FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING



Relevanta dokument
Fritidsundersökning bland elever i årskurs 8

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

FOKUSGRUPP UNGDOMAR DOKUMENTATION

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Levande centrum och levande Valfrihet och trygghet i boende i. tätorter, hela kommunen, Samverkan, Egen avdelning för finsktalande,

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17


Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Lidköping, Sockerbruket

Visionen- vad jag tycker är bra

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Social konsekvensanalys

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Trygghetsvandring - vad innebär det?

Resultat från webbenkät LINA

Medborgarenkäten. viktig input till Översiktsplan Nyköping 2040

Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Dialogforum i Hallunda-Norsborg- om Botkyrkas nya översiktsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Nöjdhetsmätning bland besökare på parklekar, mötesplatser, träffpunkter och ungdomens hus i Skärholmen.

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Ungdomsperspektivet. Sundsvall 22 aug Linus Wellander Utvecklingsledare

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Anteckningar från möte om Säkerhet och trygghet (8 februari 2017)

UTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Socialdemokraterna i

Medborgarpanelundersökning om äldreomsorgen i Ale Februari 2018

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Ung Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis


Undersökning OM DIN MÖTESPLATS

Sammanfattning: Fokus Segregation

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Om mig. Metod och resultat

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

Förskolan Stallets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Ger vi våra barn och ungdomar lika förutsättningar i vår verksamhet oavsett kön?

Dokumentation från elevforum 9 februari 2018

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Verksamhetsplan 2017

Ungdomarnas Årstafält

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Pedagogisk Verksamhetsidé

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Markan/Ungdomens Hus - fortsatt utredning av framtida verksamhet

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

TRYGGHETSVANDRINGAR 1

NCC. Den inkluderande staden

Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015

Bergsjö Eko Festival utvärdering maj 08

Nycklar för lyckad integration genom idrott. Krister Hertting Föreläsning Idrott och mångfald Karlstad

FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

Nybrostrands förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Män och kvinnor 0-25 år. Resultat medborgardialog augusti september 2015 översiktsplan, grönplan och miljöplan

Värt att veta om ungas livssituation

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Fritidsenkät Åk 5 och 8. Standardrapport

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen

Vad tycker du om din kommun? Medborgarenkät mars 2009

Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Resultat medborgardialog Fördjupning av Översiktsplan Frövi

90 stycken genskjutsintervjuer

Vill du stärka unga tjejers självbild?

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Sammanställning av åsikter Oktober 2014 Anett Karlström, Kommunledningskontoret

Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

Ungas Gislaved. Underlagshäfte 5. Fördjupad översiktsplan för Gislaved, Samrådsförslag, November

Svar på medborgarförslag 2014:12 om att anlägga en parkourpark i hörnet Rågatan/Sättragatan KS-2014/568

Plan för fritidsverksamheten

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Checklista för arbete med jämställdhet i översiktsplan

Visioner och möjligheter

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Dilemmaberättelser. Inspiration till övningen är hämtad från I hederns skugga: De unga männens perspektiv, Dilek Baladiz.

Resultaten redovisas först i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga visas.

Transkript:

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen

B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T Målsättningen är att Järnas fysiska miljö ska stärka barn och ugndomars möjligheter att bli självständiga och att det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla. Järna ska också vara en ort barn och ungdomar känner sig sig stolta över och som upplevs som en levande plats där det händer saker. Hur vi har arbetat I den här fördjupade översiktsplanen har vi försökt få med barn och ungdomars perspektiv och tankar främst genom intervjuer (antalet intervjuade), enkäter och genom ett mer djupgående projekt med tre av Järnas kommunala förskolor. Den grupp vi har intervjuat har en bra spridning när det gäller ålder, kön och var barnen och ungdomarna bor i Järna tack vare ett bra samarbete med (lägg in skolornas namn). Möjligen är underlaget från intervjuerna lite svagare för barn i ålders (åk 1-4). Syftet med projektet: Komplettera inventeringen av Järna tätort utifrån barn och ungdomars perspektiv på den egna närmiljön. Ge barn och ungdomar en möjlighet att uttrycka sin önskemål och behov vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen. Hitta fungerande arbetsmetoder i Södertälje kommun för att bättre få med barn och ungdomars behov, tankar och idéer i planeringen av den fysiska miljön och det offentliga rummet. Den fördjupade översiktsplanen för Järna ska ge stöd i det fortsatta planeringsarbetet för hur barn och ungdomar kan involveras i planeringsarbetet. Barn och ungdomars behov Barn och ungdomar är ingen enhetlig grupp. Faktorer som exempelvis ålder, kön, social bakgrund och personliga intressen påverkar hur unga människor använder det offentliga rummet. Exempelvis skiljer sig förskolebarns intressen och behov från högstadietungdomars och undersökningar har visat att både tillgängligheten till det offentliga rummet och användningen av det skiljer sig åt beroende på om du är en ung tjej eller en ung kille. Lika viktigt som det är att lyfta fram barn och ungas behov i den fysiska planeringen är det är komma ihåg att det är en heterogen grupp med många olika behov och intressen. Men även om gruppen barn och ungdomar är en spretig så finns det vissa likheter som gör det relevant att prata om barn och ungdomar som en specifik grupp: Inga eller små egna inkomster Inte myndig Befinner sig i en fas i livet där inlärning och utveckling mot självständighet är centralt Tillgänglighet - att kunna förflytta sig Det här faktorerna tillsammans gör att unga människor är helt beroende av gång- och cykelvägar samt kollaktiva transportmedel om de ska förflytta sig på egen hand. Att barn och ungdomar delvis har andra målpunkter än vuxna (skola, fritidsaktiviteter, badplatser osv) ska tas med i beräkningarna när man planerar kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Trafiksäkerhetsfrågor kopplade till just gång- och cykeltrafikanter också viktiga. Viktiga frågor i Järna Hur ser gång- och cykelvägar ut? - Satsningar och kvalité - Sträckning / målpunkter Övergångsställen Trafiksäkerhet för gångtrafikanter Finns det bilfria platser i centrum? Stationsområdet i Järna Tågförbindelserna Närmiljön Närmiljön är också av stor betydelse för unga människor. Barn och ungdomar tillbringar mer tid utomhus och i det offentliga rummet än de flesta vuxna gör. Ju äldre barnet är ju längre bort från hemmet rör han eller hon sig. För små barn (1-6) är miljön i bostadsområdet och förskolans närområden viktigast. För äldre barn (7-12) ökar behovet att kunna röra sig på egen hand och över större områden. För ungdomar (13-18) är det offentliga rummet ett andra vardagsrum. En plats där de kan hänga och träffa sina kompisar utanför hemmet. Både själva utemiljön i det egna bostadsområdet och i övriga tätorten är viktig men även verksamheter som affärer, bibliotek och caféer har stor betydelse. Att kunna vistas tillsammans med sina vänner på platser där det rör sig mycket folk och där det händer saker är någonting som tydligt efterfrågas när man pratar med ungdomar. Människor utan egna inkomster är i större utsträckning i behov av allmänna platser och lokaler som inte kostar pengar att besöka. Därför är just ungdomsgårdar, bibliotek, allmänna badplatser och liknande viktigt att satsa på om man vill planera för unga människor.

Viktiga frågor i Järna Antal, kvalité och placeringar av lekplatser Utrymme för utomhuslekar i större grupper som är slittåliga (helst bilfria) Förskolor med väl tilltagna gårdar i närhet till grön områden och bra utflyktsmål Futurum Parken Badplatser Placering av parkbänkar Den egna sfären Möjligheten att hitta eller att skapa en egen sfär är lika viktigt för såväl barn som ungdomar. För barn tar det sig uttryck genom exempelvis kurragömma eller byggande av kojor medan det för ungdomar ofta sker genom att de hittar platser i tätortens periferi utanför den direkta vuxenkontrollen. Det kan vara ett hus som ska rivas, en källarlokal eller lekplatser när de små barnen gått hem. Att växa upp är en kombination av inlärning, identitetsskapande och frigörelse. Unga görs till objekt för vuxnas fostran och inte till subjekt som behöver stöd till sin egen utveckling [...] För att lära sig och komma underfund med vilka normer och vilken ordning man själv tror på och vill ha så ifrågasätter man som ung de redan befintliga strukturerna. Det är i den kontexten man bör se både kojbyggnade och ungdomars hängande på perifera platser. Ett offentligt rum där möjligheten att hitta egna utrymmen att lära sig, testa, utvecklas och få rå om sig själv ska balanseras med ett närvarande stöd och ett väl fungerande skyddsnät som fångar upp när någon trampar snett. Det är en svår balansgång men inte omöjlig. Viktiga frågor i Järna Bakom ICA Bakom förskolan Vattentornet Inte överplanera - lämna områden - viktiga platser idag Vuxenvärlden i närheten - göra sig lättillgängliga - veta vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd positiva kontaktytor mot vuxna Att det händer mer Större undersökningar och våra intervjuer visar att äldre barn och ungdomar föredrar att visas där andra människor också samlas. Inte så konstigt egentligen men det är viktigt att komma ihåg att det är en central fråga även inte bara för vuxna utan även för unga människor. I ett attraktivt och levande centrum där människor samlas för att uträtta ärenden, handla, umgås, uppleva kultur och allt annat som hör till en tätort, där händer det också saker. Tätt centrum tillgängligt för gång- och cykeltrafikanter och med goda anslutningar till kollektivtrafik Variation av verksamheter - Bra förutsättningar för handel och nyetable ringar - Bra förutsättningar för föreningsliv och kul tur Välfungerande mötesplatser - Torg / centrumstråk - Parker Ett levande centrum och parkens betydelse var ett återkommande tema i intervjuerna med de äldre barnen och ungdomarna. Både centrumstråket och parken visade sig vara viktiga samlingspunkter och platser för interaktion med vänner. De flesta av de tillfrågade hade en positiv inställning till Järna tätort men en stor majoritet av de äldre barnen och ungdomarna kommenterade att det borde hända lite mer och att det gärna fick öppna fler caféer. Även om de flesta tyckte att centrumstråket var okej så menade en betydande del att det borde fixas till lite och att det fanns för lite affärer. Kulturutövande och produktion och konsumtion av kultur är en likaså en stor och viktig del av ungas fritid och kan likställas med det icke-formella och livslånga lärandet. En meningsfull fritid får effekter som förbättrad hälsa, ökad självständighet, social förmåga, självförtroende, utveckling av vänskap och nätverk, motstånd mot sjukdomar och stresstålighet. Viktiga frågor i Järna: Futurum Kulturhuset i Järna Festivaler Idrott Viktigt att man både skapar förutsättningar för organiserade fritidsaktiviteter som exempelvis idrott, scouting eller föreningsliv och platser i det offentliga rummet för mer informella och oorganiserade aktiviteter och häng.

J Rudolf Steinerseminariet Kulturhuset Platser beskrivna av barn och ungdomar i Järna. Karta över del av Överjärna. Platser beskrivna av barn och ungdomar i Järna. Karta över del av Ytterjärna.