Hans Andrén, projektkoordinator för Trästad 2012



Relevanta dokument
VÄXJÖ BYGGER MED TRE i en sammenhällskontekst som berør Trebiennalen Mandal 17 september 2014

Invigning av Martinsons nya produktionslinje, 30 mars 2017

Egenproducerad energi - så funkar det

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Mer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige , 25

Växjö. den moderna trästaden. Växjö kommuns träbyggnadsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Träbyggnadsstrategi. Mora kommun

Rapport. Science Center Tänknikhuset. Axplock från verksamheten under våren Vårterminen 2015.

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Modernt träbyggande för en ny tid! Copperhill Mountain Lodge / Åre / Bild: Åke E:son Lindman

1 TRÄBYGGNADSSTRATEGI

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23

Min bok om hållbar utveckling

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

Vill du veta mer om Höörs Fastighets AB kan du gå in på vår hemsida, eller skanna QR-koden.

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

BYGGMETODER HÖGA HUS I TRÄ

Hans trädgård är en fest!

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Lorem ipsum suas. Dubbla karriärer. Framgång i idrott och studier med ADC/TDC Växjö

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

FEBRUARI JVM-Distans. den 22 februari 2012

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén

Vem Väljer Passivhus?

Stadslifv in real life!

Energi-

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Nytt byggande för en Ny tid

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Miljöanpassat byggande Lukas Memborn

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om.

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

» Vi ville veta vad de boende i Rinkeby behöver

Solenergi som framtiden älskar.

* Vilken yta fångar värmen bäst

Träbyggnadsteknik. Forskning vid Linnéuniversitetet. Erik Serrano, Byggteknik

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Förnybara energikällor:

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Från väskor till rymden????

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Har du koll på energi kostnaderna hemma eller springer den bara iväg varje månad och du har absolut ingen koll på vart det går?

Smålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå

HUR UTVECKLAR VI STADEN strategi, markförsäljning och planering, stadsarkitekt Henrik Wibroe Aktuella projekt och möjligheter.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Om en jordbävning skulle ske..... är du beredd?

Energi och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo

Medlemsbrev Januari 2014

FYRKANTIGT NYTÄNKANDE

Min bok om hållbar utveckling

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik

Detta är en annons från EgenEl. solceller. Ann väljer. solceller. Solcells paket. steg för steg

Framtidens biobaserade byggande och boende. Marie Johansson SP Hållbar samhällsbyggnad

Handledning: Future City på Teknikdagarna

MIN ENERGI. solcellsguiden. Nyheter och erbjudanden till dig som är kund hos Vattenfall. Upptäck solkraft! Vi bjuder på Storytel i 30 dagar

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

Årsberättelse

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

Solkraftverken i Helenevik

VÄSTRA HALLERNA STENUNGSUND

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sjöbo. Medlemsmöte 2 mars

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden

UTEMILJÖ Nr SPECIAL Landskapsarkitektur. tidningen. Planera för hela livslängden. Hur bra håller trämaterial? Jubileumsparken växer till sig

- VÄLKOMMEN HEM - Dragspelslunden ETT NYTT BOSTADSOMRÅDE I ÄLVDALEN

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre,

Våra gemensamt skrivna sagor

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

MASSIVA TRÄHUS MED ANOR

ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Skrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

Gröna exempel från Växjö kommun

9. September 2014 Fristad

Transkript:

Vi slogs mot allting: motstånd mot att bygga på landsbygden, tjänstemannamotstånd och sedan var det långivningen. Vi gick ända till Boverket för att få bygga tre våningar i trä Hans Andrén, projektkoordinator för Trästad 2012 Efter oljekrisen -74 blev det hysteri kring energibesparing. Man tilläggsisolerade sönder de mest fascinerande hus. Intresset för solenergi väcktes och Växjö kommun beslöt sig för att göra en stor satsning i Ingelstad. Det var kommunalrådet Sune Svantesson, landshövding Lars Eliasson, ingenjörerna Jan Reijler och Lennart Christoffersson som tog hit ett fullskaleprojekt med solfångare och lagringstank. Jan Reijler och Lennart Christoffersson hade sett detta i Amerika och kom hem alldeles uppfyllda. Jag blev intresserad, slutade på mitt jobb och var med att teckna avtal med ett företag som hette Teknoterm, en division inom Euroc-koncernen. Det var ett världsföretag med säte i Limhamn, som forskade om både vindkraft och solkraft. Även då fanns en triple helix som samverkade: politiken, näringslivet och akademin. Byggforskningsrådet stöttade ekonomiskt, där fanns pengar till fullskaleprojekt. Solvärmeverket skulle drivas av paraboliska solfångare av en schweizisk konstruktion. De byttes ganska snart ut mot plana solpaneler som var bättre på att ta vara på den mer diffusa solstrålning vi har här. Man byggde också en betongtank med en meters isolering för säsongslagring vid höga temperaturer. Forskningen gick genom Chalmers. Det var 52 villor i Ingelstad som fick delar av sin värme från solen. Parallellt med detta hade Euroc bestämt sig för att satsa på Cementa och ville därför sälja Teknoterm. Vi var på möte i Euroc-koncernens headquarter, deras arabiska palats vid Limhamnsgropen. Vi åkte igenom murar och förbi vakter och blev inslussade på vita marmorgolv, det var precis som i en film. Vi var några stycken som köpte Teknoterm. Efter det kunde vi etablera en mer publik solvärme som var riktad till konsumenterna. Under 18 år höll försöksprojektet med solfångare i Ingelstad på. Det har haft stor betydelse för utvecklingen av solenergi, något som allmänheten inte känner till eftersom projektet ofta svartmålades i media. En sak som var väldigt viktig för att Solvärmeverket skulle bli av var mod. Mod hos företagarna och hos politikerna, och att forskarna gillade det. Det gjorde att saker och ting kunde förverkligas. Solkraft och Värendshus Jag fick erbjudande om att bli chef för Värendshus, 1986. Kommunens fastighetskontor upphörde och Vöfab bildades. Alla stiftelserna blev bolag. Lilla Värendshus blev Värendshus AB och fick ta över nergångna kommunala fastigheter, från Furuby i öst till Vederslöv i väst. Det innebar 10 års intensivt arbete. Det var då vi började tänka på materialval. Värendshus byggde 10-15 små solanläggningar här och där, i Furuby, Åryd, Ingelstad.

Vi hade också daglig tillsyn på solvärmeverket som enbart blev en forskningsanläggning. Chalmers var nere och mätte och mätte. Det finns ett antal forskningsarbeten om Solvärmeverket. Allmänheten trodde inte på projektet med solvärme men forskarna älskade ju detta, det innebar dynamik i forskningsvärlden. Tänk om det hade funkat, vad häftigt! Genomslaget på marknaden uteblev, det har vi fortfarande inte sett. Mot slutet av solvärmeperioden växte trycket på att skaffa närvärmecentral på de små orterna. Precis tvärs över gatan där vi satt i Ingelstad, byggde VEAB den första närvärmecentralen, eldad med flis. Det marknadsmässiga genomslaget för solen bara droppade. Energikostnaden för att introducera solen blev alldeles för hög. Hälften av solpanelerna hamnade i Skellefteå och några finns på simhallen i Växjö. Det var bara att acceptera att projektet lades ner. Men det var trist att se i tidningarna, klart att det var bra nyhetsstoff att det revs. Sune Svantesson fick lida av det. Vi anslöt oss tvärt till närvärmecentralerna med så många fastigheter som det överhuvudtaget gick. Vi hade ett gott samarbete med VEAB, så det var en ganska kul tid. Jag är helt övertygad om att det bara är en tidsfråga innan solenergin kommer tillbaka. Nu peakar ju oljan och intresset är kvar. Det finns ingen stad med mer sol-el än vad Växjö har. Byggde första trähuset Det var Värendshus som byggde det första trähuset, 1992, men det är det ingen som pratar om. Det var en brottningsmatch när vi skulle bygga lägenheterna i Tävelsås, ojojoj. Vi slogs mot allting: motstånd mot att bygga på landsbygden, tjänstemannamotstånd och sedan var det långivningen. Vi kämpade, gick ända till Boverket för att få bygga tre våningar i trä. Vi byggde för ett antal miljoner i södra kommundelen. Det var ett jäkla tryck eftersom där var eftersatt. Jag kom ihåg när jag gick in på Kvarngårdens ålderdomshem i Ingelstad för första gången. Jag bara grät. Det pågår en debatt nu om hur man behandlar de gamla, att kompetensen på servicehemmen är eftersatt. Men då var det inte bättre, där fanns ingen värdighet. Små rum, minimala toaletter där man fick baxa in de gamla, ett nedlåtande beteende. Till slut började de ansvariga vakna, Elsa Jönsson och Sven Pehrsson förstod allvaret, de var stora humanister. Kvarngården blev utsedd till ett projekt i Nordic Wood, (en nordisk sammanslutning på akademisk basis för att ge träet en större chans). Då ritade vi det som ett trähus. Vi byggde nytt, jag anlitade arkitekten Tomas Broman. Vi gav varje rum tid och stor omtanke. Det blev 17 lägenheter i tre våningar, på en plats söder om Kvarngården. Lagstiftningen om träbyggnation började luckas upp. Det hade varit förbjudet att bygga högt i trä i 124 år. Samarbete om träbygge Återigen uppstod triple helix: En politisk vilja, ett kommunalt fastighetsbolag, det akademiska genom universitetet och den stora näringen med Södra i spetsen. Där kan man verkligen snacka om miljötänk. Det blev ritat och genomfört med naturliga material, isolerat med träfiberisolering, industriellt producerat. Idag talar vi om industriellt producerat och sitter handfallna. Då genomförde vi det, huset med 36 hörn byggdes av färdiga element som kom

från Småländska höglandet, som brödskivor på en lastbil. Vi hade mycket motstånd: Det här går ju inte. Men det gick alldeles utmärkt. När Kvarngården var byggd och lägenheterna i Tävelsås uppförda kom frågan om att bygga ut industrifastigheterna i Braås, 1997. Då blev det tio år av att sätta fart på energifrågor, biobränsle och träanvändning. Det var ett rejält kast att gå in och tillhandahålla byggnader för Volvo, ett stort socialt och kulturellt företag med återvinning på allting. Det blev definitivt en av Europas modernaste industrier. Det har inte nått ut till allmänheten än vilken fantastisk anläggning de har där ute. Marknaden föll När vi byggde Kvarngården och Tävelsås 94, 95 så byggde Södra Wälludden. Det gick till precis som vid solvärmen, de hade varit över i USA och tittat hur amerikanarna pinnade upp, sågade, reglade och spikade ihop femvåningshus i trä. Hemma i Växjö utlyste de en tävling och så byggde Södra husen på Wälludden ihop med Skanska. Wood design technology startade på universitetet, ett program med stor spännvidd, från planta till hus. Södra satsade, men så droppade hela fastighetsmarknaden. Det stod still på hela 90-talet. Samtidigt sköt man in pengar i akademin och Växjö fick universitetsstatus. Serrano kom med trä Eric Serrano kom in som professor, det skedde en föryngring inom trä- och energiforskning. CBBT skapades, centrum för byggande och boende i trä, med Eric Serrano och Södra i spetsen. Linnéuniversitetet har flera fantastiska forskare med stor kompetens. Det som finns på tredje våningen i M-huset är nog svårt att hitta någon motsvarighet till i Europa. Sågverksrörelsen skulle sätta en krona per kubikmeter sågat timmer i en forskningsstiftelse. Där anslöt sig Rörviksgruppen, Södra, Vida, SP Trä ( Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och universitetet. Det växer lite stabilt fortfarande. Man ger pengar till forskning som är tillämpad och behovsprövad. Där produceras nu våtlimmade träbalkar och nya glas- och träbalkar. Växa lugnt Om man har tålamod att vårda den här miljö- energi och träprofilen som staden har, så är jag övertygad om det kommer att växa fram nya träindustrier. Jag tror på att ta det lugnt, gå målmedvetet fram, inte prata illa om andra material. Träet får växa på sina egna kvalifikationer.varje material ska ha sin plats. Att bara bygga i trä går inte. Det är inte dyrare att bygga och bo i trä, man kan se det ur ett livscykelperspektiv. Träet mäter sig ekonomisk med betong eller stål eller vilket material som helst. Det är suveränt när det gäller koldioxidminskning, och fullständigt suveränt när det gäller produktionstider. Träet är ur livscykelanalys och energisynpunkt helt överlägset. Sedan kan

man lägga till argumenten att sju procent av jordens koldioxidgaser kommer från cement- och betongindustrin. Trä är det enda återväxande byggnadsmaterialet. Allt byggs i trä Välle broar kom till som stadsdelsprojekt 2004/2005. Det består av 25 hektar mark där 1500 lägenheter kan byggas över tiden, och ett antal kommersiella lokaler. Det är kommunens vilja att allt ska byggas i trä och det är bara två markägare, Södra och kommunen. Ingen får markanvisning där som inte kan visa att de kan bygga med trä och med på att projektet ska vara öppet för forskningen. Jag älskar att ta emot studiebesök. Man ska ta hand om studiebesöken så som man själv skulle vilja bli omhändertagen. Det gäller att hela tiden att höra efter vad de vill så formar vi programmet efter det. Hittills har vi haft 5 200 personer från 27 länder och jag har mött alla öga mot öga. Jag berättar de viktigaste sakerna om trä, ger dem den näringspolitiska kartan som visar hur enormt mycket människor som direkt eller indirekt jobbar med förädling, förklarar hur nära vi är det här materialet. De får se filmer om hur det byggs, höra om energimotivet, hur koldioxid lagras i träet och hur vi kan se energisiffrorna gå ner i energianvändningen när vi ökar antalet trä i byggandet. Jag förklarar allt från mätbara värden till icke mätbara värden, försöker förmedla känslan med trä. Växjö visar vägen Här byggs nu två-tre stora träanläggningar på Arenastaden, Södra bygger tennishallen, bostadsområdet Vallen har kommit igång. Växjö har 10-15 urbana trähusprojekt. Ingenstans i Europa man kan visa upp detta. När det når ut så kommer vi att få ännu högre besökssiffror, personer som ska köpa pilsner, äta och bo här. Projektet Trästad 2012 har vi haft i två år och det är inne på sitt tredje och sista. Det är en region och tre län i ett nationellt program: Västra Götaland, Västerbotten, Dalarna och Kronobergs län, där Växjö är i särklass den största profilen. Här finns politiska dokument som hela Sverige sneglar på. Jobbar framåt Medan vi arbetar med Trästad 2012 håller vi på och lägger en grund framåt i tiden. Det pågår ett ganska intensivt arbete, ett med Eskil Erlandsson, ett annat med Stefan Attefall (civil-och bostadsminister). Det är som en Ben Hur-vagn: en rad hästar kopplas till och det gäller att hålla i tömmarna så att det dras åt rätt håll. Det mest intressanta projektet är Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris. Vi utgår från en 40-kvadratmeters-lägenhet. I 47 procent av de svenska hushållen bor en person idag. Samtidigt har vi 1,2 miljoner lägenheter som är byggda för familjer. Det finns 250 000 ungdomar som inte har något förstahandskontrakt. De är en eftersatt grupp.

På campus vid Amfium där gamla växthuset ligger, hoppas vi bygga de första fyra lägenheterna. De kommer att vara i prefabricerat trä och målet är att de ska kosta runt 2 500 kronor i hyra. Under året genomför vi en rad arrangemang: en stor utställning på museet, aktiviteter i konsthallen, publika dagar där vi försöker nå ut till allmänheten. Bland annat ska vi bjuda på kaffe bullar i Träkuben vid Limnologen, vi ska dela ut kartor så man får gå runt själv och titta. Vi ska anordna en nordisk variant av Holzbau Forum, där vi kan delge varandra senaste nytt inom träbyggnation, där har vi chansen att marknadsföra Norden. Holzbau Forum i Garmisch är det största träeventet i Europa. Vi som är små här uppe ska rikta oss neråt och ta upp till oss det de är bättre på. Det blir en rad arrangemang: invigning av tennisarenan, innebandyarenan och friidrottsarenan, alla intressanta träbyggnader.