TRAFIK- FÖRSÖRJNINGSPLAN 2006-2007



Relevanta dokument
Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst i Markaryds kommun

Färdtjänst. Kommunstyrelsen informerar. Reseservice telefonnummer Färdtjänsttaxa

Information om färdtjänst inom Vindelns kommun

Reglemente för färdtjänst och riksfärdtjänst

Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun

Färdtjänst Färdtjänst är en särskilt anpassad resetjänst inom ramen för den kollektiva persontrafiken.

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

Information om riksfärdtjänst

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

BILAGA 5: RESOR OCH TRANSPORTER SÄKO 2015

Tillämpningsanvisningar för färdtjänst. Antagna av kommunfullmäktige den 22 februari 2010, 5 Gäller fr.o.m 1 april 2010

Färdtjänst och Riksfärdtjänst. Information för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda och Åre kommun.

Tillämpningsanvisningar för färdtjänst. Antagna av kommunfullmäktige den 22 februari 2010, 5 Gäller fr.o.m 1 april 2010

Färdtjänst och Riksfärdtjänst

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR FÄRDTJÄNST I GÄVLEBORGS LÄN GILTIGA FRÅN

Om du har en funktionsnedsättning som gör det svårt att resa med egen bil, med buss eller tåg kan du ansöka om att få resa med färdtjänst.

REGLER FÖR FÄRDTJÄNST I ORUST KOMMUN

RIKSFÄRDTJÄNSTREGLEMENTE

TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRDTJÄNST I VARA KOMMUN. med utgångspunkt i reglemente fastställt av kommunfullmäktige KF 65, 1997

Information om färdtjänst

Riktlinjer vid myndighetsutövning riksfärdtjänst

Reglemente för färdtjänsten i Flens kommun

REGLER FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I HALMSTADS KOMMUN - RIKSFÄRDTJÄNST

Färdtjänst och riksfärdtjänst

Information om färdtjänst

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd.

Riktlinje. Våga vilja växa! Riktlinje för riksfärdtjänst. Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Gäller för: Riksfärdtjänst 212/2014

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE

GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

Färdtjänst. Ale kommun

Dnr BSN/16/2013. Riktlinjer för SKOLSKJUTS Barn- och skolnämnden

Riktlinjer vid riksfärdtjänst

RIKTLINJER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST I PARTILLE KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 3 AVSNITT NR 7.4 Datum Sid 1 (1-8)

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar:

Riktlinjer och regler för färdtjänsten i Katrineholms kommun

Regler och riktlinjer för riksfärdtjänst i Botkyrka kommun Beslutade i vård- och omsorgsnämnden

Kommunalt regelverk för riksfärdtjänst för kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Från den 1 januari 2013

Regler och riktlinjer

Skolskjuts i Vännäs kommun Riktlinjer och policy

Färdtjänstregler. Färdtjänsten behovsprövas utifrån Lagen om färdtjänst. Är man inte nöjd med beslutet kan det överklagas till Förvaltningsrätten.

Torsby kommuns tillämpningsregler. för färdtjänst och riksfärdtjänst

SKOLSKJUTSREGLEMENTE. Kommunfullmäktige, beslut ,

Boxholms kommun Omsorgsverksamheten. Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst

Vad är riksfärdtjänst?

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

Skolskjutsregler. För- och grundskolenämnden. Dokumentnamn Skolskjutsregler för- och grundskolenämnden. Fastställd Nämndsbeslut

Riktlinjer för riksfärdtjänst

Riktlinjer för färdtjänst. Enköpings kommun

Staffanstorps kommun. Färdtjänst ett komplement till den ordinarie kollektivtrafiken

Färdtjänstbestämmelser i Staffanstorps kommun

REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN

Regler och riktlinjer för färdtjänsten i Katrineholms kommun

Samverkansmöte om riktlinjer för riksfärdtjänst har hållits med Västerås handledande samarbetsorgan, VHS.

Information till dig som har fått Färdtjänsttillstånd

Med varaktig funktionshinder avses att det skall vara bestående i minst tre månader.

Riktlinjer för färdtjänst i Älvkarleby kommun

Färdtjänst får anlitas av den som efter ansökan har fått tillstånd till det. Frågor om tillstånd prövas av kommunen där den sökande är folkbokförd.

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts.

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6)

Antagen av nämnd , 51 UTBILDNINGSKONTORET Dnr Handläggare Eric Berg 1 (7)

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer:

Färdtjänst. Särskild kollektivtrafik. Vellinge.se

UPPDATERAD Färdtjänsten Dalarna

För dig som ska åka färdtjänst

Skolskjutsreglemente. Reglemente. Barn och utbildning. Tills vidare. Barn- och utbildningschefen. Dokumenttyp

Riktlinjer för färdtjänst Antagna av socialnämnden , 219, dnr 08/SN 0201

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden

Söka färdtjänsttillstånd

Ansökan om riksfärdtjänst

Färdtjänst. Avgift. För resa erläggs egenavgift enligt Östgötatrafikens taxa. Medresenär

Information om särskild kollektivtrafik - färdtjänst

Skolskjutsreglemente för Kristianstads kommun

Riktlinjer för skolskjuts

Riktlinjer för färdtjänst i Göteborgs Stad

Svedala Kommuns 2:33 Författningssamling 1(5)

Riktlinjer för handläggning och bedömning av tillstånd för kommunal färdtjänst och riksfärdtjänst i Lysekils kommun

Skolskjutsreglemente för Ånge kommun

VAD ÄR RIKSFÄRDTJÄNST?

Skolskjuts inom Gällivare kommun

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST?

Regler och tillämpningsanvisningar (skolskjutsregler) för skolskjutsverksamheten i Uddevalla kommun

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige

Regler för tillståndsgivning inom färdtjänst

REGLER OCH RIKTLINJER GÄLLANDE FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST

Färdtjänst i Dalarna GÄLLER FRÅN

Regler och riktlinjer

INFORMATION OM ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER. När resenär klarar att resa på egen hand med buss, tåg eller flyg

Gäller från Färdtjänst i Luleå

Skolskjutsreglemente för grundskola och särskola i Dalarnas län samt bilaga med kommunens lokala beslut

Riktlinjer för riksfärdtjänst i Göteborgs Stad

För personer under 18 år ska ansökan göras av vårdnadshavare/förmyndare.

Transkript:

TRAFIK- FÖRSÖRJNINGSPLAN 2006-2007 1

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPLAN 2006/2007 NY FÖRDELNINGSMODELL... 3 KOMMUNENS AMBITIONER OCH TRAFIKPOLITISKA MÅLSÄTTNING... 3 KONTAKTER UNDER PLANERINGSARBETET... 4 SAMORDNING AV TRAFIKSLAG... 4 TRAFIKSÄKERHET OCH MILJÖ... 5 BEFOLKNING... 6 SERVICE... 7 LINJETRAFIK INOM OCH GENOM KOMMUNEN... 8 SKOLOR... 9 Skolorter... 9 Skolornas start- och sluttider per ort och skola... 9 Skolornas upptagningsområden *)... 9 Skolskjutsbestämmelser... 9 Egna skolskjutsar... 11 Skolskjutsar grundskolan... 11 Skolskjutsar tai särskolan... 11 Skolskjutsar fristående grundskolor... 12 Kostnader för köp av Länstrafikens skolkort (2004)... 12 Redovisning av kommunala skolskjutsar 2005/2006... 12 FÄRDTJÄNST... 12 Omfattning... 12 Regelverk... 12 Avtalspart... 16 Prissättning... 16 RIKSFÄRDTJÄNST... 16 Omfattning... 16 Regelverk... 16 Avtalspart... 18 Prissättning... 18 RINGBILSTRAFIK... 18 HÅLLPLATSER OCH VÄNTKURAR... 19 ÖNSKEMÅL OM FÖRÄNDRINGAR GÄLLANDE LINJE 15, VÄNNÄS-UMEÅ... 20 SKOLTIDSUTREDNINGEN/RESTIDSPROJEKTET... 20 TÅGTRAFIK... 21 BESTÄLLNING AV TRAFIK 2006-2007... 21 2

NY FÖRDELNINGSMODELL Bolagsstämman för Länstrafiken i Västerbotten AB beslutade 2004-06-17 att anta nya styrdokument. De nya styrdokumenten, som gäller från den 1 januari 2005, innebär en ny kostnads- och fördelningsmodell som fått namnet Västerbottensmodellen. Kommunerna ansvarar och beställer den linjetrafik som går inom den egna kommunen och landstinget ansvarar och beställer den trafik som går mellan kommunerna och viss linjetrafik till viktiga turistmål i fjällvärlden samt sjukresor. De kommuner som får ökade kostnader kompenseras med en engångsersättning från de kommuner och landstinget som får minskade kostnader i samband med övergången. Engångsersättningens storlek beräknas till fem gånger skillnaden mellan den gamla och den nya modellen utifrån 2003 års trafik och resande. För Vännäs del innebar det att kommunen fått en engångsersättning på 1 950 000 kr eftersom kommunens kostnader ökade med den nya modellen. KOMMUNENS AMBITIONER OCH TRAFIKPOLITISKA MÅLSÄTTNING Från Vännäs kommun pendlar 1 811 personer till kranskommuner, övriga kommuner i länet och andra län. Av dessa resenärer pendlar 1 580 till Umeå kommun för att förvärvsarbeta. I motsatt riktning från kranskommuner, övriga kommuner i länet och andra län pendlar 750 personer till Vännäs kommun för att förvärvsarbeta. Av dessa resenärer pendlar cirka 430 från Umeå kommun. Kommunens ambition är att erbjuda möjligheter till arbetsresor med kollektiva transportmedel. Tider och färdvägar anpassas i största möjliga utsträckning efter de största arbetsplatserna i Umeå. Landsbygdsbefolkningen skall ges möjlighet till serviceresor till Vännäs. Detta kan under skoltid ske genom ordinarie bussturer vid skoldagens början och slut. Under skolornas lov löses landsbygdens trafikbehov genom efterfrågestyrd kompletteringstrafik, s.k. ringbilstrafik. Gymnasieelever inom Umeåregionen skall ges möjlighet att resa till den gymnasieskola de väljer. Kommunens invånare skall ges möjlighet till att via kollektiva trafikmedel ta del av den service och de kultur- och nöjesevenemang som erbjuds i Umeå. Kommunen skall i övrigt i sin trafikplanering verka för att samordning sker av olika trafikbehov, t e linjetrafik och skolskjutsar eller person och godsbefordran, där så är möjligt. Turlistorna skall i möjligaste mån utformas så att avgångs- och ankomsttider anpassas till behoven. Samordning så att övergång mellan olika linjer underlättas. 3

KONTAKTER UNDER PLANERINGS- ARBETET Kommunen träffar representanter från länstrafiken och landstinget för planering av kommande trafikår vad gäller; vilken trafik ska beställas, budget och prognoser, samplanering av stom- och inomkommunal trafik, tidtabeller, hållplatser, taor m.m. SAK (sakkunniga i kommunikationsfrågor som är beredningsorgan till ägarsamrådet) kallar kontaktpersonerna från samtliga kommuner i Västerbotten till träffar för information och diskussion gällande trafikfrågor i Västerbottens län. Trafikplanerarna från samtliga kommuner i Umeåregionen träffas regelbundet för att planera och diskutera kollektivtrafiken i regionen. Gruppen har under året arbetat fram en rapport avseende Restidsprojektet i Umeåregionen. Träffar sker också med entreprenörer i samband med vissa trafikförändringar, utredningar och trafiksäkerhetsfrågor. Vid dessa möten deltar tjänstemän och ibland även politiker beroende på vilka frågor som diskuteras. SAMORDNING AV TRAFIKSLAG Länstrafiken upphandlar linjetrafiken inom kommunen. Största delen av skolskjutsarna är samordnad med den tidtabellstyrda linjetrafiken. Ett mindre antal skolskjutsar med tai upphandlas av kommunen. Kommunen deltar i ett länsomfattande projekt "Samordning av samhällsbetalda resor" som genomförs av länstrafiken genom företaget Rådfråga. Utredningen har studerat vilken grad av samordning som går att uppnå mellan sjukresor, skolskjutsar, färdtjänstresor, särskoleresor och kollektivtrafik. Målet är att på ett effektivare sätt samordna och integrera de olika trafikslagen som respektive kommun och landstinget ansvarar för. De beräkningar som gjorts i utredningen bygger på att alla kommuner deltar fullt ut. En gemensam beställningscentral och gemensamt regelverk med samma taor och egenavgifter för färdtjänsten är målet. Vissa justeringar återstår därefter kommer rapporten att utgöra underlag till beslut i respektive kommun. I Vännäs kommun tas ärendet upp i kommunfullmäktige under våren. 4

TRAFIKSÄKERHET OCH MILJÖ Länstrafiken upphandlar linjetrafiken och skriver avtal med entreprenörerna. I upphandlingsunderlagen finns krav som gäller trafiksäkerhet och miljö. Kommunens egna upphandlingar av skolskjutsar ställer krav på miljö och trafiksäkerhet i taibilarna enligt fordonskungörelsen. Bilarna ska vara rökfria, rena och välstädande, använda material som inte är allergiframkallande. Fordonen ska vara utrustade med säkerhetsbälten, bilkuddar, selar, barnstolar m.m. för att kunna utföra uppdraget på ett trafiksäkert sätt. Miljökrav ställs också på drivmedel, däck av bästa möjliga miljöklass och kontinuerliga bromskontroller. Även krav på förarens medicinska status ställs. De medicinska kraven ska motsvara vad som anges för grupp II och III i Vägverkets författningssamling VVFS 1996:200. Östra Järnvägsgatan är ombyggd från järnvägsstationen och söderut till det nya villaområdet vid Dansbanegatan. Ett flertal förhöjda övergångställen, trottoarer och ny belysning har ökat säkerheten för gående och cyklister. Gatorna runt Vegaskolan har hastighetsbegränsats till 30 km/tim och två övergångställen med farthinder över Vegagatan och Köpmangatan för säker gångtrafik till och från skolan har iordningsställts. Vegagatan har i hela sin sträckning från Östra Järnvägsgatan till Umevägen hastighetsbegränsats till 30km/tim. På området vid Liljaskolan och Hammarskolan finns planer för förhöjda övergångsställen på Skolgatan och Lägervägen samt ytterligare farthinder efter Korpralsgatan, Fältjägargatan och Lägervägen. Avstängning av Liljas väg planeras för att försvåra buskörning i området. Efter Västra Järnvägsgatan planeras en bussficka med trottoar för på- och avstigning för Liljaskolans elever. Åtgärderna kommer att förbättra trafiksäkerheten för elever som rör sig mellan skolorna och idrottshallen. En gång- och cykelväg är planerad längs Umevägen från gångvägen vid förskolan Torpet. Den nya gång- och cykelvägen ansluter till befintlig gång- och cykelväg vid gamla 4H-gården. Övergångsställe skapas till Umevägen 56 där Floristutbildningen håller till. Även den åtgärden kommer att ske för att ge säkrare väg för oskyddade trafikanter. 5

BEFOLKNING Kommunen har en areal på 534 km 2 med ett invånarantal på 8 525 personer vid senaste årsskiftet. Antal invånare i tätorterna är i Vännäs 4 242 och i Vännäsby 1 652. Befolkningstätheten är 16 personer/km 2. I Vännäs bor totalt 121 utländska medborgare. Diagrammet nedan visar åldersfördelningen i kommunen Antal 2000 1800 1600 1400 1200 Invånare 1205 1765 1637 1000 756 800 657 600 469 516 412 590 400 280 226 200 12 0 År 0-6 7-9 10-12 13-15 16-19 20-34 35-49 50-64 65-74 75-84 85-94 95-w Förvärvsarbetande utpendlare respektive inpendlare Utpendling till följande kommun inom Umeåregionen Antal 2003 Antal 2004 Inpendling från följande kommun inom Umeåregionen Antal 2003 Antal 2004 Umeå 1 582 1581 Umeå 451 428 Vindeln 25 25 Vindeln 75 66 Bjurholm 22 29 Bjurholm 87 89 Nordmaling 18 21 Nordmaling 43 42 Lycksele 13 14 Lycksele 9 12 Källa SCB 6

SERVICE Se även kommunens webbplats www.vannas.se Ort/service Brån/ Pengsjö Tvärå- Vännäs- Vännäs Strand bäck by Arbetsförmedling Apotek Bad, tempererat ute Bank Bensinstation Bibliotek Bilverkstad Biograf Blomsterhandel Bussbolag Camping - Turistinformation Kommunkontor Elljusspår Frisör Förskola Försäkringskassa Gummiverkstad Gymnasieskola Hotell Högstadieskola Järn-, bygg- o färghandel Klädaffär Kyrka Livsmedelsbutik Lågstadieskola Mellanstadieskola Museum Möbelaffär Pastorsepedition Polis Postservice Presentaffär Restaurang, bar, konditori Servicehus Sjukhem Slalombacke Sporthall Systembolag Tandläkare Tai Tryckeri Ur-, guld o optikaffär Veterinärstation Vårdcentral 7

LINJETRAFIK INOM OCH GENOM KOMMUNEN 8

SKOLOR Skolorter Skola Åk Antal elever Pengsjö skola Fsk-6 34 Tväråbäcks skola Fsk-6 42 Vegaskolan, Vännäs Fsk-6 316 Hammarskolan, Vännäs 7-9 291 Vännäsby skola Fsk-9 396 Bråns skola Fsk-3 78 Liljaskolan, Vännäs Gy+komvu 1100 Hällfors fristående skola Fsk-6 33 Skolornas start- och sluttider per ort och skola Se bilaga 1. Skolornas upptagningsområden *) Pengsjö skola Fsk-6 Område kring Pengsjö Tväråbäcks skola Fsk-6 Område kring Tväråbäck Vegaskolan, Vännäs Fsk-6 Vännäs samt Pengfors-, Hällfors- **) Mjösjöområdet Hammarskolan, Vännäs 7-9 Vännäs samt Pengfors-, Hällfors- Mjösjöområdet Vännäsby skola Fsk-9 Vännäsby samt västra och östra sidan av Vindelälven Bråns skola Fsk-3 Område kring Brån samt västra och östra sidan av Vindelälven Liljaskolan, Vännäs Gy+komvu Hällfors fristående skola Fsk-6 *) Följer i stort statistikområdena **) Integrerad särskoleverksamhet Skolskjutsbestämmelser Skolskjutsar - sammanställning av principbeslut Följande definitioner och principer för skolskjutsverksamheter ska gälla i Vännäs kommun: 9

Tätort: Tätort (mer än 200 invånare och mindre än 50 meter mellan husen) är endast Vännäs och Vännäsby. Tättbebyggt område jämställs med tätort. "River Hill" räknas till tätorten Vännäsby. Skolskjuts: Elev i förskoleklass t o m årskurs 3 som har minst 2 km och elev på övriga stadier som har minst 3 km mellan hemmet, tomtgräns/ gårdsplan och skolan är berättigad till kostnadsfri skolskjuts. Vad här sägs om avståndet mellan hemmet och skolan skall inom tätort gälla avståndet mellan närmaste hållplats för skolskjutsfordon och skolan. Anslutningsskjuts, självskjuts: Elev i förskoleklass t o m årskurs 3 som har mer än 1 km gångväg, elev i årskurserna 4-6 som har mer än 2 km gångväg och elever i övriga årskurser som har mer än 3 km gångväg fram till skolskjutsväg är berättigad till självskjutsersättning. Självskjutsersättningen uppgår till 1 000 kr per läsår fr.o.m. läsåret 1998/99. Anslutningsskjuts kan erbjudas utifrån a) medicinska skäl b) ålder och trafikförhållanden längs gångvägen. Väntetider: Väntetiden från skolans slut till skjutsavgång bör för elev i förskoleklass t o m årskurs 3 inte väsentligt överskrida 40 minuter. Schemaläggning och skjutsplanering bör ske i samråd med utvecklingsledare. Trafikfarlig väg: Undantag från reglerna om miniavstånd får göras för vägavsnitt som bedöms som trafikfarlig utifrån Kommunförbundets skrift Skolskjutshandboken. Bedömningen bör omprövas inför varje nytt läsår. Tandläkarskjutsar: Barn- och utbildningsnämnden svarar för elevernas resor till och från tandvårdsundersökningen på folktandvården. Resor för behandlingar bekostas av föräldrarna. Delad vårdnad av barn: Vid delad vårdnad och delat boende anordnas skolskjuts till och från grundskola i Vännäs kommun enligt skolskjutsnormerna om både fadern och modern är bosatta i Vännäs kommun. Skolskjuts fristående grundskola: Skolskjutskostnaderna för elev i fristående grundskola betalas ut enligt Länstrafikens referenstaa 9 månader under läsåret med ett utgiftstak som barn- och utbildningsnämnden fastställer inför varje nytt budgetår. 10

Kostnaden utbetalas för elev som skulle ha varit skolskjutsberättigad vid en av kommunen anvisad grundskola. Skolskjutsar, val av annan grundskola. I de fall eleverna väljer en annan av kommunens grundskolor än den av kommunen anvisade har eleven rätt till fri skolskjuts om kostnaderna blir lika stora som eller lägre än till anvisad skola. Ersättning utbetalas till aktuell entreprenör. I fall där befintligt linjenät ej kan användas kan ersättning enligt Länstrafikens referenstaa utgå till enskild vårdnadshavare. Egna skolskjutsar Grundskolan 2004 Bussar (s.k. mitt i dagen turer) Linje 15402 kl. 13:30 (mitt i dagen tur) Taiskjutsar Taiskjutsar särskolan 2004 Kostnad/år 736 291 kr 129 312 kr 569 839 kr 1 544 696 kr Avtalstid Busstrafik med Sjöströms Bussar och Vännäs Buss, 6 månaders uppsägning senast 31 december annars ett års förlängning (sedan1993) Skolskjutsar med tai Vännäs Tai 2006-06-30 Särskoleskjutsar med tai 2006-06-30 Vännäs Tai Upphandling av skolskjutsar med lättare fordon och för särskolan kommer att ske under våren 2006. Skolskjutsar grundskolan Principen är att de skolskjutsberättigade eleverna erhåller tai om antalet understiger ekonomisk bärighet för busstransport (brytgräns 8 elever). Tai anlitas de tider då linjetrafik ej går samt när antalet barn är för få för buss. Sträckningar finns då buss ej kan anlitas utifrån bl.a. aeltryck för Tobackabron. Vägars beskaffenhet, e Håknäs. Tai anlitas för matning s.k. anslutningsskjutsar i e Berg. Skolskjutsar tai särskolan Principen är att eleverna samlastas i den omfattning som är möjlig för varje bil utifrån var eleven bor, aktuell skola i Umeå, start och sluttider samt till viss del grad av handikapp. 11

För de elever som det är möjligt för prövas även transport med buss i linjetrafik. Särskoleelever med behov av taiskolskjutsar till kommunens egna skolor finns också. Skolskjutsar fristående grundskolor Barn- och utbildningsnämnden har tagit beslut om bidrag till skolskjuts för elever i fristående skolor enligt de regler som gäller för elever som väljer att gå i en annan skola än den av kommunen anvisade. För närvarande betalar Vännäs kommun skolskjutsbidrag för 19 elever à 515 kronor 9 månader totalt 88 065 kronor till friskolor med elever som uppfyller regelverket. Utbetalningarna skall enligt beslut ovan omprövas inför varje budgetår. Kostnader för köp av Länstrafikens skolkort (2004) Grundskolan Gymnasiet Totalt 1 287 523 kr 1 165 332 kr 2 452 855 kr Redovisning av kommunala skolskjutsar 2005/2006 Se bilaga 2. FÄRDTJÄNST Omfattning Totala antalet resor i kommunen år 2004 6 093 Varav med tai 5 325 Varav med specialfordon 768 Antal resenärer 299 Antal färdtjänsttillstånd 612 Kostnader netto 3 039 056 kr Regelverk Allmänt Möjlighet att få färdtjänst har person som är folkbokförd i Vännäs kommun och som på grund av varaktiga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel Funktionshindret skall ha en beräknad varaktighet av minst 6 månader. 12

Handikappet är avgörande och inte eventuella hinder för resans ändamål, e svårigheter att bära tunga kassar, långt till busshållplats eller avsaknad av busslinje. Användning Färdtjänsten får användas inom Vännäs kommun för enskilda angelägenheter såsom e. resor till affärer, för att besöka släktingar och vänner, för att delta i föreningsarbete samt till fot- och hårvård. Arbetsresor Personer med funktionshinder som inte har eget fordon eller kan framföra eget fordon kan erhålla färdtjänst till och från arbetet/utbildning under förutsättning att ersättning ej utgår från annan myndighet. Månatlig avgift för arbetsresor motsvarar kostnaden för månadskort inom kollektivtrafiken. Färdtjänst i annan kommun Den som är beviljad färdtjänst och besöker annan kommun kan beviljas engångsbiljetter för visst antal resor. Resor som annan huvudman ansvarar för Resor till vårdcentral för att besöka läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller för provtagning är sjukresor. Även besök vid folktandvården eller hos privattandläkare är sjukresor och skall beställas via Reseservice vid Umeå Universitetssjukhus. Färdtjänst får inte anlitas av personer som har rätt till skolskjuts eller är inskrivna vid särskolor och bor på elevhem i annan kommun. Den som under lov eller av andra skäl vistas i kommunen kan under denna tid använda sig av färdtjänst. Försäkringskassan kan ersätta den enskilde för merutgifter för resor till och från arbetet. Merutgifterna skall ha uppkommit på grund av att personens hälsotillstånd inte tillåter att utnyttja det färdsätt som personen normalt använder. Bedömning av färdtjänstbehov Rätten till färdtjänst skall alltid prövas mot den enskildes möjligheter att på egen hand förflytta sig med allmänna kommunikationsmedel. Behovet av färdtjänst utreds och bedöms efter varje persons funktionshinder. Enbart bristande tillgång till allmänna kommunikationsmedel utgör inte grund för färdtjänst. 13

Ansökan om färdtjänst Blanketter för ansökan om färdtjänst och läkarintyg finns i vård- och omsorgsförvaltningens reception samt hos läkare och sjuksköterskor vid vårdcentralen. Beslut om färdtjänst Beslut om färdtjänst fattas av biståndsbedömare inom vård- och omsorgsförvaltningen. Av beslutet skall framgå: -eventuell rätt till ledsagare - eventuell rätt till specialfordon - datum när färdtjänstkortet upphör I svårbedömda fall kan läkarintyg krävas. Läkarutlåtandet ensamt berättigar inte till färdtjänst utan utgör en del av det totala beslutsunderlaget. Den som har tidsbegränsat färdtjänstkort skall själv i god tid före kortets utgång kontakta biståndsbedömaren som gör en omprövning om eventuellt fortsatt färdtjänstbehov. Ledsagare Ledsagare kan beviljas till den som behöver hjälp för att genomföra resan. Grunden är att personen har behov av kvalificerat personligt stöd. Ledsagaren betalar ingen avgift. Den som själv har färdtjänstkort kan ej vara ledsagare. Medresenär Den som innehar färdtjänstkort har möjlighet att ha med sig en medresenär. Vid samåkning betalar den som har färdtjänst egenavgift och medresenären betalar sin andel av taameterpriset, e resan kostar 100 kr och den färdtjänstberättige betalar 35 kr i egenavgift medresenären betalar 50 kr. Färdtjänstkort När färdtjänst har beviljats utfärdas ett färdtjänstkort som måste medföras på alla resor tillsammans med godkänd legitimation. Utan dessa handlingar får personen själv betala hela kostnaden för resan. Om kortet förloras skall detta omgående meddelas till biståndsbedömaren som anskaffar ett nytt kort. Färdtjänstkort är personligt. Färdtjänst för barn Vid bedömning av barns rätt till färdtjänst skall utgångspunkten vara vad ett barn utan funktionshinder normalt klarar när det gäller att resa med allmänna kommunikationer. 14

Mindre barn som kan resa med allmänna kommunikationer tillsammans med vuen har inte rätt till färdtjänst om inte särskilda skäl föreligger. Samordning av resor Samordning skall ske när det är praktiskt möjligt. Samordningen kan innebära att restiden förlängs. Stopp under resan Inom ramen för en enkelresa för en person får ett uppehåll om högst 10 minuter göras längs resvägen förutsatt att personen är ensam i fordonet. Sådant uppehåll kan inte överenskommas i förväg, eftersom möjlighet till samordning skall finnas kvar fram till resetidpunkten. Service av chauffören Föraren skall hjälpa till med att - öppna dörrar - hjälpa till vid i och urlastning av bagage - hjälpa passagerare och bagage till/från port eller entrédörr - eftersöka resenär om denne inte infinner sig på avtalad plats för hämtning Resornas antal Antalet resor är begränsat till 8 enkelresor i veckan. Tillgänglighet Färdtjänstresor kan göras dygnet runt. Avgift Egenavgiftens storlek är 30 % av taameterkostnaden minst 35 kr och ma 60 kr. Den nya taan gäller från 2004-10-01. Omprövning/återkallelse av färdtjänstkort Den som erhållit färdtjänstkort är skyldig att meddela förändrade förhållande som kan påverka rätten till färdtjänst. Färdtjänsttillstånd skall då omprövas och återkallelse kan ske när ändrade förhållanden inträffar och kraven inte längre uppfylls. Vid misskötsel av gällande regler kan färdtjänsttillståndet dras in eller ett begränsat antal resor beviljas. Orsaken som kan föranleda detta är att färdtjänstberättigad låter obehöriga nyttja färdtjänstkortet eller om antalet genomförda resor överstiger det tillåtna. 15

Överklagande av beslut Ett beslut om färdtjänst kan överklagas hos Länsrätten. Överklagande skall ske skriftligt och ha inkommit inom tre veckor efter det att sökanden fått del av beslutet. När avslag ges medföljer information hur överklagan görs. Avtalspart Avtal är skrivet med Vännäs Tai och gäller tom 2006-06-30. Prissättning Egenavgift 30 % av taameterbeloppet, minsta kostnad 35 kr, högsta kostnad 60 kr. Ledsagare reser med utan kostnad efter särskild prövning. RIKSFÄRDTJÄNST Omfattning Totala antalet enkelresor år 2004 224 Totala antalet resenärer år 2004 43 Kostnad netto 193 939 kr Samordning 7 355 kr Regelverk Riktlinjer för färdtjänst Allmänna förutsättningar för resor med riksfärdtjänst Tillstånd att resa med riksfärdtjänst kan ges under förutsättning att - resenären är folkbokförd i kommunen - resan till följd av den sökandens funktionshinder, inte till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare - ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet - resan inte ersätts av annan organisation eller förening. Riksfärdtjänst gäller inte för - arbetsresor - tjänsteresor 16

- resor för medicinsk behandling, rehabilitering eller undersökning, vilka bekostas av försäkringskassa, sjukvårdshuvudman eller försäkringsbolag - resor som företas av elever till eller ifrån utbildningsanstalter vilka själva svarar för elevernas resekostnader - resor där resekostnaden ersätts av arbetsförmedling eller arbetsmarknadsverk. Resan skall göras inom Sverige och får i sin helhet inte ske inom kommunens färdtjänstområde. Val av färdmedel Resor med riksfärdtjänst ska göras med allmänna kommunikationer, tai eller specialfordon. Kommunen beslutar om färdsätt med beaktande av resenären funktionshinder och övriga omständigheter. Billigaste färdsättas skall användas (med ledsagare se ovan) vilket innebär följande: - i första hand används allmänna kommunikationer, d.v.s. tåg, buss eller flyg där så är möjligt med hänsyn till resenärens funktionshinder. - i andra hand används allmänna kommunikationer i kombination med tai eller specialfordon - i tredje hand används enbart tai eller specialfordon Annan prioritering kan göras om resan därigenom blir billigare. Vid resor med allmänna kommunikationer skall rabatter och billigaste prisalternativ användas i så stor utsträckning som möjligt. Beviljande av tillstånd skall ske med hänsyn till den sökandes funktionshinder. Den omständighet att det saknas allmänna kommunikationer är i sig inget skäl för att bevilja riksfärdtjänst. Samåkning Samordning av resor med tai och specialfordon sker regelmässigt där det är möjligt. Detta innebär att resenären får samåka på hela eller delar av sträckan. Vid samåkning kan ressträckan bli längre än vid direktresa. I speciella fall kan kommunen besluta om ensamåkning. Ledsagare Ledsagare beviljas under förutsättning att detta anses nödvändigt för resans genomförande. Även resan för ledsagare beställs av kommunen. Riskfärdtjänst för barn Vid bedömning av barns rätt till riksfärdtjänst skall utgångspunkten vara vad ett barn utan funktionshinder normalt klarar när det gäller att göra längre resor med allmänna kommunikationer. Mindre barn som kan åka med allmänna kommunikationer tillsammans med vuen har inte rätt till riksfärdtjänst om inte särskilda skäl föreligger. 17

Egenavgift Resenären skall betala en särskild egenavgift vars storlek beslutas av regeringen och baseras på vägavståndet mellan start- och målpunkt Egenavgiften varierar mellan 105 kr till 755 kr enkel väg. Eempel på egenavgift för tairesa med riksfärdtjänst är 105 kr enkel väg upp till 10 mil. Ansökan om riksfärdtjänst Ansökan skall ske senast 14 dagar före resan skall påbörjas. I undantagsfall kan ansökan göras senare. I samband med storhelger krävs att beställningen sker ännu tidigare, minst en månad i förväg, eftersom tillgången på transportmedel är begränsad. Ansökan görs hos biståndsbedömare vid vård- och omsorgsförvaltningen. Överklagande av beslut Ett beslut om riksfärdtjänst kan överklagas hos Länsrätten. Överklagandet ska ske skriftligt och ha inkommit inom tre veckor efter det att sökanden fått ta del av beslutet. När avslag ges medföljer information hur överklagan görs. Avtalspart Avtal är skrivet med Riksfärdtjänsten Sverige och gäller tills vidare med 6 månaders uppsägningstid. Prissättning Avgifter inom riksfärdtjänsten är lika i hela landet SFS 1996:1094. Egenavgiften är 105 kr enkel väg upp till 10 mil och 755 kr som mest enkel väg för 150 mil eller längre. Resor med specialfordon kostar inte mer för kunden än tai. Resenärer under 26 år och studerande som innehar Centrala studiestödsnämndens rabattkort eller Sveriges Förenade Studentkårers studentkort skall betala 70 procent av egenavgiften. RINGBILSTRAFIK Målsättningen är att skapa serviceresor från byarna till centralorten samt anslutning till linje 13 och 31 fredag och sön- och helgdag för resa till och från besöksmål i inlandet. Omfattning cirka 60 resor till en kostnad av 10.000 kr per år. R580 Vindelälvsområdet - Vännäs, jfr linje 153+154 18

tisdag, fredag icke skoltid Ank. Vännäs kl.10.00. Retur kl. 12.30 R581 Tväråbäck - Gullsjöområdet - Vännäs, jfr linje 150+151 tisdag, fredag icke skoltid Ank. Vännäs 10.00. Retur kl. 15.00 R582 Harrseleområdet - Pengfors - Vännäs, jfr linje 149 tisdag, fredag icke skoltid Ank. Vännäs kl. 10.00. Retur kl. 12.30 R583 Pengsjöområdet - Vännäs, jfr linje 147+152 tisdag, fredag icke skoltid Ank. vännäs 10.00. Retur kl. 15.00 R584 Hjoggsjöområdet - Vännäs, jfr linje 152 tisdag, fredag icke skoltid Ank. Vännäs kl. 10.00 Retur kl. 12.30 R585 Vännäs - Hemberget E12 - linje 13/31 fredag Avg. Vännäs kl. 14.20 - Ank. Hemberget E12 kl. 14.30 (anslutning till linje 31) Sön- och helgdag Avg. Hemberget E12 kl. 18.40 - Ank. Vännäs kl. 18.50 (anslutning linje 13) HÅLLPLATSER OCH VÄNTKURAR Antal och placering enligt länstrafikens GIS-karta. Kommunen får väntkurar från länstrafiken. Kommunen ansvarar för kostnader vid utplacering av väntkurarna. Skötsel och tillsyn av väntkurar sköts av ägaren Vännäs kommun eller av respektive by där kur finns. Citykurarna efter E12 ansvarar Länstrafiken för. Klarare riktlinjer och regler runt hållplatser och väntkurar behöver utformas. Kommunen ansöker om två träkurar och två citykurar för år 2006/2007. Citykurarna önskas levererade till Vännäs kommuns centralförråd. 19

ÖNSKEMÅL OM FÖRÄNDRINGAR GÄLLANDE LINJE 15, VÄNNÄS-UMEÅ Västerbottens läns landsting ansvarar och beställer trafik på linje 15. Linjen är mycket viktig för Vännäs kommun för arbets- och skolpendling. Tur 1543 ordinarie buss med förstärkning byter passagerare vid förskolan Torpet. Tur 1558 Nattbussen, önskemål att den startar från Corona vid Universum, vilket ger tryggare hemresa för ungdomar. Märk ut i turlistan turer som går via Marahällan i Vännäs Tur 1504 från Umeå behöver inte vara en epresstur. Önskemål om kortare och rakare färdvägar genom Umeå centrum. Justering av färdvägar och tidtabell på grund av att hållplatsen vid Liljaskolan flyttas från Liljas väg till Västra Järnvägsgatan. SKOLTIDSUTREDNINGEN/RESTIDSPROJEK- TET Länstrafiken har tillsammans med Umeå, Lycksele och Vännäs kommuner utrett möjligheten till förändrade tider för skolstart under dagen, det s.k. "Skoltidsprojektet". Målet med utredningen har varit att samnyttja fordon och därigenom minska kostnaderna för ägarna. På Länstrafikens Ägarsamråd den 26 november 2004 enades man om ett samlat omtag vilket innebär att utreda frågan i ett bredare perspektiv än skolan samt att utgå från ett länsperspektiv. Utredningen byter därför namn till "Restidsprojektet". SAK-gruppen deltar i utredningen och utökas med alla kommunala kontaktpersoner. Den länsvisa utredningen har bedrivits i fyra grupper se nedan - där gruppernas geografiska omfattning motsvarar länets trafikeringsregioner och där gymnasieskolorna i flera fall utgör navet i dessa regioner. Umeåregionen Umeå, Nordmaling, Vindeln, Robertsfors, Bjurholm, Vännäs Skellefteågruppen Skellefteå, Norsjö, Robertsfors Lyckselegruppen Lycksele, Storuman, Malå, Norsjö, Vindeln, Bjurholm, Sorsele Vilhelminagruppen Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Storuman, Sorsele I varje grupp har representant från landstinget medverkat. Rapport har lämnats från respektive arbetsgrupp. Endast Åsele, Vilhelmina och Dorotea genomför förändringar enligt Restidsprojektet. 20

TÅGTRAFIK Nattågstrafiken på norrland är upphandlad och drivs av Conne till och med 2008. I samband med upphandlingen togs optioner på dagtågstrafik Umeå Luleå Kiruna in, vilka inte lösts ut. Efter bekymmer med ekonomin 2004 har Rikstrafiken skurit ned nattågstrafiken från tre till två nattåg och dragit ned 8 mkr i avtal med de nordligaste länstrafikbolagen. Rikstrafiken har inte för avsikt att återinföra nattåget på grund av färre resande. Conne har lämnat förslag att flytta tågkilometer från nattågstrafiken, förstärkningståg till Göteborg under storhelger till dagtågtrafik Luleå Umeå med en dubbeltur. Turen kommer att köras med en modern motorvagn, modell Regina. Dagtåget binder samman Norr- och Västerbotten och ger inlandet förbindelser till Luleå och Umeå. Förbindelse skapas till sjukhus, skolor och universitet. Tåget ger bra anslutningar från Boden till Kiruna och Gällivare. Eftersom konceptet är en omfördelning inom gällande avtal är inte regional finansiering aktuell. Från och med den 8 januari 2006 körs dagtåget mellan Luleå och Umeå. Tidtabell: Måndag till fredag; avgång 08.30 från Luleå ankomst Vännäs C 12.01 och Umeå C 12.26. Umeå Luleå avgång 13.43 från Umeå, 14.08 från Vännäs ankomst Luleå 17.35. Sön- och helgdag; avgång 12.55 från Luleå ankomst Vännäs C 16.19 och Umeå C 16.44. Umeå Luleå avgång 17.30 från Umeå, 17.55 från Vännäs ankomst Luleå 21.29. BESTÄLLNING AV TRAFIK 2006-2007 Samma linjer och turer som innevarande år, se bilaga 3. Samt att linjerna 61 Vindeln Vännäs och linje 71 Nordmaling Vännäs överförs från Västerbottens läns landsting till Vännäs kommun från och med hösten 2006. Landstinget kompenseras för att Vännäs kommun sade nej till Restidsprojektet. Förslag till ändring av huvudmannaskapet för trafiken har skett genom förhandlingar mellan parterna. Huvuddelen av resenärerna är gymnasieelever som går på Liljaskolan. Prognosen för kommunens kostnader för trafikåret 2006-2007 är 2 632 079 kr plus cirka 550 tkr för övertagandet av linje 61 och 71. Beslut om Restidsprojektet togs i Ägarsamrådet den 30 juni 2005: Restidsprojektet i Umeåregionen och Lyckselegruppen genomförs inte på det sätt som SAK-gruppen föreslagit. Vännäs och Lycksele kommuner kommer inte att genomföra föreslagna förändringar, utan kommer istället att finansiera trafik som motsvarar den effektivisering/de förändringar som 21

ett genomförande av restidsprojektet skulle ha inneburit. Omfattningen av finansieringen avgörs efter förhandlingar mellan respektive kommun och landstinget. 22