Taken på Ausås prästgård

2008:77 Taken på Ausås prästgård Antikvarisk kontroll, 2008 Anna Rabow

Rapport 2008:77 Taken på Ausås prästgård Antikvarisk kontroll Ausås socken, 1023 Ängelholms kommun Skåne län Anna Rabow

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2008 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:77 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Västra längans östra sida, mot söder. Anna Rabow Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder 8 Prästgårdsboställets tak 8 Västra längan 11 Fasaden 11 Taket 13 Avvikelser från arbetshandlingar 15 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 15 Övriga handlingar med relevans för ärendet 16 Bilagor ritningar 17

Ausås prästgård ligger i västra delen av byn. Ausås ligger i Ängelholms kommun som är markerad på kartan.

Sammanfattning av utförda åtgärder Omläggning av tak och nya plåtarbeten på prästgårdsboställets norra takfall samt omläggning av stråtak på fyra stin på västra längan. Lagning av putsade fack på västra längans östra fasad samt lagning av timran på norra gaveln. Administrativa uppgifter Objekt Ausås prästgård, västra längan och prästgårdsbostället, Ausås 15:8 Socken Ausås, 1023 Kommun Arbetshandlingar Ängelholm Ansökan och offert prästgårdsbostället: Magnus Svensson, Strövelstorps församling 2008-04-02; Ansökan och offert västra längan: Byggnadshantverk i Helsingborg AB, 2006-09-10 Länsstyrelsens beslut 2008-04-22, dnr 432-67218-07 & 434-2625-08; 2008-03-31, dnr 434-53710-07 & 432-22065-08 Regionmuseets dnr K12.20-141-08, 1023 och K12.20-423-07, 1023 Beställare Byggledare Konsulter Entreprenör Antikvarisk kontrollant Strövelstorps församling Ulf Jönsson, Tage Jönssons bygg Helsingborg och Michael Andersén, Byggnadshantverk i Helsingborg AB Landskrona byggplåt AB Häljarp Tage Jönssons bygg Helsingborg och Byggnadshantverk i Helsingborg AB Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Anna Rabow Byggnadstid Prästgårdsbostället: 2008-09-22 till 2008-10-17 Västra längan: 2008-09-01 till 2008-10-17 Bidrag till antikvarisk överkostnad För prästgårdsbostället 15% av totalkostnaden: 48 750 kr och för den västra längan 90% av totalkostnaden: 405 000 kr samt 17 360 för den antikvariska kontrollen Slutbesiktning Prästgårdsbostället: 2008-10-24 Västra längan: 2008-10-24 5

Den västra längan på Ausås prästgård. Den södra delen av gårdsfasaden mot öster. Före takomläggningen, april 2008. Byggnadshistorik med relevans för ärendet Ausås prästgård uppfördes 1774 av kyrkoherde Jacob Quensel och ersatte en äldre prästgård som förstördes vid en brand. Den nya gården som byggdes en bit söder om kyrkan kom att bestå av en boningslänga samt tre ekonomilängor. Alla längor var friliggande och avståndet mellan gavlarna ska ha varit 8 meter. Den norra ekonomilängan, ladugårdslängan, revs omkring 1860. Alla längorna var uppförda i korsvirke och taken täckta med halm. Ekvirket till timran ska för övrigt ha tagits från prästgårdens egna ägor. Mangårdsbyggnadens fackverk var av tegel medan de andra hade lerväggar. Mangårdsbyggnaden var 47 ½ alnar lång och 16 alnar bred och rymde från öster till väster studiekammare, bokkammare, mindre stuga, större stuga, sängkammare, kök och bak- eller folkstuga med kontor och spiskammare. Enligt ett syneprotokoll från 1860 ska prästgårdens byggnader ha varit i väldigt dåligt skick. Halmtaken fodrade kostsamma omläggningar och fotträna fick ofta bytas. I slutet av 1800-talet renoverades byggnaderna varmed mangårdsbyggnadens tak lades om med spån. Samtidigt höjdes innertaken i alla rum och försågs med gips. 6

Prästgårdsboställets tak under omläggning, september 2008. Ny papp läggs allt eftersom gamla läkt och papp tas ner. De östra och västra ekonomilängorna var 80 alnar långa och 14 alnar breda. Enligt en beskrivning från början av 1940-talet då den västra längan var rivningshotad var den uppförd med fackverk av stagaväggar med lerklining och hade fortfarande halmtak. Byggnaden ansågs inte ha så stort kulturhistoriskt värde på grund av att den ursprungliga inredningen, bortsett från en del mellanväggar, var spolierad. Längan ska ursprungligen ha rymt redskap, tröskloge och sädesgolv. På 1860- talet då den norra längan revs ska den västra ha byggts om för att rymma svinstia i söder, fähus och foderlador i mitten samt häststall och drängkammare i norr. Anledningen till varför man valde att bevara längan och inte riva den var att gården då skulle bli stympad och förlora sin förnämliga karaktär. 1945 undergick byggnaden en renovering varvid en del fönster byttes, samtliga fack lagades eller murades om, fotträn och den norra gavellejden byttes och en del halmtak lades om. 1953 slutfördes renoveringen då byggnaden byggdes om till gymnastik- och utställningshall samt häradsmuseum. Referenser: Arkivuppgifter, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne 7

Prästgårdsboställets västra kupa på det norra takfallet, före och efter byte av plåt samt omläggning och tvätt av takpannor. 8 Utförda åtgärder Prästgårdsboställets tak Renoveringen av boningshusets tak utfördes på det norra takfallet med tillhörande plåtarbeten. Tegelpannorna lades om och all plåt byttes. Vid nedtagningen av takpannorna var det väldigt få som gick i sönder varför man inte behövde beställa lika många nya pannor. Omkring 200 gamla pannor ersattes med likadana begagnade pannor som på det befintliga taket med märkningen Veberöd d.h. Taket har 143 pannor på längden och 19 på höjden vilket ger drygt 2700 pannor. All befintlig läkt och papp togs ner. Det fanns bara ett lager papp vilket betyder att taket inte lagts om sedan 1960-talet då Veberödspannorna lades vilket verkar rimligt. Brädningen var till största delen i gott skick, den fick kompletteras med nya spontade brädor på något mindre parti på ca 2 m 2 mot den östra sidan samt på ett större parti mot väster på ca 6 m 2 där det fanns ett läckage. Läckaget har varit uppmärksammat sedan en tid men det var begränsat till en sparre på takstolen. Sparren hade knäckts av rötskadan och förstärktes på vardera sida med nya brädor som bultades fast. Efter lagningen av sparren och brädningen lades ny papp. Då ny råspont lagts på en del av taket lades en tjockare papp, så kallad 3,50, med klisterremsa. Den håller bättre än en vanlig underlagspapp. Den nya strö- och bärläkten som lades på hela taket är en storlek större än man vanligtvis använder. Sammanlagt är

Till vänster boställets norra takfall på den västra vinden. En del av sponten har bytts och en sparre fick förstärkas. Till höger skymtas den nya sponten och den nya avvattningen och vindskivorna har kommit på plats. det 12 mm större mellanrum mellan papp och panna vilket gör att taket blir bättre genomluftat och fåglar kan inte bygga bon. Boracol ströks på alla fuktskadade delar kring läckaget. Speciellt det övre remstycket som inte är putsat var riktigt fuktigt. Det fanns inga andra skador mer än fukt på träbjälklag men så länge det andra takfallet inte är åtgärdat kommer det fortfarande vara fuktigt på vinden. Det är dock bra ventilerat och det finns ingen värme vilket gör att det inte finns någon risk för mögelskador. Förhoppningsvis kommer det att torka upp till våren och då resten av takfallet lagas. Nockpannorna murades inte fast då man avvaktar med det tills taket på det södra fallet blir omlagt. I stället tätades pannorna tills vidare med en formbar remsa av aluminium med en ovansida av räfflad plast. Vindskivorna var rötskadade och byttes mot nya i fur. Vindskivorna avfärgades med vit linoljefärg och vattbrädorna täcktes in med vit fabrikslackerad plåt. Avfärgningen skiljer sig från den tidigare som var i brunt. Gavelpanelen är i brunt varför vitt bryter av och stämmer med vindsfönstrens färg och de andra två längornas vindskivor som också är vita. En annan avvikelse är att vattbrädorna som var i galvad och brunmålad plåt är bytta mot fabrikslackerade vita som går ner en bit, ca 70 mm, på vindskivan. 9

Till vänster västra entrétaket efter att det fått ny hängränna och stuprör. Till höger detalj från entrétaket på norra sidan vars färg flagnat. Taket på västra tillbyggnaden har likadan skivtäckt plåt. Skorstenarnas plåtskoning utfördes likt det tidigare utförandet i galvad plåt med trappstegsformad anslutning. Avfärgningen som ska utföras med järnmönja och brun linoljefärg kommer att utföras när plåten oxiderat färdigt. De två små takkuporna plåtades om likt det tidigare utförandet. Båda var otäta och speciellt det västra var i väldigt dåligt skick där själva taket var helt genomrostigt. Taket på den kupan var sedan en tid övertäckt med papp som skydd. Takkuporna var till skillnad från de andra plåtarbetena någon gång ommålade i en något mörkare brun färg. Kuporna fick ny inklädnad med underlagspapp. Brädningen på kuporna var i gott skick och behövde inte bytas. Plåtningen utfördes i princip likadant som på de gamla kuporna med nätta proportioner, skarvar och falsar på samma ställe som på de gamla samt falsinering i framkant. En liten skillnad kan skönjas i kupans inre hörn, vid anslutningen till taket där plåtanslutningen är något annorlunda utförd. Fönsterskruv och klamrar har använts i stället för spik som lossnar med tiden. Hängrännorna, stuprören och fotplåten byttes mot nya likt det tidigare i vit fabrikslackerad plåt med mjuka böjar. Takkrokarna tillhörde troligtvis en ännu äldre avvattning. Den var bristfällig och bar inte längre hängrännan samtliga krokar byttes mot nya i fabrikslackerad vit plåt. Fyra nya stuprör byttes, två på vardera hörn och två vid entrétaket. Entrétaket och taket på den västra tillbyggnaden åtgärdades inte. Det är tänkt att de ska åtgärdas nästa år i samband med att det södra takfallet läggs om. Avfärgningen av skorstensskoningarna, kuporna, entrétaket och taket på den västra tillbyggnaden kommer att utföras nästa år då oktober månad är för sent på året att måla med linoljefärg och de nya plåtarna har ännu inte fått någon oxiderad yta som färgen fäster på. Plåtarbetena ska grundas med järnmönja varefter avfärgningen ska utföras med en brun linoljefärg som ska tas fram i samråd med antikvarisk kontrollant. Färgprov på en sparad plåtdetalj är sparad för framtida färgframtagning. Den befintliga kulören ligger mellan 6020 Y50R och 6010- Y70R vilket troligtvis motsvaras av en mörkockra. 10

Västra längans norra gavel, före och efter syllbyte, takomläggning samt utbyte av vindskiva. Fasaden Västra längan På den västra längans norra gavel var syllen kraftigt rötskadad och byttes ut i sin helhet likt det tidigare utförandet. Svampangrepp kunde skönjas på minst ett ställe undertill. Då marknivån låg högre än syllen hade man tidigare grävt ut en ränna. Numera skymtas återigen grundstenen. Den gamla syllen var uppdelad i tre delar som var av cirkelsågad fur och troligtvis tillkommna på 1940-talet. Syllen var halvad på två ställen, vid andra och fjärde stolpen, sett från vänster. Under den andra stolpen fanns en liggande bladskarv och mot väster fanns en stående knuttimringsskarv. Det var endast den mellersta och den västra syllen som byttes ut mot nya ramsågade eksyllar. Den östra delen som är omkring en meter lång var i bra skick. De nya syllarna skarvades på samma ställen som de äldre och med likadana skarvar. Knuttimringsskarven är ovanlig i sammanhanget men hittades på andra ställen på byggnaden varför den västra skarven gjordes på samma sätt igen. Den nya syllen sattes på plats igen genom att tegelfacken hölls uppe med spännband som fästes i kraftiga plank som i sin tur spikats provisoriskt i timrans stolpar. Den nya syllen förankrades i det nordvästra hörnet med ett invändigt hörnjärn. Den västra långsidans syll var i dåligt skick och nådde inte ända ut till gaveln varför det gjordes en halv bladning här. I det östra hörnet är syllen skarvad med en halvning likt det tidigare utförandet. 11

Syllen håller på att bytas. Till höger har mittsyllen med knuttimringsskarven kommit på plats. Efter att gaveln riktats upp fästes stolparna i den nya syllen med två kraftiga smidda 6-tums spik i varje stolpe. Stolparnas tappar var avsågade sedan tidigare och ersatta med spik som sågades av vid utplockningen av den skadade syllen. Den nya syllen avfärgades med Falu rödfärg ljus och fönstren avfärgades med vit linoljefärg. Då norrgaveln är kraftigt deformerad och den mellersta delen lutar utåt har man under de senaste åren stabiliserat fasaden genom att fästa vajrar, snedsträvor och förstärkningar på insidan av timran. Under årets arbeten förstärktes timmerkonstruktionen ytterligare genom en tvärliggande bräda ovanför gavelröstets fönster. På den östra fasaden var det ett tiotal fack som hade puts- och bomskador. Det var bara några fack som putsades om i sin helhet, resten lagades endast partiellt. En del fack är ommurade sedan tidigare med gult tegel, men de flesta har kvar sina stagaväggar. Det nedre facket till vänster om dubbelporten och det nedre facket mellan samma port och den gröna dörren var ommurade i gult tegel. Putsen på dessa togs för övrigt ner i sin helhet. Facken penslades först med sluring av Jurakalks hydrauliska kalkbruk Kkh 35/65/500 som lämpar sig för tunna ytbehandlingar. Därefter putsades facken med Målarkalks egenproducerade Kulekalk som är ett våtsläckt kalkbruk. Putsen påfördes för hand och filtades något för att få fram samma yta som på den omgivande putsen och de icke omgjorda facken. 12

Västra längans norra takfall, mot väster. Till vänster ses den rötskadade vindskivan och taket som bundits på plats. Till höger ses den fjärde sparren som halvats i väntan på förstärkning. Taket Enligt takplanen var det tänkt att de två stin näst längst åt söder, 7a och b skulle läggas om under 2008. Men då en del av vassen längst uppe vid södra gavelns nock blåst bort under den senaste stormen valde man att i stället lägga om 8a och b. All befintlig vass ersattes mot råghalm från Polen som var av väldigt bra kvalitet med långa och tjocka strån. På takfallen mot norr, 1a och b, fanns en rötskada på västra fallets fjärde sparre vid snedsträvan, sett från norr. Det var bara ena delen av sparrens ände som var skadad varför den nedre metern halvades och spikades i den befintliga sparren. Stolpens tapp vari sparren ska vara fäst fattades varför en ny sådan tillverkades. Likaså gjordes en ny tass med samma böjda form som de andra för takets skalkning. Halvningen och tassen spikades med Mustads furuspik i olika dimensioner. Läkten på den här sidan av taket var i ganska gott skick, det vara bara några läkt som byttes mot barkade granslanor på den nedre delen mot väster. De resterande är sågade läkt med cc-mått på 25 cm. På de norra takfallen användes rafter av pil från Salixprodukter och på de södra fallen användes raft av hassel. Hasselkäpparna togs från hasselbuskagen från prästgårdens park. Buskaget ska ändå gallras då och då och man har använt hassel på östra längans tak vid de senaste årens takomläggningar. 13

Västra längans västra takfall, till vänster det som är på det norra stiet och till höger det södra, före ryggningen. Vindskivan mot norra gaveln var i dåligt skick, främst mot den västra sidan. Vindskivorna byttes mot likadana i ramsågad fur som skarvades på den västra sidan. Då taket har en skalkning valde man att sätta en extra bit på vindskivans nedre kant så att vindskivan följer takets form. Även vattbrädorna byttes mot nya. Bottenplattorna byttes inte ut helt, på den östra sidan var den i bättre skick varför den sparades. Likaså var den västra sidans övre del bra och kunde återanvändas. Allt avfärgades slutligen med vit linoljefärg. På takfallen mot söder, 8a och b vara läkten i sämre skick varför de flesta byttes mot barkade granslanor som spikades fast med Mustads furuspik. Här var cc-måtten omkring 30 cm vilket var ett bättre mått med tanke på att halmen var så lång. Halmen ska bindas ungefär mitt på strået. Alla fyra sti syddes med krumnål och 1,25 mm tjock galvad ståltråd. De nylagda stina skars och ryggningen utfördes med ny löshalm och befintliga ryggaträn som är fästa i varandra med kätting. 14

Takplan över hur taket ska bytas 2008-2010. I stället för att lägga om 7a och b valde man att ta 8a och b i år. Skannad och redigerad kopia efter Byggnadshantverks ansökningshandling daterad 2007-09-27. Avvikelser från arbetshandlingar Planen för hur stina skulle lagas var egentligen att man under 2008 skulle åtgärda sti 7a och 7b, i stället blev det de två stina längst i söder, 8a och 8b. Entrétaket och taket på den västra tillbyggnaden åtgärdades inte. Eventuellt kommer entrétaket att skrapas och målas medan det andra läggs om då det läcker. Läckaget är inte lokaliserat, det kan finnas vid en plåt mellan tak och gavelröste eller på flera ställen. Taket ser bra ut och det är omöjligt att säga varifrån läckaget kommer innan man monterat ner taket. En omläggning ingick inte i årets arbeten varför man får söka tillstånd för det till nästa år. Avfärgningen av kuporna och de andra plåttaken är inte utförda då målningen inte kan göras förrän den nya galvade plåten oxiderat. Kulören bör tas fram i samråd med antikvarisk kontrollant. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Tak- och fasadarbetena på den västra längan är utförd med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden. Metoderna har anpassats efter befintligt byggnadskick och hur man arbetat på den östra längan. På prästgårdsbostället hade man kunnat vara mer noggrann, vad gäller hängrännornas utseende, om det funnits tid i projektet och om Regionmuseet fått ärendet på remiss. Regionmuseet hade då i sitt remissyttrande haft möjlighet att både få en bättre uppfattning av omfattningen av takomläggningen och därmed kunna förbereda och ta fram bättre underlag på hur plåtarbetena skulle se ut. Nu har arbetena i princip utförts som det såg ut före årets arbeten. Man har inte försökt gå tillbaka till ett tidigare skede, fastän det fanns indikationer på att taket haft all avvattning i brunmålad galvaniserad plåt. På bilder som finns i Regionmuseets arkiv finns det bilder på att den vita avvattningen suttit där sedan åtminstone 1970-talet. Det ska också finnas negativ på hur det såg ut före renoveringsarbetena 1945 men de har inte kunnat hittas. 15

Övriga handlingar med relevans för ärendet Anteckningar från mötet 2008-09-24 på Ausås prästgård gällande taket på boningshuset med ändringar av färgsättning. Ändringar gjorda 2008-09-03 efter samtal med byggledaren. Regionmuseet Kristianstad. Lund 2009-02-10 Anna Rabow 16

Bilagor ritningar Västra ekonomibyggnadens norra gavel i ungefärlig skala 1:70. Uppmätt av Harald Olsson på 1940-talet, före renoveringen. Originalritning finns i arkivet hos Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Originalet är i skala 1:50. Observera de figursågade vindskivorna och brädningen med den lilla dörren. Vindskivorna fick raka kanter och brädningen kring fönstret togs bort i samband med renoveringen. Bredden på gaveln ska enligt handlingarna vara 14 alnar vilket motsvaras av 8,3 meter. Om man tar måttet på ritningen, 0,172 m x 50 blir måttet på gaveln 8,6 m. 17

Västra ekonomibyggnadens södra gavel i ungefärlig skala 1:70. Uppmätt av Harald Olsson på 1940-talet, före renoveringen. Originalritning finns i arkivet hos Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Originalet är i skala 1:50. Bredden på gaveln ska enligt handlingarna vara 14 alnar vilket motsvaras av 8,3 meter. Om man tar måttet på ritningen, 0,172 m x 50 blir måttet på gaveln i stället 8,6 m. 18

Regionmuseets rapportserie 2008 Kulturmiljö 1. Vä söder om S:ta Gertrud, Vä sn, FU, Jan Kockum, 2007 2. Kv Södra kasern 2 i Kristianstad, Kristianstad, FU, Jan Kockum 2007 2008 3. Gör en kyrka någon skillnad? DK, Åsa Alftberg & Lotta Eriksson, 2007 4. Kärnkraftens fysiska miljöer,förstudie, Henrik Borg, 2008 5. Eslövs medborgarhus, Eslöv, AK, Helena Nilsson och Anna Rabow, 2005 6. Barsebäcks kyrka - installation av nytt värmesystem, Barsebäcks sn, AK, Kristina Nilén, 2007 7. Fjälkestads kyrka - invändig renovering, Fjälkestads sn, AK, Emelie Petersson & Helena Nilsson 2006 8. Krapperups alléer, Brunnby sn, KA, Patrik Olsson, 2008 9. Västra Nöbbelövs kyrka - utvändig renovering etapp 1, V. Nöbbelövs sn, AK, Helena Nilsson och Emelie Petersson, 2006 10. Folkestorps bränneri, Vårdplan, 2007-2008, Henrik Borg & Bengt Spade 11. Glimmingehus - kulturhistorisk värdebeskrivning, Vallby sn, KA, Kristina Nilén, 2008 12. Vikingatida silver från Kiaby, Kiaby sn, Bertil Helgesson, 2008 13. Norra Mellby kyrka, Norra Mellby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 2008 14. Brönnestad kyrka, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 2008 15. Södra Björstorps dammar, Brösarps sn, AF, Lotta Eriksson, Bertil Helgesson & Niclas Hansson, 2008 16. Munken 6, Åhus sn, FU+SU, Helén Lilja, 2000-2002 17. Gualöv 61:113. Gualöv sn, AU, Jan Kockum, 2008. 18. Stakethandboken att gjuta ett Bromöllastaket, Katarina Olsson & Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 19. Jordkällare i Lurebygget, AK, Perstorps sn, Katarina Olsson, 2007 20. Anna på Klinten. BMU, Västra Karups sn, Paul Hansson, 2007 21. Aosehus, Åhus sn, UN, Jan Kockum, 2007 22. S: t Olofs station, S:t Olofs sn, AK, Katarina Olsson, 2007 23. Vårdplan för området kring Pannehuset, Andrarums sn, KA, Anna Rabow och Jimmy Juhlin Alftberg 2007-2008 24. Gravfälten vid Vä, Vä sn, AU, Tony Björk, 2008 25. Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, AU, Anders Edring, 2008 26. Hammar 9:21, Nosaby sn, AU, Anders Edring, 2008 27. Magasinet i Svalöv, Svalövs sn, BMU, Henrik Borg, 2008 28. Träne kyrka, Takrestaurering, Träne sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 29. Uppåkra kyrka, FU, Bertil Helgesson, 2008 30. Osby kyrka - läktarunderbyggnad och ledningsschakt, Osby sn, AK & FU, Lotta Eriksson & Jan Kockum, 2007-2008 31. Vä 2:12 - Väby gård, Vä sn, FU, Catherine Svensson, 2008. 32. Bälteberga 1:3, Vårdplan 2007-2008, Ottarps sn, Henrik Borg, Kristina Nilén, Anna Rabow, 2007-2008 33. Bland tobak och textil i Dösjebro, Västra Karaby sn, DK, Henrik Borg,2008 34. Ignaberga gamla kyrka - invändiga arbeten, Ignaberga sn, AK, Helena Nilsson & Lotta Eriksson, 2007-2008 35. Från Härlöv till Ringelikors, Kristianstad, AU, Tony Björk, 2008 36. Härlöv 50:27 & 50:53, Kristianstad, FU, Jan Kockum, 2008 37. Taktäckning Bondrumsgården, Fågeltofta sn, AK, Helen Carlsson, 2008 38. Allhelgonakyrkan på Ven, omläggning av torntak samt omfogning av tornet, S:t Ibb sn, AK, Anna Ligoura, 2007 39. Kulturreservat i Skåne, KA, Paul Hansson o Patrik Olsson o Johan Dahlén, 2001 40. Västra Torups kyrka, Västra Torups sn, AK, Emelie Petersson och Anna Rabow, 2007 41. Boplats vid Linderödsåsen, Degeberga 26:3, FU, Helén Lilja, 2008 42. Pegelhuset restaurering av exteriören, Ystad sn, AK, Anna Ligoura och Mia Jungskär, 2005 43. Yngsjö 4:248, Åhus sn, FU, Helene Wilhelmsson, 2008 44. Burlövs gamla kyrka, utvändig renovering, Burlövs sn, AK, Petter Jansson 2005-2006 45. Munkarps kyrka, ut- och invändig renovering, Munkarps sn, AK, Petter Jansson 2005-2006 46. Trekungahuset, Malmö sn, AF, Paul Hansson 2007 47. Maglö, AK, Cecilia Pantzar 2003 48. Hagestad 117:1- förhistoriska boplatslämningar, Löderup sn, FU, Helene Wilhelmson, 2006 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

20 49. Harlösa kyrka, Harlösa sn, AK, Anna Rabow, 2004 50. Stehags kyrka-nykyrkan, Stehags sn, FU, Helene Wilhelmson, 2006. 50. B. Önnestads kyrkogårdsmur, AK,Önnestad sn, Helen Carlsson,2008 51. Boplatsen vid Valjeviken, Edenryd 16:4 m fl, Ivetofta sn, SU, Tony Björk, 2008 52. Fyra förundersökningar i Kv Carl XI, Åhus, FU, Jan Kockum, 1997, 1999 & 2000 53. Gamlegården Vittskövle, Vittskövle sn, UN, Johan Dahlén, 2005 54. Förstudie till kulturmiljöprogram för Hässleholm, Hässleholms kn, PJ, Henrik Borg och Paul Hansson, 2005 55. Bondrumsgården, Fågeltofta sn,ak, Jimmy Juhlin Alftberg, 2008 56. Mariakyrkan i Båstad - tillgänglighetsanpassning, Båstad sn, AK, Lotta Eriksson, 2007-2008 57. Nämndemansgården på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Anna Rabow, 2007 58. Ekestad folketspark, Österslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2008 59. Båstad kyrkogård, Båstad sn, DK, Lotta Eriksson & Anna Ligoura, 2008 60. Araslöv 1:61, Färlöv sn, FU, Helén Lilja, 2008 61. Projekt Barkåkra, Ängelholms kn, KA, Författare Bertil Helgesson, Mia Jungskär & Cissela Olsson, 2008 62. Per Ols gård/västragård, Ballingstorp 1:9, Kviinge sn, AK, Helen Carlsson, 2008 63. Trapphuskonservering i Tranchellska huset, Landskrona stad, AK, Mia Jungskär, 2008 64. Arkeologi och fjärrvärme - Nymölla till Valjeviken, FU, Anders Edring, 2007. 65. Bjersjöholms gamla slott, Bjäresjö sn, AK, Anna Rabow och Mia Jungskär, 2006 samt 2008 66. Nedanbäck 1:2, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2008 67. Kulturlager i Tosteberga by, Trolle-Ljungby sn, FU, Tony Björk, 2008. 68. Klosterkyrkan i Lund- invändig rening, Lunds stad, AK, Petter Jansson, 2007 69. Klockrent- renovering av kyrkklockor, S:t Nicolai kyrka i Trelleborg, Trelleborgsstad, AK, Petter Jansson, 2007 70. Arilds kapell- golv- och elrenovering, Brunnby socken, AK, Petter Jansson, 2007-2008 71. Ingeborrarpsgården takomläggningen på loglängan, Rya sn, AK, Mia Jungskär, 2008 72. Exteriör renovering av Tåssjö kyrka, Tåssjö sn, AK+MD, Mia Jungskär, 2008 73. Sälshögs Gamlegård utvändig restaurering, Tryde sn, AK, Mia Jungskär, 2008 74. Bergakyrkan i Bjärred,takrenovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson, 2005 75. Fjälkinge 206:1, Fjälkinge sn, BMU, Helen Carlsson, 2008 76. Bösarps kyrka, ut- och invändigt, Bösarps sn, AK, Petter Jansson, 2006 77. Taken på Ausås prästgård, Ausås sn, AK, Anna Rabow, 2007