Datum Diarienr 2011-04-07 1582-2010 Novum Kompetens- och Datautveckling AB (John Bauergymnasiet i Stockholm) Box 3147 550 03 JÖNKÖPING Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola Datainspektionens beslut Datainspektionen förelägger Novum Kompetens- och Datautveckling AB (bolaget) att upphöra med den kameraövervakning som avser områden för elevernas umgänge (plan 4: kameror vid Trampe, Tomten, Pyret, elevcaféet och lärstudion, plan 5: kameror vid Klampe och Esmeralda) i John Bauergymnasiet under ordinarie skoltid. Vidare bedömer Datainspektionen att bolagets kameraövervakning av entréer (1 kamera på plan 3, 1 kamera på plan 4 vid entrén till gymmet, 1 kamera på plan 2) är förenlig med bestämmelsen i 5 a 2 st. personuppgiftslagen. Ärendet avslutas, men kan komma att följas upp. Redogörelse för tillsynsärendet Den 22 oktober 2010 inspekterade Datainspektionen bolagets personuppgiftsbehandling genom kameraövervakning inomhus i John Bauergymnasiet. Under inspektionen och i samband med efterföljande kompletteringar har bl.a. följande framkommit. John Bauergymnasiet i Liljeholmen har omkring 900 elever och 85 personal. Verksamheten bedrivs på 4 olika våningsplan med sammanlagt 11 entréer. Dessa entréer är låsta och öppnas med kod. Samtliga elever har tillgång till en egen bärbar dator som de lånar och ansvarar för under hela skoltiden. Det är möjligt att låsa in datorerna i särskilda skåp i klassrummen samt i ett särskilt Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: 08-657 61 00 Webbplats: www.datainspektionen.se Telefax: 08-652 86 52
larmat förråd. Att eleverna ansvarar för sin dator innebär t.ex. att varje elev har tecknat en egen särskild försäkring. Om en dator stjäls är det därför eleverna själva och inte skolan som gör en eventuell polisanmälan. I skolan finns 10 övervakningskameror inomhus. Samtliga installerades under våren 2008. Kamerorna är placerade i närheten av ingångarna till skolan och är synliga. Övervakningskamerorna är påslagna dygnet runt och har rörelsestyrd inspelning. Det är möjligt att se bilder i realtid och inspelat material. Inspelat material sparas på en server på skolan. Efter 30 dagar gallras det inspelade materialet automatiskt. Rektor och IT-tekniker har tillgång till både realtidsbilder och inspelat material. Vid underhåll ges vaktmästaren tillgång till realtidsbilderna. Rektorn tittar uppskattningsvis på realtidsbilder en gång i månaden när han har indikationer på att någonting är på väg att hända på skolan. Han har med hjälp av realtidsbilderna kunnat följa vad som händer på skolan och vid ett flertal tillfällen även kunnat ingripa och förhindra incidenter. Även en kanslist har tillgång till realtidsbilder. Tidigare var det tänkt att kanslisten regelbundet skulle ha realtidsbilder uppe på sin skärm, vilket dock inte genomförts fullt ut. Rektorn tar del av inspelat material endast när något allvarligt har inträffat. Det ska vara fråga om ett brott. Det förs ingen manuell logg över när och varför någon har tagit del av realtidsbilder eller inspelat material. Det finns inga dokumenterade rutiner för hanteringen av realtidsbilder och inspelat material. Ändamålet med kameraövervakningen är att förhindra utomstående att komma in i skolan för att stjäla saker eller misshandla elever, identifiera obehöriga och motverka interna stölder. Det inspelade bildmaterialet har använts vid elevsamtal rörande händelser som kan innefatta brott. Dessa händelser polisanmäls alltid. Bildmaterial har även överlämnats till polis. Kamerorna installerades efter en period då obehöriga tog sig in på skolan under dagtid och stal datorer. Även hot mot elever från utomstående hade inträffat, bl.a. togs en kamphund in på skolan. Se ingiven förteckning över händelser/polisanmälningar vid skolan, bilaga 1. Det är primärt inte skolans egna elever som ställer till med problem, utan skolan har i första hand problem med att obehöriga tar sig in i skolan för att stjäla eller misshandla elever. Skolan har dock även haft vissa problem med interna stölder. Innan beslut om övervakningskameror fattades, vidtogs en rad andra åtgärder för att komma tillrätta med de problem som fanns på skolan. Bland annat installerades kodlås i entréerna, klassrummen låstes och skåp för datorförvaring installerades i klassrum. Skolan har även rastvakter. Situationen på skolan förbättrades dock bara marginellt och problem med stölder fortsatte. Det förekom även några fall av misshandel. Sida 2 av 8
Under våren 2010 inträffade ett antal incidenter på skolan som gjorde att ett antal kameror riktades om från entréerna och istället mot elevernas uppehållsytor. Från hösten 2010 har rektorerna även spridit ut sina arbetsrum för att komma närmare eleverna och bidra till ett ökat lugn. Det finns ingen dokumenterad bedömning kring beslutet att installera övervakningskameror. Inte heller har det gjorts någon dokumenterad utvärdering av kamerornas effekt. Skolan upplever dock att övervakningskamerorna har haft avsedd effekt. Det har inte skett några fler större inbrott efter 2007, det är ytterst få obehöriga intrång och antalet interna incidenter har minskat. Det framgår genom skyltning vid entréerna att skolan är kameraövervakad. Det finns ingen särskilt framtagen och dokumenterad information om kameraövervakningen, men muntlig information om kameraövervakningen lämnas vid elevernas introduktionsvecka. Närmare information om vad som framkommit i ärendet och legat till grund för Datainspektionens bedömning framgår av skälen för beslutet. Tillämpliga rättsregler m.m. I lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning finns bestämmelser om användning av övervakningsutrustning allmän kameraövervakning. De flesta av bestämmelserna i den lagen gäller dock inte övervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde. När det rör sig om övervakning av en sådan plats genom automatiserad behandling av personuppgifter är däremot personuppgiftslagens regler tillämpliga. Exempel på platser dit allmänheten inte har tillträde är bl.a. inomhus i skolor, i personalutrymmen på arbetsplatser och i flerfamiljshus. De övervakningskameror som omfattas av detta tillsynsärende är riktade mot platser dit allmänheten inte har tillträde. Vid bildupptagningen används digital teknik som medger att enskilda personer kan identifieras. Bolagets övervakning utgör således sådan automatiserad behandling av personuppgifter som faller under personuppgiftslagen. Samtidigt ska uppmärksammas att vissa grundläggande bestämmelser i lagen om allmän kameraövervakning även gäller vid sådan övervakning som omfattas av personuppgiftslagen. Det är bl.a. bestämmelserna om att allmän kameraövervakning ska ske med tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet samt att upplysning om allmän kameraövervakning ska ske genom tydlig skyltning eller på annat verksamt sätt. Sida 3 av 8
När är kameraövervakning tillåten enligt personuppgiftslagen? De i ärendet behandlade personuppgifterna har inte bearbetats eller strukturerats på ett sätt som påtagligt underlättar sökningar efter eller sammanställningar av personuppgifter. Datainspektionen bedömer därför att personuppgiftsbehandlingen som sker genom kameraövervakningen är att betrakta som ostrukturerad i den mening som avses i 5 a 1 st. personuppgiftslagen. Av 5 a 2 st. följer att kameraövervakningen inte får utföras om den innebär en kränkning av de övervakades personliga integritet. Enligt förarbetena ligger det i sakens natur att tillämpningen av bestämmelsen i 5 a får bygga på en intresseavvägning där den övervakades intresse av en fredad, privat sfär vägs mot andra motstående intressen i det enskilda fallet (prop. 2005/06:173 s. 26 f.). Som regeringen också framhåller är det i slutändan en fråga för rättstillämpningen att i varje enskilt fall, med beaktande av samtliga omständigheter, väga det intrång som kan ha skett i den personliga integriteten. Bedömningen ska göras på ett sätt som inte kommer i strid bl.a. med varje människas rätt till respekt för sitt privatliv i enlighet med artikel 8 i Europakonventionen. Artikel 8 stadgar att rätten till respekt för privatliv inte får inskränkas annat än om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa angivna motstående intressen. Inskränkningar i integritetsskyddet får göras med endast om det motstående intresse som ska tillgodoses är så starkt och integritetsskyddsintresset så förhållandevis svagt att inskränkningen framstår som proportionerlig. Detta innebär att det krävs starka skäl för att en kameraövervakning ska vara motiverad och förenlig med personuppgiftslagen. Ovanstående medför att bedömningen av om kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a 2 st. personuppgiftslagen, bl.a. innefattar en proportionalitetsbedömning. Vid denna bedömning ska avgöras om kameraövervakningen och den till övervakningen kopplade personuppgiftsbehandlingen är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål (exempelvis att förhindra stöld) och till de övervakades intresse av en fredad och privat sfär och det intrång i denna sfär som övervakningen innebär. Man ska således fråga sig om övervakningen verkligen är påkallad i förhållande till de problem som man söker komma till rätta med och om den är rimlig med hänsyn till de konsekvenser den har för enskildas personliga integritet. Enkelt uttryckt kan man säga att om resultatet av den bedömningen är att övervakningen inte är rimlig med hänsyn till integritetsintrånget så är kameraövervakningen att betrakta som kränkande. Sida 4 av 8
I proportionalitetsbedömningen bör bl.a. vägas in om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre intrång i den personliga integriteten och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Sammanfattningsvis anser Datainspektionen att frågan om huruvida kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a 2 st. personuppgiftslagen, måste avgöras genom en bedömning av bl.a. följande faktorer: Ändamålen med kameraövervakningen. Behovet av kameraövervakningen Vilka konkreta problem finns? Var och när uppstår dessa problem, samt i vilken omfattning uppstår respektive problem? Graden av integritetsintrång, vilken bl.a. avgörs av vem som övervakas vilken plats som övervakas samt när övervakningen sker. Om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre integritetsintrång och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Vilken information som ges till de registrerade om att platsen är kameraövervakad. Hur länge det inspelade materialet sparas. Vem eller vilka som har tillgång till det inspelade materialet. På vilka grunder man får ta del av bilder i realtid och inspelat material. Även andra faktorer än ovan nämnda kan naturligtvis i det enskilda fallet visa sig vara av betydelse för bedömningen. Datainspektionen anser att ett införande av kameraövervakning bör föregås av en analys i enlighet med ovanstående. Kammarrätten om kameraövervakning inomhus i skolor Kammarrätten i Stockholm meddelade i januari 2011 två domar rörande kameraövervakning inomhus i skolor (6808-09 och 6807-09). I domarna anför Kammarrätten att kameraövervakning av lektionssalar, korridorer, bibliotek, uppehållsrum och liknande i en skola generellt sett måste betraktas som ett intrång i de registrerades personliga integritet och bör därför i möjligaste mån undvikas. För att kameraövervakning inte ska vara kränkande i personuppgiftslagens mening ska det stå klart att det finns ett påtagligt behov av en sådan övervakning där alternativa åtgärder och mindre ingripande sådana har övervägts eller prövats men visat sig vara otillräckliga eller exempelvis av ekonomiska skäl orealistiska för att komma tillrätta Sida 5 av 8
med problemet ifråga. Vidare krävs det, vid en intresseavvägning, att behovet av övervakning väger tyngre än de enskildas intresse i det särskilda fallet. Skäl för beslutet I ärendet har Datainspektionen att bedöma om kameraövervakningen inomhus i John Bauergymnasiet är förenlig med bestämmelserna i personuppgiftslagen. Bolaget har anfört att syftet med kameraövervakningen är att förhindra utomstående att komma in i skolan för att stjäla saker eller misshandla elever, identifiera obehöriga samt motverka interna stölder. Bolaget har gett in en förteckning över polisanmälda incidenter, avseende bl.a. misshandel, inbrott och olaga intrång, se bilaga 1, samt en förteckning över vissa av elevernas stöldanmälningar, se bilaga 2. Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet gör Datainspektionen följande bedömning. Kameror riktade mot skolans entréer (1 kamera på plan 3, 1 kamera på plan 4 vid entrén till gymmet, 1 kamera på plan 2) Kameraövervakningen är riktad mot skolans entrédörrar och övervakar de personer som går in och ut ur skolan. Datainspektionen konstaterar att bolaget visat att det finns ett stort behov av att förhindra obehöriga att ta sig in i skolan för att misshandla och hota elever samt stjäla datorer samt även att förhindra interna stölder. Rimliga alternativa åtgärder, såsom bl.a. kodlås, datorförvaring, rastvakter och flytt av rektorers arbetsrum har vidtagits och prioriterats. När kamerorna som i detta fall endast riktas mot entréerna och således filmar eleverna under kort tid när de går in och ut ur skolan, är integritetsskyddsintresset enligt Datainspektionens mening relativt svagt. Att i realtid övervaka endast skolans entréer medför inte heller någon påtaglig risk för att elevernas normala förehavanden och vanor övervakas. Sammantaget finner Datainspektionen att bolagets behov av kameraövervakning väger över elevernas intresse av skydd för den personliga integriteten. Kameraövervakningen är därmed inte kränkande i den mening som avses i 5 a 2 st. personuppgiftslagen. Sida 6 av 8
Kameror riktade mot områden för elevernas sociala umgänge (plan 4: kameror vid Trampe, Tomten, Pyret, elevcaféet och lärstudion, plan 5: kameror vid Klampe och Esmeralda) Denna kameraövervakning omfattar, till skillnad från övervakningen ovan, områden som typiskt sett används för elevernas sociala umgänge, såsom uppehållsytor, elevcafé och en korridor. De flesta av dessa kameror har tidigare varit riktade mot entréer och kan enligt bolaget riktas om. Datainspektionen konstaterar även här att bolaget visat att det finns ett stort behov av att förhindra obehöriga att ta sig in i skolan för att misshandla och hota elever samt stjäla datorer samt även att förhindra interna stölder. Rimliga alternativa åtgärder, såsom bl.a. kodlås, datorförvaring, rastvakter och flytt av rektorers arbetsrum har vidtagits och prioriterats. Samtidigt innebär den nu aktuella övervakningen av utrymmen för skolarbete och umgänge ett avsevärt intrång i elevernas personliga integritet. Av utredningen i ärendet framgår även att ett flertal personer har tillgång till bildmaterialet i realtid. En sådan övervakning innebär, när den som här riktar sig mot elevernas umgängesytor, en risk för att elevernas normala förehavanden och vanor övervakas. Sammantaget finner Datainspektionen att bolagets behov av kameraövervakning, då kamerorna övervakar umgängesytor och inte endast begränsade ytor som entréer, inte väger över elevernas intresse av skydd för den personliga integriteten. Kameraövervakningen är därmed kränkande i den mening som avses i 5 a 2 st. personuppgiftslagen. Datainspektionen förelägger därför bolaget att upphöra med den kameraövervakning som avser områden för elevernas umgänge. För det fall bolaget riktar om kamerorna till att endast övervaka entréerna skulle kameraövervakningen emellertid, i likhet med bedömningen under rubriken Kameror riktade mot skolans entréer kunna anses vara förenlig med personuppgiftslagen. Hur man överklagar Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som överklagas och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor från den dag ni fick del av beslutet för att kunna prövas. Datainspektionen sänder överklagandet vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning om inspektionen inte själv ändrar beslutet på det sätt ni har begärt. Sida 7 av 8
Detta beslut har fattats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, teamledaren Erik Janzon och juristen Ulrika Harnesk, föredragande. Göran Gräslund Ulrika Harnesk Sida 8 av 8