ATT LEVA MED AFASI En litteraturstudie om individers erfarenheter av att leva med afasi

Utbildningsprogram för Sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E VT 2015 Examensarbete, 15 hp ATT LEVA MED AFASI En litteraturstudie om individers erfarenheter av att leva med afasi Författare: Emil Lindström Albulene Mehmeti

Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord ATT LEVA MED AFASI: En litteraturstudie om individers erfarenheter av att leva med afasi Emil Lindström & Albulene Mehmeti Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Ann-Christin Karlsson Sylvi Persson Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap 35195 Växjö Afasi, Behov, Erfarenhet, Kommunikation, Socialt liv SAMMANFATTNING Bakgrund: Afasi innebär en begränsad förmåga att förstå eller uttrycka sig språkligt. Afasin uppstår som ett resultat av en hjärnskada, ex. stroke. Kommunikationssvårigheterna skapar svårigheter i livet för de drabbade. En orsak anses vara bristande kunskap bland befolkningen, vilket kan skapa oförståelse för de drabbades situation och därmed påverka delaktigheten. Bristande delaktighet kan orsaka ohälsa. Därmed är det viktigt att ha kunskap om vad kommunikationssvårigheter kan innebära för den som drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa drabbade individers erfarenheter av att leva med afasi Metod: Studien baseras på tio kvalitativa originalartiklar och har genomförts med en induktiv ansats. En kvalitativ manifest innehållsanalys har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudkategorier med kommunikationsproblem som det övergripande temat. I resultatet framkom olika faktorer i samband med att leva med afasi, såsom rutiner och aktiviter, det sociala livet samt erfarenheter från sjukvården. Slutsats(er): Afasi påverkar livet på olika sätt och skapar flera konsekvenser för de som drabbas. Kunskap inom detta område är därmed viktigt för stödjandet av deras hälsoprocesser. Problematiken kring afasi är stor och behöver uppmärksammas. Mer forskning kring hur dessa individer upplever sin vardag samt vilka känslor de uttrycker bör därmed utföras för att kunna tillgodose deras individuella behov.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Innebörden av afasi 1 Språkets innebörd 1 Därför innebär afasi problem för den drabbade 2 Afasi inom vården 2 TEORETISK REFERENSRAM 3 Livsvärld 3 Hälsa och välbefinnande 3 Lidande 4 Delaktighet 4 Bemötande 4 Levd Kropp 5 PROBLEMFORMULERING 5 FRÅGESTÄLLNINGAR 5 SYFTE 5 METOD 6 Datainsamling 6 Urvalsförfarande 6 Sökningsförfarande 6 Kvalitetsgranskning 7 Analys 7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER 8 RESULTAT 9 Kommunikation 9 Att förlora den kommunikativa förmågan 9 Faktorer i omgivningen som främjar eller står som ett hinder 10 Kommunikationsstrategier 10 Kunskapsbrist i samhället står som ett hinder 10 Förändrade rutiner och aktiviteter 10 Det sociala livet har förändrats 11 Känslor av förlust och ensamhet 11 Vikten av att upprätthålla sociala relationer 11 Beroende av stöd från andra 12 Afasidrabbade personers erfarenheter från sjukvården 12 Bemötande och delaktighet 13 DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 16 Slutsats(er) 18 REFERENSER 20 Bilagor 1. Sökschema

2. Protokoll för kvalitetsbedömning 3. Artikelöversikt

INLEDNING I våra privatliv, arbetsliv och under vår utbildnings gång har vi uppmärksammat att patienter med afasi är en sårbar grupp i samhället och inom sjukvården på grund av deras nedsatta kommunikationsförmåga. Deras situation behöver därmed belysas för att ge sjuksköterskor, annan vårdpersonal och andra intresserade mer kunskap och förståelse för hur det är att leva med denna funktionsnedsättning. BAKGRUND Innebörden av afasi Begreppet afasi beskrivs som en gemensam yttring för en begränsad förmåga att förstå eller uttrycka sig språkligt (Eide & Eide, 2009). Afasi kan uppstå till följd av en hjärnskada. Dessa hjärnskador kan bero på tumörer, våld eller olyckor, men den vanligaste orsaken är stroke (Afasiförbundet, 2014). Stroke beror på att blodförsörjningen till en del av hjärnan bryts. Detta kan bero på två olika orsaker. I 80-90 % av fallen är orsaken cereberal ischemi vilket antingen orsakas av en blodpropp eller emboli. Den andra orsaken är hjärnblödning som ger upphov till stroke i 10-20% av fallen. En hjärnblödning kan vara spontan eller bero på ett aneurysm, vilket är en försvagning i artärväggen som antingen brister eller börjar läcka ut blod i hjärnan (Nazarko, 2006). I Sverige drabbas cirka 30 000 individer av stroke varje år (Riks-Stroke, 2015). Ungefär en tredjedel av de patienter som fått stroke drabbas av afasi (Dalemans, De Witte, Wade & Van den Heuvel, 2008). Enligt Afasiförbundet (2014) drabbas årligen cirka 12000 personar av afasi i Sverige, varav cirka 4000 fortfarande är i yrkesverksam ålder. Afasi förekommer i olika typer. Det finns bland annat expressiv (motorisk) afasi som innebär att inte kunna tala och formulera orden på rätt sätt. Det finns också impressiv (sensorisk) afasi som innebär att inte ha förmågan att förstå tal eller skrift. Utöver detta finns också global afasi som innebär en blandning av expressiv och impressiv afasi (Lundh & Malmquist, 2005). Afasi kan även ofta förekomma tillsammans med bristande förmåga att skriva (agrafi), räkna (akalkuli) eller läsa (alexi) (Larsson & Rundgren, 2010). Hur afasin visar sig varierar från person till person. Detta beror till viss del på vilken del av hjärnan som tillfogats skada och hur omfattande denna skada är. Gemensamt för de som drabbats av afasi är att man har svårigheter med kommunikationen. Svårigheterna kan yttra sig på olika sätt i både tal och skrift, exempelvis genom att samma ord upprepas flera gånger eller att personen bara får fram korta ord (Gillholm, 2011). Språkets innebörd Med hjälp av språket kan vi tolka, interagera och dela med oss. Språket är nyckeln som öppnar upp vår livsvärld för andra. Den ger oss förståelse och en värld att vara ett med (Dahlberg, 1997). En ökad ömsesidig förståelse möjliggörs med språket som redskap för att uttrycka sig (Wiklund, 2003). Förståelsen är språklig. Endast vid delaktighet i världen kan vi förstå världen (Dahlberg, 1997). Det är den verbala kommunikationen som i synnerhet behövs användas för att förmedla en känsla såsom det personliga lidandet så att andra förstår den i sin helhet. Till skillnad från kroppsspråk är det verbala språket överlägset för att beskriva, förklara, och för att hantera problem (Baggens & Sandén, 2009). 1

Därför innebär afasi problem för den drabbade Afasi är ett livslångt tillstånd som upptar stor plats i individens liv och påverkar dennes livskvalité (Worrall, Brown, Cruice, Davidson, Hersh, Howe & Sherratt, 2010). Livskvalitén påverkas på grund av försämringen av kommunikationsförmågan (Thompson & Mckeever, 2012). Till följd av den nedsatta kommunikationsförmågan påverkas också individens förmåga att interagera med andra människor. Afasin hämmar individens kapacitet att delta i olika sociala sammanhang, vilket medför psykologiska och sociala påfrestningar som i sin tur påverkar relationen med andra människor (Dalemans, De Witte, Wade & Van den Heuvel, 2010). Likaså förloras ofta vänskapsband i samband med att en individ drabbas av afasi (Hilari & Northcott, 2006). Afasi har även en plötslig och intensiv påverkan för familjelivet på en mängd olika sätt. Utöver att det orsakar chock och oro för den drabbade och dess anhöriga, påverkar det även relationer samt förändrar familjekonstellationer då ansvar ofta måste tas över av den som inte drabbats av afasi. När viktiga beslut ska göras inom familjen upplever de anhöriga det vara svårt att involvera den afasidrabbade (Worrall et al, 2010). Eide och Eide (2009) beskriver att det finns en allmän fördom kring personer med afasi. Enligt denna fördom har alla personer med språk- och talsvårigheter även svårigheter med att förstå när någon pratar. Att denna fördom existerar visar på att det saknas kunskap inom detta område. Således uttrycker Carlsson (2009) att bristen på kunskap är stor kring upplevelsen av att leva med en språk- och/eller talsvårighet som till exempel afasi. En av anledningarna antas bland annat vara att det är svårt om inte näst intill omöjligt att genomföra intervjuer med dessa individer (ibid.). Att afasidrabbade personer exkluderas från intervjuer till följd av sina kommunikationssvårigheter styrks av Gordon, Ellis-Hill och Ashburn (2009). Afasi inom vården Information angående undersökningar, behandlingar eller dylikt kan undgås att förmedlas till afasidrabbade patienter eftersom vårdpersonal undviker samtal med dessa. Förmodligen har detta sin grund i fördomen att afasi inte bara inbegriper svårighet att tala utan även att förstå vad andra säger (Eide & Eide, 2009). Sjuksköterskor har även en tendens att vara ytliga i bemötandet med dessa patienter. De tenderar att inrikta sig mest på patienternas fysiska vård istället för att fokusera sig på hur stroke och afasi påverkar individens liv (Gordon et al, 2009). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska beskriver hur sjuksköterskor ska inneha kompetensen att kommunicera med patienter och dess anhöriga på ett empatiskt och respektfullt sätt, samt genom vägledning och stöd optimera delaktigheten för patienten i dennes vård och behandling (Socialstyrelsen, 2005). Detta kan kopplas till vad som krävs för att kunna hantera och bemöta personer som har afasi, då dessa individer behöver bli bemötta av sjukvårdspersonal som har förståelse för deras livssituation. Då många människor drabbas av afasi årligen är det ett vanligt förekommande fenomen som en sjuksköterska kan stöta på inom alla delar av sjukvården. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap inom detta område för att kunna känna igen och förstå patienternas problem samt stödja deras kommunikation. Likaså ställs krav på sjuksköterskan att kunna vidarebefordra information om och från patienten till övriga i vårdteamet (Carlsson, 2009). Känslan av delaktighet hos patienter förloras om dessa känner sig svikna eller avfärdade, exempelvis av vårdare. Eftersom delaktighet är en del i utvecklandet av hälsa och 2

välbefinnande, blir det därmed problem om den hämmas på grund av okunskap från vårdpersonalens sida (Dahlberg & Segesten, 2010). Om kunskapen uteblir från omgivning eller från vårdpersonal blir det därmed svårt att förstå de svårigheter som personer med afasi har. Kunskap om hur det är att leva med afasi, hur de påverkas och vilka behov de har är därmed nödvändigt som vårdare och medmänniska att ha för att främja deras liv och hälsa. TEORETISK REFERENSRAM Studien tillämpar ett vårdvetenskapligt perspektiv med grund i några utvalda vårdvetenskapliga begrepp. Med patienten i centrum har vårdvetenskapen målet att stödja och förstärka människans hälsoprocesser. Eftersom syftet med denna studie är att undersöka patienternas subjektiva upplevelser kommer ett livsvärldsperspektiv att användas. Genom att betrakta livsvärlden på detta sätt framkommer patientens subjektiva upplevelser av hälsa, välbefinnande och lidande (Dahlberg & Segesten, 2010). För att kunna förstå de afasidrabbade personernas upplevelser kommer begrepp som livsvärld, hälsa, välbefinnande, lidande, delaktighet, bemötande och levd kropp användas som grund. Livsvärld Livsvärlden skildrar hur människan erfar sig själv, sin omgivning och sina medmänniskor (Dahlberg & Segesten, 2010; Lepp, 2009). Dahlberg och Segesten (2010) beskriver livsvärlden som unik från person till person och att den formas av den tid och rum vi befinner oss i. Sedd ur ett vårdvetenskapligt perspektiv så skall vårdaren vara medveten om hur det upplevs för patienten att vara sjuk. Detta innebär att vara medveten om hur patienten erfar sin värld (Ibid.). Livsvärlden är således varken omvärlden eller vår subjektiva föreställning om världen, utan världen som vi lever den. (Wiklund, 2003, s. 40). Att leva med afasi är därmed problematiskt, då dessa individer ofta har svårighet att dela med sig av sin livsvärld på grund av deras begränsade kommunikationsförmåga. Hälsa och välbefinnande Inom vårdvetenskapen är hälsa ett viktigt begrepp. I Hälso- och sjuvårdslagen beskrivs i 2 att hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (HSL, FSF 1982:763). Hälsa kan enligt Dahlberg och Segesten (2010) tätt sammankopplas med begreppet välbefinnande. Innebörden av hälsa beskrivs på följande sätt Hälsa innebär att må bra och att vara i stånd till att genomföra det man anser vara av värde i livet, både i stort och i smått (Ibid. s. 52). Att ha hälsa beskrivs även vara en subjektiv upplevelse oberoende av kroppens tillstånd och kan således infinna sig trots sjukdom (Ibid.). Genom ett holistiskt synsätt kan hälsa förstås som ett fenomen som påverkar individens handlingsförmåga. Ett samband finns mellan en individs handlingsförmåga och känslan av uppnått välbefinnande. Den som känner sig stark bidrar till sin egen styrka.. Hälsa är att kunna uträtta det som prioriteras högt i ens liv (Noredenfelt, 2004, s. 81). Erfarenheten av välbefinnande beskrivs som en subjektiv erfarenhet och kan därför infinna sig trots sjukdomstillstånd och ohälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). Enligt Noredenfelt (2004) kan välbefinnandet vara oberoende av personens hälsa. Det är de känslomässiga reaktionerna; hur de utnyttjas av andra och oss själva; som utgör välbefinnandets grund. Då hälsa och välbefinnande är subjektiva upplevelser och kan infinna sig trots sjukdom, innebär det att även de som drabbats av afasi kan uppleva att de har hälsa och välbefinnande trots kommunikationsnedsättning. 3

Lidande Lidandet är ett naturligt förekommande tillstånd hos alla individer (Willman, 2009). Det är också människans egna upplevelser om sitt liv som avgör om lidande infinner sig hos denne (Wiklund, 2009). Vad lidande innebär beskrivs av Arman och Rehnsfeldt (2006) i citatet: Som fenomen innebär lidandet människans upplevelse av något ont, oönskat och oundvikligt som i större eller mindre grad påverkar eller stör balansen i hennes liv. Att uppleva lidande är ofta förknippat med smärta, förluster och död. (Ibid. s.26) Enligt Noredenfelt (2004) orsakar lidande alltid en form av kapacitetnedsättning eller leder till en grad av invalidisering, men poängterar även att en person kan vara invalidiserad utan att känna lidande. Vidare beskriver Wiklund (2003) hur lidandet kan uppfattas som någon form av hot, kränkning eller förlust av människans själv (s.96) och beskriver även det som en känsla av att förlora kontrollen (s.97). Att tala med andra om lidande kan upplevas svårt för den som lider. Att inte kunna få fram de upplevelser och känslor som finns inombords till andra kan leda till att personen ifråga känner sig avskuren och främmande för andra människor (Wiklund, 2003, s. 97). Att ha afasi och inte kunna förstå eller göra sig förstådd kan därmed påverka individen så att ett lidande uppstår. Delaktighet Att som patient vara delaktig i sin vård handlar om att få möjligheten att ta ansvar och fatta egna beslut angående sin hälsa. För att delaktigheten ska främjas måste vårdaren ge patienten en möjlighet att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter angående sig själv och sin situation (Dahlberg & Segesten, 2010). Det är patientens egen upplevelse av delaktighet som är viktig inom vårdandet och att inte låta patienten vara delaktig är att kränka honom eller henne. (Wiklund, 2003, s.201). Om inbjudan in till delaktighet uteblir kan individen ifråga erfara att tryggheten i vården förloras. De kan även få känslan av att vara ett objekt och inte får tillträde till möjligheter att göra sig förstådd (Carlsson, 2009). Bristande delaktighet för afasidrabbade innebär då att hälsan och självbilden påverkas negativt. Bemötande Bemötandet i vårdsituationer är komplext. Det inbegriper allting i kontakten mellan vårdare och patient. Ett gott bemötande i dessa situationer är därmed av stor betydelse (Socialstyrelsen, 2015). En vårdares personliga bemötande kan vara avgörande för hur patienten upplever sin hälsa och den vård som givits (Dahlberg & Segesten, 2010). Enligt Nortvedt och Grimen (2006) präglas andra människor och omgivningen av vår hållning, dvs vårt sätt att vara (s.75). God omvårdnad karakteriseras av hur inbjudan till relationen sker. Vänlighet och omtanke som uttrycks via språk, handlingar eller kroppspråk är faktorer som präglar en god omsorg (Ibid.). Enligt socialstyrelsen (2005) ska en sjuksköteska inneha adekvat kompetens inom bemötande. De ska ha förmågan att på ett empatiskt och respektfullt sätt kommunicera med en patient och dess närstående. Då de som drabbats av afasi har en nedsatt kommunikationsförmåga och ofta är beroende av människor runt omkring sig, måste stor vikt läggas kring bemötandet av dessa individer. Ett dåligt bemötande kan påverka hur dessa individer upplever sig själva och sin vård. 4

Levd Kropp Den levda kroppen är det verktyg som människan använder för att förstå och uppleva sin omvärld. Den beskrivs som central i varje individs liv då den är fylld av känslor, minnen och upplevelser mm. Det är genom den som människan skapar och finner mening (Dahlberg & Segesten, 2010; Wiklund, 2003). Detta innebär att det är viktigt i vårdsammanhang att se hela människan och inte enbart sjukdomen. Kroppen är alltid närvarande. Om det sker en förändring i kroppen så kan det även ske en förändring hos människans självbild och dess möjlighet att utnyttja världen runt omkring. Om sådana förändringar sker kan följden av det bli att våra medmänniskor beter sig och behandlar oss annorlunda (Wiklund, 2003). Vid afasi förändras kroppen, den fungerar inte som den tidigare gjort. Förändringarna orsakar bristande förmåga att förstå och uppleva sin omvärld såväl som sociala och psykiska hinder. PROBLEMFORMULERING I dagsläget är kunskapen kring erfarenheten att leva med språk- och talsvårigheter bristfällig. Eftersom afasi årligen drabbar cirka 12000 individer i Sverige, har det blivit ett allt vanligare fenomen som stöts på inom vården, då den totala mängden drabbade ökar för varje år. Afasin har en stor påverkan på livsvärlden och dess olika delar. Den levda kroppen har förändrats och likaså deras upplevelser och erfarenheter kring hälsa, välbefinnande och lidande. Att få känna delaktighet bland vänner, familj och i samhället är inte längre en självklarhet då förmågan att kommunicera och göra sin röst hörd brister. Dessa individer är ofta beroende av människor i deras omgivning och vårdgivare för att kunna leva ett drägligt liv. Ett gott bemötande är av stor vikt och likaså förmågan att skapa chansen att få känna delaktighet. Men vad händer då om vårdgivare och andra människor inte vet hur man ska förhålla sig till en afasidrabbad individ? När kunskapen från omgivning och sjuksköterskor brister försämrar det både patientens tillvaro och vård. Denna brist på kunskap kan påverka patienternas upplevelse av sig själva och den vård de får. FRÅGESTÄLLNINGAR Hur erfar personer med afasi att deras livsvärld påverkas? Vilka behov uttrycker de som viktiga för sitt eget välbefinnande? Vilka erfarenheter har de från sjukvården? SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa drabbade individers erfarenheter av att leva med afasi. 5

METOD Studien är en kvalitativ litteraturstudie som genomförts på ett systematiskt sätt. Det innebär att all information kommer från primärkällor, vilket betyder att den som skrivit artikeln också har genomfört undersökningen (Axelsson, 2008). I detta fall kommer informationen från kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Studiens metodologiska ansats är induktiv, vilket enligt Lundman och Graneheim Hällgren (2008) innebär att en förutsättningslös analys av texter har gjorts. I detta fall är det texter baserade på människors upplevelser. Studien har utformats enligt de anvisningar Friberg (2006a) angett. I dessa anvisningar står vilka delar som ska vara med i en uppsats och vad de ska innehålla. Kvalitativa studier har målet att skapa bättre förståelse för läsaren (Friberg, 2006b). Eftersom syftet med studien var att undersöka personers upplevelser ansågs det lämpligt att använda kvalitativa originalartiklar. Datainsamling Studiens resultat består av information från tio analyserade vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Enligt Polit och Beck (2012) finns det ämnesspecifika databaser inom omvårdnad som används vid sökandet av vetenskapliga artiklar. Exempel på databaser som är specialiserade på vårdyrket är Cinahl, PsychINFO och PubMed (ibid.). För att hitta relevanta artiklar till denna studie har en systematisk sökning skett i databaserna Cinahl, SveMed+ och Psychinfo. Östlund (2006) beskriver hur användandet av ämnesordslistor kan bidra till mer specifika och bredare sökningar genom att få fram relevanta sökord. De ämnesordslistor som använts i detta arbete är Cinahl Headings, MeSH och PsychINFOs Thesaurus. Sökschema finns bifogat i bilaga (1). Urvalsförfarande En avgränsning gjordes i urvalet av de vetenskapliga artiklar som sedan analyserades. Det gjordes med hjälp av inklusion- och exklusionskriterier (Friberg, 2006c). Följande inklusionskriterier användes vid urvalet av artiklar till denna litteraturstudie: Artiklarna skulle vara relevanta till studiens syfte, de skulle vara publicerade mellan år 2006 och 2014. De skulle vara kvalitativa vetenskapliga originalartiklar, vara skrivna på engelska samt vara peerreviewed, dvs granskade och godkända av sakkunniga. Deltagarna i studierna skulle vara 18 år eller äldre. Artiklarna skulle även uppfylla hög eller medel kvalitét enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) granskningsmall för kvalitativa studier. Kvantitativa artiklar, artiklar som inte uppfyllde studiens syfte samt artiklar med låg kvalitét efter granskning exkluderades. Vid närmare granskning av artikelresultaten uppmärksammades att en artikel inte uppfyllde kraven och därmed påbörjades en ny sökning. Samma metod och inklusions- och exklusionskriterier användes i den senare sökningen förutom ändringar i publikationsåren till 2007-2015. Sökningsförfarande Först utfördes en sökning i databasen PsychINFO med sökordet aphasia. Detta gjordes för att få en överblick av hur mycket material om ämnet som fanns att tillgå. Detta genererade 10,993 träffar. Likadant gjordes i databasen Cinahl vilket genererade 3,867 träffar. För att minska ner antalet artiklar i databasen PsychINFO infördes inklusionskriterierna Linked full text, peer-reviewed, 18 yrs & older, publicering mellan 2006-2014 och sökordet aphasia som subject [exact] (DE). Detta genererade 1,389 träffar. Likadant gjordes i databasen Cinahl med inklusionskriterierna Full text, peer-reviewed, 19-44 adult, publicering mellan 2006-2014 samt aphasia som Exact major subject heading (MM). Detta genererade 347 träffar. När detta 6

gjorts lästes titlarna från de första sex sidorna i varje databas igenom för att se om de passade in på studiens syfte. Abstrakten till de titlar som tycktes passa in på studiens syfte lästes och sedan användes sökorden från dessa för att identifiera artiklar med liknande innehåll. De sökord utöver aphasia som till slut användes var client attitudes, psychosocial factors, participation och disability narratives i databasen PsychINFO och interpersonal relations, participant observation och Quality of life i databasen Cinahl. Enligt vad Östlundh (2006) skriver så bör det användas mer en ett sökord för att få fram relevant litteratur. Denna sökteknik kallas för boolesk söklogik. För att ytterligare precisera sökningarna kan olika närhetsoperatorer användas. Den närhetsoperator som använts i denna studie är operatorn AND som används för att sammankoppla sökord med varandra. När sökordet aphasia användes med de övriga sökorden hittades fler titlar som tycktes passa in på studiens syfte. Abstrakten till de utvalda artiklarna lästes och slutligen valdes totalt 22 artiklar ut från databaserna PsychINFO och Cinahl. Efter läsning och kvalitetsgranskning återstod 9 artiklar. Resterande artiklar som inte passade in i resultatdelen användes istället i bakgrunden eller diskussionsdelen. I databasen SveMed+ gjordes först en sökning med enbart sökordet afasi. Denna sökning resulterade i totalt 44 träffar. När sedan inklusionskriterierna peer-reviewed tidsskrifter, läs online samt publicering mellan 2006-2014 lades till minskade antalet träffar till tio stycken. Titlarna lästes och en artikel valdes ut för fortsatt läsning och kvalitetsgranskning. En manuell granskning av artiklarna utfördes även i tidsskriftsdatabasen Ulrichsweb för med säkerhet införskaffa vetskap om att artiklarna var peer-reviewed. Ytterligare en sökning av en artikel utfördes i ett senare skede då en av de förstutvalda artiklarna valdes att inte användas. Sökningen gjordes i databasen Cinahl. När sökorden aphasia (MM) och Quality of life (MM) användes tillsammans med de nya publikationsåren som inklusionskriterium hittades en artikel som efter närmare granskning uppfyllde kraven för att inkluderas i studien. Databassökningarna finns redovisade i bilaga (1). Kvalitetsgranskning Då litteraturstudien har genomförts på ett systematiskt sätt är det viktigt med kvalitetsgranskning av de artiklar som används. Kvalitetsgranskningen används för att bedöma trovärdigheten och relevansen av litteraturstudiens resultat (Axelsson, 2008). De vetenskapliga originalartiklarna kvalitétsgranskades med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) granskningsmall för kvalitativa studier. Se bilaga (2). Varje enskilt positivt svar i granskningsmallen omvandlades till ett poäng. Därefter dividerades antalet poäng med antalet frågor och en procentsats gick därmed att få fram. Procentsatsen visade då vilken kvalitét som artikeln erhöll. De gränsvärden som valdes att användas i denna litteraturstudie var <60% = Låg kvalité, 60-80% = Medel kvalité och >80% = Hög kvalité. Detta skapade möjlighet att eliminera artiklar av låg kvalitét från urvalet på ett smidigt sätt. Frågorna Råder datamättnad? och Genereras teori? exkluderades från granskningsmallen då de ej ansågs möjliga att besvara på ett trovärdigt sätt. Alla artiklar som granskades uppfyllde hög kvalité. Granskningen utfördes först enskilt och därefter gemensamt. Efter att artiklarna granskats presenterades de på ett överblickbart sätt i en bilaga till arbetet. Bilagan är en sammanställning av artiklarnas syften, urval, metod och resultat (Friberg, 2006d). Se bilaga (3). Analys Analysen som utfördes var en manifest innehållsanalys, vilket innebär att texterna analyseras så som de stod skrivna med minsta möjliga tolkning (Dahlborg Lyckhage, 2006). Artiklarna 7

analyserades sedan i olika steg enligt Lundman och Graneheim Hällgren (2008). Först plockades meningsbärande enheter ut ur artiklarna. Enheterna är meningar, ord eller delar av texten som svarar an på litteraturstudiens syfte. De kondenserades sedan vilket betyder att de gjordes kortare och lätthanterliga, men utan att innehållet förändrades. Efter kondenseringen översattes meningsenheterna sedan till svenska. En abstrahering gjordes sedan av meningsenheterna så att de kunde kategoriseras i koder. Koden som framkommer ses som en benämning av vad texten handlar om. De koder med liknande innehåll samlades ihop och bildade huvudkategorier och underkategorier (Tabell 1). Innan dess har koderna lästs flertalet gånger och flyttats mellan kategorierna. En del meningsenheter har i efterhand uteslutits vid närmare analyser. För att öka studiens trovärdighet analyserades varje artikel enskilt för att sedan gemensamt jämföra resultaten. Detta skapade möjlighet till diskussion och reflektion (ibid.). Tabell 1. Exempel på kvalitativ innehållsanalys. Meningsenhet Overwhelmingly, participants highlighted that the support offered through meaningful relationships was a key component contributing to living successfully with aphasia. Kondenserad Meningsenhet Deltagarna betonade att stöd från meningsfulla relationer var viktigt för att leva framgångsrikt med afasi Kod Underkategori Kategori Mening och sammanhang Relationer Stöd Framgångsrikt liv Socialt liv Beroende av stöd från andra Det sociala livet har förändrats FORSKNINGSETISKA ASPEKTER Det har genomgående i studien strävats efter att en god etisk standard ska uppehållas. Eftersom studien grundar sig i forskning som involverar människor har en indirekt tillämpning av de etiska krav Helsingforsdeklarationen (2013) förespråkar använts på de valda artiklarna. Alla artiklar som används i studien är etiskt korrekta, innehåller etiska överväganden eller är godkända av en etisk kommitté. För att inte påverka studien på ett felaktigt sätt har ingen information plagierats, falsifierats eller framställts (Polit & Beck, 2012). Att forskaren redovisar sin förförståelse inom forskningsarbetet anses viktigt då analysprocessen kan präglas av forskarens tidigare erfarenheter (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). En viss förförståelse förekom hos författarna till litteraturstudien på grund av tidigare arbete som berör ämnet. Därmed har en strävan gjorts efter att opartiskt analysera artiklarna för att ej påverka resultatet. Enligt Dahlberg (1997) kan förförståelsen stå som ett hinder för möjligheten till ett objektivt synsätt i forskningsarbetet. 8

RESULTAT Utav tio kvalitativa artiklar resulterade innehållsanalysen i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Se tabell 2. Tabell 2. Huvud- och underkategorier. Huvudkategori Kommunikation Förändrade rutiner och aktiviteter Det sociala livet har förändrats Afasidrabbade personers erfarenheter från sjukvården Underkategori Att förlora den kommunikativa förmågan Faktorer i omgivningen som främjar eller står som ett hinder Kommunikationsstrategier Kunskapsbrist i samhället står som ett hinder Känslor av förlust och ensamhet Vikten av att upprätthålla sociala relationer Beroende av stöd från andra Bemötande och delaktighet Kommunikation Att förlora den kommunikativa förmågan Att drabbas av afasi och förlora mycket av sina kommunikativa förmågor påverkade livet på olika sätt. Fotiadou, Northcott, Chatzidaki och Hilary (2014) beskriver hur de som drabbats av afasi upplevde att de inte kunde kommunicera och vara delaktiga på grund av sin afasi. Den vardagliga kommunikationen upplevdes som en kamp. Det upplevdes svårt att hänga med i konversationer och om flera konversationer pågick samtidigt upplevdes det tröttsamt. De beskrev även hur de kunde känna sig generade över afasin (Ibid.). I samband med att inte kunna tala uttrycktes känslor av hopplöshet, frustration, och depression (Worrall, Sherratt, Rogers, Howe, Hersh, Ferguson & Davidson, 2011). Många uttryckte en önskan om att tillfriskna och återfå sina kommunikativa funktioner för att kunna kommunicera på samma sätt de gjort innan de fick afasi (Brown et.al., 2010; Sjöqvist Nätterlund, 2010; Worrall et. al., 2011). Förmågan att kommunicera verbalt betonades starkt i samband med önskan om att återfå de kommunikativa förmågorna, men i många fall var de medvetna om att ett fullt tillfrisknande eventuellt inte var möjligt (Brown et. al., 2010). När vissa fick insikt i att de inte kunde förbättras mer i deras talförmåga upplevdes det som en stor besvikelse (Sjöqvist Nätterlund, 2010). För individer med expressiv afasi uttrycktes det viktigt att fortsätta prata med dem även om de inte kunde svara, Talk to us! We do understand (Nyström, 2009, s. 2506). Starka känslor uttrycktes även kring huruvida andra talade till dem eller inte (Tomkins, Siyambalapitiya & Worrall, 2013). Om människor runt omkring samtalade över huvudet på de som drabbats av afasi fick de dem att känna sig uteslutna (Nyström, 2009). 9

Faktorer i omgivningen som främjar eller står som ett hinder Faktorer i omgivningen som påverkade kommunikationen för afasidrabbade beskrevs vara ljud, rörelser, objekt, tidsbrist, andras beteenden och egenskaper (Howe, Worrall & Hickson, 2008a). När ljud beskrevs så upplevdes ljud i bakgrunden som ett hinder för kommunikationen (Howe, et. al., 2008a; Fotiadou et al., 2014). Medan tysthet upplevdes som främjande (Howe et al., 2008a). Rörelser påverkade koncentrationen vid samtal och därmed konversationen. Exempelvis kunde rörelser i bakgrunden upplevas som en distraktion under samtal, vilket gjorde det svårt för de afasidrabbade att kommunicera. Likadant upplevdes oklart skriven och verbal information som ett hinder (Howe et al., 2008a). Exempel på oklart skriven information kunde vara busstabeller som upplevdes väldigt stressande. Tidsbrist beskrevs som oroande i exempelvis köer med en massa människor bakom sig, vilket gav upphov till minskad tid för att kommunicera (Howe, Worrall & Hickson, 2008b). Ett exempel där tiden påverkade och stod som ett hinder upplevdes vara på banker där allt ska gå fort (Howe et al., 2008a). Andras beteenden och egenskaper som påverkade kommunikationen, hörförståelsen och/eller verbala uttryck, och stod som ett hinder beskrevs vara att de pratar för snabbt, lägger ord i munnen, skrattar åt en, rättar en, behandlar en som om en vore dum, inte visar respekt samt otålighet. Beteenden som främjade situationen för afasidrabbade upplevdes vara att andra hade tålamod, var snälla och bidrog till en avslappnad stämning. Andras egenskaper som påverkade kommunikationen kunde innefatta om någon hade en dialekt eller en brytning, vilket kunde försvåra för individen med afasi att förstå vad som sades (Howe et. al., 2008a). Kommunikationsstrategier För att underlätta kommunikationen förklarades hur olika kommunikationsstrategier upplevdes som en nödvändig del för att leva ett rikt liv trots afasin. Strategierna kunde bestå av att omformulera ord eller att använda hjälpmedel som exempelvis bilder (Brown et. al., 2010). Att även ha objekt i närheten som man talade om upplevdes vara stödjande för kommunikationen (Howe et. al., 2008b). Även andra strategier i vardagen framkom; vissa som hade begränsad förmåga i att läsa och skriva upplevde exempelvis svårigheter med högläsning i grupp vilket gjorde dem trötta. De läste då hellre tyst för sig själva (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Kunskapsbrist i samhället står som ett hinder Slutligen erfors även bristen på kunskap om afasi i samhället stå som ett hinder då det upplevdes hindra deltagandet för individer med afasi. En individ beskrev hur andra kan uppfatta en om de inte har kunskap om afasi och inte känner individen personligen If somebody that doesn t KNOW you thinks that you re mentally deranged. (Howe et. al., 2008a, s.1102). Likaså upplevdes det att få personer vet vad afasi är utöver att det handlar om talsvårigheter (Ibid.). En individ beskrev exempelvis att hon upplevde en rädsla av att andra skulle tycka att hon var ointressant och inkompetent på grund av afasin (Bronken, Kirkevold, Martinsen & Kvigne, 2012). Att bli sedd som inkompetent av andra gav upphov till ilska och frustration (Fotiadou et. al., 2014). Således uttrycktes ett behov av att bli respekterade och accepterade (Worrall et. al., 2011), samt att bli sedda som kompetenta individer trots kommunikationssvårigheterna (Nyström, 2009; Worrall et. al., 2011). Förändrade rutiner och aktiviteter Efter deras insjuknande beskrevs det att livet förändrats mycket, allting de nu gjorde tog långt tid och livet bestod nu mestadels av rutiner. Vissa beskrev hur de fann det svårt att försöka göra nya saker och upplevde rädsla och irritation över att inte kunna utföra saker de tidigare 10

gjort. Vissa upplevde även rädsla inför att göra saker ensamma (Sjöqvist Nätterlund, 2010). I kontrast till detta upplevde en individ att han hellre spenderade tid ensam än att ägna sig åt sina gamla aktiviteter (Fotiadou et. al., 2014). Ett exempel på en aktivitet som upplevdes vara svår var att laga mat. Trots att de upplevde det svårt försökte de laga maten själva. Svårigheterna kunde bero på att de inte kunde läsa och följa recept och oftast fanns det ingen i närheten som kunde hjälpa till (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Generellt upplevdes att hålla sig aktiv och göra saker som en viktig del i att leva ett rikt liv trots sin afasi. Att hålla sig aktiv och göra saker bidrog till en känsla av självständighet, ökade välbefinnandet, fick dem att känna att de hade en mening och var användbara så väl som att ge deras hjärnor stimulans. Vidare hjälpte även att vara aktiv att hålla tristessen borta. Viktigt och främjande uttrycktes även vara att inte vara rädd för att göra de saker de tidigare gjort samt att testa nya saker (Brown et. al., 2010). Det sociala livet har förändrats Känslor av förlust och ensamhet Genomgående upplevde de som drabbats av afasi en förlust inom det sociala livet till följd av sin afasi (Bronken et. al., 2012; Brown, Davidson, Worrall & Howe, 2013; Brown, Worrall, Davidson & Howe, 2010; Sjöqvist Nätterlund, 2010). Förlusten av kommunikativ förmåga hade en stark påverkan på individernas vänskaper. Detta genom att de inte kunde föra samma typ av konversationer de brukade göra (Brown et. al., 2010). För vissa medförde dessa förändringar ett känslomässigt lidande (Brown et. al., 2013). Ett frekvent förekommande fenomen upplevdes vara svårigheter i att behålla de vänskaper de hade före afasin (Brown et. al., 2013; Brown et. al., 2010; Fotiadou et. al., 2014; Sjöqvist Nätterlund, 2010). Att många vänner förlorades uttrycktes vara en smärtsam upplevelse. Anledningen upplevdes vara att många vänner förlorades på grund av oförståelse kring vad afasin innebär för den drabbade. Det uttrycktes även frustration över att inte längre kunna träffa sina vänner under samma förhållanden som innan afasin (Brown et.al., 2013). Likaså beskrevs sorgsenhet av att inte kunna vara socialt delaktig vid familjesammankomster (Fotiadou et. al., 2014). Sedan de drabbats av afasi upplevde de att de blivit mer ensamma (Bronken et. al., 2012; Sjöqvist Nätterlund, 2010). Att exempelvis inte kunna arbeta längre gjorde att vissa upplevde ensamhet och att livet kändes tomt (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Vid beskrivning av den sociala erfarenheten så hade den påverkats av afasin. Detta på grund av att de inte längre kunde medverka eller känna sig delaktiga i konversationer med andra. (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Svårigheter inför sociala sammanhang gav upphov till oro för andras reaktioner och tankar. En individ beskrev hur denna oro gav upphov till ångest över att träffa sina vänner och en rädsla över för att få sympati. Oron kunde även göra dem mer benägna att undvika folksamlingar (Fotiadou et. al., 2014). Trots detta upplevde vissa att det var trevligt att träffa människor och att de hade en stark önskan om att få kommunicera precis som förr (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Många såg det som en nödvändighet att på nytt lära sig att kommunicera med familj och vänner igen (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Enligt Fotiadou et. al (2014) var det viljan och motivationen för att socialisera trots kommunikationssvårigheter som främjade delaktigheten. Vikten av att upprätthålla sociala relationer Det upplevdes betydelsefullt att ha meningsfulla relationer i livet för ens eget välbefinnande och för att leva framgångsrikt trots afasi (Brown et. al., 2010; Sjöqvist Nätterlund, 2010). Vissa med afasi uttryckte att det var viktigt att komma ut och socialisera med andra för att inte försvåra sin situation (Brown et. al., 2010). Vänner uppskattades och betraktades som en 11

viktig del av livet (Fotiadou et. al., 2014). Det beskrevs hur vänner gjorde att de kände sig älskade och upplevde glädje (Brown et. al., 2013). Andra relationer utöver vänner som upplevdes viktiga för att kunna leva ett rikt liv trots afasin var relationer inom familjen, med grannar, andra afasidrabbade individer och även husdjur. Utöver detta upplevdes det även viktigt att bry sig om andra samt att ha kvar samma roller i relationerna så som förälder eller make/fru (Brown et. al., 2010). De som drabbats av afasi uttryckte även en önskan om att skaffa sig mer vänner och att träffa de vänner man fortfarande hade kvar oftare (Brown et.al., 2013; Sjöqvist Nätterlund, 2010). Beroende av stöd från andra De som drabbats av afasi beskrev att de efter sitt insjuknande blivit mer beroende av andra människor i sitt dagliga liv (Fotiadou et. al., 2014; Sjöqvist Nätterlund, 2010). Att ha förlorat en del av sin autonomi och behöva vara beroende av andra skapade oro för de som drabbats (Fotiadou et. al., 2014). Oron kunde exempelvis grunda sig i att inte förstå när andra talade eller att göra fel i olika sociala sammanhang (Sjöqvist Nätterlund, 2010). De önskade således kunna vara mer självständiga i sin vardag och hade en vilja att göra saker själva. Ytterligare uttrycktes även vikten i att fortfarande vara användbar för familjen genom att kunna göra saker för dem, exempelvis sköta saker i hemmet, handla etc. (Brown et. al., 2010). Andra människor kunde främja kommunikationen på olika sätt. Det ansågs exempelvis nödvändigt av dem som drabbats av afasi att få tillräckligt med tid från andra för att uttrycka sig (Howe et. al., 2008b; Nyström, 2009). En individ beskrev exempelvis hur han upplevde att hans vänner inte gav honom tillräckligt med tid för att uttrycka sig då de samtalade och att han upplevde svårigheter i samband med detta (Brown et. al., 2013). Svårigheter upplevdes även då andra talade snabbt (Howe et. al., 2008a; Howe et. al., 2008b) och otydligt (Howe et. al., 2008b). I sådana fall upplevdes det förmånligt att tala långsammare. Andra människor kunde även främja de afasidrabbades förståelse genom att skriva ner ord eller använda sig av gester (Nyström, 2009). En viktig bidragande del för att kunna leva ett rikt liv med afasi ansågs vara det stöd som gavs inom meningsfulla relationer. Att få förståelse och bli accepterade av de som stod en närmast värderades högt (Brown et. al., 2010; Sjöqvist Nätterlund, 2010). Vissa beskrev hur deras familjer bidrog med stöd genom att skapa en trygg miljö för dem och genom att få dem att känna sig älskade och beskyddade (Fotiadou et. al., 2014). Vissa poängterade även att det enbart var stöd de ville ha och inte sympati (Brown et. al., 2010). Att umgås och spendera tid med sina vänner beskrevs även det som en viktig del av välbefinnandet. Det emotionella stöd som vännerna bidrog med upplevdes också vara värdefullt och viktigt. Särskilt viktigt upplevdes det att få stöd från vännerna utan att de förväntade sig någonting tillbaka (Brown et. al., 2013). En annan form av stöd som upplevdes värdefullt var att träffa andra och skaffa vänner som delade samma problem, för att kunna utbyta erfarenheter (Brown et. al., 2013; Sjöqvist Nätterlund, 2010). Detta uppskattades då de hade afasin som en gemensam punkt och på så sätt befann sig på samma nivå samtidigt som de hade en ömsesidig förståelse för varandra, They understand. (Brown et. al., 2013, s. 171). Afasidrabbade personers erfarenheter från sjukvården Erfarenheter från sjukvården beskrevs också ingående. De som drabbats av afasi beskrev exempelvis hur de bland annat fick stöttning av kommunens arbetare/hemtjänstpersonal med det praktiska i vardagen såsom att handla mat, personlig vård, hushållsarbete, fysiska 12

träningspass och läsa post. De beskrev hur de upplevde svårigheter med för ung personal då de tyckte att de inte har tillräckligt med erfarenhet och inte förstod hur de skulle hantera de problem som uppkommer vid afasi. Dessutom upplevde de att det var viktigt med utbildning om afasi för personalen (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Bemötande och delaktighet Uppleveser från sjukvården som uppskattades var exempelvis då personalen prioriterade bemötandet. Att de inte kastade sig in i att ge information utan fokuserade på deras välbefinnande. En upplevelse som beskrevs var då en sjuksköterska samtalade med en patient samtidigt som hjälp gavs trots att denne inte kunde svara tillbaka. Det fick patienten att känna trygghet och lugn (Nyström, 2009). Välbefinnande uttrycktes då vårdpersonalen var tillmötesgående och visade vilja att ge hjälp (Tomkins et. al., 2013). Stöd som upplevdes vara viktiga var stöttning i att samtala om tankar, känslor, individens tillstånd samt erfarenheter från vardagen (Bronken et al., 2012). En kontrast fanns även mellan de som upplevde att de inte hade fått tillräcklig med stöttning från sjukvården och de som var tillfredställda och nöjda med det stöd de fått (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Vidare är det viktigt att belysa de negativa aspekter från sjukvården som individer med afasi har upplevt. Vissa individer upplevde en brist på information om afasi från sjukvården vid början av sitt insjuknande. Andra upplevde att personal från hemtjänsten inte hade tid att sitta ner och prata med dem; utan gick in och ut snabbt trots att individerna ville ha emotionellt stöd. De framhävde även hur viktigt de tyckte att det var med kontinuitet och daglig kontakt med hemtjänsten. Likaså ville individerna ha besök från samma personal (Sjöqvist Nätterlund, 2010). Upplevelser av att bli ignorerade av personal på grund av de kommunikationssvårigheter de drabbats av gav upphov till rädsla, ilska, skam och en känsla av att bli exkluderade. Ett tillfälle från sjukvården beskrevs då en sjuksköterska undvek ögonkontakt och inte sa någonting till patienten under mötet. Patienten förstod då att sjuksköterskan var rädd, vilket också gjorde patienten rädd. Ett annat tillfälle som beskrevs var hur vårdgivare pratade över huvudet på individen. Det uttrycktes som viktigt att inte utesluta afasidrabbade från sin egen vård, dvs inte få dem att känna sig exkluderade. De uttryckte att det var viktigt för dem att få känna sig delaktiga (Nyström, 2009). DISKUSSION Metoddiskussion För kvalitetsbedömning inom kvalitativ forskning används begreppen giltighet, trovärdighet och tillförlitlighet. Trovärdigheten i hur studiens analys och datainsamling gått till benämns giltighet. Trovärdighet i kvalitativa studier har att göra med hur studiens resultat reflekterar studiens syfte och om läsaren kan lita på forskarens resultat. Tillförlitligheten i studien berör att forskaren inte låtit sin förförståelse påverka forskningen (SBU, 2014). Nedan argumenteras kring de faktorer som ansågs viktiga för studiens tillförlitlighet, giltighet och trovärdighet. En kvalitativ metod valdes för denna litteraturstudie. Den kvalitativa metoden har som utgångspunkt att redogöra för människors upplevelser och erfarenheter medan den kvantitativa metoden har målet att hitta samband samt uttrycka i kvantitet (Paulsson, 2008). Då forskning inom omvårdnadsvetenskapen innefattar kunskap kring människan och dess upplevelser är den kvalitativa forskningsmetoden ett frekvent förekommande redskap (Willman et. al., 2011). Det ansågs därmed att den kvalitativa metoden var bäst lämpad i relation till studiens syfte, vilket var att belysa drabbade individers erfarenheter av att leva 13

med afasi. Att rätt metod har använts anser ge en ökad trovärdighet och tillförlitlighet av studiens resultat. Om en kvantitativ metod istället hade valts, varpå enkäter som har förmåga att mäta data i större skalor använts så hade resultatet skilt sig från det nuvarande resultatet; på så vis att individernas subjektiva erfarenheter inte fångas på samma sätt. Likaså om resultatet grundats på intervjuer, hade endast ett fåtal informanter kunnat inkluderas på grund av den begränsade tidsramen. Förmågan att överföra resultatet av individernas subjektiva erfarenheter kan därmed bli begränsad på grund av ett litet antal informanter. Men samtidigt kan en intervjustudie med bara ett fåtal informanter göra att mer tid kan spenderas på varje intervju och på så vis generera mer uttömmande svar. Litteraturstudiens grund vilar på fakta från tio vetenskapliga originalartiklar som sökts fram från tre olika ämnesspecifika databaser. Databaserna är Cinahl, PsycINFO och Svemed+. Cinahl är enligt Axelsson (2008) en aktuell databas inom omvårdnadsforskning då den främst är inriktad på omvårdnad och andra likartade ämnen. PsycINFO är en databas inom psykologins domän men berör även andra närbesläktade ämnen (Ibid.). Dessa databaser ansågs därmed lämpliga att använda i relation till studiens ämne och syfte. Enligt Willman et. al. (2011) är Svemed+ en databas som inriktar sig på hälso- och sjukvårdforskning inom Norden. Därmed ansågs även att databasen Svemed+ var tillförlitlig och aktuell då även den hade sin inriktning inom vården samt för att den nämns i studielitteraturen som en relevant databas för artikelsökning. Det sätt som datainsamlingen har skett är det bäst lämpade för att få fram relevanta och tillförlitliga artiklar till studiens resultat. Genom att först genomföra en sökning i vardera utvald databas med sökorden Aphasia (Cinahl och PsycINFO) och Afasi (Svemed+) som grund gavs en överblick över det tillgängliga materialet. Genom att läsa igenom titlarna i de första sidorna och sedan välja ut några artiklar som tycktes uppfylla syftet gav det en möjlighet att finna nya relevanta sökord i databasernas artikelbeskrivningar. Istället för att blint testa olika sökord för att finna rätt spår gav denna metod även relevanta sökord direkt från databasernas ämnesordslistor såväl som sparade tid. Då forskningen kring afasidrabbades upplevelser och erfarenheter bedrivits sparsamt, gjorde denna metod det även lättare att hitta fler artiklar som passade in på studiens syfte. Enligt Östlundh (2006) kan manuella sökningar användas som ett komplement för att hitta relevanta informationskällor. Dessa manuella sökningar görs genom att man på eget bevåg försöker hitta relevanta referenser i artiklar eller böcker. Det valdes att inte göra en manuell sökning då en lämplig mängd artiklar redan hittats. En manuell sökning skulle dock kunnat bidra med att andra bättre lämpade artiklar hittats, men inom den givna tidsramen bedömdes det inte möjligt att fortsätta sökandet då artikelkvoten redan uppfyllts. En studie kan genomföras med antingen en deduktiv eller induktiv ansats. Med en deduktiv ansats utgår forskaren med förväntningar om verkligheten utifrån redan existerande teorier. Risken med en sådan ansats är att viktig information kan förbises, då tendensen blir att forskaren enbart söker information som är relevant för de förväntningar som fanns då arbetet påbörjades (Jacobsen, 2002). Den induktiva ansatsen ansågs därmed som lämplig då målet var att, utan förutfattade meningar och förväntningar, samla in all information som uppfyllde syftet utan att gå miste om relevant data. 14