»Viktigt att kunna vara spontan trots dialys«

NR. 4.2009 35 KRONOR TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN Anita Gelin: Slarv med medicin kan leda till förlorat transplantat Självdialysen i Lund: Passerkort gör behandling möjlig även på obemannad tid»viktigt att kunna vara spontan trots dialys«dialäsen 4.2009 1

Förbättrad överlevnad genom att skydda resterande njurfunktion Gambro är innovatör och pionjär när det gäller att hitta nya sätt att förbättra PD-behandlingen. Betydande pågående forskning belyser sambandet mellan reducerade GDP-nivåer och bevarad resterande njurfunktion. www.gambro.se

INNEHÅLL 20 Anita Berze Gelin tänker inte på sig själv som sjuk, utan dialysbehovet är mer som ett handikapp eftersom det kräver planering. För henne var CCPD nattetid det bästa behandlingsalternativet eftersom det ger mest frihet i vardagen. karin riikonen 18 Vad tycker patienten om läkemedelsstudier? Svensk transplantations förening möttes i Malmö. 18 20 Peritonealdialys på nätterna. Det alternativet inkräktar minst på vardagslivet, tycker Anita Gelin. 24 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: Ett intensivt arbete fortgår med specialistutbildning inom njurmedicin för sjuksköterskor. 29 Lars Mjörnstedt: Att inte ta sina mediciner efter transplantation. Hur stort är problemet och vad kan vi göra? 32 Nya dialysavdelningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset invigd. 33 Per Åkes krönika:»lägg ner ronden.«38 34 For å kunne komme tidlig i gang med antibiotikabehandling har dialysen i Bodø utarbeidet en peritonittpakke for hjemmebruk. 37 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys. 38 Dialys på obemannad tid. Till självdialysen i Lund har patienterna egna passerkort. 40 Nordiatrans: Vi är i fuld gang med at planlægge kongressen. 42 42 Jönköping har standardvårdplan för patienter som avslutar sin dialysbehandling. 47 SNSF Vårmöte i Luleå bjöd på temat»njursvikt till transplantation«. DIALÄSEN 4.2009 3

Louise har fått en ny njure och en ny kärlek A D V - 0 9 0 0 7 1 Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin. Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad och livet en smula lättare! 1 Gör det lätt för din patient! Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och lever transplantationspatienter. Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus. Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi, eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: 1 434 SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: 6 599 SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-08-22. För ytterligare information, se www.fass.se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, 1362-1365 Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö, Tel 040 650 15 00, Fax 040 650 15 01, E-post info@se.astellas.com

NR. 4.2009 35 KRONOR LEDARE TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN NUMMER 4.2009 PIA LUNDSTRÖM ANSVARIG UTGIVARE Anita Gelin: Slarv med medicin kan leda till förlorat transplantat Självdialysen i Lund: Passerkort gör behandling möjlig även på obemannad tid»vik t igt at t k unna vara spont an t rot s dialys«tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till: Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer, Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga intresserade inom professionen. Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 44 och 51. Upplaga: 3 500 exemplar (senaste TS kontroll 3 300 exemplar.) Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige. Tel/Fax: +46-8-510 515 00 E-post: info@dialasen.com Hemsida: www.dialasen.com Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Annette Lennerling och Ulla Winge Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se Ellinor Broms, ellinorbroms@gmail.com Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se Ulla Winge, sren.w@telia.com Illustration: Anna Svanfeldt Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen. com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte för inskickat obeställt material. Manusstopp för Dialäsen 5/2009 är den 11/9 med utgivning v 44. Manusstopp för 6/2009 är den 12/10 med utgivning v 51. Sänd din artikel skriven i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com»författaranvisningar«. ISSN: 1104-4616 Omslagsbild: karin riikonen Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på www.dialasen.com Prenumerationsärenden: www.dialasen.com Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2009 är 210 sek. Uppge om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom din förening. Tänk jag drömde en natt att jag var i full gång med att bestämma vilken typ av dialysbehandling jag skulle välja. Valen är som bekant många för en del njursjuka. Jag vägde för och nackdelar med de olika behandlingsalternativen och bestämde mig för peritonealdialys. I drömmen var jag enormt nöjd med mitt val och jag såg med tillförsikt framåt på mitt liv. Ett känslokaos infann sig därefter då läkaren berättade att just peritionealdialys av medicinska skäl inte alls fungerade för mig. Det var som att en matta drogs bort under fötterna för mig för där hade jag helt själv kommit fram till vad som var bäst för mig och sedan fick jag kastat i ansiktet att min kropp inte var lämpad för denna behandling. Efter denna energikrävande dröm vaknade jag och kunde förstås grubbla vidare om livet som människa och kanske njursjuk men framförallt min lycka att faktiskt vara helt frisk. För Anita Bertze Gelin, som ni ser på framsidan, är att vara njursviktig en realitet och ingen dröm. Hon lever och arbetar i Uppsala och har valt att ha kontinuerlig cyklisk peritonealdialys på nätterna då det alternativet inkräktar minst på hennes vardagsliv. Anita ser sig själv inte som sjuk utan dialysen är mer som ett handikapp eftersom det kräver planering. För många är kartongerna med påsar som ska in i bostaden varannan vecka och sophanteringen av förbrukat material kräver sin tid. Nattsömnen störs därtill. Men uppenbarligen överväger fördelarna med behandlingen nackdelarna läs mer om Anitas vardag på sidan 20. Lars Mjörnstedt, verksam på Sahlgrenska universitetssjukhuset, skriver längre fram i tidningen om när patienten inte följer sin överenskomna läkemedelsordination. Hur stort är egentligen problemet och varför sker det? Måhända kan återkommande grupputbildningar alternativt seminarium för transplanterade patienter hjälpa? En sådan träff ägde rum på initiativ av Njurföreningen Stockholm Gotland på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i våras. Besökare fick i förväg skriva frågor som under dagen togs upp och besvarades av professionen. Mer av detta hoppas och tror jag på. Pia Lundström DIALÄSEN 4.2009 5

CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé 2009-05-29. Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. Varningar och försiktighet: CellCept skall inte användas under graviditet och är kontraindicerat vid amning. Förpackningar: CellCept finns i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat till infusionsvätska 500 mg. För aktuella priser och ytterligare information, se www.fass.se. SE.CEL.0906.1

NYHETER Undersköterska Hind Eleborg visar en desinficerbar gardin på transplantationsklinikens nya vårdavdelning K 87-89. Ny avdelning på transplantationskirurgiska kliniken i Huddinge Den 16 juni invigdes en ny toppmodern vårdavdelning på Transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. En avdelning där man satsat stort på att höja den vårdhygieniska standarden. Framtidens sjukvård står inför stora utmaningar med bland annat en ökad frekvens av multiresistenta bakterier. De transplanterade patienterna är en särskilt utsatt grupp på grund av den immundämpande behandlingen. För att höja den vårdhygieniska standarden på den nya vårdavdelningen K87-89 vårdas alla patienter i enkelrum och har eget hygienutrymme. Vattenförsörjningen är specialdesignad för att skydda patienterna från en speciell lunginflammation (så kallad legionärssjuka) som kan drabba patienter som är immundämpade. Ventilationen är också specialanpassad. För att minska risken för smittöverföring mellan patienter har varje patient rumsbunden utrustning. Rumsdesign och material har använts som underlättar rengöringen, till och med gardinerna på den nya vårdavdelningen är desinficerbara. Senare i år planeras ett stort jubileum för att uppmärksamma den första njurtransplantationen (1964), den första bukspottkörteltransplantationen (1974) samt den första levertransplantationen (1984) i Sverige som alla genomfördes i Stockholm. Källa: www.karolinska.se Kungligt återsken i norr Daniel Westlings njurtransplantation har fått mycket uppmärksamhet i massmedia vilket lett till en oväntad tillströmning till donationsregistret. All rapportering har också gett extra fart till den lokala donationskampanjen»take all of me«skriver Harry Strandberg och Bill Svanborg från Njurföreningen i Västerbotten i Västerbottens-Kuriren. Njurföreningen arbetar dessutom för en trygg och säker njursjukvård i framtiden vid Norrlands universitetssjukhus. Inom andra specialiteter som till exempel diabetes finns ledande forskning säger Strandberg och Svanborg, och nu vill föreningen arbeta för en förstärkt forskningsanknytning också inom njurmedicin. Man vill se ett gott samarbete mellan stat och landsting för att inrätta ett vetenskapligt njurmedicinskt centrum i Norrland. Med en egen professur i njurmedicin vid Umeå Universitet förväntar sig Njurföreningen i Västerbotten en ökad akademisk kompetens och därmed en tryggare vård. Själva bidrar de gärna med entusiasm och kunskap som drivmedel i denna hjärtefråga för föreningen. DIALÄSEN 4.2009 7

NYHETER Gen bakom ögonoch njurskador upptäckt En genetisk variant som ökar risken för ögonskador och kronisk njursvikt hos diabetiker har upptäckts av amerikanska forskare. Genfyndet kan vara en delförklaring till varför vissa diabetespatienter, trots bra blodsockerkontroll, har större risk att drabbas av allvarliga skador på ögon och njurar. Det är sedan tidigare känt att de båda komplikationerna, svåra ögonskador och kronisk njursvikt, ofta drabbar samma personer. Att de båda diabeteskomplikationerna på något sätt hör ihop. Det är även känt att vissa familjer där flera medlemmar har diabetes är mer drabbade. De båda iakttagelserna tyder på att en gemensam genetisk mekanism ligger bakom. Både ögon- och njurskadorna beror på att de fina blodkärlen i respektive organ skadas. Forskare från universitetet i Utah, Salt Lake City i USA, undersökte 19 olika genetiska varianter hos flera hundra diabetespatienter och jämförde de som har båda komplikationerna med de som inte har skador på ögon och njurar. En enda genvariant gav utslag. Den var vanligare bland dem som hade komplikationerna. Genvarianten ligger nära det område på DNAsträngen som deltar i produktionen av proteinet EPO (erytropoetin). Sambandet EPOgenvarianten och komplikationer skulle kunna förklara en av mekanismerna bakom som är just tillväxt av nya ineffektiva blodkärl. På sikt kan upptäckten leda till nya principer för att förebygga eller behandla skadorna. Undersökningen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Science. Källa: diabetesportalen.se ESL en gång i månaden tillräckligt En stor andel av Hemodialyspatienter som behandlas för renal anemi kan bibehålla stabila hemoglobinvärden med dosering av erytropoesstimulerande läkemedel (ESL) en gång i månaden, visar PATRONUS-studien, som presenterades vid World Congress of Nephrology (WCN) i Milano nyligen 1. Att bara behöva medicinera en gång i månaden, innebär en mindre tidsåtgång för personalen. Och på sikt kan också vårdresurser frigöras. PATRONUS-studien är en randomiserad, kontrollerad, öppen, multicenterstudie, utförd under 56 veckor på 490 hemodialyspatienter. Samtliga patienter var från början stabila på darbepoetin alfa iv en gång i veckan. De randomiserades sedan till att antingen få Mircera (metoxi-polyetylenglykol-epoetin beta) iv en gång i månaden eller darbepoetin alfa iv en gång varannan vecka i en 26 veckors titreringsfas. De efterföljande 26 veckorna gavs underhållsbehandling iv en gång i månaden i båda grupperna. Resultatet för det primära effektmåttet visar att signifikant fler patienter behöll stabila hemoglobinvärden med Mircera en gång i månaden (64 procent) jämfört med darbepoetin alfa (40 procent). Det sekundära effektmåttet visar att medeldosen för MIRCERA förblev konstant under hela underhållsfasen medan dosen för darbepoetin alfa höjdes med i genomsnitt 33 procent. Att nå och bibehålla hemoglobinvärden inom aktuella målintervall är en svår men viktig utmaning. Hemodialyspatienter har en ökad risk för sjukhusinläggning och död när hemoglobinvärdena varierar utanför rekommenderat intervall 2. En viktig förklaring till detta är förstås ökad komorbiditet. Om behandling med ESL som ger stabilare hemoglobinvärden på lång sikt, och därmed färre dosjusteringar, kan reducera morbiditet och mortalitet återstår att visa i kommande studier. Text Lars Weiss M.D. Ph.D., Verksamhetschef, Njurmedicinkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad 1. Carrera F et al. WCN 2009 Milano, poster M558 2. Gilbertson et al, Clin J Am Soc Nephrol2006;1: 1205 10 8 DIALÄSEN 4.2009

Konstgjorda kärl för AV-fistel skapas av patienters hudceller Forskare från USA har genom att använda patienters egna hudceller kunnat skapa konstgjorda blodkärl. Patienters hudceller har under flera månader fått växa till i ett speciellt serum på laboratorium. De konstgjorda blodkärlen har sedan kunnat användas för att konstruera en arteriovenös fistel (AV-fistel) för att få access till blodbanan vid hemodialysbehandling (HD). I studien ingick tio patienter med HD som hade haft minst en AV-fistel som slutat att fungera. Patienterna hade vid studiestarten grafter som inte fungerade tillfredställande och som med största sannolikhet snart skulle sluta att fungera. Av hudceller från dessa patienter skapades nya blodkärl i laboratorium. Med hjälp av de konstgjorda kärlen opererades nya AV-fistlar in på de tio patienterna. AV-fistlarna bedömdes sedan utifrån mekanisk stabilitet, under de första tre månaderna, och därefter utifrån effektivitet efter det att HD startats. Tre AV-fistlar slutade fungera under de första tre månaderna, ett reslutat som motsvarar det som förväntas för högriskpatienter. En patient togs ur studien på grund av gastrointestinala blödningar och en patient dog av andra orsaker. Hos de fem kvarvarande patienterna i studien fungerade AV-fistlarna väl under uppföljningstiden som var mellan 6-20 månader. Källa: McAllister et al. Effectiveness of haemodialysis access with an autologous tissue-engineered vascular graft: a multicenter cohort study. 2009: 373: 1440, The Lancet. PÅ GÅNG Dialäsens Chefsdagar 2009 30 september 1 oktober, 2009, Rånäs Slott, Rimbo Norrtälje, Sverige. www.dialasen.com Organ Donation Congress 4 7 oktober 2009, Berlin, Tyskland. www.isodp2009.org European Peritoneal Dialysis Meeting, 9 12 oktober 2009. Strasbourg. europd.com American Society of Nephrology 27 oktober 1 november 2009, San Diego, Kalifornien, USA. www.asn-online.org Regionmöte i njurmedicin 12 13 november 2009, Uppsala, Sverige. www.akademiska.se/templates/page_30725.aspx Medicinska Rikstämman, 25 27 november 2009, Stockholm Sverige. www.svls.se New Trends in Immunosuppression and Immunotherapy 4 7 februari 2010 Prag, Tjeckoslovakien. www2.kenes.com/immuno/pages/home.asp International Conference on Early Disease Detection and Prevention 25 28 februari 2010, Muchen, Tyskland. www.paragon-conventions.net/eddp2010/ Nordiatrans kongress 12 13 mars 2010, Köpenhamn, Danmark. www.nordiatrans.org Gelinsymposiet 16 april 2010, Göteborg, Sverige. www.njurkonferens.se Nationella Njurkonferensen 17 april 2010, Göteborg, Sverige. www.njurkonferens.se ELPAT Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Organ Transplantation 18 21 april 2010, Rotterdam, Holland. www.elpat.org American Transplant Congress, 1 5 maj 2010 www.atcmeeting.org Njurmedicinskt Vårmöte 2 4 maj 2010, Kalmar, Sverige. www.varmotet2010.se ERA-EDTA Congress 25 28 Juni, Munchen, Tyskland. www.era-edta.org American Society of Nephrology 16 21 november 2010, Denver, Colorado, USA. www.asn-online.org American Society of Nephrology 18 13 november 2011, Philadelphia, Pennsylvania. USA. www.asn-online.org American Society of Nephrology 30 oktober 4 november 2012, San Diego, CA. www.asn-online.org Nya möten? E-posta: info@dialasen.com gunnar malmström En välfungerande arteriovenös fistel är hemodialyspatientens»livlina«för god behandling. Angående artikeln i Dialäsen 3 2009: Nya rekommendationer för diagnostik av njurfunktion SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har tillsatt en projektgrupp som ska jobba med att systematiskt gå igenom det vetenskapliga underlaget och sedan komma med rekommendationer när det gäller»skattning av njurfunktion med endogena markörer«. Projektrapporten beräknas vara klar till läkarstämman 2011. DIALÄSEN 4.2009 9

NYHETER Antivirala läkemedel kan ge neurologiska symtom Vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har Anders Helldén tillsammans med sina kolleger funnit en unik metod som kan separera aciklovir och dess aktiva metaboliter. Metoden upptäcktes av laboratorieingenjör Jan-Olov Svensson och innebär ett genombrott för möjligheten att studera aciklovir och dess metabolism. Aciklovir metaboliseras troligen i levern till ämnet CMMG, som i sin tur sannolikt orsakar allvarliga neurologiska symtom. Aciklovir är det vanligaste preparatet som används vid herpessimplexinfektioner, vid herpes zoster (bältros) samt vid cytomegalovirus. Herpes zoster är vanligt förekommande hos dialyspatienter, och hos transplanterade sätts läkemedlen ibland in för att undvika herpes zoster infektion. Att läkemedlet kan ge allvarliga neurologiska biverkningar hos personer med nedsatt njurfunktion har inte varit känt förrän på senare år. Tidigare har aciklovir betraktats som ett läkemedel utan allvarliga biverkningar. Vanliga symtom från centrala nervsystemet orsakade av aciklovir är uttalad trötthet, förvirring, hallucinationer och somnolens. När patienten har fått dessa allvarliga neurologiska symtom, som dessutom ofta utvecklats inom loppet av några timmar, har andra diagnoser som till exempel psykos, vaskulit eller SLE ställts. Fortsätter acyklovir behandlingen försämras patienten, och kan i värsta fall hamna i behov av intensivvård. Det blir komplicerat när en patient med svår herpesencephalit samtidigt får allvarliga biverkningar av aciklovir. Det finns tidigare fall beskrivna där patienten avlidit. Här vet man dock inte med säkerhet om det är herpesinfektionen i sig eller behandlingen med aciklovir som varit den direkta dödsorsaken.» Vanliga symtom från centrala nervsystemet orsakade av aciklovir är uttalad trötthet, förvirring, hallucinationer och somnolens. «Anders Helldén, specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi, började intressera sig för biverkningar i samband med aciklovirbehandling när en av hans patienter med nedsatt njurfunktion drabbades. Trots att jag följde den rekommenderade reducerade dosen i FASS, fick patienten biverkningar. När patienten försämrades satte jag till slut ut läkemedlet, och jag anade sambandet. Det fick mig att vilja titta närmare på detta, säger han. Han menar att lämplig dos av aciklovir vid njursvikt ännu är okänd, men dagens rekommenderade dos är för hög. Mer forskning behövs, och tillsammans med sitt forskarlag hoppas han kunna hitta rätt dos för njursviktiga personer. Ännu har inga epidemiologiska studier genomförts utan Helldén med kolleger har sammanställt nu tillgängligt material som rör allvarliga neurologiska biverkningar i samband med aciklovirbehandling hos patienter med njursvikt. Mellan 1992-2004 handlar det om totalt 200 behandlade patienter, och av dem fick cirka 90 allvarliga neurologiska biverkningar. Anders Helldén har funnit dem bland annat genom koncentrationsbestämningar av aciklovir och CMMG, men även genom fall där han själv tillfrågats i egenskap av expert på området. Vid lindrigare symtom bör läkemedlet förstås sättas ut, och patienten behandlas med vätska och diuretika för att öka utsöndringen. Vid allvarligare symtom ger hemodialys vanligen en dramatisk förbättring. De allvarligare neurologiska symtomen drabbar vanligen inte personer med normal njurfunktion, även om det finns ett fåtal fall beskrivna i världen. Däremot kan personer med andra svåra sjukdomar som exempelvis leukemi drabbas. I ett fall, där personen i övrigt var frisk, kunde Helldéns forskargrupp påvisa den aktiva metaboliten CMMG i ryggmärgsvätskan. Det går alltså inte att helt utesluta att symtomen kan uppträda även hos personer som har normal njurfunktion. Men även här behövs mer forskning. För närvarande är det svårt att hitta ett bra alternativ till aciklovir vid nedsatt njurfunktion. Möjligen är biverkningar från centrala nervsystemet en effekt för samtliga antivirala preparat. I Italien diskuterar specialister inom njurmedicin om dialyspatienter inte bör behandlas med antivirala medel på grund av biverkningsrisken. Anders Helldén och hans kolleger tar emot prover för analys från andra kliniker i Sverige. Patienter med misstanke om neurologiska biverkningar på grund av aciklovir har hög prioritet, och Helldén säger att vid akuta situationer kan prover även analyseras även på helger, eftersom det kan ha avgörande betydelse för patientens tillstånd. Källa: Smittskyddsinstitutet 10 DIALÄSEN 4.2009

Fullt möjligt minska kostnaderna för behandling av hypertoni 500 miljoner kronor skulle kunna omfördelas till mer angelägna områden i vården om en mer kostnadseffektiv förskrivning av angiotensinblockerare (ARB) användes. Nästan hälften av alla patienter med hypertoni och/eller hjärtsvikt får ARB istället för de billigare och väldokumenterade ACE-hämmarna och det är slöseri med resurser. Det menar Björn Wettermark, Anna Ångman och Paul Hjemdahl i sin studie av förskrivningen av blodtryckssänkande läkemedel under åren 2000-2007. Under 2007 utgjorde ARB 38 % av kostnaderna för blodtryckssänkande läkemedel men bara 14 % av volymen. Den totala kostnaden för dessa läkemedel samma år var 2,4 miljarder kronor. Samtliga läkemedelskommittéer rekommenderar ARB endast vid ACE-hämmarintolerans. Trots detta hade bara hälften av alla som fick ARB insatt för första gången 2007 behandlats med ACE-hämmare tidigare. 21 % hade inte haft något annat blodtryckssänkande läkemedel tidigare. Hos personer med diabetes och/eller njursjukdom bör man sträva efter ett målblodtryck under 130/80 mm Hg. Utöver livsstilsförbättringar kan ett eller flera blodtryckssänkande läkemedel behö- ACE vas för att nå detta mål. Enligt författarna har jämförande studier inte visat någon signifikant skillnad i njurskyddande effekt mellan ACE-hämmare och ARB. Adekvat förskrivning av blodtryckssänkande läkemedel skulle frigöra resurser till andra behov i sjukvården. Källa: Läkartidningen anna svanfeldt Sverige världsbäst på organdonation 4,5 tillvaratagna organ från varje donator gör Sverige och den svenska donations-och transplantationssjukvården till världsledande när det gäller att ta hand om organ. Det visar den första internationella sammanställningen presenterad i en artikel i tidskriften Organs, tissues & cells. Under 2008 transplanterades 679 organ från 152 avlidna människor som önskat donera sina organ. Varje avliden har alltså räddat livet på i snitt 4-5 medmänniskor. Det möjliggörs bland annat tack vare bra teamwork mellan personal vid transplantationsklinikerna, transplantationskoordinatorerna, och donationsansvariga läkare och sjuksköterskor vid intensivvårdsklinikerna. Beslutsvägarna är korta, och transplantationskirurgerna kan snabbt avgöra vilka patienter på väntelistan som kan vara lämpliga mottagare av organen. Inom intensivvården har man god kunskap om hur en avliden donator omhändertas för att organen ska fortsätta fungera optimalt. Åsa Welin, verksamhetschef på Donationsrådet, menar att detta visar att samarbetet inom hälso-och sjukvården fungerar allt bättre, och att Sverige är ett framstående land på den internationella arenan. USA och Spanien nämns ofta som ledande inom organdonation, och här redovisas siffror på 2,7 respektive 2,5 tillvaratagna och transplanterade organ per organdonator för 2008. Efter Sverige kommer Norge med 4,4 organ, följt av Danmark (4,3) och Schweiz (3,5). Källa: Donationsrådet Pris till dansk film Gratulationer til Hæmodialyseafdelingen i Fredericia som har vundet en åbenhedspris i Region Syddanmark for en film om seksualitet og kropsforandringer når man er nyresyg. Filmen er lavet af Ulla Vinge og Sine Thomsen. Filmen vandt en rigtig flot 1.plads og blev honoreret med 150.000 danska kroner. DIALÄSEN 4.2009 11

NYHETER Nya Trelleborgs dialysen invigd Den 5 maj invigdes den nya Trelleborgsdialysen. Kliniken drivs av NephroCare, som är ett dotterbolag till Fresenius Medical Care, och är företagets första klinik i Sverige. Dialysverksamheten vid lasarettet i Trelleborg motsvarar ca 10 procent av den samlade dialysvården i Region Skåne. Avtalsutskottet i Skåne tog i juni 2008 beslutet att skriva ett avtal med Fresenius Medical Care Sverige AB om att bedriva dialys på lasarettet i Trelleborg. Avtalet sträcker sig över sju år och omfattar cirka 5300 dialysbehandlingar per år eller behandling för cirka 30 patienter varje vecka. Patienterna kommer att erbjudas individuellt anpassad behandling, och målet är att dialysen ska kunna följa patientens liv och inte tvärtom. Runt patienten finns ett multidisciplinärt team bestående av sjuksköterska, undersköterska, nefrolog, dietist, sjukgymnast och kurator. För att säkerställa högkvalitativ teknisk behandling, och att patienten behandlas med värdighet och respekt finns ett väl utbyggt kvalitetsprogram. Källa: Region Skåne, Bättre kondition kan hjälpa patienter med restless legs Myrkrypningar i benen eller så kallade restless legs (RL) har tidigare setts som en neurologisk sjukdom där symptomen orsakas av förändringar i nervsystemet. Patienter som lider av RL upplever ofta trötthet och har brist på energi. De flesta känner också obehagskänsla inne i benen. Forskaren Britta Wåhlin Larsson vid Örebro Universitet har i sina studier undersökt musklerna hos patienter med RL och jämfört dem med en frisk kontrollgrupp. Patienterna med RL hade sämre fysisk förmåga och högre halter av tillväxtfaktorn VEGF, ett protein som har till uppgift att bilda och bibehålla blodkärl och som stimuleras vid syrebrist. Att patienter med restless legs visar tecken på syrebrist är en nyhet. Orsaken kan vara ett förändrat blodflöde ut i musklerna som leder till syrebrist. Det kan förklara varför symtomen Trelleborgsdialysen invigdes av Emanuele Gatti, Maria Olsson och Fredrik Gustafsson. Teamet på Trelleborgsdialysen: Mariana Gherman, Eva Andersson, Mariette Johansson, Maria Olsson, Majken Persson, Annika Ljungkrantz, Helena Tiliander och Pernilla Björklund. lindras eller försvinner när patienten rör på sig eftersom rörelse leder till ökat blodflöde i muskeln. En ökning av tillväxtfaktorn VEGF sker vid träning, då det uppstår en syrebrist i musklerna som gör att nybildning av blodkärl stimuleras. Skillnaden är att då tränas också hjärtmuskeln, något som är en förutsättning för att få en egentlig bättre syretransport ut till musklerna. Patienterna verkar alltså tränade i musklerna, men är relativt otränade, Genom att förbättra sin kondition skulle dessa patienter få en bättre syretransport till musklerna och på så sätt minska symptom som trötthet och brist på energi. Källa: www.oru.se 12 DIALÄSEN 4.2009

gunnar malmström CMV kan ligga bakom högt blodtryck De flesta vuxna är infekterade med cytomegalovirus, CMV, ett herpesliknande virus som vanligen inte ger några symtom. Det kan däremot skada personer som har nedsatt immunförsvar, eller som behandlas med immunhämmande läkemedel till exempel efter en transplantation. CMV kan även ge fosterskador om mamman smittas under graviditeten. På senare år har infektioner med cytomegalovirus (CMV) kopplats till hjärtkärlsjukdom, men sambandet har hittills varit okänt. Nu har forskare vid Harvard School i Boston, USA, hittat en trolig förklaring. Man har i samma studie även sett samband mellan CMV, fet mat och hjärtkärlsjukdom. I studien ingick 48 möss, där 24 möss fick normal diet och resterande 24 fick extra fet kost. Efter en månad infekterades hälften av mössen i varje grupp med CMV. Resultatet visade att de infekterade mössen hade ett förhöjt blodtryck efter sex veckor. Dessutom hade en tredjedel av de möss som fått fettrik mat tecken på arterioskleros, som ökar risken för hjärtkärlsjukdom. I ett annat försök tittade man på njurcellerna hos CMV-infekterade möss, och fann här högre halter av enzymet renin jämfört med hur det såg ut hos icke-infekterade möss. Förhöjda halter av renin är en orsak till högt blodtryck hos människor. Samma resultat blev det när mänskliga cellkulturer infekterades. Studiens resultat kan innebära ett helt nytt sätt att se på högt blodtryck och hjärtkärlsjukdomar. Kanske kan en del fall av högt blodtryck förebyggas med hjälp av antiviral behandling, eller med ett vaccin mot CMV. Ännu finns inget sådant men flera stora läkemedelsföretag arbetar med att ta fram det. Källa: diabetesportalen.se Ballongvidgning god effekt på njurfunktion och blodtryck Ballongvidgning av njurartärstenos har visat sig ha mycket god effekt, 95 procent av fallen är tekniskt lyckade. Det visar överläkare Hampus Eklöf med kolleger vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en ny studie. Njurartärstenos orsakas oftast av atheroskleros, vilket ökar med stigande ålder. Gruppen äldre fortsätter att öka och man kan därför förvänta sig fler patienter med njurartärstenos framöver. Normalt blodflöde genom njurarna ger både en förbättrad njurfunktion, och bättre blodtryckskontroll, vilket sannolikt minskar risken för hjärtinfarkt och stroke. Man vet också att överlevnaden för patienter med njurartärstenos är sämre än normalbefolkning i samma ålder. Ändå har behandling, både med kirurgi och med ballongvidgning varit ifrågasatt. Nu visar den aktuella studien förbättrad njurfunktion eller bättre blodtryck hos 63 procent av de patienter med njurartärstenos som behandlats med ballongvidgning i Uppsala. Fem av tjugofem patienter, som alla var aktuella för dialys eller transplantation, förbättrades radikalt, och var ett år senare fortfarande vid liv, utan att ha behövt starta i dialys eller transplanteras. Tre av dem även efter fem år. Dödlighet inom 30 dagar efter ballongvidgningen var 1.5 procent, 35 procent hade fått någon lindrig eller allvarlig komplikation. Läs hela studien i ACTA Radicologica. Källa: Uppsala universitet För högt blodtryck kan orsaka njurskada. DIALÄSEN 4.2009 13

v091101 R E L E VA N S. N E T Betydelsefull nyhet om behandling av järnbristanemi. Ferinject (järnkarboxymaltos) är ett nytt unikt järnkomplex, utvecklat för att undvika de begränsningar som traditionellt är förknippade med intravenöst järn. Det ges som infusion i engångsdos på upp till 1000 mg järn och som bolusdos upp till 200 mg järn. Infusionen tar högst 15 minuter för 1000 mg. Ferinject kan ges utan testdos. Gardera med kryss för S-Ferritin vid minsta misstanke om järnbristanemi. Läs mer på www.ferinject.nu. FYLLER JÄRNDEPÅERNA PÅ NYTT ENKELT SÄTT. Referens: Ferinject produktresumé 2009. Ferinject (järnkarboxymaltos) (B03AC01) (Rx, F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Beredningsform: injektionsvätska 50 mg/ml. Ferinject ingår inte i förmånerna för patienter i hemodialys. Produktresumén uppdaterad 2009-02-03. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se eller www.renapharma.se. Renapharma Vifor, Kungsängsvägen 31, Box 952, 751 09 Uppsala. Tel 018-478 40 50. www.renapharma.se.

NYHETER Nya riktlinjer för patienter med Hepatit C virus Under 2008 kom Kidney Disease Improving Global Outcomes (KDIGO) ut med praktiska riktlinjer för patienter med Hepatit C. Riktlinjerna omfattar områdena förebyggande, diagnostisering, utredning och behandling av Hepatit C virus (HCV) hos patienter med kronisk njursvikt. På initiativ av European Renal Association- European Dialysis and Transplantation Association, ERA-EDTA har European Renal Best Practice (ERBP) bildads. För att gå igenom och justera KDIGO:s riktlinjer för hepatit C utifrån europeiska förutsättningar tillsatte ERBP en arbetsgrupp. Denna arbetsgrupp har kommenterat KDIGO: riktliner i artikeln som här refereras till som källa. Innehållet i KDIGO:s Riktlinjer/Guidelines för patienter med Hepatit C virus är: 1. Rekommendationer om vilka patienter som ska testas för HCV När ska patienten testas? Med vilken analysmetod? 2. Behandling av HCV hos patienter med kronisk njursvikt Vilka patienter ska behandlas? Vilken behandling är bäst? 3. Förebyggande av HCV smitta inom hemodialysavdelningar 4. Behandling av patienter med HCV före och efter njurtransplantation. Ska alla HCV infekterade patienter behandlas före njurtransplantation? Ska alla HCV infekterade patienter leverbiopseras före njurtransplantation? 5. Diagnos och behandling av patienter med njursvikt beroende på HCV infektion. Vid riktlinjegenomgången upptäckte arbetsgruppen för ERBP att i KDIGO:s riktlinjer saknas riktlinjer för peritonealdialyspatienter helt. De har därför utarbetat ett Appendix1 till riktlinjerna: Hepatit C och peritonealdialys: förslag till praxis från arbetsgruppen i ERBP. Riktlinjerna, KDIGO:s och ERBP:s, kan läsas i sin helhet via länken på KDIGO hemsida: http://www.kdigo.org/clinical_practice_guidelines/kdigo_ guideline_for_hep_c_in_ckd.php Källa: A Covic, D Abramowicz, A Bruchfeld et al., Endorsement of the Kidney Disease Improving Global Outcomes (KDIGO) hepatitis C guidelines: a European Renal Best Practice (ERBP) position statement, Nephrol Dial Transplant 2009;24:719-727 pia lundström I samband med 40-års jubileet gav Njurförbundet ut boken»njurvårdens framtid«. Här ses bokens redaktion Tonie Andersson, Håkan Gäbel, Håkan Hedman med Mattias Aurell. Njurförbundet 40 år Trots att man kunde flyga till månen 1969 fanns det då inte behandling för alla som drabbades av njursvikt. De flesta dog därför att det knappt fanns några dialysplatser. Njurtransplantationer utfördes i liten omfattning, men resultaten var dåliga. Många dog i svåra infektioner efter transplantationen. 1969 tog en grupp njursjuka initiativet att bilda Föreningen för Njursjuka i Sverige som senare blev Njurförbundet. Utvecklingen har gått framåt och idag kan alla som drabbas av terminal njursvikt få behandling. Det finns tillräckligt med dialysresurser och Sverige har etablerats sig bland de ledande länderna i världen för njurtransplantationer. Njurförbundets opinionsbildande arbete under 40 år har bidragit till denna positiva utveckling för njursjuka. Källa: Njurförbundet Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Nordens största universitetssjukhus, där vård, forskning och utbildning är viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv. Verksamheten finns på ett flertal platser i Stockholmsregionen, främst i Huddinge och Solna. Karolinska bedriver ett målinriktat jämställdhets- och mångfaldsarbete. Sjukhuset är miljöcertifierat och rökfritt. Njurmedicinska kliniken söker Chefsjuksköterska till mottagningen i Solna Har du intresse och erfarenhet av vårdutvecklingsarbete och kvalitetssäkring? Vi söker dig som vill leda och vidareutveckla vår njurmedicinska mottagningsverksamhet och dess engagerade medarbetare. För närmare information kontakta: Verksamhetschef Carl-Gustaf Elinder 08-585 825 27 Sista ansökningsdag 2009-09-20. Ref nr K-09-70045 Ansök och läs mer på www.karolinska.se/jobb. www.karolinska.se DIALÄSEN 4.2009 15

NYHETER Att få transplanterad njure att fungera längre Vad kan man göra för att en transplanterad njure ska fungera så bra som möjligt och så länge som möjligt? Det var frågan och rubriken vid ett stort och innovativt möte på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge den 23 april. Mötet arrangerades av Njurföreningen Stockholm Gotland i samarbete med de tre transplantations- och njurmedicinska klinikerna i Stockholm. Klinikerna identifierade alla patienter med fungerande njurtransplantat och en inbjudan sändes till närmare 800 personer. Alla hade möjlighet att på anmälan ställa de specifika frågor man ville ha besvarade. Intresset för mötet visade sig vara mycket stort, Birkeaulans närmare 300 platser fylldes nästan helt. Programmets föreläsare belyste rubrikens frågeställning från sina olika perspektiv transplantationskirurgens, njurmedicinarens och patientens och svarade på ställda frågor under mötets två och en halv timmar. Närmare 100 personer anmälde sig preliminärt till de uppföljande träffar in mindre grupper, som Njurföreningen planerar till hösten. En dokumentation i form av en handbok i egenvård för njurtransplanterade planeras också. Annons 1/2 sida:layout 2 09-03-17 13.49 Sida 1 Text Per Åke Zillén Njurförbundet anmäler Landstinget i Kalmar I juli månad skickade Njurförbundet in en begäran om granskning av donationsverksamheten i Kalmar län. Njurförbundet kräver att socialstyrelsens regionala tillsynsnämnd utreder varför de ansvariga läkarna inom Kalmar landsting inte tagit tillvara ett enda organ på tre år. Vi misstänker att man inte uppfyller sina skyldigheter när det gäller att ta tillvara på organ för transplantation, säger Håkan Hedman ordförande Njurförbundet. Nu anmäler alltså Njurförbundet Landstinget i Kalmar Län till Socialstyrelsens tillsynsnämnd. Skälet till de uteblivna donationerna tros vara läkarnas personliga etiska inställning. De som har gjort fel är ju de doktorer som är ansvariga för den medicinska verksamheten vid sjukhusen. Sen anser jag att även att den politiska ledningen i Kalmar län är skyldiga. Det är ju dom som i slutändan är ansvariga för den vård som bedrivs, menar Håkan Hedman. Källa Smålandsnytt NUTRITION VID DIALYS- BEHANDLING "Jag har länge lekt med tanken att skriva en handbok om nutrition, nu har det äntligen gått från tanke till handling" Marianne Ahlberg NU ÄR DEN HÄR! Nu är den klar, den efterlängtade handboken, Nutrition vid dialysbehandling, som leg. dietist Marianne Ahlberg skrivit. Boken vänder sig i första hand till dietister, sjuksköterskor och läkare som arbetar inom njursjukvården. Den kan också vara till hjälp för patienter och anhöriga, som vill fördjupa sig i frågor om nutrition vid dialysbehandling. Ur innehållet kan nämnas ett kapitel som handlar om näringsämnen och deras betydelse och inverkan på olika behandlingsformer. Faktorer som påverkar nutritionen, flera checklistor, energi- och näringsrekommendationer vid HD och PD, läkemedelslista samt lästips behandlas också i handboken. Boken kostar 100 kronor. Beställ nu! Beställningsblankett finns på Referengruppen i njurmedicins hemsida www.drf.nu/njurmedicin och skickas till: Catrin Sundgren, fax: 08-412 98 98 eller e-post: catrin.sundgren@swedishorphan.com 16 DIALÄSEN 4.2009

Utbildningsprogram i grupp för personer med typ 2-diabetes medför en betydande sänkning av HbA1c efter 1 2 år. Det är en av slutsatserna i en rapport från SBU. Individuell utbildning ger en liten sänkning efter 1 år, medan motivationshöjande samtal inte har bättre effekt än sedvanlig diabetsvård. SBUs slutsatser har inkluderats i Socialstyrelsens nya»nationalla riktlinjer för diabetesvården«. Utbildning i grupp bättre än individuell anna svanfeldt SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har granskat det vetenskapliga underlaget för individuella och gruppbaserade patientutbildningsprogram samt psykologiska interventioner i form av stödprogram baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT) och motivationshöjande samtal (MI) för patienter med typ 2-diabetes. De slutsatser, som SBU redovisar i rapporten»patientutbildning vid diabetes«, baseras på en utvärdering av tillgänglig litteratur avseende studiekvalitet och evidensstyrka. Studiekvalitet avser den vetenskapliga kvaliteten och evidensstyrkan är en bedömning av hur starkt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är för att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt. Vid utarbetandet av»nationella riktlinjer för diabetesvården«har Socialstyrelsen haft stöd av denna och andra litteraturöversikter, genomförda av SBU. SBUs granskning av effekterna av olika modeller av patientutbildning vid diabetes har fokuserats på det viktigaste måttet på långsiktig genomsnittlig glukoskontroll HbA1c vilket också är starkt kopplat till förekomsten av långsiktiga komplikationer. De slutsatser som SBU och Socialstyrelsen drar av granskningen kan sammanfattas så här: Grupputbildning SBU: Utbildningsprogram i grupp för personer med typ 2-diabetes, ledda av personer som har ämneskompetens och som är väl insatta i de pedagogiska metoderna i programmet, medför en betydande sändning av HbA1c efter 1 2 år. De samhällsekonomiska kostnaderna är högre vid grupputbildning på grund av fler undervisningstillfällen under längre tid och därmed mer tid och högre resekostnader för deltagarna. I förhållande till de effekter som grupputbildningen ger är dock kostnaden låg. Socialstyrelsen: Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en naturlig del i vården av personer med diabetes. Baserat på SBUs rapport rekommenderar Socialstyrelsen att gruppbaserad patientutbildning erbjuds patienter med diabetes, framför allt patienter som har otillfredsställande glukoskontroll. Individuell utbildning SBU: Individuell utbildning för personer med typ 2-diabetes ger en liten sänkning av HbA1c efter 1 år. Motivationshöjande samtal SBU: Den vetenskapliga litteraturen visar ingen skillnad mellan motivationshöjnade samtal enligt MI-metoderna och sedvanlig vård när det gäller effekt på HbA1c hos personer med diabetes vid mätningar upp till 1 år. Socialstyrelsen: Många landsting har utbildat sin personal i motivationshöjande samtal för att förbättra möjligheterna att bistå patienterna i deras behov av beteendeförändring. Men, då effekt inte kunnat visas bör motiverande samtal inte användas inom diabetesvården förrän det finns evidens för dess effektivitet. KBT-program SBU: Det finns idag otillräckligt vetenskapligt underlag för att uttala sig om effekter på HbA1c av KBT-metoden. Källor: SBU utvärderar:»patientutbildning vid diabetes«. Socialstyrelsen:»Nationella riktlinjer för diabetesvården«dialäsen 4.2009 17

Detta var en av programpunkterna vid Svensk transplantationsförenings Vårmöte som hölls i Malmö 16-17 april. För 18 år sedan hölls det första Vårmötet i Malmö och intressant nog var flera programpunkter de samma nu som då någon var till och med samma föredragshållare men transplantationskirurg Nils H Persson garanterade att föredragen var nya. Läkemedelsstudier: Vad tycker patienten? Innan Vårmötets officiella program startade hölls ett minnestal av professor Michael Olausson över den i februari bortgångne Hans Brynger som var en av pionjärerna inom transplantationsverksamheten i Sverige. Han arbetade som transplantationskirurg på Sahlgrenska sjukhuset från början av 1970-talet fram till 1990 och hans ledarskap karaktäriserades av entusiasm och humor. Hans Brynger var också en av initiativtagarna och grundarna till European Society for Organ Transplantation ESOT. Under mötet hölls en serie föredrag om hur man i Malmö utvecklat ett program för att motverka kronisk allograft dysfunktion (CAD). Föreläsarna var transplantationskirurg Ragnar Källén, immunolog Dragan Bucin, patolog Martin Johansson och nefrolog Helene Andersson. CAD kallades tidigare kronisk rejektion eller CAN. De första fem åren efter transplantation är transplantatöverlevnaden mycket bra med 95 procent efter transplantation av njure från levande givare (LD) och 85 procent med njure från avliden donator (AD). Däremot är tioårsresultaten sämre med 77 procent efter LD respektive 66 procent efter AD. Faktorer som har betydelse när det gäller transplantatöverlevnaden är HLA-DR matchning, donatorns ålder, kall ichemitid och diabetes hos mottagaren. Ragnar Källén har utvecklat ett databaserat uppföljningssystem som gör det möjligt att tidigt identifiera CAD genom att man enkelt och illustrativt till exempel kan följa förändringar hos den njurtransplanterade patienten nivå av s-kreatinin över tid. I systemet finns också ett varningssystem in- 18 DIALÄSEN 4.2009

Transplantationsmötet i Malmö med forskningssjuksköterska Nevin Gul Baykurt, transplantationsmedicinare Helene Andersson, transplantationskirurg Ragnar Källén och professor Henrik Ekberg med koordinatorerna Susanne Malmros och Sofia Dahlman. byggt som gör det enklare för behandlande läkare att tidigt reagera på förändringar och biopsera patienten i ett tidigt skede. Efter svar på biopsin från patologen har man en konferens där transplantationskirurg, transplantationsmedicinare, och transplantationsimmunolog deltar och diskuterar behandlingsstrategier. Är orsaken till CAD immunologisk förändrar man immunosuppressionen och är den inte immunologisk sänks i första hand calcineurinhämmarna (Sandimmun/Prograf/Advagraf). Henrik Ekberg professor och transplantationskirurg berättade att en ny metod för eliminering av HLA-antikroppar är under utveckling. Metoden heter IdeS och behandlingen är tänkt för högsensitiserade patienter som har HLA-antikroppsnivåer på 50 till 100 procent. Idag består 10 till 20 procent av patienterna på njurväntelistan av patienter som har så höga HLA-antikoppsnivåer. Målet med IdeS är att man ska kunna behandla patienten före transplantationen för att snabbt få bort HLA-antikropparna under en period och under denna period kunna transplantera patienten. Forskningssjuksköterska på Universitetssjukhuset i Malmö (UMAS), Nevin Gül Baykurt, föreläste om Läkemedelsstudier Vad tycker patienten? baserat på en enkätstudie som hon genomfört. De flesta patienter var väldigt positiva till att delta i forskningsstudier, många med argumentet att resultaten kommer att leda till förbättringar i behandlingen för framtida patienter. De flesta kunde också tänka sig att delta i studier igen. Däremot framkom att studiepatienterna saknade återkoppling av sina egna och studiens resultat. En orsak till att återkopplingen till studiedeltagarna ofta varit mer eller mindre obefintlig är att det tar väldigt lång tid, många gånger flera år, efter det att patienten deltagit i studie innan resultaten faktiskt är färdiga. Men efter Nevin Gül Baykurts enkätstudie har man från forskningsenheten på UMAS börjat skicka brev till alla de patienter som deltagit i avslutade läkemedelsstudier med information om studiens resultat. Torsten Malm från universitetssjukhuset i Lund höll en föreläsning om vävnadstransplantation. Vävnadsbanken etablerades i Sverige på 1980-talet och omkring 1500 personer behöver årligen transplanteras med någon vävnad. Den vanligaste vävnadstransplantationen är hornhinnor med omkring 700 per år. Hornhinnetransplantation började man med på experimentell nivå redan 1905 och från avlidna det gjorts sedan 1930-talet. Lagstiftningen är densamma som när det gäller tillvaratagande av organ för transplantation. Verksamheten har vuxit de senaste åren och hornhinnetransplantation är idag den vanligaste transplantationen. Transplantationsföreningens vårmöte innehöll många fler intressanta programpunkter än de jag beskrivit här. Det var ett omväxlande program med aspekter från både donationsverksamheten och transplantationsverksamheten i södra Sverige. Text och foto Annette Lennerling DIALÄSEN 4.2009 19

»Dialys får bara vara 20 DIALÄSEN 4.2009