Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change



Relevanta dokument
Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Regulation on adaptation to climate change reducing vulnerability in society. Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Klimatanpassning Så långt har Sveriges kommuner kommit

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till förändrat klimat (M2015/1162/Kl) STK

Svensk presentation Anita Lennerstad 1

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Övergripande planer, strategier etc

Regional Carbon Budgets

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Remiss av underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Klimatanpassning så långt har kommunerna kommit

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Klimatanpassning Så långt har Sveriges kommuner kommit

Klimatanpassning bland stora företag

Anpassning till ett förändrat klimat

Klimatanpassning Så långt har Sveriges kommuner kommit

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Barn och unga i samhällsplaneringen

Anpassning till ett förändrat klimat

Inledningsanförande av Ylva Johansson, Arbetsmarknadsoch etableringsminister

Klimatanpassning Så långt har Sveriges kommuner kommit

Consumer attitudes regarding durability and labelling

KLIMATOLOGI Nr 12, 2015 Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Förändrade förväntningar

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

KLIMATOLOGI Nr 12, 2015 Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

The Municipality of Ystad

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Botnia-Atlantica Information Meeting

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

3.Förändringar inom livsmedelsområdet

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Styrelsemöte, Västerås 21 september 2016

Klassificering av brister från internaudit

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Sammanfattning. Revisionsfråga Har kommunstyrelsen och tekniska nämnden en tillfredställande intern kontroll av att upphandlade ramavtal följs.

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP

Regional innovation, kluster och smart specialisering

Forest regeneration in Sweden

The Swedish adaptation strategy

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Mis/trusting Open Access JUTTA

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Växjö - Europas grönaste stad!

Preschool Kindergarten

Risk Management Riskhantering i flygföretag

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

Swedish framework for qualification

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Asylum seekers -health evaluation and vaccination. Bernice Aronsson MD The Public Health Agency Sweden

PROMETEA Empowering Women Engineers in Industrial and Academic Research.

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Skattejurist för en dag på Deloitte i Malmö! 26 april 2016

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet

Sectra Critical Security Services. Fel bild

Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Arbetstillfällen

DE TRE UTMANINGARNA..

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Transkript:

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate manner, that the most urgent actions can be prioritized and to highlight how cross-sector collaboration can be developed. End Date: December 31, 2014 (probably an extension to January 31, 2015) Project Leader: Lotta Andersson

Three steps - workshops and close dialogue with relevant authorities and other actors New knowledge or identified lack of knowledge and the dissemination of knowledge base that affect / should affect climate adaptation work? Dialogue on subchapters Suggested priority actions What are implemented / planned and what it has led to - nationally, regionally, locally? Identified barriers incl. deficiencies in crosssectoral work Almedalen Nordic Climate Adaptation Conference Climate Adaptation Sweden 3

Four business dialogues in September Companies in which production in Sweden is affected (along with The Federation of Swedish Farmers) Companies in which the production chain in other parts of the world is affected (along with the Confederation of Swedish Enterprise) Companies that have a risk that their business idea (along with Insurance Sweden) Companies are adapting to climate change as their business idea (along with Swedish Agency for Economic and Regional Growth and the Association of Swedish Environment Technology Industries) Report as Appendix

The report will be adapted to the EU Scoreboard for Climate Adaptation 2014 Commission produces scoreboard adaptation readiness indicators to measure the willingness of Member States. 2017 assessing whether measures are adequate. If not, legally binding instrument introduced. Preparing the ground Monitoring and evaluation Risk and vulnerability assessments Implementing measures Identify adaptatioon options 5

Much remains to be done EU's "scoreboard" tested on workshop 2014-09-03 Step 1: Preparing for climate change adaptation work Step 2: Risk and vulnerability assessments of climate change Step 3: Identify and evaluate adaptation options Step 4: Implement climate adaptation Step 5: Monitoring and evaluation of climate adaptation Example: one of four groups; a total of about 60 participants.

Basis for the 2015 checkpoint for adaptation to a changing climate Annexes: Reviewing the climate proposition's chapter on climate adaptation Compilation of new knowledge (mainly for sectors) Swedish research - management and planning What can we learn from other countries? Indirect effects Business dialogues Attachments from authorities

1. ATT BANA VÄG FÖR KLIMATANPASSNING 2 UPPDRAGET 2.1 Metodik 2.2 Involverade aktörer 3 ETT KLIMAT OCH EN FRAMTID I FÖRÄNDRING 3.1 Framtidens klimat i Sverige 3.1.1 Klimatscenarier 3.1.2 Framtidsscenarier för samhällets krisberedskap 4 VAD KAN VI LÄRA FRÅN VAD SOM GÖRS I ANDRA LÄNDER? 5 IDENTIFIERADE MÖJLIGHETER OCH BARRIÄRER FÖR KLIMATANPASSNING 6 BEREDA MARKEN FÖR KLIMATANPASSNING 6.1 EU: klimatanpassningsstrategi och andra internationella ramverk 6.1.1 Avspegling av nationell anpassning prioriteringar i medlemsstaternas partnerskapsavtal, användningen av europeiska strukturfonderna och investeringsfonder, samt andra EU-medel (t.ex. LIFE eller Horisont 2020) 6.2 Östersjöstrategin - att hantera gränsöverskridande utmaningar 6.3 Nationellt arbete med klimatanpassning

6.4 Regionalt och lokalt arbete med klimatanpassning 6.4.1 Länsstyrelsernas arbete 6.4.2 Kommunernas arbete 6.5 Styrning, ansvarsfördelning och samordning mellan nivåer, sektorer och olika aktörer inom Sverige 6.5.1 Samordning och ansvarsfördelning mellan nationell, regional och kommunal nivå 6.5.2 Näringslivets och civilsamhällets roll i klimatanpassningsarbetet 7 NATUROLYCKOR, LÅNGSIKTIGA FÖRÄNDRINGAR OCH INDIREKTA EFFEKTER 7.1 Naturolyckor 7.1.1 Översvämningar 7.1.2 Ras och skred 7.1.3 Bränder 7.2 Långsiktiga effekter 7.3 Indirekta effekter 7.4 Institutionella mekanismer för att samordna katastrofrisks hantering och klimatanpassning

8 KLIMATANPASSNING INOM OLIKA SEKTORER 8.1 Vattenförvaltning, dricksvatten och avlopp 8.1.1 Vattenförvaltning 8.1.2 Dricksvatten 8.1.3 Avlopp 8.2 Kommunikationer 8.3 Tekniska försörjningsystem 8.4 Bebyggelse och byggnader och kulturarv 8.4.1 Bebyggelse och byggnader 8.4.2 Kulturarv 8.5 Areella näringar och turism 8.5.1 Jordbruk 8.5.2 Skogsbruk 8.5.3 Rennäring 8.5.4 Turism 8.6 Hälsa 8.7 Naturmiljön och miljömålen

9 TILLGÅNG OCH IDENTIFIERADE BEHOV AV INFORMATION OM NUVARANDE OCH FRAMTIDA KLIMAT I SVERIGE 9.1 Observation och prognossystem för extremt väder och dess konsekvenser 9.2 Förbättrat underlag för övervakning av klimatförändringar 9.3 Utvärdering av framtida klimatförändringar 10 BEHOV AV DATABASER SOM STÖD TILL KLIMATANPASSNINGSARBETE 10.1 Tillgång till öppna geodatabaser 10.2 Samverkansprojektet svensk geoprocess 10.3 Geologisk och hydrogeologisk information 10.4 Databaser för ras, skred och erosion 10.5 Nationell höjddatabas 10.6 Nationell vegetations, markanvändings- och marktäckedatabas 10.7 Historiska flygbilder och ortofoton 10.8 Hydrografisk kartering 10.9 Geodata i 3D 10.10 Information om bottentopografi för svenska kusten 10.11 Samverkan kring fjärranalys för ökad kunskap om klimatförändrignar

11 FORSKNINGSVÄRLDENS ROLL I KLIMATANPASSNINGSARBETET SAMT DIALOG MED ANVÄNDARE AV KUNSKAP 11.1 Hantering av kunskapsluckor om klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar 11.2 Involvering av olika aktörer i arbete med att identifiera forskningsbehov 11.3 Prioriteringar av offentlig finansiering för att fylla identifierade kunskapsluckor 12 ANPASSAT NATIONELLT STÖD TILL OLIKA DELAR AV SAMHÄLLET 12.1 Nationellt centrum för klimatanpassning 12.1.1 Nationell klimatanpassningsportal 12.2 Tematiska kompetenscentra för klimatanpassning 12.2.1 Kompetenscentrum för säker dricksvattenförsörjning 12.2.2 Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning 12.2.3 Kompetenscentrum för fysisk planering 12.2.4 Kunskapsstöd till länsstyrelserna 12.2.5 Kunskapsstöd till kommuner, näringsliv och andra aktörer 12.3 Mötesplatser för dialog mellan forskare och beslutsfattare 12.4 Tillgång till utbildning och utbildningsmaterial om klimatanpassning 13 SLUTORD 14 KONSEKVENSBEDÖMNING