INVIGNINGSKONSERT 9 September 2012 Härnösands Domkyrkas nya kororgel

Relevanta dokument
Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa

BAROCKEN ca

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Orgeln. Skellefteå landsförsamlings kyrka

Typiskt för Medeltiden

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

År 1-3 År 4-6 År 7-9

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Victor Alsén.

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Kyrkorglar i Sockna. Orgelns tekniska uppbyggnad. Allmän presentation av piporgeln.

jan h börjesson Orglar & organister i Sankt Pauli kyrka, Göteborg

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Kulturförening i Rasbo Rasbo pastorat. arrangerad av:

Barock Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Några av de mest framstående kompositörerna

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Kalender för Högalids församling

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Musik. i Säterbygdens kyrkor. Höst och vinter 2015 Säter Gustafs Stora Skedvi Silvberg

Tema - Matematik och musik

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Elfrida Andrée. Orgelkompositioner. Utgivna av. Claes Holmgren och Sven A Wessman

Det musikaliska hantverket

Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sophie Bretschneider

Företagets slogan eller motto MUSIK

Kurs: C G1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

musikböcker nr 21 Detta är ett utdrag ur Intonation i körsång från Gehrmans Musikförlag AB, Stockholm

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Kunskapskrav årskurs 6

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.

Examensarbete. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Sebastian Gerstel Sollerman

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Anja Kaiser.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Kyrkomusiken i Kalmar Domkyrka Hösten 2015

Kursplan för musik i grundskolan

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Svenska Orgelsällskapets Nationella Orgeltävling för unga organister

BAROCK (när Bach dog)

Vox Humana. Hösten Orgeln i Själevads kyrka, foto Erik Bergström

Konstnärlig kandidatexamen

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Eric Ander.

1. Vad gjorde påven Gregorius den store som var viktigt för musiken under Medeltiden?

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Musicerande och musikskapande

Orgelskola i Lidingö församling

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

musikprogram s:ta maria magdalena kyrka våren 2018

Samarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.

UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP. Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi

Musikens historia. Var kommer musiken ifrån? Musikens språk. Vad är klassisk musik?

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET PRESENTERAR I PITEÅ VIN TER VÅR

DOMKYRKO MUSIKEN L I N K Ö P I N G H Ö S T E N

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Thomas Rudberg.

Instrumentkunskap och olika musikgrupper

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Andreas Lyeteg.

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

Klassisk Musikhistoria

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

För dig som är nyfiken på musik

ETT CLAVIORGANUM TILL GÖTEBORG BAROQUE

Tankar kring min estetiska hållning

Klassisk musik. År 800-idag

Foto: Lars-Erik Tobiasson. Musik. Våren i Växjö domkyrka

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist.

Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Musik. årskurs Namn Klass

ORGELPUNKT MALMÖ oktober - 7 januari 2018

UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP

PROGRAM. Cahmandagarna 8 9 augusti Lövstabruks kyrka. Arrangemang kring Johan Niclas Cahmans barockorgel 287 år

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Orgeltoner från Värmland

Teoriboken praktisk musikteori

Broskolans röda tråd i Musik

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.

Transkript:

INVIGNINGSKONSERT 9 September 2012 Härnösands Domkyrkas nya kororgel

Program G F Händel (1685-1759) G Frescobaldi (1583-1643) J S Bach (1685-1750) Orgelkonsert nr 2 B dur (transkription: M Dupré) Recercar Nono con quattro sogetti Toccata, Adagio och fuga C dur R Schumann Kanon h moll Op 56:5 (1810-1856) E Gigout (1844-1925) F Sixten (f.1962) M Dupré (1886-1971) Scherzo Toccata & Fugue on B.A.C.H (uruppförande) Prelude et Fugue Op7:3 Invigningskonsert på nya kororgel Denna första konsert på Domkyrkans nyinvigda Ruffattiorgel inleds med en majestätisk ouvertyrartad introduktion i Georg Friedrich Händels Orgelkonsert Op 4:2 B dur från år 1735, denna liksom övriga av hans orgelkonserter var ursprungligen avsedda för Händel själv, som, iklädd rollen som orgelsolist, framförde dessa i samband med sina oratorier och på så sätt ökade sin egen och hans uppsättningars nimbus! Det rådde stor konkurrens mellan de olika teaterkompanierna och man gjorde allt man kunde för att locka till sig den kräsna Londonpubliken. Händel hade ett gott renommé som klavervirtuos och hade här ypperligt tillfälle att hävda sig gentemot dåtidens kastratsångare med megastatus.. Händels orgelkonserter är både briljanta och väl uppbyggda kammarmusikaliskt. I Duprés arrangemang för orgel, där även orkesterns partier spelas av orgeln märks tydligt de fina instrumentala skiftningarna och dialogiserandet mellan orgels solopartier och orkesterensemblen. Orgelns urspungsland, Italien Som en reverens för den nya orgelns urspungsland, Italien, följer så musik av kanske den störste italienske orgeltonsättaren Giralomo Frescobaldi, som lustigt nog döptes just denna dag den 9 september år 1583! Under en stor del av karriären var F. organist i Peterskyrkan i Rom. I många av hans kompositioner finner man stor impovisatorisk rikedom, en rik och känslig harmonik. Övervägande delen av hans produktion är musik avsedd för gudstjänsten och ofta finns möjligheter inbyggda i musiken till att göra uppehåll just för att liturgin kräver det för tillfället. Recercar Nono con quattro sogetti är ett kontrapunktiskt verk i sträng stil som bygger på fyra korta teman som oupphörligt upprepas och flyttas mellan de fyra stämmorna. Effekten blir en högstämd andlig atmosfär som ständigt förtätas och intensifieras fram till slutackordets rena A durklang. Lars G Fredriksson, orgel Kollekt till orgelfonden. Insamling pågår till årets slut. (Konserten spelas in av Sveriges Radio, kontrollera att mobiltelefoner är avstängda) Johann Sebastian Bach Är omöjligt att kringgå i ett sammanhang som detta. Bach är och förblir centralgestalten inom orgelkonsten och den som snart sagt alla därinom relaterar till antingen som musiker eller kompositör eller lyssnare! Toccatan som inleder detta tredelta verk är till en början improvisatorisk - ett långt recitativ som får sin upplösning på tonen låga C följs av ett längre pedalsolo med ekoeffekter övergår sedan i strängare form med nedåtgående treklanger som motiv. Det vemodiga Adagiot i a moll, ett av de mera bekanta, övergår i ett kort recitativ, följt av allvarsamma eftersinnande ackordföljder som upplöses i C dur. Fugan har ett dansant och sprittande karaktär som får ett abrupt slut i en improvisatorisk coda som sätter punkt med ett enda kort ackord.

Två romantiska karaktärsstycken Det första är en Kanon av Robert Schumann i arr. av M Dupré. Schumann skrev ett antal stycken för så kallat pedalpiano, d v s ett klaverinstrument försett med en pedalklaviatur, främst avsett för organister att öva på. Schumansk karaktär saknas inte i den luftiga och lätt mystiska atmosfären. Eugen Gigout var en framstående organist och lärare i Paris och skrev en mängd ganska tidstypisk musik. Scherzot bygger på två musikaliska idéer som kontrasterar den första en slags perpetum mobile och den andra bygger på pauseringar och ekoeffekter. Kvällens uruppförande Är ett för detta tillfälle komponerat verk av vår egen tonsättare Fredrik Sixten som här använt namnet BACH som inspirationskälla och tonmaterial. Fredrik sällar sig till den rad av tonsättare som lockats att ur dessa fyra toner försöka hitta en ny synvinkel. Att ge sig i kast med detta och förhålla sig till det redan givna (den förste som roade sig med expeimentet var Bach själv ) och tillföra något är i sig en utmaning. Toccata och Fuga över B.A.C.H är ett i stora stycken improvisatoriskt verk med i viss mån fragmentiserad struktur som knyts samman med vissa återkommande byggstenar. Viss koppling till en känd Bachtoccata kan man finna samt ana humor i växlingarna mellan jämna och ojämna taktarter. Ett innehållsrikt och koncentrerat stycke musik! Marcel Dupré Har redan hunnit figurera i programmet ett antal gånger och konserten avslutas med ett av hans mer kända verk, Preludium och fuga g moll op 7:3, som han f ö skrev under sina studieår. Duprés spel, improvisationskonst och undervisning var av exceptionellt slag och hans många elever finns spridda vida omkring. Han var aktiv som konserterande organist nästan ända till sin död. Hans estetik har sina rötter i 1800-talets romantik men han var en visionär inom orgelkulturen, hans syn på orgeln som ett framtidens instrument och uttrycksmedel för tonkonstnärer låg långt fram och han experimenterade friskt och djärvt i en samtid som snarare präglades av tillbakablickande och historiserande ideal som lyfte fram orgeltyper från gångna stilepoker. Detta tilltalade inte Dupré som sökte öka finessen och ackuratessen, hitta spelhjälpmedel och nya lösningar för att nyskapa. Allt detta samtidigt som han hyste den största vördnad för de gamla mästarna. Kvällens Dupréverk är ett för sin tid (1907) modernt och mycket svårspelat verk som kräver ett lyhört och känsligt instrument utan något som helst motstånd i mekanik eller fördröjningar mellan tangent och pipa egenskaper som Domkyrkans nya Ruffatti-orgel verkligen kan stoltsera med!.. Lars G Fredriksson Fredrik Sixten Tonsättare och domkyrkoorganist i Härnösands domkyrka. Han har studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där han avlade högre organist examen samt bedrev studier i komposition för professor Sven-David Sandström. Idag är Fredrik Sixten en av landets främsta tonsättare av kyrkomusik. Han tillhör de mest publicerade och framförda tonsättarna av sin generation och sedan några år framförs hans musik alltmer utomlands. Fredrik Sixten var också mellan åren 1997-2001 konstnärlig ledare och dirigent för Göteborgs Gosskör med vilka han bl.a. släppte 4 Cd skivor varav en belönades med guldskiva. Fredrik har skrivit tre oratorier: En svensk Markuspassion Requiem Ett svenskt Juloratorium Fredrik har också skrivit flera verk för orgel. Lars G Fredriksson Organist i Härnösands domkyrkoförsamling. Förutom uppgiften att fungera som organist vid gudstjänster, förrättningar och konserter, är han också ledare för tre av domkyrkans körer. Lars G gav sin första orgelkonsert vid 13 års ålder. Han har studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm först till kyrkomusiker därefter till diplomorganist och har också erhållit Musikaliska Akademins belöningsjeton. Hans lärare i orgel har bl a varit Torvald Torén i Stockholm, och Rolande Falcinelli som var Marcel Duprés efterträdare vid Pariskonservatoriet. Lars G har ägnat stor tid till att tillägna sig den franska romantiska speltraditionen och särskilt Duprés musik, vilket reflekterats i talrika konserter runtom i Sverige, Danmark, Island och Frankrike. Han finns också dokumenterad i såväl radioinspelningar för Sveriges radio som egna skivinspelningar. Lars G är också pianist och framträder både som solist och ackompanjatör.

Domkyrkans nya kororgel Byggd av Fratelli Ruffatti, Padova, Italien. Huvudverk (I): Montre 8 Flute Harmonique 8 Bourdon 8 Prestant 4 Doublette 2 Fourniture IV Trumpet 8 Tremulant Svällverk (II): Bourdon Rörflöjt Salcional 8 Unda Maris 8 Principal 4 Flute a fuseau 4 Nasard 2 2/3 Octavin 2 Plein Jeu III Trompette Harmonique 8 Clarinette 8 Tremulant Pedal: Soubbasse 16.Bourdon 16 Octave 8 Bourdon 8 Choralbass 4 Basson 16 Clarinette 4 Kororglar i Domkyrkan Orgelns ljudande del består av 1.462 stycken pipor och har en elektrisk/fiberoptisk överföring mellan spelbordet och de klingande piporna. Spelbordet är således mobilt och kan ställas där det bäst behövs beroende på typ av gudstjänst eller konsertsammanhang. Orgeln innehåller den senaste digitala tekniken men också nya landvinningar som Ruffattis Hyper-Dynamic Expression, vilket innebär att svällskåpet har en enastående förmåga till crescendo och diminuendoeffekt beroende på specialmaterial som i ett läge reflekterar ljudet och i ett annat läge absorberar det. Orgeln är byggd i miljöcertifierat material av allra högsta kvalitet (mahogny m fl). Det har funnits två kororglar tidigare i domkyrkan. Den första från år 1969 byggdes av Gustaf Hagströms orgelverkstad i Härnösand (Orgelbyggare Ernst Maul) och hade 5 stämmor, 1 manual och pedal. 1983 färdigställdes en helt ny kororgel av Robert Gustavsson Orgelbyggeri AB på initiativ av dåvarande domkyrkoorganisten Lars-Arne Svensson. Den hade 14 stämmor, 2 manualer och pedal. År 1995 omintonerades instrumentet och fick en ny temperatur, Kirnberger III, vilket innebär att orgeln fick en speciell klang gynnsam för tidig musik men som svårligen anpassade sig till tonarter med fler än tre förtecken. I samband med att beslut fattats om en restaurering, ombyggnad och tillbyggnad av domkyrkan inleddes arbetet med att utarbeta ett nytt förslag till kororgel. Domkyrkoorganist Fredrik Sixten och organist Lars G Fredriksson förde då fram behovet av en större orgel som bättre svarade mot den stora akustiska förändringen som öppnandet av korsarmarna innebar. Ett mobilt och mer flexibelt instrument som kunde användas vid olika typer av gudstjänster och konserter. Ett instrument där organisten har visuell kontakt med övriga medverkande i koret. Klangmässigt skulle orgeln ha en fransk romantisk prägel och på ett mångsidigt sätt lämpa sig för solistiskt spel, ackompanjemang av körer och för liturgiskt spel samt även klara av att beledsaga en fullsatt domkyrkas församlingssång! Koppel: I/II, P/I, P/II, I/I 16, I/I 4, I/II 16, I/II 4, II/II 16, II/II 4, P/I 4, P/II 4. Annulering av unisonregistrering i resp. manual. Kombinationssystem av setzertyp.

Härnösands domkyrkoförsamling Tfn 0611-245 00 www.harnosandsdomkyrka.se eller www.facebook.com/domkyrkan