VÅLD I NÄRA RELATIONER Landstingets ansvar för prevention och omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relationer 1 Landstinget i Värmland Handlingsplan 2010 2014 LK/100726
Innehåll Inledning...3 Tidigare handlingsplan...4 Revidering av själva handlingsplanen...4 Nationellt - nya styrande dokument...4 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer...4 Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av sexualbrottsoffer...5 Tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen...5 Regionalt - nya verksamheter, riktlinjer och arenor...6 Barnahus Värmland...6 Division allmänmedicin...6 Riktlinjer folktandvården...6 Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv...7 Aktuell handlingsplan...8 Hälsofrämjande arbete...8 Aktiviteter...8 Förebyggande arbete...8 Aktiviteter...9 Behandlingsarbete...9 Aktiviteter...9 Mål för samverkan med andra aktörer kring det våldspreventiva arbetet... 10 Aktiviteter... 10 Ansvar för genomförande av handlingsplan... 10 Ansvar för samordning, uppföljning och rapportering... 11 2
Inledning Våld är ett komplext fenomen i samhället med ursprung i samspelet mellan biologiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska faktorer. Det är viktigt att se sambanden mellan en våldshandling och förklaringsmodeller på olika nivåer för att få en balanserad bild. Våld i nära relationer kan aldrig förklaras meningsfullt enbart med faktorer från en nivå. Utgångspunkt för handlingsplanen är Världshälsoorganisationens definition av våld (WHO 2002): Att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person, mot en annan människa, en grupp människor, en gemenskap eller ett samhälle, med följd eller tämligen sannolik följd att någon dör eller att det uppstår kroppsskada, psykisk skada, skador i den känslomässiga utvecklingen eller funktionshinder. Begreppet makt finns med i definitionen vilket medför att våld även omfattar hot och skrämsel, avsiktligt berövande, försummelse eller misskötsel. I definitionen ingår fysisk eller utvecklingsmässig skada vilket innebär att skador i eller på psykologiska, känslomässiga och sociala funktioner kan härledas till våldsutsatthet. Människor som varit utsatta för våld av olika slag söker sig till vården med varierande symtom. Ofta knyts symtomen inte direkt till våldet. Patienten kanske inte själv förstår att det hänger ihop, det kan vara svårt att sätta ord på, man känner skuld och skam och man är rädd att inte bli trodd och respekterad. Denna handlingsplan beskriver Landstingets i Värmland ansvar för omhändertagandet av personer utsatta för våld i nära relationer. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett särskilt ansvar och en unik möjlighet att göra en insats. Ett aktivt frågande för att identifiera våldsproblematiken och ett bra omhändertagande gör en stor skillnad. Ett adekvat omhändertagande är av stor betydelse såväl ut ett hälso- som rättssäkerhetsperspektiv och ställer krav både på den enskilde medarbetaren och på ledningen. 3
Tidigare handlingsplan Landstingets mer systematiska och strategiska arbete mot våld i nära relation eller våld i nära relationer påbörjades redan år 2000 genom en motion till landstingsfullmäktige och den första handlingsplanen godkändes av landstingsstyrelsen i december 2006. Den gången nåddes inte målet att få till stånd en länsgemensam handlingsplan. Handlingsplanen gällde för åren 2007 2009 och innehöll ett omfattande kunskapsunderlag. Kunskapsunderlaget från 2007 har inte reviderats. Det finns tillgängligt som pdf-fil på www.liv.se. Revidering av själva handlingsplanen Några nytillkomna styrdokument har lyfts in vid revideringen av själva handlingsplanen tillsammans med en beskrivning av en ny och viktig verksamhet för brottsutsatta barn samt utvecklingsarbetet Nya perspektiv. Begreppet familjevåld har ersatts av det i dag allmänt vedertagna våld i nära relation. Två mål har sammanförts till ett: mål för behandlingsarbetet. Aktiviteterna eller åtgärderna har aktualiserats i förhållande till det som redan genomförts. Landstingets arbetsgrupp för genomförande av handlingsplan 2007 2009 har medverkat i revisionsarbetet. Gruppen fungerar som en viktig motor för uppdraget att genomföra handlingsplanen. Dock kvarstår uppdraget att arbeta fram en länsgemensam plan. I det arbetet krävs uppslutning från bland andra socialtjänst, polismyndighet, åklagarmyndighet och länsstyrelse. Landstinget kan spela en aktiv roll i det arbetet. Nationellt nya styrande dokument Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Regeringen lämnade i november 2007 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39) till riksdagen. Det råder bred politisk enighet om att mäns våld mot kvinnor är ett högt prioriterat område, men det har länge saknats en sammanhållen nationell strategi för att ta itu med problemen. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Ytterst är det en fråga om jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter som gäller för alla. Sveriges åtaganden inom ramen för FN:s och Europarådets arbete är därför en viktig utgångspunkt för regeringens insatser. Insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste göras utifrån ett rättsligt, socialt, 4
ekonomiskt och hälsorelaterat perspektiv, samt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer är oacceptabelt och måste upphöra. I de fall barn är offer för brott eller på annat sätt berörs av våldet måste särskild hänsyn tas till deras behov, rättigheter och förutsättningar. Handlingsplanen omfattar en mängd åtgärder inom olika politikområden. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden som är viktiga var för sig men som också kompletterar och stärker varandra. Insatsområdena är: ökat skydd och stöd till våldsutsatta stärkt förebyggande arbete stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet utveckling av insatser riktade till våldsutövare ökad samverkan ökade kunskaper Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av sexualbrottsoffer Nationellt centrum för kvinnofrid presenterade i februari 2008 ett nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. I programmet ingår dels en handbok för vårdpersonal, Handbok - Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp, dels en guide med konkreta anvisningar för undersökning och spårsäkring, Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp. Tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen 2 g Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2009:979). 5
Regionalt nya verksamheter, riktlinjer och arenor Barnahus Värmland Barnahus Värmland erbjuder samordnade insatser för brottsutsatta barn. Verksamheten drivs inledningsvis i projektform och bygger på samverkan mellan socialtjänsten i Värmlands 16 kommuner, åklagarkammaren, polismyndigheten, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatrin. Barnahus Värmland startade i februari 2009 och finns i Karlstad. Målgruppen är barn och ungdomar under 18 år som misstänks ha varit utsatta för misshandel i nära relationer, sexuella övergrepp, bevittnat våld i nära relationer, hedersrelaterad problematik samt unga förövare under 15 år. Barnahuset har en trygg och barnvänlig miljö. Förhör av barn görs med videoinspelning som sedan kan användas i den rättsliga processen. Under förhöret kan utredande socialsekreteraren, den särskilda företrädaren, åklagaren, barn- och ungdomspsykiatrisk personal och samordnare följa förhöret på en tv-skärm i ett medhörningsrum. Medicinska undersökningar görs vid behov på Barnahus i samband med förhör. Under det första verksamhetsåret hölls 165 samråd, 240 polisförhör, 51 konsultationer, 30 läkarundersökningar och 21 vittnesförhör med barn. Samtliga länets kommuner hade ärenden på Barnahus. Division allmänmedicin År 2006 tog dåvarande länsverksamheten allmänmedicin fram Vägledning vid vårdkontakter med kvinnor utsatta för våld från närstående. Vägledningen uppdateras till vårdrutin under våren 2010. Riktlinjer folktandvården Folktandvården Värmland har tagit fram riktlinjer för medarbetare inom folktandvården rörande missförhållanden för barn och ungdom: Vad gör jag om jag misstänker att ett barn far illa? 6
Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv Landstinget och kommunerna i Värmland står inför stora utmaningar. Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer vård och omsorgsinsatser och resursfördelningen blir svårare. Medborgarna är välinformerade och ställer krav. Såväl vård, omsorgsarbete som folkhälsoarbete handlar till stora delar om systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma förutsättningar för god hälsoutveckling i befolkningen. Ofta är flera verksamheter och huvudmän inblandade i den enskildes problematik. Hon/han kan ha svårt att orientera sig i den hjälp som står till buds och var man ska söka den. Denna svårighet har blivit alltmer uppenbar för utsatta och marginaliserade grupper. Diskussionen om gränssnitt har inte varit helt framgångsrik sedd ur ett medborgarperspektiv. Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland att mötas i en dialog utifrån ett medborgarperspektiv. Syftet med Nya Perspektiv är att främja samverkan, öka kunskapen om varandras förutsättningar och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och påverkansfaktorer. Nya Perspektiv har fokuserat på fyra utmaningar och gemensamma arbetsgrupper (kommun - landsting) arbetar inom de olika utmaningarna. Den sårbara familjen Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna i barnens liv. Riskbruk och riskbeteende Uppmärksamma riskbruk och riskbeteende. Psykisk ohälsa Hantera psykisk ohälsa i rätt tid och med rätt insats. Äldres hälsa Skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom. 7
Aktuell handlingsplan Våldsutsatta kvinnor och de barn som drabbas är i fokus för landstingets reviderade handlingsprogram. Kvinnor kan utsättas för våld i samkönade relationer. Våld förekommer med män som offer både i samkönade och i heterosexuella relationer. De utesluts inte från att omfattas av åtgärderna i denna handlingsplan. Målbeskrivningarna omfattar tre perspektiv: hälsofrämjande, förebyggande och behandlande. Målformuleringarna är övergripande och långsiktiga. Aktiviteterna ska driva arbetet fram mot måluppfyllelse. Ökad kunskap, höjd medvetenhet och förändrade attityder ska leda till en förändrad praktik, till ständigt pågående våldspreventivt arbete i vardagen. Aktiviteterna är av olika karaktär och kräver olika lång tid för genomförande. Hälsofrämjande arbete Det hälsofrämjande arbetet kring våld i nära relation syftar till att Landstinget i Värmland ska bidra till att skapa goda livsmiljöer som främjar en god hälsoutveckling. Aktiviteter Medverka i regionalt utvecklingsarbete och bidra till att folkhälsoperspektivet utvecklas i regionala tillväxt- och utvecklingsprogram. Delta i och stödja det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna. Medverka i länets utvecklingsarbete Nya Perspektiv. Tidiga interventioner i syfte att främja god hälsoutveckling kan även förebygga våld, utveckling av föräldrastöd, självhjälpsgrupper för unga vuxna, samordning av alkoholförebyggande arbete i länet. Förbättra verksamheten vid ungdomsmottagningar. Analysera data från registrering av avsiktliga och oavsiktliga skador. Registreringar görs vid akut- och gynekologiska mottagningar. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet mot våld syftar till att öka kunskapen hos hälsooch sjukvårdpersonal om våld som orsak till ohälsa. Hälso- och sjukvårdspersonalens aktiva förhållningssätt och ansvar för att fråga om våld ska tydliggöras och våld som orsak till ohälsa ska synliggöras. 8
Aktiviteter I landstingets utbildning för nyvalda politiker ska hälso- och sjukvårdens ansvar för prevention och omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relation belysas. I landstingets basintroduktion för nya chefer, AT-och ST-utbildningar samt praktisk tjänstgöring för psykologer, ska hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn belysas. I verksamheternas interna introduktion och fortbildning ska hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn belysas. Föräldrautbildning, föräldrastöd som erbjuds av mödra- barnhälsovården ska ta upp våld i relation. Erfarenheter från verksamheten vid Barnahus Värmland ska återföras och användas i det förebyggande arbetet. Behandlingsarbete Samtliga verksamheter möter patienter utsatta för våld och hot. Landstinget i Värmland ska bidra till att skapa förutsättningar för etablerande av stödoch behandlingsutbud såväl inom frivilligsektorn som inom hälso- och sjukvården. Aktiviteter Ett generellt vårdprogram för patienter som är eller har varit utsatta för våld och/eller hot i nära relationer ska tas fram. Hela vård- och behandlingskedjan ska ingå i vårdprogrammet som ska finnas tillgänglig i landstingets vårdprogramdatabas. Vårdrutiner ska tas fram för samtliga verksamheter med patientkontakt. Årlig uppföljning av våga fråga-rutiner på barnmorskemottagning. Införa våga fråga-rutin på ungdomsmottagning med årlig uppföljning. Utbildningsinsatser i risk- och säkerhetsbedömning samt hedersrelaterat våld och hot, i samarbete med andra aktörer. Utvecklingsarbete för att förbättra landstingets utbud och tjänster för krisbearbetning och samtalsbehandling för våldsutsatta kvinnor, barn och våldsutövande män, i samverkan med länets socialtjänster och andra aktörer. 9
Utreda förutsättningarna för att bilda kompetensteam för behandling efter sexuella övergrepp. I rehabiliteringsprocessen vid sjukskrivningar ska frågan om erfarenheter av våld i nära relation ställas. Delta i länsgemensamt arbete; länsgruppen mot våld i nära relation, samarbetet krig Barnahus Värmland. Säkerställa landstingets långsiktiga ekonomiska stöd till länsövergripande frivilligorganisationerna; länets kvinnojourer och brottsofferjourer. Mål för samverkan med andra aktörer kring det våldspreventiva arbetet Syftet med samverkan med andra aktörer kring det våldspreventiva arbetet är att arbetet kring våld i nära relationer ska ses som en del av folkhälsoarbetet. En fungerande samverkan såväl mellan länsorganisationer som på kommunal nivå möjliggör arbetet med länsgemensamt handlingsprogram mot våld i nära relationer. Aktiviteter Bidra till att insatser kring våld i nära relation koordineras i länet. Följa kunskapsläget. Utvärdera insatser och projekt. Initiera arbete i syfte att skapa ett länsgemensamt handlingsprogram mot våld i nära relation. Ansvar för genomförande av handlingsplan Ansvaret för handlingsplanens genomförande vilar på respektive division där följande verksamhetsområden ingår; allmänmedicin, kvinnosjukvård, psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomsmedicin, barnoch ungdomshabiliteringen, tandvård och kuratorsenhet inom rehabiliteringsenheten. Dialog och samverkan på länsnivå sker bland annat inom ramen för utvecklingsarbetet Nya Perspektiv och Barnahus Värmland. Dialog och samverkan i kommunerna kan utvecklas bland annat genom landstingets enhet folkhälsa och samhällsmedicin representation i kommunala folkhälsoråd. 10
Ansvar för samordning, uppföljning och rapportering Ansvaret för samordning, uppföljning, revidering och rapportering åläggs landstingets enhet folkhälsa och samhällsmedicin. Uppföljning och rapportering av arbetet gällande våld görs till politisk referensgrupp, landstingsstyrelse och landstingets ledningsgrupper. Kontaktperson: Åsa Löfvenberg, Folkhälsa och samhällsmedicin asa.lofvenberg@liv.se, 070-327 88 70 11
VÅLD I NÄRA RELATIONER Landstingets ansvar för prevention och omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relationer Våld är ett komplext fenomen i samhället med ursprung i samspelet mellan biologiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska faktorer. Att förstå hur olika faktorer är relaterade till våld är ett av de viktigaste stegen i folkhälsoarbetets bidrag för att förebygga våld. Människor som varit utsatta för våld av olika slag söker sig till vården med varierande symtom. Ofta knyts symtomen inte direkt till våldet. Patienten kanske inte själv förstår att det hänger ihop, det kan vara svårt att sätta ord på, man känner skuld och skam och man är rädd att inte bli trodd och respekterad. Denna handlingsplan beskriver landstingets i Värmland ansvar för omhändertagandet av personer utsatta för våld i nära relationer. 12