KONCERNEN I SAMMANDRAG

Årsredovisning 2005

KONCERNEN I SAMMANDRAG Koncernen Resultatförbättringen under 2005 är hänförlig till Aktieportföljens starka utveckling. Geveko-koncernens finansiella ställning är stark. I nettoskuldsättningen ingår inte Aktieportföljen som är i det närmaste obelånad. Koncernen 2005 2004 2003 2002 2001 Resultat efter skatt, mkr 162,9 75,6 143,7-77,7 109,1 Soliditet, % 60,2 63,7 66,8 60,1 65,5 Nettoskuldsättning, mkr 255,8 201,2 140,2 141,8 137,5 Avkastning eget kapital, % 23,1 28,0 31,8-27,1-20,0 Industrirörelsen Gevekos Industrirörelse är marknadsledande i Europa inom horisontella vägmarkeringar. Omsättningsökningen på cirka 60% under de senaste 5 åren har skett via förvärv i västra Europa och organisk tillväxt i östra Europa. Resultatet 2005 påverkades negativt av störningar i den rumänska verksamheten. Industrirörelsen 2005 2004 2003 2002 2001 Nettoomsättning, mkr 991,2 940,3 650,2 673,9 624,5 Rörelseresultat, mkr *) 51,0 61,0 61,6 62,5 18,9 Rörelsemarginal, % *) 5,1 6,5 9,5 9,3 3,0 Avkastning sysselsatt kapital, % 9,6 14,3 20,9 22,2 7,7 *) Exklusive realisationsvinst vid avyttring av dotterbolag 2003. 2005 och 2004 belastas resulatet av IFRS-avskrivningar om 17,5 mkr per år. Aktieportföljen Gevekos Aktieportfölj domineras av likvida aktier företrädesvis noterade på Stockholmsbörsen. Vid utgången av 2005 utgjorde aktier inom Industri och Hälsovård 50% av portföljens marknadsvärde. ABB och AstraZeneca ökade mest i värde under 2005 med 105% respektive 61%. Aktieportföljen 2005 2004 2003 2002 2001 Marknadsvärde den 31 december,mkr 533,7 410,0 381,4 320,5 548,4 Utdelningar, mkr 10,9 11,5 9,1 7,4 9,8 Värdeförändring, mkr 135,0 38,3 70,0-208,4-178,1 Nettoköp (+)/ försäljningar (-), mkr -11,2-13,6-18,3-9,9 +8,0 Årlig värdeförändring, % 34,2 11,1 28,1-40,5-24,5 Årlig förändring SIX Generalindex, % 32,6 17,5 29,7-37,3-16,6 Aktien Geveko-aktien noterades på Stockholmsbörsen 1983. Geveko har en aktieägarvänlig utdelningspolicy och har under de 10 senaste åren lämnat en direktavkastning på 7,3% per år i genomsnitt. Substansvärdet har under samma period ökat med i genomsnitt 13% per år. Aktien 2005 2004 2003 2002 2001 Substansvärde, kr per aktie 239 205 192 168 157 Utdelning, kr per aktie *) 11 10 10 9 9 Direktavkastning, % 5,3 5,7 6,7 9,8 6,5 Totalavkastning, % 25 23 73-26 -6 *) Föreslagen utdelning för 2005, 11 kronor per aktie.

Mkr Resultat efter skatt 200 150 100 50 0-25 -50-75 -100 2001 2002 2003 2004 2005 Nettoomsättning Mkr 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 Aktieportföljens sammansättning % 70 60 50 40 30 20 10 Mkr 75 Soliditet 0 2001 2002 2003 2004 2005 60 45 30 15 Rörelseresultat/ Rörelsemarginal, % 10,0 7,5 5,0 2,5 0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 Rörelseresultat Rörelsemarginal Stockholmsbörsens branschfördelnng Aktieindexobligation 6% Tjänster 4% Media 1% Telekom 12% Råvaror 2% Industri 33% IT 2% Telekom 21% Media 1% Tjänster 2% Råvaror 6% Industri 22% Finans 18% Hälsovård 17% Konsumentvaror 7% Finans 27% Konsumentvaror 12% Hälsovård 7% Utdelningsandel i % av substansvärde % 7 6 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 Utdelning per aktie Kr 12 10 8 6 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005

INNEHÅLL Koncernen i sammandrag............omslagets insida Året i korthet.........................................1 Koncernchefen har ordet.............................2 Mission, vision, affärsidé och strategi................4 Finansiella mål och uppföljning......................5 Substansvärde........................................6 Aktien och aktieägarna...............................8 INDUSTRIRÖRELSEN............................11 Affärsområde Vägmarkering........................14 Omvärldsfaktorer...................................16 Dotterbolag..........................................18 Intressebolag........................................28 Produkter och produktutveckling...................30 Affärsområde KemTek..............................32 Dotterbolag..........................................34 Miljö.................................................37 Medarbetare........................................38 FÖRVALTNING AV VÄRDEPAPPER.............40 Presentation av två innehav.........................46 Fondinvesteringar...................................48 KORT OM GEVEKO Geveko är ett blandat investmentbolag. Verksamheten består av en helägd onoterad Industrirörelse och förvaltning av en Värdepappersportfölj. Industrirörelsen är marknadsledare i Europa inom horisontella vägmarkeringar och genererar goda kassaflöden. Värdepappersförvaltningen ger koncernen finansiell stabilitet, möjlighet till god värdeutveckling samt beredskap i utvecklingen av Industrirörelsen. Gevekos B-aktie är noterad på Stockholmsbörsens O-lista. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE..................49 Förslag till vinstdisposition..........................52 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning koncernen........................53 Balansräkning koncernen.........................54 Koncernens förändringar i eget kapital.............56 Kassaflödesanalys koncernen.....................57 Resultaträkning moderbolaget....................58 Kassaflödesanalys moderbolaget..................59 Balansräkning moderbolaget......................60 Moderbolagets förändringar i eget kapital..........61 Redovisnings- och värderingsprinciper.............62 Noter................................................67 Revisionsberättelse..................................80 Skatteregler investmentbolag.......................81 Finansiell riskhantering och känslighetsanalys.....82 Flerårsöversikt.......................................84 Definitioner.........................................85 Bolagsorgan och ledning............................86 Styrelse och revisorer................................88 Ledande befattningshavare.........................90 Aktieägarinformation...............................91 Adresser.............................................92 Årsstämma..................................93 Omslagsbild: Nya Svinesundsbron Fotograf: Thomas Samuelsson Sundet Svinesund utgör gräns mellan Sverige och Norge. 1946 öppnades den första bron över sundet. Antalet bilar som passerar över bron har sedan starten ökat från ca 6 300 till 5,8 miljoner per år. Den nya bron som invigdes i juni 2005 är 704 meter lång och består av ett enda brospann om 247 meter. Det är världens längsta så kallade enkelbåge. Högsta punkten på bron är 92 meter och den segelfria höjden 55 meter. Vägmarkeringarna på den norska sidan av gränsen är utförda av Gevekos dotterbolag Cleanosol AS.

ÅRET I KORTHET ÅRET I KORTHET Koncernens resultat efter skatt för 2005 uppgick till 162,9 (75,6) mkr. Resultatet per aktie uppgick 2005 till 37:70 (16:45) kr. Aktieportföljens marknadsvärde ökade netto med 34,2% och uppgick till 534 (410) mkr den 31 december 2005. Industrirörelsens omsättning ökade med 5,4% jämfört med föregående år och uppgick till 991,2 (940,3) mkr. Gevekos bolag har stärkt sina positioner i Norden och i Storbritannien och samtidigt uppnått ledande ställningar på flera viktiga marknader i östra Europa. 2006 Styrelsen föreslår att utdelningen till aktieägarna ska ökas till 11 (10) kr per aktie, vilket motsvarar en direktavkastning om 5,3%. Per den 15 februari 2006 har Aktieportföljens marknadsvärde ökat med 5,1% sedan årsskiftet. Industrirörelsens rörelseresultat uppgick till 51,0 (61,0) mkr. Störningar av engångskaraktär i den rumänska verksamheten orsakade lägre resultat. Avkastningen på Gevekos B-aktie inklusive betald utdelning till aktieägarna uppgick under året till +25,1% att jämföras med SIX Return Index +36,3%. Aktieutdelning om 10 kr per aktie utbetalades under andra kvartalet. Substansvärdet ökade under året med 17% och redovisas den 31 december 2005 till 239 (205) kr per aktie. 1

KONCERNCHEFEN HAR ORDET KONCERNCHEFEN HAR ORDET 2005 var ett bra år för Gevekokoncernen efter framförallt en stark utveckling på den svenska börsen. Aktieportföljens värdeökning om 135 mkr bidrog i hög grad till koncernens kraftiga resultatförbättring jämfört med 2004. Industrirörelsen flyttade under året fram sina positioner på flera viktiga marknader, men lyckades inte infria uppställda finansiella mål. Sammantaget redovisar koncernen ett mycket starkt resultat och till följd av den goda utvecklingen föreslår styrelsen återigen en aktieutdelning till Gevekos ägare som ligger över börsens genomsnitt. Strategi för lönsam tillväxt Hösten 2001 antog styrelsen en strategisk plan för utveckling av Industrirörelsen som byggde på att koncentrera verksamheten till horisontella vägmarkeringar och den europeiska marknaden samt att bygga branschens mest kostnadseffektiva organisation. Expansion skulle ske dels genom deltagande i branschstrukturering i väst, dels genom ökade affärer organiskt eller via förvärv på nya snabbväxande marknader i östra Europa. Kostnadseffektivitet prioriterades högt och resulterade snabbt i lönsamhetsförbättringar 2002 och 2003. Genom förvärvet av NCC:s vägmarkeringsrörelse 2004 ökade volymerna kraftigt samtidigt som vi uppnådde en effektivare produktionsstruktur på den överetablerade skandinaviska marknaden. Vårt decentraliserade arbetssätt, som grundar sig på vägmarkeringsmarknadens affärslogik med stora skillnader mellan olika länder, skapar entreprenörsanda och delaktighet som gör oss flexibla och starkt kundorienterade. Till skillnad från flera stora internationella konkurrenter satsar vi på att bygga starka dotterbolag och har därför endast en handfull anställda på koncernnivå i Sverige. Ledande positioner i Europa Under 2005 ökade vi vårt ägande i Rumänien, genomförde förvärv i Tjeckien och etablerade oss i Turkiet. I kombination med våra tidigare etableringar i Polen och Ungern innebär detta att vi på kort tid har uppnått ledande positioner på flera viktiga marknader i östra Europa. Tillsammans representerar dessa marknader 150 miljoner invånare. Gemensamt för dem är att de har ett mycket stort behov av att öka trafiksäkerheten och förbättra standarden på sina vägnät. Olycksstatistik visar på en dödlighet per capita som är cirka fyra till fem gånger högre i länderna i östra Europa jämfört med Sverige. En stark drivkraft för tillväxten i Östeuropa är också det finansiella stödet från EU för investeringar inom infrastruktur, som ska stimulera ökad ekonomisk tillväxt. I dessa länder är därför tillväxten inom vägmarkeringsområdet betydande. Geveko är idag den klart ledande aktören i Europa inom horisontella vägmarkeringar och producerar cirka dubbelt så stora volymer vägmarkeringsmaterial som närmaste konkurrent. Den strategiska positionen inom Affärsområde Vägmarkeringar är 2

KONCERNCHEFEN HAR ORDET Sammantaget redovisar koncernen ett mycket starkt resultat och till följd av den goda utvecklingen föreslår styrelsen återigen en aktieutdelning till Gevekos ägare som ligger över börsens genomsnitt. god och utomordentligt intressant för framtida utveckling. I det korta perspektivet framförallt för 2006 gäller dock främst att återställa lönsamheten efter resultatförsämringen 2005. De högst prioriterade uppgifterna är att öka effektiviteten ytterligare inom materialproduktion samt att förbättra lönsamheten i den tyska verksamheten, som varit svag under flera år. Naturkatastrofer, som de som inträffade i Rumänien förra sommaren, är dock svåra att förutse. Affärsområde KemTek utvecklar nischprodukter i synergi med vägmarkeringar. Det samarbete inom rostskyddsområdet som inleddes under 2004 inom ramen för Svensk Bilvård AB har redan givit goda resultat med stigande volymer på den nordiska marknaden. Likaså har nya distributionskanaler bidragit till kraftigt ökad försäljning av husfärg i Finland. Sedan några år tillbaka har vi ett nära samarbete med Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Flera examensarbeten och en för Geveko skräddarsydd ledarskapsutbildning som startade 2005 har bidragit till många vitaliserande kontakter. För Geveko är detta viktigt ur många aspekter, inte minst för utbildning och rekrytering av framtidens nyckelpersoner. Stark utveckling för Aktieportföljen Värdet på vår Aktieportfölj ökade med drygt 34%, vilket innebär en uppgång för tredje året i rad.vi har en positiv syn på aktiemarknaden också inför 2006, även om vi på sikt ser en avmattning och därför har valt att redan nu positionera oss inför en vändning. Andelen cykliska aktier har därmed minskat, liksom innehavet av aktier i Telekom som halverades under 2005. Sedan hösten 2005 är vår ambition att uppnå en stabil och jämn avkastning över tid, för att därigenom bli mindre beroende av börsens kortsiktiga svängningar. Vårt engagemang i riskkapitalfonden InnovationsKapital Fond 3 har resulterat i ett beslut att även deltaga med 1 miljon euro i den 4:e Fonden. InnovationsKapital Fond 4 startar sin verksamhet under 2006. Hög direktavkastning och god värdetillväxt till begränsad risk Sammanfattningsvis känner jag tillförsikt inför Gevekos fortsatta utveckling. Vår industrirörelse har ledande positioner på stora och viktiga marknader med betydande tillväxtpotential. Genom att satsa på kostnadseffektiv produktion samt utveckla produkter med höga förädlingsvärden kan vi uppvisa marknadens bästa produktportfölj. Vårt produktionsutnyttjande i kombination med vår decentraliserade organisation ger förutsättningar till stabil och god intjäningsförmåga med goda kassaflöden. Värdepappersportföljen är i det närmaste obelånad och har en hög direktavkastning med skydd mot stora kursfall. Totalt sett ger vår affärsmodell som blandat investmentbolag stabilitet över tiden, vilket bidragit till Geveko-aktiens historiskt starka utveckling med en genomsnittlig direktavkastning på 7,2% per år under de senaste tio åren. Vårt mål är att också fortsättningsvis kunna erbjuda våra ägare en hög direktavkastning och god värdetillväxt till begränsad risk. Avslutningsvis vill jag framföra ett varmt tack till alla medarbetare för goda insatser under det gångna året samt till affärspartners och aktieägare som varit delaktiga i den goda utvecklingen under 2005. Göteborg i mars 2006 Hans Ljungkvist VD och Koncernchef 3

MISSION,VISION,AFFÄRSIDÉ OCH STRATEGI MISSION,VISION,AFFÄRSIDÉ OCH STRATEGI Mission Gevekos mission är att vara en kompetent partner och seriös aktör i trafiksäkerhetsarbetet genom att tillhandahålla innovativa produkter och tjänster av högsta kvalitet som bidrar till en säkrare trafikmiljö. Vision Gevekos vision är att uppfattas som Europas ledande aktör inom området Vägmarkeringar. Visionen ska förstärka Gevekos affärsidé att utveckla en lönsam industrirörelse som genererar finansiell styrka samt mervärde för aktieägare, kunder och medarbetare. Affärsidé Affärsidén är att skapa aktieägarvärde genom att utveckla en lönsam industrirörelse och bedriva en professionell förvaltning av värdepapper. Strategi Industrirörelsen Affärsområde Vägmarkering Affärsområde Vägmarkeringar ska utvecklas genom att driva och deltaga i branschens utveckling och strukturering på mogna marknader, främst Norden och Västeuropa. På utvalda tillväxtmarknader i Östeuropa skapas en plattform för ytterligare ökad och lönsam affärsvolym. En aktiv produktutveckling ska leda till framtagande av produkter som tekniskt och kvalitetsmässigt tillhör marknadens absolut främsta. Produktionen ska vara kostnadseffektiv för att vid stora volymer kunna uppnå skalfördelar. Därmed ska konkurrenskraftiga priser kunna erbjudas samtidigt som lönsamhetsmålen uppnås. Affärsområdet ska ha hög beredskap och flexibilitet inför de nya framtida affärsmodeller som begränsade offentliga medel innebär för vägunderhåll och trafiksäkerhet. Affärsområde KemTek Affärsområde KemTek ska utvecklas som en nischaktör inom få utvalda segment med högt specialistkunnande. Affärsområdet kännetecknas av hög kemisk-teknisk kompetens och stor flexibilitet i att kundanpassa produkten. Strategi Värdepappersportfölj Placeringar i Värdepapper sker med flerårsperspektiv och främst i noterade bolag på Stockholmsbörsen. Bolagen ska ha goda tillväxtmöjligheter samt låg eller måttlig konjunkturkänslighet. Aktierna ska ha en god likviditet. Utöver placering i noterade bolag sker investeringar via fondbolag i onoterade aktier med hög risk och stor tillväxtpotential. 4 På motorvägen mellan Bukarest och Constanta i Rumänien har Cleanosol och Plastidrum applicerat förstärkta kantlinjer av termoplast på uppdrag av rumänska Vägverket.

FINANSIELLLA MÅL OCH UPPFÖLJNING FINANSIELLA MÅL Industrirörelsen ska varje år uppnå en rörelsemarginal om minst 8% samt 20% avkastning på sysselsatt kapital. Målsättningen med Aktieportföljen är att maximera avkastningen under beaktande av begränsad risk. Innebörden av detta är att portföljens avkastning kan bli lägre än börsens index vid stark uppgång och det omvända, d v s bättre än index, när börsen utvecklas negativt. Investeringar i riskkapitalfonder ska uppnå en värdestegring om minst 25% per år. Geveko-aktiens totalavkastning ska varje år överstiga SIX Return Index med 5%-enheter. Fastställd utdelningspolicy innebär att minst 4% av substansvärdet, plus bonus vid särskilt goda resultat genom exits, ska delas ut till aktieägarna varje år. FINANSIELLA MÅL UPPFÖLJNING Industrirörelsen Utfall 2005 2004 2003 2002 2001 Rörelsemarginal, % 5,1 6,5 9,5 9,3 3,0 Avkastning sysselsatt kapital, % 9,6 14,3 20,9 22,2 7,7 Rörelsemarginal och lönsamhet minskade under 2005 dels till följd av införandet av IFRS som ökade avskrivningarna med 17,5 mkr och påverkade marginal och lönsamhet negativt med 1,8%-enheter respektive 4,4%- enheter, dels genom försämrat operativt resultat i huvudsak hänförligt till verksamheten i Rumänien. Aktieportföljen Utfall 2005 2004 2003 2002 2001 Värdeförändring, % 34,2 11,1 28,1-40,5-24,5 SIXGX, % 32,6 17,5 29,7-37,3-16,6 Aktieportföljens övervikt i Industri- och Hälsovårdsaktier bidrog till den starka utvecklingen 2005. Under året halverades innehavet av Telekom från 24% till 12%. Under andra kvartalet påbörjades omplaceringar i syfte att minska andelen cykliska aktier. Bästa innehaven 2005 blev ABB och AstraZeneca som ökade i värde med 105% respektive 61%. Fondinvesteringar Geveko deltar i InnovationsKapital Fond 3. Fonden bildades 2001 och är under uppbyggnad. En bedömning av fondens avkastning kan ske först sedan avyttringar ägt rum. Per den 31 december 2005 hade fonden investerat 57% av sitt tillgängliga kapital fördelat på 23 innehav. Några avyttringar har ännu inte skett. Aktien Utfall 2005 2004 2003 2002 2001 Totalavkastning, % 25 23 73-26 -6 SIX Return Index, % 36 21 34-35 -16 Utdelningsandel av substansvärdet, % 4,6 4,9 5,2 5,4 5,7 2005 blev första året på nio år som Geveko-aktiens totalavkastning understeg jämförbart index. Geveko-aktiens direktavkastning har uppgått till i genomsnitt 7,3% per år under den senaste 10-årsperioden. 5

SUBSTANSVÄRDET SUBSTANSVÄRDET God utveckling i värdepappersportföljen lyfter substansvärdet Trelleborg är en global industrikoncern med verksamhet i 40 länder. Trelleborg-aktien är ett av innehaven i Aktieportföljen. Den 31 december 2005 uppgick innehavet till 240 000 aktier. Trelleborg Substansvärdet speglar marknadsvärdet av Gevekos tillgångar minskat med skulderna. Substansvärdet är därför det mest relevanta måttet på bolagets nettoförmögenhet vid en given tidpunkt. Substansvärdets utveckling över tiden är en god värdemätare på bolagets förmåga att skapa värde för aktieägarna. Geveko är ett blandat investmentbolag, d v s verksamheten består av både noterade värdepapper och en onoterad helägd Industrirörelse. Värdepappersportföljen Värdepappersportföljen innehåller i huvudsak aktier och räntebärande papper som är marknadsnoterade, de flesta på Stockholmsbörsen. Marknadsvärdet av dessa är därmed definierade av aktuella kurser. Eftersom investmentbolag är skattebefriade vid aktieförsäljningar dras ingen skatt av från värdet. Geveko har även investerat i fonder. Värdet på dessa är i substansvärdet detsamma som det bokförda värdet, vilket är liktydigt med bedömt marknadsvärde. Marknadsvärdering Industrirörelsen Industrirörelsens värde utgår från dess resultat efter skatt de senaste 12 månaderna. Korrigering sker för engångsposter samt under 2006 konsolideringseffekterna av rumänska dotterbolaget Plastidrum. Resultatet multipliceras därefter med en vinstmultipel, ett så kallat p/etal, som bedöms utifrån aktuellt marknadsläge. Detta p/e-tal baseras på vad liknande bolag på Stockholmsbörsen värderas till. I Gevekos fall gäller jämförelsen branschen bygg- och anläggningsrelaterat enligt Affärsvärldens aktieindikator. Eftersom Gevekos dotterbolag inom Industrirörelsen är o- noterade använder Geveko schablonmässigt i sin substansvärdeberäkning av Industrirörelsen, ett p/e-tal som är 25% lägre än genomsnittet av den jämförda branschen. Per 31 december 2005 uppgår värdet på Gevekos Industrirörelse enligt denna beräkning till 480 mkr, vilket motsvarar p/e-tal 12,2 enligt ovan. Motsvarande p/e-tal för branschen bygg- och anläggningsrelaterat uppgick vid samma tidpunkt till 16,2. Gevekos Industrirörelse substansvärderas varje kvartal. Substansvärdets utveckling Under de senaste 10 åren har Gevekos substansvärde haft en årlig genomsnittlig ökning med 13%. Renodlade investmentbolag som Industrivärden och Investor har de senaste 10 åren haft en genomsnittlig ökning av substansvärdet på 15% respektive 16%. Justerat för lämnad utdelning till aktieägarna har Gevekos substansvärdeökning uppgått till i genomsnitt 17% under de senaste 10 åren. Gevekos substansvärde uppgick den 31 december 2005 till totalt 1 007 mkr, vilket motsvarar 239 (205) kr per aktie. Substansvärdet ökade, efter hänsyn tagen till lämnad utdelning till aktieägarna, med 21,4% under 2005. Substansvärdeinformation Gevekos substansvärde offentliggörs vid varje månadsskifte. Infor- 6

SUBSTANSVÄRDET mationen tillställs Stockholmsbörsen, nyhetsbyråer samt övriga affärsmedia. Substansvärdet finns även på bolagets hemsida www.geveko.com i anslutning till offentliggörandet. Substansrabatt Skillnaden mellan bolagets substansvärde och aktuellt börsvärde utgörs av den så kallade substansrabatten. Investmentbolagens aktiekurser åsätts ofta substansrabatter av varierande storlek. Den vanligaste orsaken till detta är att investmentbolagen ofta uppfattas som maktbolag med högre prioritet för en särskild ägargrupperings maktambitioner än omsorgen om maximal aktieavkastning för samtliga aktieägare. Gevekos uppfattning är att aktieägarna i Geveko erhåller högst avkastning om ökad tillväxt och lönsamhet kännetecknar utvecklingen inom såväl Industrirörelse som Värdepappersportfölj. Substansvärdets utveckling och sammansättning Mkr 2005 2004 2003 2002 2001 Värdepappersportföljen 560 442 439 362 594 Noterade innehav 534 410 390 321 548 Onoterade innehav 9 9 14 12 10 Likvida medel 17 23 35 29 36 Industrirörelsen 480 460 400 365 75 Övriga tillgångar och skulder -33-37 -29-17 -7 Totalt 1 007 865 810 710 662 Årlig förändring, % +16,6 +6,8 +14,1 +7,2-29,3 Aktiekurs per 31 dec 209 175 150 92 138 Substansrabatt, % 13 15 22 45 12 Fördelningen mellan Värdepappersportföljen och Industrirörelsen har skiftat mycket mellan åren. Under 2001 och 2002 minskade Aktieportföljen i värde till följd av kraftiga börsnedgångar. Samtidigt ökade Industrirörelsens värde då lönsamheten inom denna förbättrades. Värdepappersportföljen utgör nu cirka 56% av det totala substansvärdet. Substansvärde/aktie Kr 300 250 200 150 100 50 Mkr 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Utveckling av substansvärde inklusive ackumulerad utdelning 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Substansvärde Ackumulerad utdelning Under de senaste 10 åren har Gevekos substansvärdetillväxt uppgått till i genomsnitt 13% per år. Under de senaste 10 åren har Gevekos utdelning till aktieägarna uppgått till totalt 83 kr per aktie. Tillsammans med förändringen av substansvärdet uppgår den totala tillväxten i genomsnitt till 17% per år. 7

AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA Värdetillväxt och hög direktavkastning Gevekos erbjudande till investerare är en aktie med hög direktavkastning, goda tillväxtmöjligheter och begränsad risk. Risken i aktien begränsas av bolagets utdelningspolitik, som möjliggörs av Industrirörelsens goda kassaflöden. Det är Gevekos ambition att aktien ska uppfattas som ett attraktivt placeringsalternativ för främst privatpersoner och mindre institutioner. Noteringsplats Geveko B-aktien registrerades 1983 vid Stockholmsbörsen (Alistan). Från och med 2000 är aktien istället noterad på O-listan. Gevekos B-aktie har kodbeteckningen GVKO B. En handelspost uppgår till 100 aktier. Aktiens beskattning Aktie på O-listan är normalt inte skattepliktig enligt lagen om förmögenhetsskatt. Aktie är dock skattepliktig om ett aktieslag i bolaget den 29 maj 1997 eller senare varit inregistrerat på Stockholmsbörsens A-lista. Geveko-aktien är därmed förmögenhetsskattepliktig och ska tas upp till 80% av det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Aktiestruktur Sedan 1993 uppgår antalet aktier till 4 219 533, varav 720 000 A-aktier och 3 499 533 B-aktier.Varje A-aktie motsvarar 1 röst och varje B-aktie 1/10 röst. Aktieägare Under 2005 ökade antalet aktieägare med 3,7% och uppgick enligt VPC:s ägarförteckning per 31 december 2005 till 3 482 (3 358). Institutionella ägare svarade för 46% av kapitalet och 58% av rösterna. Ägare registrerade i utlandet svarade för 18% av kapital respektive 7% av röster. Avtal mellan A-aktieägare Mellan A-aktieägare som tillsammans förfogar över mer än 50% av röstetalet, finns konsortialavtal. Kursutveckling och omsättning Kursen för Geveko-aktien uppgick den 31 december 2005 till 209 (175) kr, vilket innebar en ökning Aktiens omsättning 2005 2004 2003 2002 2001 Genomsnittlig omsättning per börsdag, tkr 639 470 354 243 207 Genomsnittligt värde per avslut, tkr 69 47 50 42 43 Andel börsdagar med avslut, % 99 99 96 90 88 Andel av antal aktier som omsatts, % 19 17 22 16 11 Utdelningsandel i % av substansvärde % 7 6 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 Aktieägare i storleksklasser 31 december 2005 Antal Antal Antal Andel i procent av Storleksklass ägare A-aktier B-aktier kapital röster 1-500 2 702 1 192 490 073 11,7 4,7 501-1 000 426 853 368 331 8,8 3,5 1 000-5 000 269 27 936 576 244 14,3 8,0 5 001-10 000 40 18 240 286 518 7,2 4,4 10 000-15 000 14 42 276 132 516 4,1 5,2 15 001-20 000 5-87 500 2,1 0,8 20 001-26 629 503 1 558 351 51,8 73,4 3 482 720 000 3 499 533 100,0 100,0 8

AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA under året med 19,4%. Under året var högsta noterade betalkurs 209 kr och den lägsta 170 kr. Den 15 februari 2006 uppgick aktiekursen till 219 kr. Under året omsattes aktier för 159 mkr med en genomsnittlig dagsomsättning av 639 tkr. Omsättningshastigheten uppgick till 19% och avslut gjordes 99% av samtliga börsdagar. Totalavkastning Geveko B-aktiens avkastning, inklusive utdelning, uppgick till 25,1% att jämföras med SIX Return Index 36,3%. Under femårsperioden 2001-2005 har Gevekos genomsnittliga totalavkastning uppgått till +18,0% per år. Motsvarande siffra för SIX Return Index är +8,0%. Utdelningspolicy Gevekos styrelse har fastställt en utdelningspolicy som innebär att minst 4% av substansvärdet, plus bonus vid särskilt goda resultat gjorda genom exits, varje år ska utdelas till aktieägarna. Geveko har som mål att ge aktieägarna en direktavkastning som är högre än genomsnittet för Stockholmsbörsen. Under perioden 2001-2005 har den genomsnittliga direktavkastningen uppgått till 7,3%. 2005 2004 2003 2002 2001 Geveko, B Aktiekurs 30 december, kr/aktie 209 175 150 92 138 Redovisat resultat, kr/aktie 37,70 16,45 34,95-18,40 15,85 Substansvärde, kr/aktie 239 205 192 168 157 Substansrabatt, % 12 15 22 45 12 Utdelning, kr/aktie 1) 11 10 10 9 9 Direktavkastning, % 5,3 5,7 6,7 9,8 6,7 Utdelningsandel, % 4,6 4,9 5,2 5,4 5,7 Aktiens avkastning, % 2) 25 23 73-26 -6 SIX Return Index, % +36 +21 +34-35 -16 1) Föreslagen utdelning för 2005, 11 kr per aktie. 2) Kursförändring under året plus betald utdelning i förhållande till kursen vid årets ingång. Utdelning I april 2005 utdelades 10 kr per aktie som utdelning för verksamhetsåret 2004. För verksamhetsåret 2005 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en utdelning på 11 kr per aktie, vilket är 4,6% av substansvärdet per 31 december 2005. Utdelningen innebär en direktavkastning om 5,7% baserat på Gevekoaktiens betalkurs den 31 december 2005. Aktiedata Kontakter med kapitalmarknaden Geveko presenterade verksamheten under året vid ett flertal arrangemang anordnade av lokala Aktiesparföreningar. Geveko deltog också i Aktiespararnas Investerarmässa i Göteborg. Analyser av Geveko Geveko kommer under 2006 att följas av Redeye. Geveko-aktien jämförd med SIX Generalindex Utdelning till aktieägarna 1996-2005 250 240 B-Aktien, högst och lägst per månad SIX Generalindex Kr 12 % 12 230 220 10 10 210 8 8 200 190 6 6 180 4 4 170 2 2 160 JAN 05 FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN 06 FEB (c) SIX 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 0 Utdelning inkl. bonus Direktavkastning % 9

AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA Aktieägare 31 december 2005 (röstsorterade) Antal Antal Röster, Kapital, A-aktier B-aktier % % Gunnar och Märtha Bergendahls Stiftelse 339 048 376 31,7 8,0 Stiftelsen Bergendala 137 465 222 200 14,9 8,5 Ergel, Jarl 34 720 65 292 3,8 2,4 Kamprad, Ingvar - 240 000 2,3 5,7 Dunberger, Klas med familj 20 600 32 933 2,2 1,2 Ergel, Magnus 18 000 53 000 2,2 1,7 Dunberger, Marie 20 600 13 000 2,0 0,8 Dunberger, Ulf 20 600-2,0 0,6 Ergel, Gunilla med familj 18 000 35 635 2,0 1,2 Bergendahl, David 18 500 2 500 1,7 0,5 Ikano Investment Ltd - 186 400 1,7 4,4 Bergendahl, Henrik 15 000-1,5 0,4 Inter Ikea Investment - 150 000 1,4 3,5 Johannesson, Eskil 1 970 121 100 1,3 2,9 Lewerth, Lars 9 600 32 531 1,2 1,0 Mattsson, Anders 12 180 765 1,2 0,3 Mattsson, Claes-Göran 10 200-1,0 0,2 Övriga 43 517 2 343 801 25,9 56,7 720 000 3 499 533 100,0 100,0 Ägarkategorier den 31 december 2005 Finansiella företag 2% Statliga och kommunala företag 3% Övriga svenska juridiska personer 10,7% Utländska fysiska ägare 18,3% Stiftelser och liknande 18,9% Ägare per område den 31 december 2005 Övriga världen 1,4% Europa inkl. Norden 16,9% Svenska fysiska ägare 47,1% Sverige 81,7% Sammanställningen ovan har gjorts med ledning av offentlig aktiebok och förteckning över till VPC anmälda förvaltarregistrerade innehav. Geveko-aktien jämförd med SIX Generalindex Geveko-aktien inkl. utdelning jämförd med SIX Return Index 240 B-Aktien, högst och lägst per månad SIX Generalindex 320 B-Aktien (inkl. utdelning) Six Return Index Omsatt antal aktier 1 000-tal (inkl. efteranm.) 210 280 180 150 240 200 160 120 90 120 80 240 180 120 60 60 01 02 03 04 05 06 60 01 02 03 04 05 06 (c) SIX (c) SIX 10

INDUSTRIRÖRELSEN INDUSTRIRÖRELSEN Moderbolag Geveko Industri Holding AB Huvudkontor i Göteborg, Sverige Dotterbolag affärsområde Vägmarkering Dotterbolag affärsområde KemTek FINLAND SVERIGE NORGE RYSSLAND STORBRITANNIEN NEDER- LÄNDERNA POLEN TYSKLAND UKRAINA TJECKIEN SCHWEIZ UNGERN RUMÄNIEN AFFÄRSOMRÅDE VÄGMARKERING Västra Europa Marknad cirka 6 000 mkr per år Tillväxt 1-2% per år Behov av branschstrukturering Östra Europa Marknad cirka 2 000 mkr per år Tillväxt 5-8% per år AFFÄRSOMRÅDE KEMTEK Högkvalitativa produkter inom smala segment Kundanpassade lösningar Produktionssyneriger med vägmarkeringar Hög förädlingsgrad 11

INDUSTRIRÖRELSEN INDUSTRIRÖRELSEN Industriella skalfördelar ökar produktivitet och konkurrenskraft 12 Verksamhet Gevekos Industrirörelse är indelad i de två affärsområdena Vägmarkering och KemTek. Affärsområde Vägmarkering tillverkar horisontella vägmarkeringar och vägmarkeringssystem samt vertikala vägmarkeringsprodukter för att tillgodose allt högre krav på funktion och säkerhet i trafikmiljön. Med en materialproduktion på 55 000 ton termoplast och vägmarkeringsfärg per år är Geveko Europas största tillverkare av horisontella vägmarkeringar. Av omsättningen inom affärsområde Vägmarkeringar utgörs 2/3 av materialproduktion och 1/3 av entreprenadarbeten. Affärsområde KemTek tillverkar märksprayer för markering och märkning, rostskyddsmedel samt industri- och husfärg. Inom Affärsområde KemTek finns betydelsefull kemisk-teknisk kompetens och därmed produktionssynergier med övriga bolag inom Industrirörelsen. Dotterbolagen Cleanosol, LKF Vejmarkering, Plastiroute, Plastidrum och Roadcare ingår i affärsområde Vägmarkering som svarade för över 90% av Industrirörelsens omsättning 2005. I affärsområde KemTek bedrivs verksamhet i Geveko Industri och Geveko Oy. Dotterbolagen ägs till 100% förutom dotterbolaget i Rumänien som ägs till 69%. Ägarandel i intressebolaget i Ungern är 50%. Industrirörelsens verksamhet bedrivs i huvudsak i de nordiska länderna, Storbritannien, Tyskland, Polen, Tjeckien, Schweiz och Rumänien samt genom intressebolag i Ungern. Betydande export sker till bland annat Ryssland och Turkiet. Strategier Genom effektiv produktion i alla led samt målmedveten satsning på utveckling av nya och bättre produkter ska Industrirörelsen skapa långsiktig konkurrenskraft och därmed uthållig lönsamhet. Genom stora volymer uppnås industriella skalfördelar vilket bidrar till ökad produktivitet. En starkt decentraliserad organisation och långtgående ansvar för dotterbolagen skapar hög beredskap och flexibilitet inför politiska beslut eller krav på nya affärsmodeller och anpassningar. Affärsområde Vägmarkering deltar aktivt i branschens nödvändiga strukturering i Norden och Västeuropa. Affärsområde KemTek har en uttalad nischstrategi och arbetar inom få och utvalda kundanpassade segment med höga krav på specialisering. På utvalda tillväxtmarknader i Östeuropa tillvaratas möjligheter att skapa en plattform för ytterligare ökad och lönsam affärsvolym. Strategiuppföljning Inom Affärsområde Vägmarkering ökade försäljningsvolymen i de östeuropeiska bolagen med 14% under 2005. Tjeckiska bolaget Superco förvärvades och ägandet i rumänska Plastidrum ökades från 52% till 69%. I Storbritannien fördjupades under året det strategiska samarbetet med Amey Highways. Nya avtal har tecknats som kommer att påverka omsättningen positivt under 2006. Produktutveckling bedrivs med fokus på vattenburna, miljövänliga vägmarkeringsprodukter och på vägmarkeringars synbarhet i mörker och väta. Fördelarna med att leda utvecklingen inom miljöanpassade produkter framgår bland annat av en mycket god försäljningsutveckling av produkten Premark under 2005. Inom området ITS Intelligenta TransportSystem pågår utveckling av elektroniskt styrda produkter som t ex optiska varningssystem. Geveko har utvecklat systemet, Safer2School, för att öka trafiksäkerheten för skolbarn längs deras skolväg. Systemet har testats i ett antal kommuner i Sverige under 2005 och fler testinstallationer kommer att genomföras 2006. Svensk Bilvård AB, som ingår i Affärsområde KemTek, är specialiserade på rostskyddsbehandling och är tillsammans med samarbetspartner i övriga nordiska länder det största nätverket inom rostskydd i Norden. Under 2004 och 2005 har utvecklingsarbete av miljöanpassade produkter genomförts. Produkterna kommer att introduceras på utvalda marknader under 2006. Försäljning via private-label koncept i Finland resulterade i god tillväxt för produktområdet husfärg. Finansiella mål Industrirörelsens mål är att vara den ledande företagsgruppen inom vägmarkering i Europa. De finansiella målen är följande: Rörelsemarginal på minst 8%. Avkastning på sysselsatt kapital på minst 20%. Nettoomsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till 991 (940) mkr. Omsättningen ökade därmed med 5,4% jämfört med 2004. Bruttoresultatet blev 214,3 (200,4) mkr. Rörelseresultatet blev 51,0 (61,0) mkr med en rörelsemarginal på 5,1 (6,5)%. Avkastningen på sysselsatt kapital var 9,6 (14,3)%. Det försämrade rörelseresultatet jämfört med 2004 är i huvudsak kopplat till verksamheten i Rumänien som drabbades av allvarliga störningar under sommaren till följd av översvämningar. Försök att ta igen förlorade volymer genomfördes under hösten, men detta lyckades bara delvis och till priset av ökade kostnader. Införandet av IFRS har för 2004 och 2005 inneburit ökade avskrivningar om 17,5 mkr vid konsolideringen av rumänska dotterbolaget Plastidrum som negativt påverkat rörelsemarginalen med 1,8%-enheter och avkastning på sysselsatt kapital med 4,5%-enheter. Denna effekt upphör med utgången av 2006. Utsikter inför 2006 Efterfrågan på vägmarkering förväntas motsvara föregående år på marknaderna i Norden och Västeuropa. I Östeuropa är tillväxttakten

INDUSTRIRÖRELSEN generellt sett högre, men kan variera betydligt mellan olika marknader. Stora infrastruktursatsningar i Östeuropa är drivkraft för ytterligare tillväxt. Av avgörande betydelse för resultat och lönsamhet blir volymutvecklingen under året samt i vilken mån kompensation kan erhållas för kraftigt ökade råvarupriser. Verksamheten inom Affärsområde Vägmarkeringar är starkt säsongsmässig med tonvikten förlagd till andra och tredje kvartalet. Vägmarkeringssäsongen i Norden, där Geveko har cirka 60% av sin fakturering, startar i april och pågår fram till oktober/november. Under senare år har säsongen dock förskjutits alltmer mot slutet av året, vilket för 2005 innebar att vägmarkeringsarbeten även pågick till Flerårsöversikt slutet av december. De finansiella effekterna av denna säsongsmässighet är att Industrirörelsens huvudsakliga resultat genereras under det andra halvåret. Det är således inte ovanligt att resultatet under årets sex första månader är negativt. Ur kapitalbindningssynpunkt byggs betydande lager och kundfordringar upp under det första halvåret för att därefter minska och försvinna helt innan nästa års säsong inleds. En stor del av volymerna i vägmarkeringsbranschen avgörs genom upphandlingar som äger rum under första halvåret. Geveko anger därför ingen resultatprognos för helåret 2006 förrän tidigast i samband med bolagets delårsrapport efter andra kvartalet. Mkr om ej annat anges 2005 2004 2003 2002 2001 Nettoomsättning 991,0 940,3 650,2 673,9 624,5 Rörelseresultat 1) 51,0 61,0 61,6 62,5 18,9 Rörelsemarginal, % 5,1 6,5 9,5 9,3 3,0 Sysselsatt kapital 540,1 437,9 297,5 283,8 251,8 Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,6 14,3 20,9 22,2 7,7 Rörelsens kassaflöde före investeringar 82,9 109,0 35,6 73,6 46,3 Investeringar i materiella anläggningstillgångar, netto 61,7 107,4 20,3 41,2 27,1 Antal anställda 598 555 357 367 390 1) Exklusive realisationsvinst vid avyttring av dotterbolag 2003. Anm.: Införandet av IFRS har negativt påverkat rörelseresultatet med 17,5 mkr, rörelsemarginalen med 1,8%-enheter och avkastning på sysselsatt kapital med 4,5%-enheter 2005 och 2004. Mkr 160 Nettoomsättning per månad 2005 INDUSTRIRÖRELSEN Huvudkontor: Göteborg VD: Anders Björnek Omsättning: 991 mkr Rörelseresultat: 51 mkr Antal anställda: 598 Affärsområde Vägmarkering Dotterbolag: Cleanosol, LKF Vejmarkering, Plastiroute, Plastidrum och Roadcare. Intressebolag: Magyar Plastiroute Produkter: Vägmarkeringsprodukter och entreprenadtjänster. Kunder: Vägverk, Luftfartsverk och kommuner i respektive land samt bygg- och anläggningsföretag. Affärsområde KemTek Dotterbolag: Geveko Industri, Geveko Oy, Geveko Industri BV. Produkter: Rostskydd och märkspray, industri- och husfärg. Kunder: Bygg- och anläggningsindustri, boardindustri, fordonseftermarknad samt konsumentmarknad. 140 120 100 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 13

INDUSTRIRÖRELSEN / AFFÄRSOMRÅDE VÄGMARKERING AFFÄRSOMRÅDE VÄGMARKERING Miljövänliga produkter ger konkurrensfördelar På väg E4 i Sverige har markeringar utförts med vattenburen vägmarkeringsfärg. Färgens vidhäftningsförmåga mellan ytglaspärlor och färg gör det möjligt att använda större glaspärlor. Markeringen får därmed mycket god synbarhet i mörker och väta. Verksamhet I affärsområde Vägmarkering ingår de helägda företagen Cleanosol, Sverige, Norge, Polen och Tjeckien, LKF Vejmarkering, Danmark, Plastiroute, Tyskland, Plastidrum, Rumänien och Roadcare, Storbritannien samt intressebolaget Magyar Plastiroute i Ungern. Bolagen är verksamma i Norden samt i Väst- och Östeuropa. Affärsområde Vägmarkering tillverkar, utvecklar och marknadsför horisontella och vertikala vägmarkeringsprodukter och system för att tillgodose allt högre krav på funktion och säkerhet i trafikmiljön. Horisontella vägmarkeringar utgörs av längs- och tvärgående linjer och symboler på vägar, cykelbanor, parkeringsplatser, flygfält med flera områden. Intressebolaget Magyar Plastiroute tillverkar och monterar vertikala vägskyltar samt andra trafiktekniska produkter för den ungerska marknaden. Dotterbolaget Plastidrum och Signaux Girod, Frankrike, har bildat ett samägt bolag för produktion av vägskyltar för i första hand den rumänska marknaden. Produktionen beräknas starta under 2006. Inom området ITS Intelligenta Transport- System pågår utveckling av elektroniskt styrda produkter som t ex optiska varningssystem med syfte att öka trafiksäkerheten för skolbarn längs deras skolväg. Produkterna beskrivs under avsnittet Produkter och Produktutveckling. Utöver att tillhandahålla material och produkter inom horisontell och vertikal vägmarkering utförs även entreprenadtjänster, främst i Skandinavien, Storbritannien och Rumänien samt genom intressebolaget Magyar Plastiroute i Ungern. Betydande entreprenadvolymer upphandlas av såväl offentliga väghållare som privata anläggningsbolag. Strategi I Norden och Västeuropa är tillväxten begränsad. Gevekos strategi är i första hand att försvara uppnådda marknadsandelar och växa via förvärv av europeiska aktörer. I östra Europa sker tillväxten i egen regi eller via joint ventures på nya marknader. Organisk tillväxt ska ske genom utveckling av egna nischprodukter samt kapitalisering på Gevekos teknikförsprång inom bland annat miljöanpassad vägmarkeringsfärg. Vägmarkeringsmarknaden i Norden och Västeuropa Totalmarknaden inom EU för vägmarkeringar uppgår till cirka 6 miljarder kronor per år. Tillväxten i Västra Europa är låg, cirka 1-2% per år. Vägmarkeringsbranschen kännetecknas av stor överkapacitet och mycket hård priskonkurrens. Flera aktörer på marknaden uppvisar svag lönsamhet. En strukturering av branschen är därför nödvändig och har påbörjats genom utslagningar, förvärv och samgåenden. Vägmarkeringsmarknaden i Östeuropa I Östra Europa uppskattas marknaden till cirka 1-2 miljarder kronor och tillväxten till 5-8% per år beroende på marknad. Tillväxten drivs främst av ett stort behov att öka trafiksäkerheten. I jämförelse med västra Europa är antalet döda i 14

INDUSTRIRÖRELSEN / AFFÄRSOMRÅDE VÄGMARKERING trafiken cirka 4-5 gånger större. Investeringar i infrastruktur har därför i flertalet länder hög prioritet. Marknaden för horisontell vägmarkering är värdemässigt cirka hälften av det beräknade värdet för Västeuropa, men växer snabbare. Utvecklingsnivån är olika mellan länderna. De vägmarkeringsprodukter som idag används är främst vägfärg med högt innehåll av miljöoch hälsofarliga lösningsmedel. Intresset är stort för miljövänliga markeringsprodukter som uppfyller de funktionskrav som standardiserats i Västeuropa och som på ett kostnadseffektivt sätt bland annat kan bidra till ökad trafiksäkerhet. Konkurrenter I Europa finns ett fåtal multinationella företag inom vägmarkering samt ett stort antal mindre och medelstora nationella, regionala och lokala aktörer. Geveko är det företag bland de stora aktörerna på marknaden som koncentrerat verksamheten mot horisontella vägmarkeringar. Övriga företag är i större omfattning verksamma inom området vertikala skyltar och det trafiktekniska området. Geveko är det största företaget i Europa inom horisontell vägmarkering och har en ledande marknadsställning i Norden och goda positioner i Storbritannien och Centraleuropa. På de östeuropeiska marknaderna Rumänien och Ungern är Gevekos bolag ledande aktörer. omsättning uppgick 2004 till 486 mnok. Vägaffärsverket Vägaffärsverket, vars ägare är finska staten, är marknadsledare inom infrastrukturen i Finland. Vägaffärsverket erbjuder bland annat, byggande, drift och underhåll för trafik- och trafikmiljöbranschen. Affärsverksamheten Beläggningsoch stenmaterialtjänster, i vilken vägmarkeringstjänster ingår, omsatte 54,8 miljoner euro år 2004, av vilket 2% utgjorde vägmarkering. Tielinja Tielinja Oy ingår i den finska byggoch anläggningskoncernen Lemminkäinen Oy. Verksamheten är uppdelad i flertalet divisioner, bland annat Vägbeläggning i vilken Tielinja ingår. Tielinja utför vägmarkeringstjänster på den finska marknaden och till viss del i kommuner i norra Sverige. Tielinja omsatte 5,6 miljoner euro 2004. Konkurrenter i Västoch Östeuropa Swarco Tyskland är på grund av sitt omfattande vägnät, antal fordon och därmed trafikintensitet en av de största marknaderna för trafiksäkerhetsprodukter. Swarcogruppen är en privatägd koncern med huvudkontor i Österrike. Swarco tillverkar och marknadsför glaspärlor som ingår i vägmarkeringsmaterial, vägmarkeringsprodukter och andra trafiktekniska produkter. Produktion av vägmarkeringsmaterial sker i dotterbolaget Limburger Lack och Vestglas. Limburger Lack är Tysklands största producent av vägmarkeringsprodukter och marknadsledare på den tyska och österrikiska marknaden. IMS (International Marking Systems GmbH) tillverkar prefabricerade vägmarkeringssymboler under varumärket Eurotherm. Compagnie Signature Compagnie Signature är dotterbolag till den franska börsnoterade koncernen Burelle SA. Compagnie Signature är en av Europas största tillverkare av trafiksäkerhetsprodukter, marknadsledare i Frankrike och en av de största aktörerna på den tyska marknaden. Prismo Den brittiska marknaden domineras av 10 inhemska företag som producerar termoplast. Storbritannien är den största termoplastmarknaden i Europa med en volym som uppgår till cirka 35 000 ton per år. Prismo, som är dotterbolag till den brittiska börsnoterade koncernen Jarvis, tillverkar vägmarkeringsprodukter och har entreprenadverksamhet. Prismo är en av de största tillverkarna av termoplast i Europa och den största aktören på den brittiska vägmarkeringsmarknaden. Konkurrenter i Norden Eurostar och EKC Eurostar ingår i den norska privatägda koncernen Euroskilt AS. I Euroskilts produktsortiment ingår bland annat vägmarkeringsprodukter. Dotterbolagen Eurostar i Norge och Danmark och EKC i Sverige är verksamma inom området vägmarkering. Eurostar tillhör de större aktörerna inom vägmarkering i Norge och har en mindre andel av marknaden i Danmark och Sverige. Euroskiltkoncernens Affärsområdets andel av Industrirörelsens omsättning Fördelning av affärsområdets intäkter på marknader 91% Östra Europa 23% Norden 47% Västra Europa 30% 15

INDUSTRIRÖRELSEN / AFFÄRSOMRÅDE VÄGMARKERING OMVÄRLDSFAKTORER Organisationer inom EU EIB Europeiska Investeringsbanken EIB är EU:s finansieringsinstitution för utlåning till infrastrukturprojekt som bidrar till integrationen inom EU:s medlemsstater. European Road Safety Action 2001 publicerade EU ett åtgärdsprogram, European Road Safety Action, vars syfte är att halvera antalet trafikdödade fram till 2010. EuroRAP EuroRAP är en ideell organisation bildad av organisationer och myndigheter inom trafikområdet. EuroRAP kartlägger säkerhetsnivån på vägarna i Europa. EU:s Strukturfonder Merparten av Strukturfondernas budget investeras i mindre utvecklade regioner och avser främst infrastruktur. ISPA (Instrument for Structural Policies for Pre-Accession) ISPA (Institutet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen) startades 2000 och samfinansierar investeringsprojekt inom transport och miljö för EU:s kandidatländer. TACIS (Technical Assistance for the Commonwelth of Independent States) Tekniskt stöd till Oberoende staters samvälde (OSS). EU:s stödprogram Tacis omfattar sex områden bland annat utveckling av infrastrukturnät. Makroekonomisk utveckling Gevekos marknad för vägmarkering kan delas in i tre geografiska områden; Norden, Väst- och Östeuropa. Länderna i dessa områden uppvisar stora olikheter vad gäller ekonomisk utveckling. Norden hade en god ekonomisk tillväxt under 2005 med en ökning av BNP på cirka 2-3%. Prognoser för den svenska ekonomin talar om en fortsatt god tillväxt under 2006. Flera av länderna i östra Europa uppvisade BNP-ökningar i nivån 4-7% under 2005 att jämföras med endast 1,3% i Euro-området. OECD prognosticerar en likartad utveckling för 2006 i Östra Europa, Euroområdet och Norden. Investeringar i väginfrastruktur i Norden och Västeuropa Investeringar i nya vägar och vägunderhåll i Norden och Västeuropa är till största delen beroende av politiska beslut och fördelning av offentliga medel. I Sverige har regeringen beslutat att investera 381 miljarder kronor i infrastruktur fram till 2015. 42,1 miljarder kronor går till nyinvesteringar i det nationella vägnätet. 180 miljarder ska fördelas på drift och underhåll av vägar. För 2006 föreslår regeringen att riksdagen anvisar 30,8 miljarder kronor för transportområdet. I den danska regeringens trafikpolitiska plan för perioden 2003-2012 anslås 52 miljarder dkr till utbyggnad av vägnätet. Norska regeringen formulerade 2005 ett handlingsprogram för investeringar i det norska vägnätet för perioden 2006-2016. Under de första fyra åren kommer cirka 3,3 miljarder nkr att investeras i nya vägprojekt. I Norge pågår byggnation av vägsträcka mellan Kristiansand och Trondheim. Vägsträckan är den andra i Norge som byggs i PPP-projektform. Det årliga anslaget till infrastruktur i Finland varierar inte mycket från ett år till ett annat. Däremot beslutar man årligen separat om finansiering av nya projekt. Av den årliga statsandelen styrs cirka 600 miljoner euro till den allmänna väghållningen. De årliga utgifterna för nya infrastrukturella projekt har under de senaste 10 åren varit i genomsnitt 300 miljoner euro om året. Ett av de största infrastrukturprojekten i Finland är för närvarande motorvägen mellan Helsingfors och Åbo som beräknas vara klar 2008. I Tyskland sammanfattas regeringens plan för investeringar i infrastruktur i Bundesverkehrswegeplan. De tyska statliga infrastrukturinvesteringarna som omfattar såväl vägnät som järnväg och vattenvägar, beräknas under perioden 1991-2012 uppgå till cirka 230 miljarder euro. Svaga statsfinanser kommer emellertid under de närmaste åren att påverka investeringsnivån negativt. Transportministeriet i Storbritannien har utarbetat en transportplan för åren 2000-2010. För att förvekliga de infrastrukturella mål och projekt som planen omfattar beräknas de statliga utgifterna för vägnätet att uppgå till 13,5 miljarder. TEN-T (Trans-European Transport Network) Det transeuropeiska transportnätprojektet omfattar väg, järnväg, flygfält, vattenvägar och satellitsystemet Gallileo. För att bemöta trafikflödet inom EU:s medlemsstater som beräknas vara fördubblat 2020 har EU identifierat 30 transeuropeiska projekt som ska genomföras. Kostnaden beräknas till 600 miljarder euro. Totalt omfattar TEN-T 89 511 km väg. Ett av projekten som färdigställts är Öresundsbron. Investeringar i väginfrastruktur i Östeuropa Trots det egna landets resurser, lån från EIB och andra bidrag är de finansiella resurserna otillräckliga för många av länderna i Östeuropa. 16