Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Instuderingsuppgifter

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Proteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

2. Starka bindningar

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

ANDREAS REJBRAND NV2ANV Kemi Kemisk bindning

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap VSEPR-modellen Molekylers geometri

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Hur håller molekyler ihop?

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Atomen och periodiska systemet

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Molekylmekanik. Matti Hotokka

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Här växer människor och kunskap

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Klorerade alifater. Ämnesgrupper Kemiska och fysikaliska egenskaper Nedbrytning. På säker grund för hållbar utveckling

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

System. Repetition. Processer. Inre energi, U

Periodiska systemet. Namn:

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Atommodellens historia och atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Pappers- och tunnskiktskromatografi. Niklas Dahrén

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Transkript:

Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning Metallbindning Vätebindning Intermolekylära bindningar van der Waalsbindning (Londonkra?er) Jon- dipolbindning

De intermolekylära bindningarna är olika starka Starkast bindning Jondipolbindning Vätebindning Dipoldipolbindning Svagast bindning van der Waalsbindning (Londonkra?er)

Dipoler är molekyler som har en positiv och negativ laddad sida (polära ämnen) Väteklorid är en dipol: Kloratomen är mer elektronegacv jämfört med väteatomen och kommer därför airahera de gemensamma bindningselektronerna mer. Elektronerna förskjuts därmed mot kloratomen vilket gör ai kloratomen blir lite negacvt laddad medan väteatomen (som förlorar elektroner) blir lite posicvt laddad. Vi har då fåi en dipol. Dipoler kallas också för polära ämnen. Dipol Dipol

Vattenmolekylen är en dipol Syreatomen är mer elektronega8v jämfört med väte och airaherar därför de gemensamma bindningselektronerna mer än vad resp. väteatom gör. En laddningsförskjutning uppstår därmed i vaienmolekylen vilket gör ai vaienmolekylen blir en dipol. Den vinklade formen är också avgörande för ai vaienmolekylen ska bli en dipol (men mer om det senare!) Bildkälla: "Dipoli acqua" by Riccardo RovineT Own work. Licensed under CC BYSA 3.0 via Commons hips://commons.wikimedia.org/wiki/file:dipoli_acqua.png#/media/ File:Dipoli_acqua.png

Dipol-dipolbindning uppstår genom elektrostatisk attraktion mellan dipoler

Dipol-dipolbindning mellan 2 vätekloridmolekyler Kloratomen är mer elektronega8v jämfört med väteatomen och kommer därför airahera de gemensamma bindningselektronerna mer. Elektronerna förskjuts därmed mot kloratomen vilket gör ai kloratomen blir lite negacvt laddad medan väteatomen (som förlorar elektroner) blir lite posicvt laddad. Vi har då fåi en dipol. Dipoler binder 8ll varandra e?ersom den negacva sidan av en dipol airaheras av den posicva sidan av en annan dipol och tvärtom. Det kallas för elektrostacsk airakcon. Dipol Dipoldipolbindning Dipol

Vad krävs för att en molekyl ska bli en dipol? 1. Minst 1 polär kovalent bindning måste finnas annars uppstår inga posi8va och nega8va laddningar i molekylen: I polära kovalenta bindningar är bindningselektronerna förskjutna mot den atom som är mest elektronegacv. Det medför ai den atom som elektronerna förskjuts mot blir lite negacvt laddad medan den atom som förlorar elektroner blir lite posicvt laddad. Utan polära kovalenta bindningar uppstår inte dessa posicva och negacva laddningar i molekylen och då blir inte molekylen en dipol. I molekyler som enbart består av 2 atomer räcker det ai deia kriterium är uppfyllt för ai molekylen ska vara en dipol. I molekyler med fler än 2 atomer måste vi även ta hänsyn Cll kriterium nr. 2 (se nedan). 2. Molekylen måste ha en osymmetrisk struktur så ai inte centrum för de posi8va och nega8va laddningarna sammanfaller: Osymmetrisk struktur innebär i deia fall ai de polära kovalenta bindningarna (och därmed de olika laddningarna) måste vara ojämnt fördelade runt den centrala atomen så ai inte centrum för de posicva och negacva laddningarna hamnar på samma plats i molekylen. Annars kommer laddningarna ta ut varandra och då får vi ingen tydlig posicv resp. negacv sida av molekylen (ingen dipol).

Symmetriska vs. osymmetriska molekyler Exempel på symmetriska molekyler (ej dipoler): De polära kovalenta bindningarna (och därmed de olika laddningarna) är jämnt fördelade runt den centrala atomen. De posi=va resp. nega=va laddningarnas centrum hamnar då på samma plats i molekylen vilket gör a@ molekylen inte blir någon dipol. Exempel på osymmetriska molekyler (dipoler): De polära kovalenta bindningarna (och därmed de olika laddningarna) är ojämnt fördelade runt den centrala atomen. De posi=va resp. nega=va laddningarnas centrum hamnar därmed på olika platser i molekylen vilket gör a@ molekylen blir en dipol.

Obs. Kom ihåg att molekylerna har 3D-struktur Vi ritar oma molekylerna i 2Dstruktur: Egentligen har molekylerna en 3Dstruktur: Molekyler med 4 ben har en s.k. tetraedrisk form.

Uppgift: Är ammoniak (NH 3 ) resp. tetraklormetan (CCl 4 ) dipoler? Fria elektroner som repellerar bindnings- elektronerna och skapar en osymmetrisk struktur (ojämn fördelning av de polära kovalenta bindningarna runt kväveatomen). Ammoniak H N H H Alla bindningar är polära kovalenta ebersom N har högre elektronega=vitet jämfört med kol. Tetraklormetan Cl C Cl Cl Lösning: 1. Rita elektronformeln för resp. molekyl så ai alla ingående atomer får ädelgasstruktur (de fria valenselektronerna på kloratomerna kan hoppas över). Cl Alla bindningar är polära kovalenta ebersom Cl har högre elektronega=vitet jämfört med kol. Inga fria elektroner på den centrala atomen 2. Finns det polära kovalenta bindningar i molekylerna? Svar: Ja, i båda molekylerna.

4. Vart är centrum för de posicva resp. negacva laddningarna? Ammoniak Tetraklormetan H NegaCv ände N H PosiCv ände H Cl Cl C Cl Cl Ej dipol 5. Slutsats: Ammoniak är en dipol p.g.a. polära kovalenta bindningar och en osymmetrisk struktur som gör ai centrum för de posicva och negacva laddningarna hamnar på olika platser i molekylen. I tetraklormetan hamnar däremot centrum för laddningarna på samma plats p.g.a. den symmetriska strukturen. Tetraklormetan är därför ingen dipol.

Uppgift: Är nedanstående ämnen dipoler? CH 4 CH 3 Cl CHCl 3 Svar: Nej 1. Inga polära kovalenta bindningar. 2. Symmetrisk struktur. Svar: Ja 1. 1 polär kovalent bindning. 2. Osymmetrisk struktur. Svar: Ja 1. 3 polära kovalenta bindningar. 2. Osymmetrisk struktur.

Jämförelse mellan vatten och koldioxid VaIenmolekylen är en dipol (= polär) p.g.a. den vinklade strukturen: VaIenmolekylen har på den centrala syreatomen fria elektroner som repellerar bindningselektronerna. VaIenmolekylen blir därför vinklad. De polära kovalenta bindningarna i vaienmolekylen siier då osymmetriskt i förhållande Cll varandra (ojämnt fördelade runt den centrala syreatomen). Centrum för de posicva och negacva laddningarna hamnar tack vare deia på olika platser i molekylen vilket gör ai vaienmolekylen är en dipol. Koldioxidmolekylen är ingen dipol (= opolär) p.g.a. den raka strukturen: Koldioxidmolekylen har precis som vaienmolekylen polära kovalenta bindningar men i koldioxidmolekylen finns inga fria valenselektroner runt den centrala atomen. Koldioxidmolekylen är därför linjär (rak) och får alltså en symmetrisk form. Därför hamnar centrum för de posicva och negacva laddningarna på samma plats. De fria elektronerna på syreatomen repellerar bindningselektronerna.

Sammanfattning Dipoler: Molekyler som har en posicv sida och en negacv sida. Dipoldipolbindning: Dipoler som binder Cll varandra genom ai den posicva sidan av den ena dipolen vänds mot den negacva sidan av den andra dipolen etc. Dipoler kallas också för polära ämnen. Regler för ai en molekyl ska vara en dipol: Minst 1 polär kovalent bindning i molekylen. Osymmetrisk form om molekylen innehåller mer än 2 atomer. Exempel på dipoler: H 2 O, HCl, HF, CHCl 3.

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hip://www.youtube.com/kemilek8oner hip://www.youtube.com/medicinlek8oner