2008:31. Vä 2:12 Väby gård. Arkeologisk förundersökning, Catherine Svensson

Transkript

1 2008:31 Vä 2:12 Väby gård Arkeologisk förundersökning, 2008 Catherine Svensson

2

3 Rapport 2008:31 Vä 2:12 Väby gård Arkeologisk förundersökning, Vä socken, 1146 Kristianstads kommun Skåne län Catherine Svensson

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:31 ISSN Omslag: Detalj ur enskifteskarta för Vä Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Vä 2:12 - Väby gård Innehåll Inledning och bakgrund 5 Historik och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 6 Sammanfattning 7 Tekniska och administrativa uppgifter 8 Bilaga 1 Fyndlista 9 Bilaga 2 Plan- och sektionsritningar 10

6 Fig 1. Vä stad med fastigheten Vä 2:12 och platsen för förundersökningen inlagda. Infälld: Skåne med Kristianstads kommun och Vä markerat.

7 Vä 2:12 Väby gård Inledning och bakgrund Med anledning av tillbyggnad inom fastigheten Vä 2:12 utförde Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne en arkeologisk förundersökning den 13 maj Arbetet utfördes i enlighet med Länsstyrelsen i Skånes beslut dnr och bekostades av Ingemar Karlsson, Vä. Historik och fornlämningsmiljö Vä ligger ca sju kilometer sydväst om Kristianstad på gränsen mellan Kristianstadsslätten och Nävlingeåsen. Vä är en av de medeltida städer i Norden som uppvisar längst bebyggelsekontinuitet på en och samma plats, med äldsta kända lämningar från romersk järnålder. Under 1100-talets första hälft byggdes Mariakyrkan och under 1160-talet etableras ett premonstratenserkloster. Privilegiebrev från mitten och slutet av 1200-talet visar att Vä då fått status som stad ödelades Vä av Gustav II Adolfs armé. Staden brändes och förstördes delvis och två år senare, 1614, uppmanades borgarna i Vä att flytta in till den nyanlagda staden Kristianstad. Inom det medeltida stadsområdet har flera mindre arkeologiska undersökningar gjorts genom åren. I samband med VA-schaktningar i Vä gjorde Egon Thun omfattande undersökningar och fr.a. sektionsdokumentation (Thun 1982). Väby gård ligger i den östra delen av fornlämningsområdet och på fastigheten finns en tunnvälvd källare som troligen härrör från stadstiden (nr 63 stadsarkeologiskt register/thun & Anglert 1984). Ett par olika arkeologiska arbeten har tidigare utförts inom eller i närheten av fastigheten grävde Holger Arbman en stenläggning och kulturlager från vad som tolkats som en keramikverkstad (Thun & Anglert 1984). I ett schakt sydväst om gården påträffade Egon Thun stora mängder kakelfragment, och han antog därför att en produktion av kakel ägt rum på platsen (Thun 1982:13). Huruvida det rör sig om rester från samma produktionsanläggning har inte klargjorts. Ytterligare en undersökning ägde rum Då påträffades kulturlager av uppåt en dryg halvmeters tjocklek, en stenläggning som tolkades som golv eller gårdsplan och en kupolugn. Fyndmaterialet bestående av bl.a. rikligt med yngre rödgodskeramik talar för en äldsta datering till sent 1300-tal 1400-tal. Ett fynd av ett mynt präglat under Erik Plogpennings regim ( ) indikerar dock att äldre lämningar kan finnas inom fastigheten (Beijer 1985). År 1997 gjordes en schaktningsövervakning i samband med uppförandet av en ny stallbyggnad. Då påträffades lämningar i form av en syllstensrad och en stenläggning. Stenläggningen var täckt av ett kraftigt brandlager och lämningarna tolkades som rester efter en byggnad som förstörts genom brand. Utifrån fynd av yngre rödgodskeramik antogs byggnaden härröra från slutfasen av stadstiden. 5

8 Vä 2:12 Väby gård Fig 2. Vänster: schaktvy mot norr. Undersökningsresultat För att klargöra fornlämningssituationen togs ett ca 1,2 meter brett och 11 meter långt schakt upp (schakt I) inom ytan för den planerade huskroppen. Under ca 0,3 meter matjord framkom i den norra delen spår efter en byggnad, i form av ett ca 0,10-0,15 meter tjockt lager med kraftig inblandning av bränd och obränd lera, lerkline, tegelkross och träkol samt enstaka större sten, troligen syllstenar. Delar av lagerna handgrävdes och enstaka fynd av yngre rödgods, spik och kritpipsfragment gjordes. Fyndmaterialet talar för en datering till tidigast 1600-tal. Under detta fanns ett ca 0,08 meter tjockt lager av svagt humusblandad sand - troligen en äldre matjordshorisont - följt av steril undergrund (sand) ca 0,5 meter under befintlig marknivå. Resterande delarna av schaktet var relativt händelselöst med följande lagerföljd: 0,2-0,3 meter matjord, ett ca 0,10 meter tjockt lager av brun sandig kulturjord med inslag av tegelkross, keramik (y. rödgods) och enstaka träkol, följt av 0,15-0,20 meter svagt humusblandad sand (äldre matjordshorisont). Då inga lämningar framkom som kan knytas till Vä:s medeltida stadstid, gjordes bedömningen att resterande schaktning för planerad tillbyggnad kunde göras omgående. Ytterligare två schakt, till de två bärande ytterväggarna, togs därför upp under övervakning av arkeologisk personal och dokumenterades i plan och sektion. Schaktbredden var 1,2 meter och djupet uppgick till 0,6 meter under befintlig marknivå. I den norra delen av schakt II framkom fortsättningen på byggnaden som påträffades i schakt I. I övrigt var lagerföljden samma som i schakt I. Detsamma gällde också för schakt III. För gjutningen av golvet inne i byggnaden behövde endast ca 0,2-0,3 meter schaktas av, alltså enbart matjorden. Även detta gjordes samtidigt och under antikvarisk övervakning. 6

9 Vä 2:12 Väby gård Fig 2. Schaktöversikt. Sammanfattning I samband med förundersökning inom fastigheten Vä 2:12, i utkanten av Vä medeltida stadsområde, påträffades bebyggelselämningar i form av troliga syllstenar och kulturlager. Vid tidigare undersökningar inom fastigheten har stenlagda ytor påträffats och därtill en ugn och kraftiga kulturlager med rikligt med keramik och kakel, något som kan tala för att tillverkning av senmedeltida keramik och kakel kan ha skett på platsen. Vid nu aktuella förundersökning framkom endast en liten mängd keramik och bland de skärvor som omhändertogs förekom möjligen en som kan vara felbränd. Fynd av kritpipa indikerar att de påträffade byggnadsresterna hört till ett senare skede av gården, tidigast 1600-tal. Kristianstad Catherine Svensson 7

10 Vä 2:12 Väby gård Tekniska och administrativa uppgifter Fastighet: Vä 2:12 Socken: Vä, sockennr 1146 Kommun: Kristianstad Landskap: Skåne Ekonomiska kartan, blad: 3D 1i Typ av exploatering: Planerad husbyggnation Länsstyrelsen i Skåne län dnr: Regionmuseet Kristianstad dnr: K Fälttid: Arkeologisk personal: Catherine Svensson Fältarbetstid: 5 timmar Kostnadsansvarig: Ingemar Karlsson Löpmeter schakt: 31 meter Dokumentationsmaterial Ritningar, anteckningar och digitala foton. Dokumentationsmaterialet förvaras i Regionmuseets arkiv, Kristianstad. Fyndmaterial Fyndmaterialet förvaras på Lunds universitets historiska museum under LUHM nr 31866, fnr

11 Bilaga 1 Fyndlista Fnr Schakt Material Sakord Typ Antal Vikt g Anmärkning 1 1 Keramik Kärl Yngre rödgods 1 21 Mynning. K1, se planritning Järn Spik 1 12 M1, se planritning Keramik Kärl Yngre rödgods 5 46 Bukbitar fr. olika kärl, varav 1 möjlig felbränd? Vid schaktning invid syllstenar. 4 1 Bränd lera Lerkline Vid schaktning invid syllstenar. 5 1 Piplera Pipa Skaft 1 0,5 Från handgrävt schakt genom lager med bränd lera (huslämning). 6 1 Keramik Kärl Yngre rödgods 4 37 Från olika kärl; bukbitar bl.a. 1 m. piplerdekor + fragm. fot från trebensgryta. Från handgrävt schakt genom lager med bränd lera (huslämning). 7 1 Järn Föremål Oident Från handgrävt schakt genom lager med bränd lera (huslämning). 8 1 Järn Spik 1 4 Från handgrävt schakt genom lager med bränd lera (huslämning). 9 1 Glas Fönsterglas 1 1 Från handgrävt schakt genom lager med bränd lera (huslämning) Bränd lera Lerkline Från handgrävt schakt genom lager med bränd lera (huslämning) Tegel Taktegel Fragment. Från handgrävt schakt genom lager med bränd lera (huslämning) Keramik Kärl Yngre rödgods Från olika kärl; 3 st ben från trebensgrytor, 1 mynning fr trebensgryta, 1 mynning fr. piplerdekorerat fat. Vid huslämning Tegel Taktegel Fragment. Vid huslämning. 9

12 Bilaga 2 Plan- och sektionsritningar Schakt 1 Steril sand Brun sandig kulturjord med inblandning av tegelkross och träkol. S S S S Lager med bränd och obränd lera; huslämning Handgrävt schakt Syllstenar Brun sandig kulturjord med inblandning av tegelkross och träkol. Schakt 2 Schaktet forts. ytterligare 9 m söderut. Lager med bränd och obränd lera; huslämning Syllstenar Brun sandig kulturjord med inblandning av tegelkross och träkol. Bef. byggnad Schakt 3 Schaktet forts. ytterligare 2 m söderut. Brun sandig kulturjord med inblandning av tegelkross och träkol. Lager med bränd och obränd lera; huslämning Bef. byggnad Schaktöversikt Sektion C-D i schakt 1, mot väster. Skala 1: Matjord inkl. grässvål. 2. Brun sandig kulturjord med inblandning av tegelkross och träkol. 3. Brun, svagt humusblandad sand. 4. Steril sand. Sektion C-D i schakt 1, mot väster. Skala 1: Matjord inkl. grässvål. 2. Brun sandig kulturjord med kraftig inblandning av bränd och obränd lera, tegelkross och träkol. 3. Brun, svagt humusblandad sand. 4. Steril sand. 10

13 Regionmuseets rapportserie 2008 Kulturmiljö 1. Vä söder om S:ta Gertrud, Vä sn, FU, Jan Kockum, Kv Södra kasern 2 i Kristianstad, Kristianstad, FU, Jan Kockum Gör en kyrka någon skillnad? DK, Åsa Alftberg & Lotta Eriksson, Kärnkraftens fysiska miljöer,förstudie, Henrik Borg, Eslövs medborgarhus, Eslöv, AK, Helena Nilsson och Anna Rabow, Barsebäcks kyrka - installation av nytt värmesystem, Barsebäcks sn, AK, Kristina Nilén, Fjälkestads kyrka - invändig renovering, Fjälkestads sn, AK, Emelie Petersson & Helena Nilsson Krapperups alléer, Brunnby sn, KA, Patrik Olsson, Västra Nöbbelövs kyrka - utvändig renovering etapp 1, V. Nöbbelövs sn, AK, Helena Nilsson och Emelie Petersson, Folkestorps bränneri, Vårdplan, , Henrik Borg & Bengt Spade 11. Glimmingehus - kulturhistorisk värdebeskrivning, Vallby sn, KA, Kristina Nilén, Vikingatida silver från Kiaby, Kiaby sn, Bertil Helgesson, Norra Mellby kyrka, Norra Mellby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Brönnestad kyrka, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Södra Björstorps dammar, Brösarps sn, AF, Lotta Eriksson, Bertil Helgesson & Niclas Hansson, Munken 6, Åhus sn, FU+SU, Helén Lilja, Gualöv 61:113. Gualöv sn, AU, Jan Kockum, Stakethandboken att gjuta ett Bromöllastaket, Katarina Olsson & Jimmy Juhlin Alftberg, Jordkällare i Lurebygget, AK, Perstorps sn, Katarina Olsson, Anna på Klinten. BMU, Västra Karups sn, Paul Hansson, Aosehus, Åhus sn, UN, Jan Kockum, S: t Olofs station, S:t Olofs sn, AK, Katarina Olsson, Vårdplan för området kring Pannehuset, Andrarums sn, KA, Anna Rabow och Jimmy Juhlin Alftberg Gravfälten vid Vä, Vä sn, AU, Tony Björk, Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, AU, Anders Edring, Hammar 9:21, Nosaby sn, AU, Anders Edring, Magasinet i Svalöv, Svalövs sn, BMU, Henrik Borg, Träne kyrka, Takrestaurering, Träne sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Uppåkra kyrka, FU, Bertil Helgesson, Osby kyrka - läktarunderbyggnad och ledningsschakt, Osby sn, AK & FU, Lotta Eriksson & Jan Kockum, Vä 2:12 - Väby gård, Vä sn, FU, Catherine Svensson, Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

14