Vätternvårdsförbundets

Sidan 1 Vätternvårdsförbundets Bilaga Verksamhetsberättelse för 2000 nedtecknat av Måns Lindell Jönköping den 7 mars 2001

Sidan 2 Innehållsförteckning Verksamheten för 2000 beskrivs i föreliggande redovisning enligt nedan upptagna rubriker: Innehållsförteckning 2 A. UPPFÖLJNING AV ARBETSPROGRAM UNDER 2000 2 Miljöövervakning av Vättern 3 Samordning 4 Information 6 Remisser och yttranden 8 Projekt 9 B. BUDGETUPPFÖLJNING 11 C. PERSONAL 11 A. Uppföljning av arbetsprogram under 2000 Arbetsprogrammet för 2000 antogs på stämman 1999 och riktas mot de målformuleringar som framgår i Vattenvårdsplanen Vättern 96. Där står bl a att Vätternvårdsförbundet har till syfte att arbeta för vården av sjön Vättern genom att: söka påverka samhällsplaneringen och annan verksamhet av betydelse för vattenförhållanden i Vättern så att natur och kulturintresset främjas, bedriva och samordna undersökningar och miljöövervakning av Vättern och dess tillflöden, i samarbete med Länsstyrelserna svara för årlig utvärdering av denna undersöknings- och kontrollverksamhet, initiera konkreta åtgärder baserat på de olika åtgärdsgruppernas resultat, samt, samordna och sprida information om sjön Vättern och hur den vårdas. Enligt beslut på Vätternvårdsförbundets styrelse 980225 behöver inte arbetsprogrammet detaljeras utöver vad som framgår i vattenvårdsplanen. Arbetsprogrammet under 2000 kan i korthet redovisas enligt nedan: 1. Målformuleringar etc Under 2000 har arbetet fortsatt med att uppnå de uppsatta mål genom genomförande av de verka-för-satser som redovisas. Främst genomförs arbetet för målformuleringarna inom åtgärdsgrupperna med deras egna arbetsprogram. Inom Kvävegruppen togs ett arbetsprogram fram under 2000 som innehöll såväl konkreta undersökningar som sammanställningar och informationsinsatser. Under året genomfördes delar av programmet som bl a syftar till att beskriva de interna kväveprocesserna i sjön, t ex mätningar av denitrifikation i såväl vatten som sediment i Vättern medan andra delar av arbetsprogrammet fortgår ännu. Under 2001 och 2002 skall

Sidan 3 enligt arbetsprogrammet bl a sammanställning över källfördelningen av kväve till sjön, litteraturstudie över vilka effekter en hög N/P-kvot har på ekosystemet, informationskampanjer mm genomföras. I arbetsprogrammet togs även upp att genomföra direkta åtgärder för att minska läckage till Vättern. Till viss del har detta berörts då förbundet varit delaktig i en rad remisser gällande t ex våtmarksanläggningar vid reningsverk, lokalt omhändertagande av dagvatten mm. Arbetsprogrammet som är framtaget kommer att fortlöpa under 2001. Metallgruppen har bedrivit en förhållandevis låg aktivitet under året och ej hunnit slutredovisat den tidigare utförda deponiundersökningen vid golfbanan i Åmmeberg. Det projektet är dock nära en slutrapportering vilket kommer troligen att ske under 2001. När det gäller just deponiövervakning äger det rum en satsning på respektive länsstyrelse för just efterbehandlingsobjekt vilket medför att metallgruppens roll i att ta fram underlag om enskilda deponier övertas mer av myndigheter. samarbete med länsstyrelserna blir dock inte desto mindre. I arbetsprogrammet togs även upp att samordna miljögiftsundersökningar. I ett projekt som planerats under året med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket kommer en rad prioriterade föroreningar att analyseras i fisk i Vättern under 2001. Miljögiftsmätningar kommer även att utföras i det nya programmet kontinuerligt. PUM-arbetet har varit framgångsrikt under 2000 trots satt gruppen inte personifierats. Bland annat har arbetet med att fullfölja konsekvensanalysering av väg-bäckpassager runt Vättern fortlöpt. Under 2000 fullbordades sträckan utmed Västra Götalands län i samarbetet med Vägverket Region Väst. Projektet slutrapporterades under januari 2001. Nu återstår endast norra delen (Örebro län) där Samarbetet med Vägverket Region Mälardalen förhoppningsvis kan inledas inom kort. Till PUM-arbetet kan också hänföras framtagande av en ny spridningsmodell för kemikalier i Vättern. Genom förfrågningar och framtagande av material via sekretariatet har en bra uppslutning av medfinansiering ägt rum varvid en ny modell kunde beställas från SMHI under sommaren 2000. Produkten ämnas vara färdig i april 2001. Miljöövervakning av Vättern Under 2000 har ett betydande arbete i framför allt Stora Sjögruppen åstadkommits för att prestera ett förslag till samordnat nationellt program för Vänern, Vättern och Mälaren som skall gälla 20001-06. Förslaget togs primärt fram av SLU som har överblicken av samtliga tre stora sjöarna. Utredningen blev något mer fördjupad och detaljrik än vad som från början avsågs men då motiveringar och förslag prioriterades högt lades stora sansträngningar ned på at slutföra förslaget. Förslaget skulle också vara anpassat till vad som ramdirektivet för vatten ställer för krav. Underlaget som tagits fram har därefter granskats av såväl verksamhetsutskottet och framför allt sakkunniggruppen. Ett färdigt program kunde presenteras för styrelsen strax efter årsskiftet 2000/01. Styrelsen tillstyrkte programmet. Vättern kommer ingå i det nationella miljöövervakningsprogrammet i delmomentet Stora Sjöar vilket förbundet ansett som ett viktigt ställningstagande ur nationell synvinkel. Det innebär en långsiktigt ansvarstagande, lång planerad tid vilket underlättar genomförande, utvärdering, avtalsförfarande mm.

Sidan 4 Under 2000 stödde Naturvårdsverket miljöövervakningen för Vättern med 400.000 kr (liksom tidigare år det är emellertid inte helt klart år från år). Medlen går till Länsstyrelsen i Jönköping och sorteras under regional miljöövervakning. Av de fyra förslag till punkter i arbetsprogrammet för 2000 som berör miljöövervakning har samtliga kunna genomföras utom ett moment miljögifter i nederbörd. Den senare är dock framtagen som färdig projektidé och kan startas vid medeltillgång. Moment Framtagande av nytt program Övervakning av diffus påverkan t ex bebyggelse och turism för Vättern Nya pilotundersökningar Miljögifter i fisk Sedimentundersökning Miljögifter i nederbörd Rapporteringsformer, t ex via hemsida Genomförts? i mån av deltagande i planärenden (planerats) (planerats) nej under uppbyggnad Samordning En viktig uppgift för Vätternvårdsförbundet är att få tillstånd ett effektivt resursutnyttjande bland dess medlemmar. Under 2000 har bland annat samverkan emellan provtagningsprogram ägt rum (ex samordna recipientkontroll i norra och södra Vättern, samt kalkningsprogram och med Motala ströms vattenvårdsförbund). Det kan sägas att lokaler och metoder är väl samordnade medan utvärdering av gemensamma områden inte är optimal ännu. I arbetsprogrammet för 2000 togs följande upp under samordning: Moment Rapportserien, presentation av gemensamma undersökningar Samordning fiskefrågor med fiskefunktionen för Vättern Sammanställning av LIP-projekt med Vätteranknytning Samordning av provpunkter mellan olika program, t ex SRK Informationsutbyte med jord-och skogsbrukssektorn Genomfö rts? Nej, kan med fördel utföras under 2001 istället bristfälligt Samordningsgrupp Vättern

Sidan 5 I samordningsgrupp Vättern förs en fortlöpande dialog om avvägning mellan civila och militära intressen. Samordningsgrupp en har sedan 1979 utfört ett mycket framgångsrikt arbete med bl a begränsningar av riskområde samt utökning av skjutfria perioder. Vätternvårdsförbundet har kallats till möten sedan 1989. Under det gångna året har Vätternvårdsförbundet deltagit i ett möte som genomförts inom Samordningsgrupp Vättern. Dessutom lämnades skriftliga synpunkter på remiss om skjutfria perioder. Samordningsgrupp Vättern sammanträder regelbundet två gånger per år. Hur det är ställt i framtiden är ovisst då omstrukturering inom försvarsmakten ägt rum. Det är dock förbundets förhoppning att någon form av diskussionsforum kan fortsätta. Plangrupp Vättern Plangrupp Vättern är en arbets- och diskussionsgrupp mellan Vätternlänens länsarkitekter. Vätternvårdsförbundet deltar i denna grupp för ömsesidig information. Plangrupp Vättern har inte haft någon sammankallelse under 2000. För närvarande har gruppen inga större pågående satsningar men vi kan skönja stora uppgifter framgent med bl a dubbelspårsdiskussionen för tåg i Jönköping, projekt angående Vätterns vattenstånd etc. Projekteringen av dubbelspår utmed Vätterns södra ände angår samtliga Vätterlän/kommuner. Likaså pågår det en sjöomfattande satsning på byggnationer både för turism och bofasta att skapa boende med sjökontakt. Plangrupp Vättern sammanträder vid behov. Stora sjöar Många av de frågeställningar och som berör Vättern är också relevanta för landets övriga Stora Sjöar (Vänern och Mälaren). Samarbetet med Vänernkansliet har sedan dess bildande 1997 flutit mycket gott alltsedan dess. Kontakten är väl tillgodosedd då Agneta Christensen, vattensakkunnig på Vänernkansliet ingår i Vätternvårdsförbundets verksamhetsutskott. Sedan 1999 har en grupp bestående av representanter för Vänern, Vättern, Mälaren, Naturvårdsverket och Fiskeriverket funnit en samarbetsform som är produktiv. Till gruppen kan huvudkonsulten adjungeras, SLU. Gruppens stora uppgift under 2000 har varit att utveckla ett förslag på ett gemensamt miljöövervakningsprogram för de tre sjöarna. Härvid ämnas såväl ekonomiska som kunskapsmässiga vinster göras. Förslag på program har redovisats till gruppen av uppdragstagaren och detta har behandlas av respektive styrelse inför 2001. Nytt gemensamt program för Sveriges tre största sjöar påbörjas 2001. Under 2000 har gruppen sammanträffats följande gånger: 000215: Skövde: bl a genomgång av framtaget förslag mm 000607: Taberg, Jönköping: bl a diskussion om rapproteringskrav mm. 001102: Fiskeriverket, Örebro: Informationsutbyte

Sidan 6 Gruppen sammanträder två á tre gånger per år. Information En av förbundets stora uppgifter bör vara att visa upp förbundet och dess verksamhet för allmänheten. För närvarande är Vätternvårdsförbundet tämligen känt av statsmakterna där vi fungerar som rådgivande och remissinstans i flera statliga utredningar och remisser. Det finns dock ett informationsbehov att möta från allmänhet bland annat media skolor, naturskyddsorganisationer etc. För att bemöta informationsbehovet har en hemsida påbörjats tas fram under 2000. En konsult har anlitats för uppdraget och sekretariatet pumpar över skrivet material, bilder etc. Hemsidan beräknas vara klar under våren 2001. Den informationssatsning på posters som togs fram under våren 1998 har varit flitigt använd. På totalt fyra posters beskrivs förbundet och dess aktivitet, vissa projekt. Posterpresentationer är ett effektivt sätt att nå ut till berörda platser om de placeras rätt i t ex foajéer, samlingslokaler, kommunhus etc. Posterna kan beställas från kansliet och skickas lätt rullade i tub på posten. Beställning göres till Ingrid Månsson. Det har visat sig vid ett upprepade tillfällen att informationen fungerat bra med denna typ av utställning och förbundet har blivit uppmärksammade i t ex media. De under 1997 påbörjade informationsseminarierna till kommunerna runt Vättern har till viss del uppstartat under 2000 då Hjo kommun besöktes. Nya krafttag kommer att göras under 2001 då Vätternvårdsförbundet planerar att återuppta besöken, denna gång riktat till miljösidan i respektive kommun.. Vätternvårdsförbundet har under försökt nå informationsspridning via media vid en rad tillfällen. Sett över året har de pressutskick som skickat ut haft tillfredsställande genomslag med en rad uppringningar från t ex både radio och tidning kort därpå. Nedan redovisas de tillfällen som Vätternvårdsförbundet officiellt presenterat eller agerat på något sätt. Datum Sammanslutning/tillfälle Anmärkning 14 mars: Kommuninformation. Miljötillståndet i Vättern, Hjo Kommunstyrelsen 11 apr: Samrådsgrupp Vättern; Skövde, Miljötillståndet i Vättern 9 pers, forum för fysisk påverkan på Vättern 17 maj; Årsmöte i Vätternvårdsförbundet, Omberg, Ödeshögs kommun ca 50 deltagare 16 jun: Årsmöte i SRK Norra Vättern, Askersund ca 20 17 aug: Arkitekt & ingejörsdagen, Jönköping ca 200 25 aug: Internationell SIDA-kurs i Water Management, Vätternvårdsförbundets uppkomst, konstellation och verksamhet. Jönköping ca 50

4-5 spetember: Vattenorganisationernas Riksmöte, Malmö. ca 120 13 sep. Gudmundsgillets Höstmöte, Jönköping; Miljötillståndet i Vättern ca 25 14 okt. Öppet Hus på Länsstyrelsen i Jönköping. Miljötillståndet i Vättern ca 250 Versamhetsutskottet i Vätternvårdsfröbundet, 5 ggr ca 10 Styrelsemöten i Vätternvårdsförbundet, 2 ggr ca 20 Vätternvårdsförbundets verksamhetsberättelse 2000 Sidan 7 Vätternvårdsförbundet har under de senaste åren hållit en god och effektiv publikationstakt. Under 2000 publicerade förbundet två rapporter. Under 2000 har dock manus inkommit för flera rapporter vilka förhoppningsvis kommer att finnas inom snar framtid. Följande togs upp specifik i arbetsprogrammet: Moment Rapportserien Internationell förankring och deltagande internationella konferenser Hemsida Populär folder Genomförts? 2 rapporter bristfälligt Nej (kommer under 2001) Sekretariatet har inventerade för en tid sedan befintliga förråd och listat alla publikationer sedan Kommittén för Vätterns Vattenvård bildades 1957. Denna lista finns från och med rapport 53 längst bak i den årliga årsskriften. För de moderna projekten finns reservexemplar, dock ej några större lager (möjlighet att trycka mindre upplagor efter hand finns dock). För de äldre rapporterna finns endast enstaka nummer. Serien i sin helhet finns dock på sekretariatet och kan kopieras/lånas därifrån. Beställningar göres till Ingrid Månsson (telefon 036-157083, alt. email: ingrid.mansson@f.lst.se). Så småningom kommer sammanfattningar av alla rapporter att finnas på den kommande hemsidan på Internet. För distribution har VU berett en policy för kostnadsuttag av rapporter. Rapport nr 58: Konskekvensklassificering för Vättern, område Sydväst (Matti Envall, Gunnar Lagerkvist, Vägverket Konsult) Rapportern är en del i det arbetet som bedrivits för att identifiera riskbenägna vägbäckpassager runt Vättern där en olycka med farligt gods kan få stora konsekvenser för miljön. I föreliggande rapprot behandlats området i Jönköpings och Habo Kommun, utmed Vätterns västsida. Undersökningen har genomförts med ekonomiskt bidrag från Vägverket Region Sydöst. Rapporten är en sampublikation mellan Vägverket och Vättervårdsförbundet Rapport nr 59:

Sidan 8 Årsskrift 1999 (Måns Lindell, Lst Jönköping) I årsskrifterna presenteras erhållna resultat från övervakningen av Vättern. Rapporten sammanställs av de olika utövarna vilka svarar för att respektive kapitel dokumenteras. Sekretariatet svarar därefter för att färdigställande av de olika delarna till en gemensam rapport. Övervakningen har bestått av ett ekologiskt basprogram som följer upp de basala parametrarna under året, t ex vattenkemi, plankton, nedfallsmätningar, fiskpopulationers dynamik etc. Därutöver bedrivs särskilda specialprojekt inriktade mot relevanta frågeställningar ( se övriga redovisningar). Remisser och yttranden Vätternvårdsförbundet har fortsatt uttrycka ståndpunkter och servera underlag och fakta om Vätterns miljö. Totalt har 10 stycken yttranden eller remiser besvarats. För detaljerad information. Nedan följer en sammanställning av Förbundets verksamhet, t e x remissvar och yttranden, som gått ut från sekretariatet. De skriftliga utlåtanden har granskats av VU innan de skickats iväg och finns att tillgå på sekretariatet. Remisser Datum Gällande Anmärkning 000207 Försvarsmakten: Skjutfria perioder i Vättern 000216 Vägverket: vattenskydd utmed E4 att Olle Johansson 000223 Länsstyrelsen i Jönköping: Tillstånd till att Anton Halldén fiskodling i Vättern och Nätebäcken 000412 SMHI: Alternativa regleringar i Vättern för att minska de högsta vattenstånden 001016 Miljödepartementet: Levande skärgård SOU 2000/67 att Sten Jerdenius Verksamhetsåret 2000 har liksom under 1999 innefattat tämligen få remisser och utredningar jämfört med 1997 och 1998. En viss förklaring kan vara att de tidigare tunga remisserna om avrinningsområdesindelning, miljökvalitetsnormer etc som utgått från central håll nu är under behandling på Naturvårdsverk etc. Yttrande/skrivelser Sekretariatet har på förfrågan av andra aktörer yttrat sig ett antal ärenden. Dessa är ej av karaktären remisser utan enkom som synpunkter eller faktaunderlag. Dessutom ingår skrivelser vilka VU har beslutat om. Samtliga yttrande har antingen förankrats i förväg i VU (där så varit nödvändigt ) eller cirkulerats för kännedom i både VU och styrelsen. Datum Gällande Anmärkning 000214 Jönköpings kommun: Studie av mkb av Att: Till länsstyrelsen erosionshindrande åtgärder vid Domsand i Jönköping

Sidan 9 000305 Ödeshögs kommun: Synpunkter på Ödeshögs kommuns översiktsplan. 000405 Ödeshögs kommun: Synpunkter på Ödeshögs kommuns översiktsplan. Stora Lund 001205 SLU: Tillförlitlighet av fosforanalyser att Ewa Bringmark Uppföljning av VU:s beslut Följande lista baserar sig på beslut tagna i VU under kalenderåret 2000 och är av karaktären skrivelser, yttranden, genomföranden etc. Beslut av "standardtyp" (enklare form) har ej tagits med. Listan ger ändå en viss antydning vad som genomförs av VU. Beslutsdatum Beslut gällande Anmärkning 000315 Tryckning av populärfolder om Vätterns ej påbörjat miljötillstånd 000315 Förlag till stadgeändring slutfört 000608 Beställning och samordning av spridningsmodell för beställning gjord Vättern 000608 Slutredovisning av golfbanan Åmmeberg ej gjort 000608 Styrelsemedverkan vid provtagning ej genomfört 000907 Genomförande av konsekvensklassificering Väst påbörjat, (klart 2001) 000907 Uppföljning av arbetsordning inom åtgärdsgrupperna ej genomfört 000907 Beställa hemsidan samt skicka över det material som påbörjat är färdigt 001207 Enkätundersökning till medlemmar om ej genomfört informationsbehov 001207 Nytt övervakningsprogram 2001-06 genomfört 001207 Beställa flödesdata genomfört Projekt En alltmer viktig roll för Vätternvårdsförbundet tycks vara att utgöra oberoende part för samordning av bl a villkorsbelagda undersökningar, rena forskningsprojekt, ordinarie övervakningsprogram mm. Flera företag och organisationer har ett uttalat miljöansvar vilket är mycket glädjande. Emellertid tycks kapacitet att ordna med kontakter, ansvarstecknande och övrig samordning i tid och rum mm inte vara lika lätt som det rena ekonomiska understödjande av projektet. Vätternvårdsförbundet kan då fungera som en länk genom att förmedla kontakter, kontraktering etc. Detta är även framledes troligen en viktig uppgift för förbundet. En rad projekt har både genomförts och slutförts, samt vissa påbörjade sträcker sig längre fram i tiden. För närvarande deltager Vätternvårdsförbundet i ca 12 st projekt. Vissa av projekten berör direkta miljöstudier medan andra är av forskningskaraktär. Det har varit förbundets avsikt att lansera Vättern som forskningsobjekt och bl a ges möjligheten att deltaga på provtagningar. Stort tack till Lars Gustavsson FFK:FMV och personalen i Karlsborg på fartyget Taurus för deras välvilja att låta forskare deltaga på provtagningar. Projekt Huvudman syfte Klart Mikrobiell omsättning av Wilhelm Granéli och Emma att bestämma nedbrytningshastigheten dec 2000 organsikt material och Kritzberg, Limnologiska av organiskt

Sidan 10 nedträngning av ultraviolett strålning i Vättern Satellitövervakning av plankton och vattenkvalite i Vättern och Vänern Miljögifter i konsumtionsfisk Biotopkartering av Vätterbäckar Embryonalutveckling hos vitmärla (Monoporeia affinis Paleolomninologiska undersökningar Spridningsmodell Vättern Framtagande av informationsbroschyr på engelska om bl a Vättern Klimatets påverkan på fiskförekomst Blyläckage från ammunition Metallläckage från gruvdeponi Åmmeberg Vägsaltsprojektet avdelningen Lunds Universitet Don Pierson, Limnologiska Avdelningen, Uppsala Universitet. Livsmedelsverket, Vätternvårdsförbundet Länsstyrelserna gemensamt, fiskefunktionen Naturvårdsverket/Vätternvårdsförbu ndet Naturvårdsverket/Vätternvårdsförbu ndet Vätternvårdsförbundet, kustbevakning Naturvårdsverket, respektive vattenförbund Fiskeriverket Örebro Universitet, Försvarsmakten Vätternvårdsförbundet Vägverket Sydöst, Vätternvårdsförbundet material, beräkna primärproduktion och relativ betydelse av olika födokällor för bakterier, bestämma olika delar av solstrålningens nedträngsförmåga att kunna använda satelliter för övervaka planktonblomningar, grumling, organiskt material över tid och rum i Vättern. genom mätningar av miljögiftshalter i fisk och koppla dessa till folkhälsa kunna fastställa (omvärdera) kostråden för fisk. Dessutom vases samtliga ämnen upptagna på EU s lista över farliga ämnen mätas att införskaffa underlag om tillflödenas status och koppla dessa till planer om t ex biologisk återställning, exploatering etc att följa förändringar i äggens utveckling hos vitmärlor på olika lokaler i Vättern över tiden samt nå förklaring därtill att genom paleolimnologiska undersökningar beskriva Vätterns näringshaltsutveckling under ett par tusen år. att införskaffa simuleringsprogram som kan användas i förebyggande syfte och i skarpa situationer att kunna sprida information på engelska till besökande att undersöka historiska data över vattenkemi och biologi och koppla dessa till fiskförekomster att studera om bly läcker ut från ammunition under olika vattenkemiska/fysiska betingelser att genom mätningar fastställa fastläggningsgraden av f d gruvdeponi, numera golfbana, samt ge rekommendation för verksamheten att införskaffa underlag om vägsaltsspridningen runt Vättern för att beräkna dess relativa bidrag till den ökade ledningsförmågan i Vättern. 2000-2004 genomförs under 2001 genomförs under 2001, klart hösten 2002 genomförs under 2001 genomförs under 2001, klart 2002 genomförs under 2000, klart 2001 klart 2001 klart 2001 ca 2003 2001 2001

Sidan 11 Trafiktypiska ämne i biota i Vättern Vägverket Sydöst, Vätternvårdsförbundet att genom direkta mätningar konstatera om s k vägtypiska föroreningar går att detektera i biota i Vättern. 2002 B. Budgetuppföljning Av den ekonomiska redovisningen för 2000 framgår det att 2000 års kostnader, trots att förbundet tärde på kapitalet med drygt 80.000 kr, blev återigen lägre än budgeterat. Situationen var liknande även under slutet av 19990-talet. Detta beror till viss del på att kapital som under ett par års tid varit inmutat för olika saker har antingen ej blivit utförda eller har blivit billigare än budgeterat. Planerat var att förbundet skulle förbrukat ytterligare ca 120.000 kr på olika satsningar, anledningen till budgetens utfall diskuteras nedan i punktform. Verksamhetsutskottet driver enligt planer hur kapitalet kan utnyttjas för olika frågeställningar. Åtgärdsgruppernas arbete finansieras till stor del av befintligt kapital medan de löpande undersökningarna har täckning av intäkter. Det betyder att åtgärdsgruppernas arbetet, tillsammans med ekonomiskt stöd till relevanta projekt, kommer rörelsefriheten att begränsas om tre år då medlen tagit slut. Förnyad former för åtgärdsgrupperna kommer att tas fram inom kort. Det nya undersökningsprogrammet har ekonomisk täckning fram t o m 2006 såsom kalkylerat. För att detta till fullo skall uppfyllas behövs dock förhöjda medlemsavgifter under 2001 och framåt. Bland anledningar till skillnaden i budget och utfall beror främst på följande orsaker: a. Planerade projekt och verksamheter inom åtgärdsgrupperna har ej genomförts (ca 70.000 kr mindre i utfall). b. Ersättning till Länsstyrelsen i Jönköping blev lägre än budgeterat (ca 100.000 kr mindre i utfall). Kan dock bero på eftersläpning av fakturor. c. Eftersläpning av fakturor vilket förräntas på ett till förbundet fördelaktigt sätt har givit oberäknat tillskott ( ca 40.000 kr). d. Administrationen har hållit sina ramar (ca 40.000 kr mindre i utfall). e. Reservmedel etc. har inte utnyttjats utan övriga poster har klarat sina budgeterade ramar. f. Däremot kan det konstateras att vissa poster t ex undersökningsprogrammet. En orsak till detta är att momsplikten ej var budgeterad. (ca 40.000 kr dyrare i utfall). C. Personal Under 2000 har inga större förändringar ägt rum inom förbundet. För närvarande har Måns Lindell nu jobbat på sekretariatet i knappt tre år och därmed kommit in i verksamheten med det kontaktnät som erfordras för att verksamheten skall flyta på. Under våren och hösten 2000 var dock Måns föräldraledig under en period (3+2 månader). Troligen har detta "drabbat"

Sidan 12 förbundet något under året men under föräldraledigheter har vikarien Henrick Blank för Måns Lindell varit verksam. På sekretariatet har även Ola Broberg funnit till hands som Förbundssekreterare och följt sekretariatets arbete på nära håll. Posten som förbundssekretare sker inom Olas ordinarie tjänst på Länsstyrelsen. Vidare har sekretariatets handfasta arbete med utskick, beställningar etc skötts av Ingrid Månsson på Länsstyrelsen i Jönköping. Ingrid är anställd på förbundet till 25%. Jan Anders Johansson kontrollerade att förbundets kassa var i ordning och i säkert förvar. För deras tjänster uppbär Jan-Anders och Ingrid dessutom smärre arvoden. Till sekretariatet kan även ordförande i verksamhetsutskottet kopplas. Under 2000 var detb Kjell Aldsten, Hjo. Nedan följer förteckningar över Vätternvårdsförbundets personal: Sekretariatet Sekretariatet har under 1999 haft följande sammansättning: Post Förbundssekretare Sakkunnig vattenfrågor Kansli Kassör Ordf Verksamhetsutskottet Namn Ola Broberg Måns Lindell Ingrid Månsson Jan-Anders Johansson Kjell Aldsten, Hjo Styrelsen Styrelsen har under året hållit två ordinarie styrelsemöten. Februarimötet hölls den 22 februari i Hjo och Oktobermötet hölls den 18 oktober i Jönköping. Godkända protokoll från dessa möten finns tillgängliga på sekretariatet. Ordinarie förbundsstämma hölls den 17 maj på Omberg. På Stämman den 17 maj valdes Birgit Friggebo, landshövding i Jönköpings län, till ordförande och som vice ordförande i Vätternvårdsförbundet valdes Kjell Aldsten, Hjo. Styrelsen utökades med en plats under året då LRF fick representation i styrelsen. Anders Johansson, Nässja, valdes till LRF representant. Styrelsen har under 2000 haft följande sammansättning: Post Namn Representerar Suppleant Tid Ordförande Birgit Friggebo Länsstyrelsen Jönköping - årligen V Ordf Kjell Aldsten, Hjo Kommun - årligen Ledamöter A Björn Ekered Habo Kommun Lars Ola Blad 2000-01 A Jan Hällgren Lst E län Kjell Schaerling 2000-01 A Fred Mellberg Zinkgruvan Mining AB Lars-Olof 2000-01 Wallermann A Max Granström Askersunds kommun Anders Agnemar 2000-01 A Ulf Flodin Landsting E län Jan Drakfors 2000-01

Sidan 13 A Bertil Johansson Yrkesfisket Georg Andersson 2000-01 A Hans Lann Lst O län Agneta Christensen 2000-01 A Anders Johansson LRF Mickan Thor 2000-01 B Håkan Marklund Naturvårdsverket Manuela Notter 1999-00 B Martin Engström Lst T Län Lotta Carlström 1999-00 B Per Nyberg Fiskeriverket Örebro Erik Degerman 1999-00 B Bo Landholm Lst F Län Ola Broberg 1999-00 B Dan Björk Munksjö AB div Aspa Sture Bjäreholt 1999-00 B Stig Svenmar Jordbruksverket Rolf Larsson 1999-00 B Peter Malmsjö Motala kommun Gunnar Myrhede 1999-00 Valberedning och revisorer Valberedningen och revisorer har under 2000 haft följande konstellationer: Post Namn Represenaterar Suppleant Tid Valberedning Lars Elwing Habo Kommun - (sammankallande) årligen Valberedning Jan Kaijser Jönköpings kommun - årligen Revisor Ragnar Wårbrant Jönköpings kommun Rune Ströberg årligen Revisor Birgitta Nilsson Jönköpings kommun Rune Ströberg årligen Verksamhetsutskottet (VU) Verksamhetsutskotten (VU) beslutar om det fortlöpande arbete inom förbundet, överser skrivelser och remisser etc. VU har under året haft fyra möten fördelat jämnt över året (15/3, 8/6, 7/9 samt 7/12). För den som önskar så finns de justerade protokollen på sekretariatet. Verksamhetsutskottet har under 2000 haft följande sammansättning: Post Namn Suppleant Tid Ordförande Kjell Aldsten - löpande Martin Engström Lotta Carlström löpande Agneta Christensen Hans Lann löpande Kjell Schaerling Håkan Olsson löpande Måns Lindell - löpande Ola Broberg - löpande Ingrid Månsson - löpande Fred Mellberg Lars-Olof Wallermann löpande Per Nyberg Erik Degerman löpande Sakkunniggruppen (SKG) Sakkunniggruppen (SKG) är en samordningsgrupp bl a för den miljöövervakning som sker av Vättern med regional miljöövervakningsmedel. I och med den omorganisation som skett av miljöövervakningen fattar Vätterlänen genom SKG beslut om regional miljöövervakning. SKG används också som beredande organ i vissa miljöövervakningsfrågor där beslut fattas av Vätternvårdsförbundet. Sakkunniggruppen har haft ett arbetsmöte på Tokeryds herrgård som

dock inföll efter årsskiftet, januari 2001. Mötet behandlade det nya miljöövervakningsprogrammet. Vätternvårdsförbundets verksamhetsberättelse 2000 Sidan 14 Till viss del har gruppens uppgifter övertagits av VU tillsammans med Stora-Sjö gruppen vad gäller utformning av nytt program. Sakkunniggruppen har under 2000 haft följande sammansättning: Namn Agneta Christensen/ Hans Lann Martin Engström Kjell Schaerling/Håkan Olsson Måns Lindell Ola Broberg Per Nyberg/Erik Degermann Respresenterar V Götalands län Örebro län Östergötlands län Vätternvårdsförbundet Jönköpings län Fiskeriverket Åtgärdsgrupper Kväve-Gruppen Kvävegruppen har haft två protokollförda möten under 2000, både i början av året, 13 januari samt 17 mars. Båda mötena syftade till att summera problemställningen för kväve samt dra upp riktlinjer för fortsatt arbete. På det senare mötet gjordes en arbetsplan vilken påbörjades under året. Bl a genomfördes under 2000 mätningar av denitrifikation i vatten och sediment. Namn Org. Övrigt Håkan Olsson Lst Östergötland sammankallande Anders Johansson LRF Ola Broberg Lst Jönköping Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Stig Svenmar Jordbruksverket Hans Lann Lst V Götaland Metall-gruppen Metallgruppen genomförde under 1999 ett projekt om undersökning av metalläckage från de tidigare slagghögarna som nu blivit golfbana uppe vid Kärrafjärden i Vätterns norra del. projektet har avstannat tillfälligtvis under årets senare del men avses slutredovisas under 2001 Därefter hoppas förbundet på en långsiktig och säker hantering av den gamla vaskmullen i golfbanan Åmmeberg. Namn Org. Övrigt Ann-Charlott Carlström Lst Örebro sammankallande Fred Mellberg Zinkgruvan vakant Motala Stefan Johnsson Askersund Lars Wennerberg/Jan Kaijser Jönköping kommun Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Påverkan Urban Miljö

Sidan 15 PUM-gruppen har ej heller under 2000 kommit igång som fungerande enhet. Dock har många aktiviteter genomförts som skulle kunna hänföras till PUM-grupp och därmed erhålla en större spridning och förankring runt Vättern. Trots idoga förhoppningar om att gruppen skall kunna uppstå närmar sig åtgärdsgrupperna en avstämning gentemot vattenvårdsplanen. Det kan dock nämnas att verksamheter inom gruppen t ex konsekvensklassificering genomförts på exemplariskt vis under 2000 då väg-bäckpassager i Västra Götalands län karterats och riskklassats. Initiativ till arbetsgrupperna kan inte ligga helt och hållet på sekretariatet med nuvarande bemanning och tjänsteomfång. Medlemmar Vätternvårdsförbundet har under 2000 haft 37 medlemsorganisationer/företag. Under året antogs en ny medlem Östergötlands båtsällskap. Under året hade förbundet 204 andelar. Totalt fördelas 520.000 kr / år via andelstalen. Vid bortfall av medlemmar ökar andelskostnaden respektive minskar om medlemmar tillkommer. För närvarande motsvarar en andel 2.549 kr. Sålunda är det eftersträvansvärt att ha med så många medlemmar som möjligt. Enkla kalkyler tyder dock på att de största organisationerna redan är med i förbundet varför uppemot 90% av potentiella andelar (ekonomiskt) redan är anslutna. Om alla tillfrågade potentiella medlemmar skulle gå in i förbundet (totalt 232 andelar) skulle en andel motsvara 2.241 kr. Däremot bör förbundet framgent öka informationen om förbundets arbetet för att nå ut till fler intressenter, ofta av privat karaktär. Länsstyrelser och Landsting har fasta årsavgifter 20.000 kr per år, resulterande i totalt 160.000 kr. Årsavgiften delas upp i en undersökningsavgift och en administrativ avgift vilka är 85% respektive 15% av årsavgiften. Detta följer ett beslut på förbundsstämman 1994. Vätternvårdsförbundet har under 2000 haft följande medlemmar. Nr Organisation/företag Sedan Andelar Övrigt 1 Aspa Bruk AB 18 2 Baskarpssand AB 1 3 Bofors UWS 2 4 Carl Gustaf AB 2 5 Assidomän AB 2 6 FMV/FFK 2 7 Husqvarna AB 3 8 Isaksson AB 4 9 LRF 2 10 MIHAB 4 11 Milo Syd 5 12 Munksjö AB/Jönköping 15 13 Rifa Electrolythic AB 2 14 Skaraborgsvatten 7 15 Ulfhult Säteri 1 16 Vattenfall 3 17 Vägverket 5 18 Zinkgruvan Åmmeberg Mining AB 11

19 Östergötlands Båtsällskap 1 20 Samordnad Recipientkontroll Norra Vättern 4 21 Samordnad Recipientkontroll Södra Vättern 4 22 Askersund Kommun 8 23 Habo Kommun 9 24 Hjo Kommun 9 25 Jönköping Kommun 36 26 Karlsborgs Kommun 9 27 Motala Kommun 17 28 Vadstena Kommun 9 29 Ödeshög Kommun 9 30 Landsting E län 20.000 kr 31 Landsting F län 20.000 kr 32 Landsting O län 20.000 kr 33 Landsting T län 20.000 kr 34 Länsstyrelsen E 20.000 kr 35 Länsstyrelsen F 20.000 kr 36 Länsstyrelsen O 20.000 kr 37 Länsstyrelsen T 20.000 kr Totalt 204 andelar Vätternvårdsförbundets verksamhetsberättelse 2000 Sidan 16 Jönköping den 4 april 2001 Måns Lindell