BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Relevanta dokument
Svenska som andraspråk åk 1

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Lokal studieplan för svenska.

Arbetsområden för Freja och Frigg

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Bonusmaterial Språkskrinet troll

Bonusmaterial Språkskrinet clown

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Bjurö Klubb Illustrera och skriva

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

Svenska Läsa

Välkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Tala, skriva och samtala

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplanen i ämnet svenska

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Nya samlade läroplaner

Yttrande över SOU 2016:25 betänkande Likvärdigt, rättssäkert och effektivt.

Bonusmaterial Språkskrinet troll

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Kursplan i svenska Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Henke och bokstäverna som hoppar

Observationspunkter, lärarmatris

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Bästa vänner RIKKE DYRHAVE

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

Svenska mål och kriterier

Förslag den 25 september Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Kursplan - Grundläggande engelska

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Observationspunkter, klassöversikt

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Spanska höstterminen 2014

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

Lärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Svenska som andraspråk Åk

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

Förslag den 25 september Engelska

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Pedagogisk planering år 1 Börja skriva för hand

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk Planering

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Tala, samtala och lyssna

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

LPP Magiska dörren ÅR 4

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Transkript:

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan enbart tagit reda på VAD eleven kan. När man tar reda på HUR eleven kan öppnas nya möjligheter. Nya kunskapsmönster framträder och därmed elevens olika förmågor. Genom att använda bedömningsstödet får du svar på följande frågor: HUR eleven formulerar och kommunicerar i tal och skrift HUR eleven läser och analyserar skönlitteratur och andra texter för olika syften HUR eleven anpassar språket efter olika syften, mottagare och sammanhang HUR eleven urskiljer språkliga strukturer och följer språkliga normer HUR eleven söker information från olika källor och värderar dessa När du känner till elevens förmågor, eller kunskapskvaliteter, blir det tydligt vilka delar eleven behöver öva på och vilka typer av övningar du ska rikta in undervisningen på. För varje kunskapskrav ges i BEDÖMNINGSSTÖDET exempel på hur ett elevsvar kan se ut. Lycka till önskar svenskredaktionen på Liber! 1

LÄSA kunna läsa med flyt Eleven läser texten Räven och det sjuka lejonet tyst för sig själv några gånger. Sedan läser eleven texten högt för sin lärare eller en kompis. (s. 13) Eleven läser med helordsläsning relativt obehindrat. Den ortografiska läsningen ska alltså fungera, t.ex. de och dem läses som dom. Eleven använder endast sammanljudande läsning vid enstaka tillfällen (här t.e x. vid jämrade som kan vara ett ord eleven inte känner till). Eleven rättar sig själv vid felläsning och läser om fellästa ord/ meningar. Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. 2

LÄSA visa grundläggande läsförståelse Eleven läser texten Stadsmusen och lantmusen tyst för sig själv några gånger. Sedan berättar eleven vad sagan handlade om för sin lärare eller för en kompis. (s. 8) Eleven kan återberätta händelseförloppet och huvuddragen i sagan och använder till stor del egna ord. Eleven kan återkoppla till texten när läraren ställer följdfrågor. Eleven kan läsa mellan raderna, och göra enklare tolkningar av sådant som inte direkt står utskrivet i texten. Läraren frågar t.ex.: Varför ville lantmusen flytta hem till landet? Om eleven svarar med ord direkt från texten, som Han passade inte där. fråga då eleven Varför passade han inte där? Eleven ska ha förstått att musen längtade hem eftersom han ville ha ett lugnt liv, inte leva farligt i stan p.g.a. kocken som hela tiden öppnade skafferidörren. Eleven visar grundläggande läsförståelse genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt. 3

LÄSA föra enkla resonemang Eleven läser texten Rasten på s. 2 och funderar på frågan i slutet av berättelsen. Tycker eleven att Nora har rätt eller fel? Eleven berättar sedan vad hon/han tycker för sin lärare eller för en kompis. Övningen är bra att göra i grupp. Eleven deltar i samtal om texten och kan reflektera över den. Eleven kan vid ledande frågor knyta an till egna erfarenheter och situationer som liknar dem i berättelsen. Läraren frågar t.ex: Har du varit med om att någon sagt till dig att göra något som du inte tyckte kändes rätt? Vad gjorde du då? Varför gjorde du så? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Syftet är att få eleven att relatera till egna erfarenheter och på så sätt lättare kunna genomföra ett resonemang. Eleven inspireras också till att ställa liknande frågor till sina kamrater. Eleven kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. 4

enkla texter med läslig handstil Eleven gör första övningen på s. 22 i Tummen upp och läser sedan upp sin text för sin lärare eller för en kompis. Eleven skriver så att texten är läslig för henne/honom själv. Eleven skriver så att texten är läslig för mottagaren. Eleven använder i huvudsak mellanrum mellan orden. Eleven kan forma bokstäver och ord. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil. 5

enkel text på dator Eleven gör första övningen på s. 22 i Tummen upp och skriver texten på datorn. Eleven läser sedan upp sin text för sin lärare eller för en kompis. Eleven skriver så att texten är läslig för henne/honom själv. Eleven skriver så att texten är läslig för mottagaren. Eleven använder i huvudsak mellanrum mellan orden. Eleven kan skriva enkla texter på dator. 6

stor bokstav och punkt Eleven gör första övningen på s. 17 (1 5). Eleven skriver alla fem meningar med stor bokstav och skriver ut punkter. Observera att stavningen inte är det viktiga här. Eleven kan använda stor bokstav och punkt. 7

stor bokstav och frågeteckan Eleven gör andra i övningen på s. 17 (6 10). Eleven skriver alla fem meningar med stor bokstav och skriver ut frågetecken. Observera att stavningen inte är det viktiga här. Eleven kan använda stor bokstav och frågetecken. 8

stava innehållsord (ord med tydlig egen betydelse) Läraren läser meningarna till övningen på s. 24 högt. Eleven ska kunna stava minst tolv av orden. Eleven kan stava ord som hon ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. 9

stava formord (ord med vag egen betydelse, ordens funktion är att sätta fraser och satser i relation till varandra) Läraren läser vissa av meningarna till övningen på s. 24 högt. Mening 1: Skriv jag, Mening 2: Skriv med, 3: Skriv vid, 5: Skriv hon och en, 6: Skriv att, 7: Skriv på, 9: Skriv in, 16: Skriv min, 17: Skriv inte. Eleven skriver. Eleven ska kunna stava åtta av de tio orden rätt. Eleven kan stava ord som hon ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. 10

berättande text Eleven gör övningen på s. 18 i Tummen upp. Elevens text har ett en tydlig handling Elevens text har ett kronologiskt händelseförlopp med sammanhängande struktur: inledning händelse avslutning/lösning. Eleven kan skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. 11

söka information och återge den Eleven gör övningen på s. 21. Elevens text är sammanhängande och tydlig. Eleven använder ämnesspecifika ord blandat med egna ord, som visar att eleven förstått den fakta hon/han läst. Eleven kan behandla ämnet ur olika perspektiv och aspekter och blanda in egna erfarenheter. Ex: I bok A står det att björnen kan bli 30 år, i tid-ning B står det att björnen kan bli gammal. Jag såg en björn på Skansen som bara låg och sov, han var säkert 30 år och det är gammalt. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återge grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter, som innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. 12

kombinera text och bild Eleven gör övningen på s. 23 (alternativt arbetar med den handskrivna texten på s. 22, letar och klistrar bilder till den). Elevens bilder hör ihop med texten och gör den tydligare. Några bilder förstärker innehållet i texten. Eleven kan förtydliga och förstärka sina budskap genom att kombinera sina texter med bilder. 13

omdömen om olika texter, egen text Eleven gör övningen på s. 18. Här ska läraren bedöma elevens förmåga att utifrån respons bearbeta sin egen text. Läraren uppmärksammar hur elevens text ser ut nyskriven, och sedan hur eleven ändrar i den efter genomläsning. Elevens text får omdömen av en kompis (som gör övningen på s. 19) samt av läraren, därefter ska eleven bearbeta och ändra i den. Om eleven själv ändrar i texten efter sin genomläsning, i så fall vad ändrar eleven? Om eleven ändrat och bearbetat texten efter de råd hon/han fått. Eleven kan utifrån respons bearbeta eller förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. 14

omdömen om olika texter, andras text Eleven gör övningen på s. 19 efter att ha läst en kompis text. Eleven kan uttrycka skriftligt vad som är bra med kompisens text och ge några förslag på ändringar. Hjälp eleven genom att läsa texten och överdriv när det t.ex. saknas en punkt eller ett frågetecken, fråga eleven om svåra ord, hur personerna beskrivs etc. Eleven kan utifrån givna frågor ge enkla omdömen om andras texter. 15

TALA, LYSSNA, SAMTALA elevnära frågor och ämnen Eleven gör övningen på s. 5. Observera att gruppen som diskuterar inte bör vara för stor. Eleven kan lyssna koncentrerat och engagerat (titta på elevens kroppsspråk och reaktioner, lyssna till kommentarer). Eleven ställer relevanta frågor och lyssnar på svaren. Eleven kan uttrycka egna åsikter. Eleven kan behålla ordet när hon/han pratar med andra. Eleven kan koppla till egna erfarenheter. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. 16

TALA, LYSSNA, SAMTALA vardagliga händelser Eleven gör övningen på s. 3. Eleven berättar så att kompisen tydligt förstår. Om eleven får frågor kring innehåller kan hon/han svara på dem. Eleven kopplar till egna erfarenheter. Eleven berättar om vardagliga händelser och beskriver dem så att innehållet tydligt framgår. 17

TALA, LYSSNA, SAMTALA muntliga instruktioner Eleven gör övningen på s. 6. Eleven beskriver ett mönster och instruerar kompisen så att hon/han tydligt förstår hur det ska se ut. Eleven förstår och kan följa kompisens instruktioner och ritar ett mönster efter dessa. Eleven kan ge och ta enkla muntliga instruktioner. 18