Vinden har vindkrafte vänt för Stigande elpriser får allt fler att vända sina blickar mot vindkraften. Även de stora elaktörerna visar nu starkt intresse för vindkraften. Och målet är en tiofaldigad utbyggnad på tio år. TEXT: FREDRIK NEJMAN FOTO: RICKARD KILSTRÖM Det blåser medvind på Närkeslätten. Medvind för vindkraften. Det spelar ingen roll vilket håll man kommer från på riksväg 52 när man kör in till Odensbacken, tre mil utanför Örebro. Vindkraftverken tornar upp sig på bägge sidor samhället. Nyast är det nästan 60 meter höga vindkraftverket i byn Asker. Åtta miljoner kronor har det kostat och Peter Sölveling är mäkta stolt när han visar upp nybygget. I botten är det kraftigt grönt för att sedan bli ljusare ju närmare rotorn och de tre propellerbladen man kommer. Är det inte vackert, säger han ackompanjerad av ett lätt surrande från de snurrande bladen. Peter Sölveling är varken en storfräsare från en elbolagsjätte eller miljöaktivist. Han är Närkebonde. Vägen till vindkraften gick över Stockholmsbörsen. Och ett manligt svar på byns syjunta. Vi är ett gäng gubbar här som haft en aktieklubb i 15 år. Vi har satsat en del peng- 34 XXXXX 2006 PRIVATA AFFÄRER
n ar. Men mest har vi sett det som en social grej, ett kul sätt att träffas över några öl och äta smörgåstårta, säger han. När aktierna dalade började de sälja av en del och fundera på andra investeringar. I flera år pratade de om ett vindkraftverk. Men det var först i fjol de kom till skott. Tio månader tog det från beslutet till att kraftverket stod klart i våras. Aktieklubben Asker blev plötsligt AK i Asker AB. Var och en i klubben har satsat 800 000 kr. Det mesta, ungefär 90 procent, är lån, säger Peter Sölveling som själv belånat sin gård. Elen från verket går inte direkt till de tio delägarnas gårdar utan säljs till ett elbolag. Det höga elpriset gör att de tio delägarna räknar med att tjäna en slant på sikt. Hur mycket vet de inte exakt. Men betydligt bättre än de sista årens aktieaffärer. Vi har fortfarande kvar lite aktier, runt 50 000 kr totalt. Det är mest Rottneros kvar nu. Men nu hoppas vi mest på vindkraften. Vi ser den här investeringen som ren affärsverksamhet. Vi räknar självklart med att tjäna en del pengar. Några kilometer längre bort längs riksväg 52, på andra sidan Odensbacken, har det funnits ett 74 meter högt vindkraftverk sedan dryga två år. Det byggdes av några vindkraftsentusiaster som bildat Kvismaredalens ekonomiska förening. Bygget finansierades genom att sälja andelar. Varje andel kostade 4 700 kr och i dag delar 190 medlemmar på 512 andelar. Energin, i snitt runt 1 400 kilowattimmar om året, räcker för att värma upp ungefär 70 villor på ett år, säger Ulf Forsberg i Så investerar du bäst i ny energi Vill du investera i vindkraft och nya energiformer finns ett antal möjligheter. Bäst riskspridning får du genom att välja en energifond, till exempel Merrill Lynch New Energy Fund som Privata Affärer tidigare har skrivit om. Fonden investerar i bolag som arbetar med exempelvis vindkraft, solkraft och biobränslen. De höga priserna på konventionella bränslen som olja, gas och kol gynnar utvecklingen av bolag som utvecklar alternativa energiformer. Fonden finns i PPM:s sortiment. En annan energifond är Societe Generale (SGAM) Global Energy, som investerar brett över hela energiområdet, det vill säga både konventionella energibolag inom exempelvis olja och kol samt i bolag som arbetar med förnyelsebara energiformer. Fonden är noterad i dollar och finns i PPM. När det gäller aktier finns det bolag som helt eller delvis tjänar på den snabba tillväxten inom vindkraft. Ett sådant är ABB, som är en stor leverantör till vindkraftsindustrin. Andra svenska aktier är Borevind på Aktietorget och Morphic, som genom sitt vindkraftsbolag DynaWind säljer kompletta vindkraftverk. Eolus Vind AB är ett onoterat bolag som medverkat till etablering av över 100 vindkraftverk i Sverige. Bolaget har 600 aktieägare och en viss aktiehandel sker via hemsidan. Utländska noterade aktiebolag som är verksamma inom vindkraft är till exempel den danska jätten Vestas (Vestas Wind Systems), amerikanska FLP Energy och tyska Siemens samt Nordex. HANS BOLANDER Snart finns det ett vindkraftverk i närheten där du bor, tror Ulf Forsberg, vindkraftskonsult och delägare i Kvismaredalens Vindkraftsförening. PRIVATA AFFÄRER XXXXXX 2006 35
Aktieklubben bytte strategi och köpte ett eget vindkraftverk Kvismaredalens ekonomiska förening. När han öppnar dörren till verkets innanmäte berättar han att kraftverket redan börjar generera pengar och att andelsägarna fått en utdelning på cirka 600 kr i år. Föreningen planerar redan med ett nytt verk och några 100 meter bort planeras det för ytterligare tre vindkraftverk i privat regi. Det som sker i Odensbacken är bara en del i en svensk vindkraftsboom. Plötsligt har vindkraften blivit inne. Det som en gång hånades för att vara miljöflummarnas våta dröm har blivit politiskt korrekt. Och dessutom ekonomiskt försvarbart. Regeringen fick nyligen igenom sin vindkraftsproposition som har som mål att mer än tiofaldiga vindkraften i Sverige de kommande tio åren. Höga oljepriser och en tydlig miljöinriktad politik med de så kallade elcertifikaten gör att vindkraften på allvar är konkurrenskraftigt nu. Vindkraften får ett statligt stöd med cirka 20 öre per kilowattimme. Att riksdagen precis bestämt att vindkraftverk ska få en lindrigare fastighetsskatt gör inte saken sämre. Av de ungefär 150 terrawattimmar, TWh, el som produceras i Sverige står vindkraften för försumbara 0,8 TWh i dag. Kärnkraften och vattenkraften står för ungefär 70 TWh var. Men om tio år ska vindkraften ha mer än tiofaldigats. Riksdagens mål är tio TWh vindkraft om tio år. De största vindkraftsentusiasterna talar till och med om att Sverige ska bli som Gotland är redan i dag. 20 procent av elen på Gotland kommer från vindkraften. En siffra som Danmark lever upp till. EU-snittet ligger på 3 procent. Det kräver självklart mer än några aktieklubbar och vindkraftsföreningar för att bli verklighet. Runt om i landet planeras det för stora vindkraftsparker med upp till 200 vindsnurror på samma ställe. Ska man klara tio Efter 15 år gjorde Leif Sölveling och hans kamrater i aktieklubben något de funderat på i flera år. De byggde ett vindkraftverk för åtta miljoner kronor. PRIVATA AFFÄRER SEPTEMBER 2006 37
Vindkraften har medvind. På tio år vill regeringen att den ska tiofaldigas. Då kommer många vindkraftsparker som den typ som just nu byggs i Öresund att bli verklighet. Vindkraft Miljövänlig. Enkel teknik. Lämpar sig både i stor och liten skala. En kraftig utbyggnad ger nya jobb. FOTO: KARL MELANDER Utseendet. Ändrar landskapsbilden. Dyra installationskostnader så länge volymen är låg. Kan inte ersätta vare sig vattenkraft eller kärnkraft fullt ut. Kanske kan vi en dag bygga 20 procent av elbehovet på vindkraft terrawattimmar krävs minst 3 000 nya vindkraftverk av den typen som finns i Odensbacken. Men förhoppningen är att de flesta nya verken blir större och då räcker det med i runda slängar 1 200 nya vindkraftverk. Förutsatt att vinden är den rätta. Den är A och O. Att det blåser en meter per sekund eller tio meter per sekund betyder inte tio gånger mer kraft utan 1 000 gånger mer. Därför är den senaste trenden att bygga vindkraftverken till havs. Visserligen med dyrare bygg- och servicekostnader, men effekten blir desto bättre. På Lillgrund i Öresund strax söder om Malmö har man kommit längst bland de havsbaserade projekten. Där bygger Vattenfall för fullt just nu. Snart ska 48 vindkraftverk stå klara till priset av 1,7 miljarder kr. Vindkraften ger inte bara energi. Den ger jobb också. Någon mil från Lillgrund, på Kockums gamla varvsområde mitt i Malmö, jobbar EWP Windpower för högtryck. Varje dag pumpas det ut sex vindkraftverk ur fabriken. Vi är fullbokade två år framåt och anställde ytterligare 25 personer i maj, berättar Thomas Andersson, VD för EWP Windpower i Malmö. Företaget har runt 200 anställda och sysselsätter ungefär lika många underleverantörer runt om i Skåne. Blir orderböckerna ännu tjockare räknar Thomas Abrahamsson med att man får hitta en ny anläggning. På Kockumsområdet finns helt enkelt inte mer plats. EWP ägdes fram till 2001 av Saab, men såldes då till den tyska vindkraftjätten Enercon, som nu börjar tjäna stora pengar på fabriken i Malmö. Vindkraft är väldigt lönsamt just nu. Det är först nu när Vattenfall och E-on börjat intressera sig som det verkligen börjat ta fart. Det stora problemet i dag är inte intresset, utan produktionskapaciteten, menar Thomas Abrahamsson. Ska regeringens mål på tio terrawattimmar om tio år bli verklighet måste produktionskapaciteten byggas ut i rask takt. I dagsläget finns inte alls kapaciteten att klara en så snabb utbyggnad, fortsätter Thomas Abrahamsson. De 100-tals planerade vindkraftverken runt om i landet möter inte bara applåder. På många håll finns en negativ inställning. Vellinges starke man, kommunalrådet Göran Holm, (m), kallar de 48 verken utanför Lillgrund dumhetens propellrar. Också i Arjeplog är kommunpolitikerna negativa. Kommunfullmäktige sa nyligen nej till 12 vindkraftverk på fjället i Uljabouda. Jag tycker vi har många dämda sjöar här för vattenkraften. Vi har ställt upp med det utan att få något tillbaka. Nu räcker det, säger Naemi Cederberg, (fp), kommunfullmäktige i Arjeplog. Ger inte vindkraften nya jobb i Arjeplog? Det är marginellt. Någon väg dras väl om och lite underhåll. Jag tror inte så mycket på vindkraft. Det är bättre att satsa på kärnkraft. En politiker som har en helt annan åsikt är centerns förre partiledare Olof Johansson, också energiminister på 70-talet. Han har länge kämpat för vindkraften och utsågs nyligen av regeringen till en av fyra vindkraftssamordnare. Själv säger han att hans jobb är att underlätta och skynda på alla de vindkraftsprojekt som är på gång. Olof Johansson är övertygad om att det kommer att gå bättre för vindkraftverken nu än på 70-talet. Vi hade alla förutsättningar på 70-talet. Det var strukturomvandlingar som att varv och annat lades ned. Hade vi satsat ordentlig på vindkraften redan då hade det gett många nya arbetstillfällen och bättre miljö. I stället blev det danskarna och tyskarna som hakade på. Därför är de världsledande PRIVATA AFFÄRER SEPTEMBER 2006 39
Vindkraften är egentligen en favorit i repris i dag, medan vi knappt har någon inhemsk vindkrafttillverkning alls i Sverige. Varför kommer vindkraften att slå igenom i Sverige nu? Dels är oljepriset exceptionellt högt, dels är behovet av förnyelsebar energi ett helt annat i dag. På 80-talet byggde vi oss fast i olje- och kärnkraft med mycket direktverkande el. Vi hade så mycket energi att vi helt enkelt inte hade något större behov av vindkraft. Det byggdes visserligen några enorma vindkraftverk i Maglarp och Näsudden av Sydkraft och Vattenfall. Men de sköttes av dem som absolut inte vill ha vindkraft. Nu har dock också de stora bolagen insett vikten av att satsa på vindkraft, fortsätter Olof Johansson. Även om de flesta vindkraftverken byggs i Danmark och Tyskland så börjar svensk industri ändå dras med i vindkraftsboomen. Både SKF och ABB är stora leverantörer till vindkraftsbranschen. Sverige saknar inte bara egen vindkraftstillverkning. Vem ska sköta och serva alla nya kraftverk? Den frågan ställde sig Karin Holmquist, rektor vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund också. När det blev klart att 48 vindkraftverk ska byggas i Alavattnet utanför Strömsund reagerade hon blixtsnabbt. I augusti börjar 16 förväntansfulla elever vid Sveriges första vindkraftslinje, en ettårig eftergymnasial utbildning. Tanken är naturligtvis att eleverna redan ska få göra sin praktik vid vindkraftsparken i Strömsund, säger Karin Holmquist. Även om vindkraften lanseras som en nyhet är det egentligen bara en favorit i repris. Också det finns det bevis för utanför Odensbacken. Någon halvmil innan Odensbacken längs väg 52 syns en gammal väderkvarn. Nymålad, men knappast i drift. Annat var det förr. I mitten av 1800-talet vimlade det av väderkvarnar i Närke och hela Europa. Runt en halv miljon närmare bestämt. Leker man med tanken på att det plötsligt byggs ett vindkraftverk på alla de halvmiljonen ställen runt om i Europa skulle Europas hela elbehov täckas av vindkraft. En knappast önskvärd utopi. Nej, dit kommer vi aldrig. Men 20 procent av elbehovet kanske. Men inte inom överskådlig tid. Vi får ta ett steg i taget, säger Olof Johansson. Här byggs det från nord till syd En vindkraftsboom drar över Sverige. I varje del av landet planeras det för både en och flera stora vindkraftsprojekt. Blir alla verklighet kommer de att producera el som motsvarar två kärnkraftsreaktorer. Här är de största projekten. 1. Sjisjka 30 vindkraftverk. Planerad byggstart 2008. 2. Uljabouda 12 vindkraftverk. 3. Bondön 18 vindkraftverk. Planerad byggstart 2006. 4. Gabrielsberget 40 vindkraftverk. 5. Alasvattnet 48 vindkraftverk. 6. Storrun 12 vindkraftverk. 7. Glötesvålen 30 vindkraftverk. 8. Gässlingegrundet 10 vindkraftverk. 9. Klasården 14 vindkraftverk. Planerad byggstart 2006. 10. Kårehamn 33 kraftverk. Ingen planerad byggstart än. 11. Skottareservatet 30 kraftverk. 12. Stora Middelgrundet 108 kraftverk. Planerad byggstart 2010. 13. Utgrunden 7 redan klara, 24 nya. Byggnation pågår. 14. Södra Midsjöbanken Runt 200 kraftverk. 15. Trolleboda 30 kraftverk. 16. Hanöbukten Minst 75 kraftverk. 17. Kriegers flak 128 kraftverk. Planerad byggstart 2008. 18. Lillgrund 48 kraftverk. Byggnation pågår. Uddevalla 12 11 7 Göteborg Karlstad 8 Halmstad Helsingborg Malmö 18 17 6 5 Östersund Falun Örebro Jönköping Växjö Karlskrona 16 Sundsvall Västerås Linköping 2 13 15 Gävle Uppsala 1 10 Kalmar 1 Skellefteå Visby 14 4 Umeå Luleå 3 Stockholm 9 FOTO: PRESSENS BILD 40 SEPTEMBER 2006 PRIVATA AFFÄRER