UPPDRAGSNUMMER 1660198000 Riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering avseende förorenad mark inför framtagande av ny detaljplan

Sundsvalls ommun V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA UPPDRAGSNUMMER 1660198000 Riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering avseende förorenad mark inför framtagande av ny detaljplan HÄRNÖSAND/ LINÖPING/ GÖTEBORG 2014-05-22 Sweco Environment AB Förorenade områden 1 (31) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Uppdrag 1660198000 Ingela Forssman Telefon direkt 031-62 77 75 Mobil 0734-12 27 75 ingela.forssman@sweco.se

2 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

INNEHÅLLSFÖRTECNING 1 INLEDNING 5 1.1 BAGRUND 5 1.2 SYFTE 6 1.3 ORGANISATION 7 1.4 AVGRÄNSNINGAR 7 2 OMRÅDESBESRIVNING 8 2.1 ALLMÄNT 8 2.2 PLANFÖRHÅLLANDEN 8 2.3 GEOLOGI 8 2.4 HYDROGEOLOGI 9 2.5 TIDIGARE OCH NUVARANDE MARANVÄNDNING 9 2.6 MILJÖ- OCH ULTURVÄRDEN 10 2.7 PLANERAD MARANVÄNDNING 11 2.8 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖNINGAR 12 3 RITVÄRDEN 12 3.1 JORD 12 3.2 GRUNDVATTEN 13 4 BESRIVNING AV JORDLAGER OCH FÖRORENINGSSITUATION 13 4.1 JORD 13 4.2 GRUNDVATTEN 15 4.3 DIMENSIONERANDE ÄMNEN 15 4.4 DATAMÄNGD FÖR UTVÄRDERING 15 4.5 VANTIFIERING AV FÖRORENINGSMÄNGDER 15 5 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL 17 6 FÖRDJUPAD RISBEDÖMNING 17 6.1 ALLMÄNT 17 6.2 SPRIDNINGSFÖRHÅLLANDEN FÖR FÖRORENINGAR 19 6.3 SYDDSOBJET 20 6.4 HÄLSOBASERAD RISBEDÖMNING 21 6.4.1 JÄMFÖRELSE MELLAN ATUELL FÖRORENINGSSITUATION OCH HÄLSOBASERADE MM-RITVÄRDEN 23 6.5 MILJÖBASERAD RISBEDÖMNING 25 6.5.1 JÄMFÖRELSE MELLAN ATUELL FÖRORENINGSSITUATION OCH MILÖJÖBASERADE MM-RITVÄRDEN 26 7 SAMMANFATTANDE RISBEDÖMNING OCH BEHOV AV RISREDUTION 28 7.1 PÅVERAN PÅ MÄNNISORS HÄLSA 28 7.2 PÅVERAN PÅ MILJÖ 28 3 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

INNEHÅLLSFÖRTECNING 7.3 BEHOV AV RISREDUTION 29 8 OSÄERHETER 29 9 SLUTSATSER OCH REOMMENDATIONER 30 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 ompletterande miljöteknisk markundersökning Jordartskarta SGU Historisk beskrivning, Sundsvalls kommun Bilaga 4 Sammanställning av provtagningspunkter, Förrådet 4 och 8 Bilaga 5 Skiss för ny tillbyggnad, Campus MIUN Foto på framsidan föreställer den Q-märkta byggnaden på Förrådet 8. Foto: Sweco 2013 4 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

1 INLEDNING 1.1 BAGRUND varteren Förrådet 4 och 8 är belägna i de centrala delarna av Sundsvall. Området gränsar till järnvägen i syd samt Sidsjöbäcken i väst, se figur 1. Inom Förrådet 4 bedriver idag Sundsvalls kommun verkstad för kommunens fordon och maskiner. Vissa byggnader och lokaler används även som förråd samt kontorsverksamhet. De delar av fastigheten som inte är bebyggda består huvudsakligen av asfalterade ytor vilka används för in- och utfart samt upplags- och parkeringsändamål Förrådet 8 består enbart av en byggnad (se markering i figur 2) och används sedan början av 2000-talet som förråd. Figur 1. Översiktskarta. Förrådet 4 och 8 är markerade i blått. älla: Sundsvalls kommun 2014. Sundsvalls kommun arbetar med att ta fram nya detaljplaner för området. För den norra delen (röd markering i figur 2), som omfattas av föreliggande riskbedömning, kommer framtida markanvändning att utgöra lokaler för universitet, samt övriga verksamhetslokaler, bl.a. tvätteri, vilket innebär att markanvändningen är likartad med den nuvarande. En separat detaljplan kommer senare att utarbetas för det södra delområdet, eftersom det ännu inte beslutats om vilken markanvändning som kommer att bli aktuell inom detta område. 5 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Figur 2. Preliminär områdesgräns för ny detaljplan Förrådet Norra. Sidsjöbäcken i krök syns väster om området. Den tjockare svarta markeringen visar fastighetsgräns för Förrådet 8. älla: Sundsvalls kommun 2014. Miljötekniska markundersökningar har gjorts i flera omgångar inom området mellan åren 2004 och 2014, bland annat har en kompletterande undersökning nyligen utförts av Sweco (se referenslista sist i dokumentet). Undersökningarna visar att markföroreningar, främst i form av metaller och PAH, har påträffats i fyllnadsmassorna på varierande djup. 1.2 SYFTE Sweco har fått i uppdrag av Mark- och exploateringsavdelningen, Sundsvalls ommun, att ta fram en riskbedömning med avseende på mark- och grundvattenföroreningar inom det norra delområdet (röd markering i figur 2). Omfattningen och inriktningen av riskbedömningen har bestämts i samråd med beställaren. 6 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Syftet med denna utredning är att: Ge en samlad bild av föroreningssituationen. Beskriva vilka exponeringsvägar och risker som bedöms föreligga kopplat till föroreningar i mark och grundvatten. Lämna förslag på övergripande åtgärdsmål för området och förslag till mätbara åtgärdsmål om sådana behövs. Det vill säga om det föreligger ett åtgärdsbehov. Bedöma behovet av åtgärder vid markanvändning enligt förslag till ny detaljplan (motsvarande ett MM-område, se kapitel 2.2) I det fall behov av åtgärder bedöms föreligga kommer utredningen även att omfatta en enkel åtgärdsutredning med tillhörande riskvärdering. Bedömningen av vilka risker som kan vara förknippade med markmiljösituationen, samt vilka kostnader det kan medföra att reducera dessa, är avsedd att vara en del av underlaget vid beslut om ny detaljplan för det norra delområdet. 1.3 ORGANISATION onsult: Malin Sjöstrand, Sweco i Härnösand, har varit uppdragsledare. Ingela Forsman, Sweco i Göteborg, har varit handläggare för den fördjupade riskbedömningen. Elin Engberg och Maria Höglund i Sundsvall och Härnösand har utfört sammanställning av utförda undersökningar samt statistisk bearbetning av analysdata. Johan Sjölén i Sundsvall har tagit fram plankartor och sektionsritningar. Elke Myrhede, Sweco i Linköping och Malin Sjöstrand, har kvalitetsgranskat och reviderat rapporten utifrån granskningen. Beställare: Linda Strid, Stadsbyggnadskontoret, Sundsvalls ommun (beställare/projektledare) samt Astrid Göthe (miljöhandläggare). 1.4 AVGRÄNSNINGAR Utredningen avgränsas till det planområde som utreds av Sundsvalls kommun. Aktuella fastigheter som berörs är del av Förrådet 4 samt hela Förrådet 8 i Sundsvalls kommun (se röd markering, figur 2). Det underlag som använts för att göra bedömningar avseende föroreningssituationen i området finns listade i kapitel 3 samt i referenslistan sist i dokumentet. Inga undersökningar under befintliga byggnader har genomförts. 7 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

2 OMRÅDESBESRIVNING 2.1 ALLMÄNT Marken inom området sluttar mot nordväst och har en höjdskillnad på ca 2-2,5 m. Det högst belägna delarna av området återfinns i sydväst. 2.2 PLANFÖRHÅLLANDEN I gällande detaljplan, DP 71, från 1990 beskrivs området (Förrådet 4 och 8) som mark för service- och förrådsverksamhet. Aktuellt område för detaljplaneändring är Förrådet 8 samt delar av Förrådet 4. Fastighetsägare är Sundsvalls kommun. 2.3 GEOLOGI Området är till stora delar utfyllt och fyllnadsmassornas mäktighet uppgår till ca 1-7 meter under dagens markyta. Enligt äldre historiska kartor har det tidigare funnits en tjärn inom den nordvästra delen av området, se figur 3. Det är dock osäkert var denna tjärn funnits eftersom historiska kartor oftast inte är särskilt exakta. Data kring fyllningarnas utbredning och mäktighet ger dock en indikation om att tjärnen var belägen inom fastigheten och att den motsvarar det utfyllda området se bilaga 1. Figur 3. arta över området, tidigt 1600-tal. älla Sundsvalls kommun 2013. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs området av underliggande lager av isälvssediment med överlagrade lager av lera, se bilaga 2. Området ligger på Sundsvallsåsen, även om den i denna delsträckning har ett lertäcke. 8 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Den geotekniska markundersökningen från 1987 (J&W, PM nr 1) visade på att området utgjordes grovt av fyllnadsmassor på underliggande torrskorpelera samt ett mäktigt lager av sediment bestående av silt och finsand. De största mäktigheterna av fyllnadsmassorna finns enligt undersökningen i de västra delarna av området, vilket kan stämma med lokaliseringen av den tidigare nämnda tjärnen. 2.4 HYDROGEOLOGI Väster om området återfinns Sidsjöbäcken som går med en syd- nordlig riktning och norrrut återfinns Selångersån som i princip rinner i en väst-östlig riktning, se figur 1. Hela det aktuella planområdet sluttar svagt västerut mot Sidsjöbäcken. Utifrån områdets topografi samt uppmätta grundvattennivåer i satta grundvattenrör bedöms grundvattenströmningen från området ske i väst-nordvästlig riktning. Ytavrinningen från området går mot nordväst och dagvatten leds mot Sidsjöbäcken. Enligt den historiska beskrivning som finns framtagen för området (Sundsvalls kommun 2013, bilaga 3) ska det finnas en gammal sten- dagvattenkulvert som går mot Sidsjöbäcken på områdets norra delar. Läget för kulverten är dock inte bekräftad. För en mer detaljerad beskrivning av de grundvattennivåer som uppmätts inom området hänvisas till bilaga 1. 2.5 TIDIGARE OCH NUVARANDE MARANVÄNDNING För detaljerad information avseende områdets verksamhetshistorik hänvisas till kommunens historiska beskrivning, se bilaga 3. Nedan följer en kortfattad beskrivning, där huvudsakligen de verksamheter som bedömts kunna medföra betydande påverkan på markmiljöförhållandena omnämns. Siffran inom parantes syftar till siffran i figur 4. Landstingets gamla verkstadsskola (1), inom byggnaden har det under åren bedrivits undervisning inom maskin, svetsning, svarvning och finmekanik. Traktorverkstad (13), även den tillhörande skolan. Måleri och färglager (Förrådet 8, halva byggnaden syns högst upp i bild, ej numrerad) 9 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Figur 4. Ortofoto över området där tidigare verksamheter beskrivs. älla: Sundsvalls kommun 2013. Baserat på historiken är det främst sannolikt att påträffa markföroreningar i form av oljekolväten, exempelvis rester av drivmedel, inom aktuellt område. Eftersom måleri och färglager förekommit på platsen är frågan kring förekomst av lösningsmedel aktuell. Området är utfyllt och fyllnadsmassornas ursprung är inte känt. Innehåll av metaller, och då oftast bly, koppar, zink och kvicksilver, är erfarenhetsmässigt vanligt att påträffa i marklagren inom utfyllda områden. Aktuellt område utgörs idag av asfalterade parkeringsytor och två byggnader varav en är ett större sammanhängande komplex. Den mindre av byggnaderna, Förrådet 8, är ett Q- märkt hus som uppfördes före 1890 (det exakta byggnadsåret är okänt). Byggnaden har under åren bland annat nyttjats som islager, färglager och förråd men används idag endast som förråd. En separat miljöinventering av denna byggnad har genomförts av Sweco 2014. Den andra byggnaden på fastigheten inhyser idag kontorslokaler och skolverksamhet. 2.6 MILJÖ- OCH ULTURVÄRDEN Området ligger ca 100 m uppströms Sidsjöbäcken och ligger inom avrinningsområde för Sidsjöbäcken som mynnar ut i Selångersån och vidare ut i Bottenhavet. Selångersån är utpekad som ett riksintresse för naturvård enlig miljöbalken. Sidsjöbäcken och Selångersån är av Havs och Vattenmyndigheten utpekade vattenförekomster (EUCD: SE692013-157638 respektive, EUCD: SE692111-157577). 10 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Den ekologiska statusen för Sidsjöbäcken 2009 är beslutad till otillfredsställande (miljöproblemen övergödning, kontinuitet och morfologiska förändringar) enligt information i Länsstyrelsernas VISS-databas. Samma år uppnåddes dock god kemisk status. Miljökvalitetsnormen (MN) är beslutad till god ekologisk status med tidsfrist till 2021 (tidsfrist för ovan nämnda miljöproblem) och god kemisk ytvattenstatus 2021 (exklusive kvicksilver). Den ekologiska statusen för Selångersån 2009 är beslutad till otillfredsställande (miljöproblemen övergödning och morfologiska förändringar) medan den kemiska statusen uppnår god kemisk status. Miljökvalitetsnormen (MN) är beslutad till god ekologisk status med tidsfrist till 2021 (tidsfrist för ovan nämnda miljöproblem) och god kemisk ytvattenstatus till 2021 (exklusive kvicksilver). Området ligger på Sundsvallsåsen (SE692090-157723), som är en grundvattenförande isälvsbildning vilken utgör ett grundvattenmagasin bestående av sand och grus. Skyddsvärdet för grundvattenmagasinet bedöms i allmänhet vara stort, även om inget uttag av grundvatten sker från åsen i dagsläget. Området ligger direkt söder om Åkroken, vilken är den ursprungliga platsen för Sundsvall stad. På samma plats som Sundsvalls kommuns socialförvaltning ligger idag uppfördes Sundsvalls kommuns äldsta kyrka omkring 1630. Objektet har idnr:1024700550001 enligt Riksantikvarieämbetets databas Fornsök (uppgift från Tyréns 2013). Inom området finns även en Q-märkt byggnad (Förrådet 8), se vidare under avsnitt 2.5 ovan 2.7 PLANERAD MARANVÄNDNING I förslaget till ny detaljplan beskrivs att området kommer att användas av MIUN (MittUniversitetet) för campusområde. Det handlar framförallt om ombyggnation av befintliga byggnader samt ev tillbyggnad i anslutning till dagens konstskolan. Inga uppgifter har framkommit om att den planerade markanvändningen kommer att innebära några omfattande markarbeten för anläggning av parkeringsgarage eller källarvåningar under eventuella nya byggnader. Detta innebär att framtida marköveryta i stort antas sammanfalla med dagens, att marken inom området efter omdaning sannolikt i huvudsak kommer att vara bebyggd, alternativt hårdgjord, att ingen odling av växter för egen konsumtion antas ske samt att byggnaderna förutsätts anslutas till det kommunala VA-systemet. Utgångspunkt för denna riskbedömning är därmed att den framtida markanvändningen i stora drag sammanfaller med den nuvarande. Detta innebär att markanvändningen bedöms falla inom ramen för vad som enligt Naturvårdsverkets terminologi benämns Mindre änslig Markanvändning (MM). 11 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

2.8 TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖNINGAR Nedan har de miljötekniska utredningar och undersökningar som utförts inom kv Förrådet 4 och 8 sammanställts kortfattat. Följande utredningar åsyftas: - ompletterande miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Förrådet 4 och 8, Sundsvalls kommun, Sweco 2014, se bilaga 1. - Miljöteknisk markundersökning, Förrådet 4 Sundsvalls kommun, Tyréns, rapport 14 augusti 2013, uppdrag 249475, beställare Mitthem. - Förrådet 4 och 8, Sundsvalls kommun, historisk beskrivning, Sundsvalls kommun, Mark och exploateringsavdelningen, rapport 2013-05-06, dnr SBN 2013-00107, se bilaga 3. Det har även gjorts en geoteknisk utredning inom området; - PM nr 1: Rapport över geotekniska förhållanden, J&W 1987 Tolkningar av resultat från utredningarna som angivits ovan redovisas i huvudsakligen i kapitel 5. Noteras bör att samtliga tidigare genomförda undersökningar har utgått från ett större utredningsområde än aktuellt detaljplaneområde, en jämförelse kan exempelvis göras mellan figur 2 samt bilaga 4. Ett resonemang kring detta kopplat till utvärdering av analysdata finns i kapitel 4.4 och 4.5. 3 RITVÄRDEN 3.1 JORD Naturvårdsverket har tagit fram en beräkningsmodell för framtagande av riktvärden för förorenad jord. Utifrån modellen har generella riktvärden räknats fram för två scenarier; känslig markanvändning (M) och mindre känslig markanvändning (MM) (Naturvårdsverket 2009). änslig markanvändning innebär att området ska kunna användas fritt t ex för bostäder, daghemsverksamhet, odling etc. Mindre känslig markanvändning innebär att marken kan användas för industrier, kontor, vägar d v s områden där en vuxen vistas under sitt yrkesverksamma liv och barn och äldre tillfälligt. Naturvårdsverkets beräkningsmodell bygger på att hänsyn tas både till hälsorisker och till miljörisker kopplade till ett förorenat område. I begreppet hälso- och miljörisker inkluderas både direkta effekter till följd av kontakt med den förorenade jorden och indirekta effekter till följd av spridning från det förorenade området. Modellen beräknar de hälso- respektive miljöriskbaserade riktvärdena separat. Det miljöriskbaserade riktvärdet består av riktvärden för markmiljöskydd och skydd mot spridning av förorening till ytvatten samt grundvatten. De beräknade lägsta riktvärdena utgör 12 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

enligt modellen de slutliga riktvärdena. I vissa fall sker ett antal justeringar av riktvärdena t ex för akuttoxisk halt (arsenik) och naturliga bakgrundsnivåer. I denna riskbedömning har föroreningssituationen på platsen inledningsvis utvärderats genom jämförelser mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). Analysresultat för jordprover har jämförts med NVs generella riktvärden för s k mindre känslig markanvändning (MM 1 ), eftersom denna markanvändningstyp stämmer bäst överens med hur fastigheten används i dagsläget samt även planerad framtida markanvändning. 3.2 GRUNDVATTEN Naturvårdsverket har inte tagit fram några generella riktvärden för grundvatten. SPIMFAB (SPI 2010) har tagit fram riktvärden för ett antal ämnen som är aktuella för bensinstationer. SGU har också tagit fram bedömningsgrunder för grundvatten (SGU, 2013). Som bedömningsgrund för grundvattenprover för denna riskbedömning har SGUs nya bedömningsgrunder för grundvatten (SGU 2013) använts tillsammans med de riktvärden som anges för ämnen i grundvatten vid bensinstationer (SPI 2010). 4 BESRIVNING AV JORDLAGER OCH FÖRORENINGSSITUATION En beskrivning av föroreningssituationen inom området finns i bilaga 1. Nedan följer en kort sammanfattning och bearbetning av de resultat som finns att tillgå. 4.1 JORD Inom undersökningsområdets norra del, motsvarande norra planområdet, har halter överstigande de generella riktvärdena för M respektive MM uppmätts i några punkter, se figur 5. I jordprover från Sw1305, 3-5 m djup, förekommer halter av kvicksilver och bly överstigande riktvärdet för M. Alifater påvisas i 4 jordprover varav det i 1 (SW1305 0,05-0,5 m) förekommer i halter som överstiger riktvärdet för M men underskrider riktvärdet för MM. I 1 prov (SW1302 2-3 m) förekommer aromater >C10-C16, Bensen, PAH L, M o H i halter som överskrider riktvärdet för MM. Totalt har 32 prover analyserats i området i 11 punkter. lorerade kolväten har analyserats i 7 prov från området. Ingen analys översteg rapporteringsgränsen. Området är utfyllt och heterogent vilket innebär att föroreningar återfinns både i ytliga och djupare jordlager. De högsta föroreningshalterna av organiska ämnen har uppmätts i områdets Nordvästliga/ centrala delar, i provpunkt SW1302, En sammanställning över fyllnadsmassornas mäktighet inom området finns i bilaga 4. 1 MM områden avsedda för exempelvis kontor, industri och trafikytor 13 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Figur 5. Uppmätta föroreningshalter överstigande M (gula punkter)och MM (röda punkter) för samtliga analyserade ämnen inom Förrådet 4 och 8. Norra planområdet är markerat i grått. 14 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

4.2 GRUNDVATTEN Totalt har två stycken grundvattenprover analyserades och båda av dessa understeg jämförbara riktvärden och jämförvärden. 4.3 DIMENSIONERANDE ÄMNEN Inom ramen för de genomförda miljötekniska undersökningarna har ett relativt stort antal ämnen analyserats. För att få ett mer hanterbart och överskådligt underlag för riskbedömningen har en bedömning beträffande vilka ämnen som är mest relevanta gjorts. Följande ämnen har påträffats i halter över MM inom området: Aromater > 10-16 Bensen PAH (L, M och H) Dessa ämnen påträffas i halter över MM endast i en punkt och då på större djup, ca 2-3 m under dagens markyta. För en komplett sammanställning av analysresultat hänvisas till bilaga 1. 4.4 DATAMÄNGD FÖR UTVÄRDERING Det norra planområdet av kv Förrådet är provtaget relativt glest jämfört med den södra delen av kvarteret. Detta beror på att fokus för de tidigare genomförda kompletterande undersökningarna var att kartlägga de påvisade föroreningarna från Tyréns undersökning (2013), vilka framförallt påvisats i områdets södra delar. Detta illustreras i planritning i figur 5 samt i bilaga 4. Den obebyggda ytan inom det nya planområdet uppgår till ca 500 m 2 och har provtagits i 12 punkter. Om detta jämförs med Naturvårdsverkets rekommendation om 5 provpunkter per ha (Naturvårdsverket 1999) är dock datamängden tillräcklig för att genomföra enklare statistiska beräkningar, se avsnitt 4.5. 4.5 VANTIFIERING AV FÖRORENINGSMÄNGDER Föroreningar har konstaterats inom hela området men främst i det södra planområdet. Resultaten indikerar att föroreningarna främst förekommer i fyllningsmassor men de bedöms även kunna härröra från vissa punktkällor såsom tankar för drivmedel, förvaring av maskiner, hantering och förvaring av färg och lösningsmedel etc. Det finns dock inga andra tydliga samband avseende föroreningsförekomst än kopplingen till fyllningen varför det är rimligt att hantera analysresultat från fyllningen som en datamängd. För att kunna göra en överslagsberäkning på föroreningsmängder inom området har dessa beräknats utifrån att föroreningarna endast förekommer i fyllningen. Dels har ett aritmetiskt medelvärde beräknats samt ett UCLM95 (upper confidence limit of the mean): UCLM95 anger ett värde som medelhalten med 95 % sannolikhet underskrider och har beräknats med hjälp av programvara ProUCL (EPA, 2013). Ett aritmetiskt medelvärde är 15 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

medelvärdet av data som ingår i beräkningen, i detta fall av de halter som erhållits utifrån genomförda analyser på prov från fyllnadsjorden inom det norra planområdet. I tabell 1 visas en sammanställning av resultat från beräkningar av aritmetiska medelvärden samt UCLM95 för förorenande ämnen som förekommer i fyllningen i det norra planområdet. Tabell 1. Resultat från beräkning av aritmetiskt medelvärde för fyllnadsjord samt t UCLM95, oavsett djup, för Norra planområdet. Analysresultat har sammanställts från provtagningar inom hela kvarteret Förrådet 4 o 8. Ämne Medelhalt UCLM95 mg/kg TS antal värden 28 Medelvärde för fyllningen i Norra planområdet Antal värden 28 Cu 27 24 Pb 33,1 25,3 Zn 126,8 98,0 Hg 0,34 0,13 PAH-M 37,3 7,8 PAH-H 16,0 3,7 I tabell 2 sammanställs en överslagberäkning avseende föroreningsmängder inom det norra planområdet för olika ämnen, baserat på det aritmetiska medelvärdet samt UCLM95. Utifrån tidigare genomförda undersökningar har den totala mängden fyllnadmassor inom det norra planområdet beräknats till 43351 m³, vilket motsvarar 73679 ton vid en densitet om 1,7 ton/m³, se även bilaga 1. Tabell 2. Sammanställning av överslagsberäkning för bedömning av befintliga föroreningsmängder inom det norra planområdet beräknat på medelvärden och total mängd fyllnadsjord 43351 m³ (73679 ton vid densitet om 1,7 ton/m³). Ämne Medel i fyllnadsjord (Aritmetisk) mg/kgts UCLM95 mg/kg TS Mängd förorening i fyllnadsmassorna inom området (kg) beräknat på medel Mängd förorening i fyllnadsmassorna inom området (kg) beräknat på UCLM95 Cu 24 27 1768 1989 Pb 25,3 33,1 1864 2439 Zn 98,0 126,8 7221 9342 Hg 0,13 0,34 10 25 PAH-M 7,8 37,3 575 2748 PAH-H 3,7 16,0 273 1179 16 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

5 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL Som övergripande åtgärdsmål för det norra planområdet av Förrådet 4 och 8 föreslås: 1) Marken inom området skall kunna användas för de ändamål som framtida markanvändning föreskriver. Detta innebär att området ska kunna användas för campusområde (undervisningslokaler och kontor) med i huvudsak hårdgjorda ytor och utan möjlighet till odling eller uttag av dricksvatten inom fastigheten. 2) En strävan bör vara att långsiktigt säkra vattenkvalitén i såväl Sidsjöbäcken som Selångersån för att därigenom möjliggöra ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer. Tillskott av föroreningar via spridning från aktuellt område bör därför inte vara så stort att negativa effekter på ytvatten och sediment kan uppstå. 3) Markföroreningarna inom fastigheten får inte innebära sådan påverkan att den kemiska statusen av grundvattenförekomsten i Sundsvallsåsen riskeras. 4) Den markfunktion som kan finnas i jordlagren inom området skyddas till de nivåer som anges för MM. 6 FÖRDJUPAD RISBEDÖMNING 6.1 ALLMÄNT I en fördjupad riskbedömning tas bl a hänsyn till aktuell föroreningssituation, exponeringsoch spridningsförutsättningar samt planerad markanvändning. Förutom risker som sammanhänger med markanvändningen inom och i närheten av det förorenade området, kan även risker föreligga på större avstånd från detta område, t ex nedströms i en recipient, vilken kan påverkas av det förorenade området. En förutsättning för att negativa effekter av en markförorening uppstår är att det finns skyddsobjekt, t ex människor eller miljö, samt möjliga exponeringsvägar. Saknas någon av dessa förutsättningar så föreligger ingen risk. Exempelvis blir risken liten för ett ämne med låg farlighet, även om skyddsobjektet kan komma i kontakt med ämnet. På samma sätt blir risken liten om sannolikheten för exponering för ämnet är mycket låg. Naturvårdsverkets (NVs) generella riktvärden för förorenad mark är framtagna för att användas i samband med riskbedömning av förorenade områden. Riktvärdena gäller för hela landet och har beräknats för att kunna appliceras på ett stort antal objekt. De tar dock inte hänsyn till samverkanseffekter mellan olika föroreningar. Vid beräkningen av riktvärden tas hänsyn till flera olika exponeringsvägar för såväl miljö som för människa (se figur 6). Figuren är ett exempel på olika exponeringsvägar. Vid en platsspecifik bedömning kan bedömningen bli annorlunda, exempelvis kan vissa exponeringsvägar begränsas eller helt utgå. 17 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Figur 6. Exponeringsvägar för människa enligt NV s modell, från NV 5976. Denna fördjupade riskbedömning som omfattar delar av fastigheten Förrådet 4 samt Förrådet 8 baseras på följande förutsättningar: Området ska fortsättningsvis användas som campusområde med undervisningslokaler, kontorsbyggnader och liknande. Området kommer inte att användas för känslig markanvändning såsom bostäder. Markmiljön ges ett begränsat skydd Inget grundvattenuttag för dricksvattenändamål sker på fastigheten eller inom 200 meter från fastigheten Ytvatten och vattenlevande organismer skyddas. Människor exponeras inte av markföroreningar vid platsen genom intag av växter då ingen odling förekommer och området är mestadels hårdgjort eller bebyggt. Då det inte finns några större avvikelser från Naturvårdsverkets riktvärdesmodells markmiljöscenario för MM, bedöms att de generella riktvärdena avseende MM kan användas för Förrådet 4 och 8 vid planerad markanvändning. Följande principer har tillämpats vid jämförelse mellan riktvärden för MM och de halter som uppmätts inom kv Förrådet: 18 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Människor antas huvudsakligen riskera att exponeras för den ytliga jorden, som i detta fall antas till 0-2 m under markytan. För jord på större djup antas i praktiken enbart exponeringsvägen inandning av ånga kunna utgöra en potentiell hälsorisk. Exponeringsvägen inandning ånga kräver att vissa förutsättningar inträffar. Dessa omfattar att det måste vara en tillräckligt stor föroreningsförekomst att den kan orsaka så mycket ånga att det innebär en hälsorisk och att det föreligger transportvägar för ångan in till en byggnad där människor vistas. Det innebär att enstaka maxhalter inte är relevant att använda för bedömning av risk. Istället kan medelvärden användas. Här finns dock invändningen att det blir väl utspädda halter eftersom medelvärdena är medel av analyserade prover från hela området. Därför har Sweco valt att använda medelhalter i form av UCLM95 som tar höjd för att den verkliga medelhalten kan vara högre än medelvärdet, se beskrivning i avsnitt 4.5. Vid bedömning av hälsorisker förknippade med föroreningsförekomst i ytjord (0-2 m) görs huvudsakligen jämförelser mellan hälsobaserade MM-riktvärden och maximalt uppmätta halter av respektive ämne. Detta gäller exponeringsvägarna intag av jord, inandning av damm samt hudkontakt, vilka förutsätter att exponeringen sker genom direktkontakt med den förorenade jorden. Vid bedömning av risker avseende skydd av miljö (markmiljö, ytvatten och grundvatten) är det massornas volymegenskaper som bör beaktas, varför jämförelser görs mellan miljöbaserade MM-riktvärden och medelhalter. Ett skyddsvärt markekosystem förutsätts huvudsakligen förekomma ner till ett djup av ca 2 m under markytan. För skydd av yt- och grundvatten görs ingen djupindelning vid bedömning av riskerna, eftersom det är hela områdets tillskott via spridning som skattas. Det är dock sannolikt att de föroreningar som finns under grundvattenytan ger ett större tillskott till föroreningsspridningen från området än föroreningar ovanför densamma. Vid bedömning av miljörisker som kan uppstå genom spridning av föroreningar från området via grundvatten har hänsyn även tagits till resultaten av de grundvattenanalyser som gjorts i samband med undersökningarna. 6.2 SPRIDNINGSFÖRHÅLLANDEN FÖR FÖRORENINGAR Spridningsförutsättningarna bedöms likartade vid nuvarande och den planerade, markanvändningen eftersom markytan i båda fallen huvudsakligen kommer att vara hårdgjord och grundvattenförhållandena sannolikt inte kommer att ändras i någon större utsträckning (se även beskrivning av planerad markanvändning i kapitel 2). Bedömningarna gäller dock inte om förutsättningarna för spridning förändras, t ex genom att hårdgjorda ytor rivs upp och blir grusade eller vegeterade istället. Inte heller om markförhållanden ändras så att nya spridningsvägar bildas, alternativt att grundvattenivån sänks eller höjs kraftigt, 19 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

vilket kan innebära förändrade redoxförhållanden som i sin tur kan öka föroreningarnas mobilitet. Spridning av föroreningar inom och från området bedöms främst kunna ske via damning från icke hårdgjorda ytor, ångor samt via grundvattentransport. Större delen av markytan inom området kommer att vara hårdgjord och/eller bebyggd, varför risken för spridning av förorenat damm bedöms vara mycket begränsad och främst ske i samband med markarbeten. Flyktiga föroreningar har ställvis påvisats i jorden, såsom kvicksilver, bensen, aromater och PAH. Risk för att ånga från föroreningar kan tränga upp genom marklagren och in i en byggnad bedöms därför behöva beaktas. Störst risk för spridning av föroreningar bedöms vara i löst form via grundvattnet och vidare till recipienten Sidsjöbäcken/Selångersån samt till grundvattenförekomsten i Sundsvallsåsen. Spridning kan även ske via dagvattensystemet, särskilt om ledningsnätet är otätt. Ledningsgravar, dräneringar och liknande kan underlätta transport av grundvatten och ånga. Det finns uppgifter om en stensatt dagvattenkulvert genom områdets norra del som ska mynna i Sidsjöbäcken (se den historiska beskrivningen, bilaga 3). Sweco har inte tillgång till kulvertens läge och inte heller uppgifter om den finns kvar. 6.3 SYDDSOBJET De skyddsobjekt som huvudsakligen kan identifieras inom kv Förrådet är de människor, barn (faller universitetsstudenter under gruppen barn?) och vuxna, som kommer att besöka eller arbeta på fastigheten och därmed regelbundet vistas inom området. Avseende miljön bedöms ytvattnet, i form av Sidsjöbäcken och Selångersån, vara det primära skyddsobjektet. Detta baseras på förekomst av skyddsvärda arter i vattensystemet. Även Sundsvallsåsen (grundvattenförekomst) bedöms ha ett skyddsvärde även om inget grundvattenuttag sker. Detta medför att såväl skydd av ytvatten som skydd av grundvatten beaktas. Skydd av markmiljö sätts inledningsvis till den nivå som föreskrivs vid beräkning av de generella riktvärdena för MM. Detta innebär att en viss markfunktion ska kunna finnas i jordlagren, men att denna i viss mån tillåts påverkas av markföroreningar. Eftersom området ligger i urban miljö bedöms dock förutsättningarna för markmiljön vara begränsat av flera skäl, exempelvis hårdgjorda ytor och ett lågt innehåll av organiskt material. Markmiljön föreslås ha en funktion så att vegetation ska vara möjlig att etableras i hela området och vara en del av kolets och kvävets kretslopp. 20 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA PLANOMRÅDET, SUNDSVAL L

6.4 HÄLSOBASERAD RISBEDÖMNING Den hälsobaserade riskbedömningen utgår från den planerade markanvändningen vilken beskrivs översiktligt i kapitel 2. Då de platsspecifika förutsättningarna inte skiljer sig i någon större utsträckning från den generella modellen för MM, har inga platsspecifika riktvärden räknats fram utan bedömningen utgår från NV:s MM-scenario. Då en stor del av markytorna kommer att vara hårdgjorda alternativt bebyggda inom området är dock sannolikheten att människor kommer i direkt kontakt med föroreningarna i jorden begränsad jämfört med MM-scenariot. Detta innebär att exponeringsvägarna intag av jord, hudkontakt och inandning av damm sannolikt endast kan bli aktuella ett fåtal dagar per år, exempelvis i samband med tillfälliga markarbeten inom området. Detta leder vidare till att de hälsobaserade riskerna sannolikt kommer att överskattas utifrån de exponeringstider som de generella riktvärdena är baserade på, se tabell 4. Hälsorisker och arbetsmiljö Den hälsobaserade riskbedömning som utförs och de antaganden som görs utgår ifrån de människor som regelbundet kommer att vistas inom området. Det är inte en bedömning av exponeringsrisker för människor som deltar vid olika kortvariga markarbeten, exempelvis schaktning, och som då kan komma i kontakt med föroreningar. Det är en arbetsmiljöfråga som regleras i svensk arbetsmiljölagstiftning. Tabell 3 och 4 visar vilka exponeringsvägar som beaktas respektive vilka exponeringstider som används i det generella MM-scenariot. Tabell 5 är hämtad från NV:s beräkningsprogram (rv mark_version1 00) vilken visar de generella hälsobaserade riktvärdena för ett MM-scenario för de ämnen som bedömts vara relevanta för det norra planområdet. Tabell 3. Exponeringsvägar för MM (NV Beräkningsprogram rv mark_version1 00) Exponeringsväg Generellt scenario Direkt intag av jord (oralt intag, t ex i samband med snusning etc) Hudkontakt med jord/damm Inandning av damm Inandning av ånga Intag av dricksvatten Intag av växter Uppskattning av halt i fisk beaktas beaktas beaktas beaktas beaktas ej beaktas ej beaktas ej 21 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Tabell 4. Exponeringstider för MM (NV Beräkningsprogram rv mark_version1 00) Exponeringsväg Generellt scenario, Enhet MM Exp.tid barn - intag av jord 60 dag/år Exp.tid vuxna - intag av jord 200 dag/år Exp.tid barn - hudkontakt jord/damm 60 dag/år Exp.tid vuxna - hudkontakt jord/damm 90 dag/år Exp.tid barn - inandning av damm 60 dag/år Exp.tid vuxna - inandning av damm 200 dag/år Andel inomhusvistelse - inandn. damm 1 - Exp.tid barn - inandning av ånga 60 dag/år Exp.tid vuxna - inandning av ånga 200 dag/år Andel inomhusvistelse - inandn. ånga 1 - onsumtion av växter - barn 0 kg/dag onsumtion av växter - vuxna 0 kg/dag Andel växter från odling på plats 0 - Tabell 5. Generella hälsobaserade riktvärden, för ett MM-scenario (NV Beräkningsprogram rv mark_version1 00). Halter i mg/ts. Ämne Generella riktvärden Bly 740 (i) oppar 96000 (d) vicksilver 2.5 (å) Zink 160 000 (i) Aromater >C10-C16 7300 (å) Bensen 1.1 (i) PAH L 230 (å) PAH-M 19 (å) PAH-H 17 (h) Styrande för riktvärdet : (i)=intag ag jord, (d)=inandning av damm, (h)=hudkontakt, ( å)=inandning av ånga 22 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

6.4.1 JÄMFÖRELSE MELLAN ATUELL FÖRORENINGSSITUATION OCH HÄLSOBASERADE MM-RITVÄRDEN I tabell 5 (ytlig jord) och 6 (djupjord) redovisas de sammanställda resultaten för den hälsobaserade riskbedömningen. Jämförelser mellan följande parametrar har gjorts: påvisade halter i jord, medelvärden för yt-, respektive djupjord i norra planområdet (kolumn 1) UCLM95 för fyllningen i Norra planområdet (kolumn 2) påvisade halter i jord, maxvärden för yt-, respektive djupjord i norra planområdet (kolumn 3) hälsobaserade MM-riktvärden (kolumn 4) Ytlig Jord 0-2 m För ytlig jord 0-2 m har 14 analyser från 12 punkter har utförts inom det norra planområdet. Inga prover har konstaterats ha halter som överskrider riktvärdena för MM, se tabell 6. PAH M vars UCLM95 överskrider riktvärdet beror på att UCLM95 gäller för hela fyllningen, d v s även för större djup än 2 m under markytan. Den förhöjda halten av PAH M förekommer i ett prov vilket har påverkat UCLM95. Tabell 6. Medel- och, maxhalter för utvalda ämnen i ytligjord 0-2 m inom det norra planområdet. För jämförelse redovisas NVs generella hälsobaserade riktvärden för MM, samt UCLM95 (samtliga djup). Orangefärgade fält markerar halter överstigande MM. Halter i mg/kg TS. Ämne 1.Medelvärde 0-2 meter 2.UCLM95 norra 0-5 m 3.Max 0-2 meter 4.MM Hälsa Bly 25,7 33,1 62,3 740 (i) oppar 23 27 41,8 96000 (d) vicksilver 0,13 0,34 0,92 2.5 (å) Zink 79,8 126,8 174 160 000 (i) Aromater >C10-C16 1,7 3 7300 (å) Bensen ej påvisad <0,01 1.1 (i) PAH L ej påvisad <0,15 230 (å) PAH-M 0,75 37,3 5,9 19 (å) PAH-H 0,85 16 5,6 17 (h) Styrande för riktvärdet : (i)=intag ag jord, (d)=inandning av damm, (h)=hudkontakt, (å)=inandning av ånga. 23 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Uppmätta halter i ytlig jord som behandlas av denna riskbedömning bedöms inte utgöra några hälsorisker, eftersom maximal uppmätt halt ligger under de hälsobaserade riktvärdena för ett MM-område. Sammantaget innebär resultatet att det inte har påträffats föroreningar som överskrider riktvärdena för MM i ytlig jord i det norra planområdet av kv Förrådet. Djupjord >2 m För djupjord >2 m har 18 prover analyserats från 12 punkter inom det norra planområdet. 1 prov har konstaterats ha halter som överskrider riktvärdena för MM hälsa, se tabell 7. Tabell 7. Medel- och, maxhalter för utvalda ämnen i djupjord >2m i det norra planområdet. För jämförelse redovisas NVs generella hälsobaserade riktvärden för MM. Samt UCLM95 (samtliga djup). Orangefärgade fält markerar halter överstigande MM. Halter i mg/kg TS. Ämne 1.Medel >2 m u my 2.UCLM95 Norra planområdet 3.Max >2 m u my 4.MM Hälsa Bly 22,1 33,1 62,3 740 (i) oppar 22,7 27 41,8 96000 (d) vicksilver 0,13 0,34 1,05 2.5 (å) Zink 101,8 126,8 517 160 000 (i) Aromater >C10-C16 2,97 29,3 7300 (å) Bensen 0,057 1.1 (i) PAH L 1,27 19 230 (å) PAH-M 12,2 37,3 190 19 (å) PAH-H 5,6 16 79 17 (h) Styrande för riktvärdet : (i)=intag ag jord, (d)=inandning av damm, (h)=hudkontakt, (å)=inandning av ånga För jord på ett större djup än två meter under markytan bedöms endast exponeringsvägen inandning av ånga kunna orsaka hälsoeffekter, eftersom riskerna förknippade med övriga exponeringsvägar förutsätter att människor kommer i direkt kontakt med den förorenade jorden. Följande kan konstateras: Medelvärden för metaller och petroleumkolväten i djupjord underskrider riktvärdena för MM och för M Medelhalten UCLM95 för PAH M i fyllning inom det norra området överskrider det hälsoriskbaserade riktvärdet och det är exponeringsväg ånga som är styrande för riktvärdet. 24 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Maxhalt avseende PAH M och PAH H överskrider de hälssoriskbaserade riktvärdena för MM. Riktvärdet för PAH M styrs av inandning av ånga, vilket gör att det i första hand bedöms vara relevant att jämföra riktvärdet mot medelhalten UCLM 95 i enlighet med resonemang i avsnitt 6.1 Tidigare erfarenheter säger att föroreningar belägna ca 10 m från en byggnad kan innebära risk för ångor inomhus. Risker med ånga baseras på att föroreningen finns på ett djup av 0,35 m under en byggnad. Om föroreningen ligger djupare än så kommer högre halter att kunna accepteras med bibehållen risknivå, eftersom en utspädning sker. PAH H förekommer i en maxhalt som överskrider riktvärdet som styrs av hudkontakt. Maxvärdet är noterat i ett prov från 2-3 m djup varför exponeringsvägen hudkontakt inte är aktuell. Detta innebär att det inte föreligger någon hälsorisk avseende maxhalt PAH H. Lättflyktiga ämnen som förekommer i förhöjda halter(bensen, aromater >C10-C16 samt kvicksilver) kan förekomma i form av punktkällor. Detta kan innebära att hälsorisken m a p ånga bör beaktas vid de byggnader där människor kommer att vistas längre tid än endast tillfälligt. Denna undersökning har påträffat flyktiga kolväten (aromater och PAH) över riktvärdet för MM endast i ett prov. Föroreningen har inte påträffats i sådana mängder att de bedöms utgöra några hälsoproblem utifrån föreliggande data. 6.5 MILJÖBASERAD RISBEDÖMNING Den miljöbaserade riskbedömningen i Naturvårdsverkets modell omfattar tre miljöriskbaserade riktvärden; markmiljö, skydd av ytvatten och skydd av grundvatten. Dessa bygger på att föroreningarna förekommer i en viss halt i en jordvolym. När det gäller markmiljö skyddas organismer på populationsnivå inte på individnivå. Markmiljöskyddet omfattar också skydd av vattenlevande organismer. I detta fall gäller det ekologisk funktion av marken i det norra planområdet och vattenlevande organismer i Sidsjöbäcken och Selångersån. Yt- och grundvattenskyddet innebär att grundvattenuttag ska kunna ske 200 m från objektet och att spridning av förorening till yt- och grundvatten inte får långsiktigt försämra kvaliteten på ytvattenmiljön eller yt- och grundvatten som naturresurs (naturvårdsverket 2009). De miljöbaserade riktvärdena är beräknade för ett fiktivt förorenad område med storlek om 50*50 m, d v s 2500 m². För att risk ska uppstå krävs att föroreningshalten i hela områdetöverskrider respektive riktvärde för markmiljö, yt och grundvatten. Enstaka förhöjda halter innebär ingen risk för markmiljö, yt-, eller grundvatten. Därför är det jämförelse med medelhalter som är relevant, se även avsnitt 6.1. 25 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

6.5.1 JÄMFÖRELSE MELLAN ATUELL FÖRORENINGSSITUATION OCH MILÖJÖBASERADE MM-RITVÄRDEN I tabell 8 (skydd av markmiljö) och 9 (skydd av yt- och grundvatten) redovisas de sammanställda resultaten för den miljöbaserade riskbedömningen. Jämförelser mellan följande parametrar har gjorts påvisade medelhalter i jord i norra planområdet (kolumn 1) UCLM95 för fyllningen i Norra planområdet (kolumn 2) påvisade halter i jord, maxvärden i norra planområdet (kolumn 3) miljöbaserade MM-riktvärden (kolumn 4) Då det är beräknade medelhalter (UCLM95) som är intressanta för den miljöbaserade riskbedömningen har medelhalter överstigande MM-riktvärden färgmarkerats. Skydd av markmiljö Av 28 prover från 12 punkter förekommer endast en medelhalt som överskrider riktvärdet för skydd av markmiljö se tabell 8. Tabell 8. Beräknade medel- och uppmätta maxhalter för det norra planområdet samt UCLM95 för utvalda ämnen jord oavsett djup. För jämförelse redovisas NVs generella riktvärden för MM avseende miljö. Orangefärgade fält markerar medelhalter överstigande MM. Halter angivna i mg/kg TS. Ämne 1.Medel norra området 2.UCLM95 norra området 3.Max Norra området 4.MM spridning/miljö Markmiljö Bly 22,1 33,1 62,3 400 oppar 22,7 27 41,8 200 vicksilver 0,13 0,34 1,05 10 Zink 101,8 126,8 517 500 Aromater >C10-C16 2,97 29,3 15 Bensen 0,057 50 PAH L 1,26 19 15 PAH-M 12,2 37,3 190 40 PAH-H 5,6 16 79 10 Medelhalten UCLM95 avseende PAH H överskrider det miljöbaserade riktvärdet för skydd av markmiljö. Övriga medelhalter underskrider riktvärdet för skydd av markmiljö. 26 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

PAH H förekommer i ett prov över riktvärdet för MM och det är beläget >2 m under markytan. Vid detta djup avtar de markekologiska funktionerna varför den påträffade föroreningsförekomsten inte bedöms innebära en allvarlig risk för en allvarlig störning. Skydd av yt- och grundvatten 28 prov från 12 punkter har analyserats. Jämförelser mellan riktvärden för skydd av ytoch grundvatten görs med medelhalter och maxhalter i tabell 9. Tabell 9. Beräknade medel- och uppmätta maxhalter för det norra planområdet samt UCLM95 för utvalda ämnen jord oavsett djup. För jämförelse redovisas NVs generella riktvärden för MM avseende spridning (yt- och grundvatten). Halter angivna i mg/kg TS. Ämne Medel- Norra planområdet UCLM95 Norra planområdet Max Norra planområdet MM Ytvatten MM Grundvatten Bly 22,1 33,1 62,3 3600 420 oppar 22,7 27 41,8 2400 1400 vicksilver 0,13 0,34 1,05 6 7 Zink 101,8 126,8 517 9600 2800 Aromater >C10-C16 2,97 29,3 530 51 Bensen 0,057 34 0.04 PAH L 1,26 19 170 17 PAH-M 12,2 37,3 190 110 53 PAH-H 5,6 16 79 150 17 Inga beräknade medelhalter för det norra området oavsett djup överskrider MMriktvärdena för skydd av grund- och ytvatten. 27 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

7 SAMMANFATTANDE RISBEDÖMNING OCH BEHOV AV RISREDUTION 7.1 PÅVERAN PÅ MÄNNISORS HÄLSA Ytlig Jord 0-2 m Människor som vistas inom området exponeras normalt för de föroreningar som återfinns ytligt. Vid den markanvändning som beskrivs antas huvuddelen av ytan att vara hårdgjord alternativt bebyggd. Halter över de riktvärden som enligt Naturvårdsverkets riktlinjer kan utgöra en hälsorisk för människa har inte påträffats i de ytliga jordlagren (0-2 m under markytan). Därmed bedöms risken för hälsoeffekter från ytlig belägen jord vara begränsad då det varken har påvisats riskobjekt (föroreningskälla) eller relevant exponeringsväg. Djup jord >2 m Markföroreningar på större djup bedöms enbart kunna orsaka hälsoeffekter genom exponeringsvägen inandning av ånga. För att en verklig risk ska kunna uppstå förutsätts även att föroreningen finns under eller i anslutning till en byggnad. Jämförelser bör då i första hand göras med medelhalter (se resonemang kring detta i avsnitt 6.1). Denna jämförelse påvisar att exempelvis PAH M kan orsaka hälsorisker genom inandning av ånga i byggnader där människor vistas under arbetstid Även om det krävs en större föroreningsmängd för att negativa hälsoeffekter ska kunna uppstå av ånginträngning till en byggnad från en markförorening kan inte risken med punktkällor bortses ifrån. Därför bör både medelhalter (i form av UCLM95) och maxhalter beaktas och sammanvägas i en riskbedömning. Både UCLM95 och maxhalter överskrider riktvärdet för exponeringsväg inandning ånga. Dessutom förekommer i samma prov andra flyktiga ämnen (bensen, aromater C10-C16) i förhöjda halter. Föroreningen är konstaterad på relativt stort djup >2 m under markytan. Denna förekomst utgör i sig ingen risk om föroreningen är begränsad. Det är inte heller konstaterat om det finns en spridningsväg till en byggnad eller om det förekommer förhöjda halter inomhus. Vid den punkt där allra högst halt av PAH M påträffats medges ingen byggrätt i kommande detaljplan, se bilaga 5. Sammantaget är Swecos bedömning att det inte är konstaterat att det föreligger risk för att människors hälsa påverkas negativt av ånginträngning till byggnad men den kan inte helt uteslutas p g a några osäkerheter (föroreningens omfattning, förekomst av spridningsvägar). 7.2 PÅVERAN PÅ MILJÖ Gällande skydd av markmiljö underskrider medelhalterna (UCLM95, alla djup) för norra planområdet, MM-riktvärdena för markmiljö undantaget PAH H. Dock förekommer PAH H i en punkt på större djup än 2 m, varför påverkan på markmiljön bedöms vara begränsad och därför kan accepteras. Spridning av föroreningar till yt- och grundvatten bedöms inte föreligga då medelhalter (UCLM95) underskrider riktvärden för spridning till yt- och grundvatten. Det föreligger dock vissa osäkerheter i form av förhöjda halter arsenik i grundvatten samt uppgifter om eventuell förekomst av en kulvert för dagvatten belägen i 28 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

det norra planområdet vilken kan utgöra en spridningsväg. Dock bedöms detta inte innebära någon risk för spridning utifrån föreliggande undersökning då föroreningssituationen innebär en låg risk i sig. 7.3 BEHOV AV RISREDUTION Något behov av riskreduktion bedöms sammantaget inte föreligga inom det norra planområdet vid planerad markanvändning, motsvarande ett MM-område enligt Naturvårdsverkets terminologi. Det bedöms därför inte heller, baserat på resonemanget ovan, vara nödvändigt att utföra några åtgärder för att minska riskerna för vare sig människors hälsa eller miljön. 8 OSÄERHETER Nedan redovisas några av de osäkerheter som kan förknippas med de utförda undersökningarna inom kv Förrådet och den föreliggande riskbedömningen: Hela området är utfyllt, med heterogena fyllnadsmassor. Detta innebär att massornas karaktär och föroreningsinnehåll sannolikt varierar i både plan och djup. Osäkerheterna åskådliggörs vid en jämförelse mellan det beräknade aritmetiska medelvärdet för halterna av flera ämnen och UCLM95. Ju större osäkerhet, desto större skillnad mellan det aritmetiska medelvärdet och UCLM95. De provtagningar som gjorts är av stickprovskaraktär, vilket innebär att massor med annat föroreningsinnehåll än vad som hitintills indikerats kan förekomma inom området. Det aktuella undersökningsområdet omfattar uppskattningsvis ca 8662 m2 varav ca 2670 m2 är bebyggda. Detta innebär att en provtagningspunkt (12 punkter) representerar en yta (obebyggd) om ca 500 m2.om denna provtagningstäthet jämförs med Naturvårdsverkets rekommendation om 5 provpunkter per ha (Naturvårdsverket 1999) så är den dock tillfredsställande i detta skede av utredningen. De verksamheter som tidigare funnits på området kan ha gett upphov till punktkällor med höga höga i förhållande till vadå? föroreningshalter i jorden. Aromater och alifater som påträffats på två olika platser kan härröra från hantering av drivmedel och förekomst av föroreningar från t ex spill av drivmedel kan inte uteslutas. Det föreligger också viss risk för att andra ämnen än de som hitintills analyserats kan förekomma. Det har påträffats lättflyktiga föroreningar i form av bensen och kvicksilver. Dessa ämnen är svåra att provta pga. ämnenas lättflyktighet vilket kan innebära att de halterna som uppmätts inte är representativa för förekomsten i marken. Förekomst av spridningsvägar för ånga till byggnader är oklara. 29 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA

Eventuell punktkälla avseende petroleumkolväten och PAH vid punkt SW1302 är inte avgränsad vilket innebär att föroreningens omfattning inte är klarlagd. 9 SLUTSATSER OCH REOMMENDATIONER Föroreningar inom kvarteret Förrådets norra planområde består av petroleumkolväten, aromater, bensen och PAH (M, H). Föroreningarna har främst detekterats i fyllnadsmassorna vilka förekommer ner till 7 meter under marknivån. Den genomförda riskbedömningen avseende planerad markanvändning motsvarande MM visar att det norra planområdet i sin helhet inte innebär någon risk avseende hälsa eller miljö. Ett undantag är dock att det kan föreligga en hälsorisk avseende ånginträngning till byggnader om dessa används som arbetsplatser för heltidsarbetande. Behov av riskreduktion är utifrån föreliggande undersökning och riskbedömning inte konstaterat. Dock är risksituationen inte helt klarlagd avseende ånginträngning till byggnader. Rekommendationer: Sweco rekommenderar att en utredning syftande till kartläggning av eventuell ånginträngning i byggnader som är uppvärmda och där det planeras för heltidsarbete genomförs. Detta kan exempelvis göras genom luftmätningar i byggnaderna. Luftmätningar kan även kompletteras med mätningar av flyktiga kolväten i brunnar, genomföringar, dräneringar etc. Detta kan vara särskilt intressant i den Q-märkta byggnaden där en förhöjd halt av PAH-M påträffats i jordprov i närheten. Inför framtida markarbeten i området rekommenderar Sweco att föroreningen vid punkt SW1302 avgränsas genom en kompletterande markmiljöundersökning. Inför framtida markarbeten i området bör även beredskap finnas för att hantera eventuellt förorenade massor. Eventuella överskottsmassor från 0-2 m djup bedöms kunna återanvändas inom området. Massor från djupare marklager bör provtas och analyseras innan återanvändning. Eventuell förekomst av s k tjärasfalt, vilken kan innehålla höga PAH-halter, inom området bör kontrolleras. Detta är viktigt såväl ur riskbedömningssynpunkt, eftersom tjärasfalt kan ha medfört en kontaminering av de ytliga jordlagren, som ur ett kostnadsbedömnings och hanteringsperspektiv eftersom det kan vara dyrt att omhänderta asfalten om ytskikten skulle behöva rivas i samband med t ex framtida nybyggnation. 2014-05-22 Sweco, Härnösand/ Linköping/ Göteborg 30 (31) V FÖRRÅDET 4 OCH 8, NORRA