsmöjligheter mellan de fyra nordligaste länen samt inom Barentsområdet. Landstinget företräder även regionens intressen vad gäller järnvägstrafik. Norrbotniabanan är en långsiktig investering och ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland. INFRASTRUKTUR En väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande transportsystem är grund- NÄRINGSLIV Via ALMI-Företagspartner hjälper landstinget små och medelstora företag med råd, kontakter, utbildning och finansiering. Målet är För att bättre kunna ta tillvara de gemensamma resurserna och öka tillväxten inom länet krävs samarbete. Därför vill landstinget bilda ett samverkansorgan med kommunerna. Förutsättningen för att det ska kunna genomföras är att alla kommuner ansluter sig. I framtiden kommer man att kunna kontrollera patienternas puls, blodtryck och EKG via en pulsmätare, kopplad till en webbserver. Med hjälp av denna teknik kommer läkaren via dator, kunna undersöka sin patient. Sådan typ av forskning och produktutveckling stöds av landstinget.

17 att stimulera nyföretagande, utveckla de befintliga företagen och långsiktigt stärka länet gentemot andra regioner. ALMI ägs av staten och landstinget. TURISM Turismen är en stor och viktig basnäring i Norrbotten. För att kunna utveckla turismen ytterligare stödjer landstinget branschorganisationen Norrbotten/Lappland, som arbetar med produkt och destinationsutveckling i länet. FILM Filmpool Nord genomför film- och TV-produktioner samt stödjer utvecklingen inom film, TV och multimedia inom länet och Barentsregionen. Bolaget ägs av landstinget och kommunerna. INFORMATIONSTEKNIK För att utveckla arbete och näringsliv i Norrbotten har landstinget till- för Norrbotten är Framgångsfaktorer sammans med länets kommuner samverkan och öppenhet. samt andra intressenter bildat bolaget IT Norrbotten. Bolaget ska fungera som en utvecklingsmotor för spjutspetsteknologi och affärsdrivande IT-projekt i länet. FORSKNING Forskning och utveckling av produkter inom vårdsektorn får stöd av landstinget. Det har lett till flera lyckade företagssatsningar inom exempelvis det medicinsktekniska området. Exempel på produkter som tillverkas är näsdroppar, förpackningar för känsliga mediciner och inkontinensprodukter. INTERNATIONELLT UTBYTE En öppenhet mot omvärlden är en förutsättning för att Norrbotten ska vara och förbli en attraktiv och konkurrenskraftig region. Landstinget är bland annat engagerat i de europeiska nätverken Assembly of European Regions AER och The Conference of Maritime Regions of Europe CPMR. Landstinget deltar också i de svenska lokala nätverken Europaforum Norra Sverige och länets internationella råd - allt för att utveckla länet.

18 Service För att sjukvården och Folktandvården ska kunna ägna sig åt sin huvudsakliga verksamhet, att ta hand om patienter, har landstinget samlat ansvaret för service i en gemensam organisation. Här finns 600 anställda fördelade på ett flertal olika verksamheter. Kostservice svarar för kosthållningen på sjukhusen i Sunderbyn och Piteå. Övriga sjukhus och vårdcentraler med vårdplatser köper mat från externa bolag eller från kommunen. Lokalservice svarar för städverksamhet på sjukhusen i Gällivare, Kiruna, Kalix och Piteå. I övriga delar av länet köper landstinget tjänsten från antingen externa entreprenörer eller kommunerna. Service ansvarar för inköp av varor och tjänster till landstinget. År 2003 uppgick det totala inköpsvärdet till 2,4 mkr, varav en betydande del upphandlas inom länet. Service tillhandahåller även förbrukningsmaterial och hjälpmedel till både landstingets egna verksamheter och kommunerna i länet. Enheten ansvarar också för administration av landstingets löner och fakturor, upphandling av material och tjänster samt upprättande av avtal liksom drift av patienthotell och bibliotek. IT-verksamheten ansvarar för landstingets gemensamma datasystem. Här ingår vårdsystemet VAS, administrativa system för lön- och ekonomihantering etc. Andra viktiga uppgifter är service på medicinteknisk och annan utrustning. Drift och underhåll av landstingets egna fastigheter, projektering av nya eller förändrade lokaler samt vaktmästeritjänster ingår också i serviceenhetens ansvar.

GRAFISK FORM/PRODUKTION JOB media & reklambyrå FOTO Erik Holmstedt, Nicke Johansson, Tomas Utsi m fl. TRYCK Alltryck AB PAPPER Scandia 2000 2004

971 89 Luleå Telefon: 0920-28 40 00 E-post: norrbottens.lans.landsting@nll.se www.nll.se