Sammanfattning EU-reglering



Relevanta dokument
SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 3/2011

Sammanfattning EU-reglering 2011:2

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

Sammanfattning EU-reglering

1. Lagstiftningsmodellen

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

Remissyttrande om Europeiska kommissionens förslag (KOM(2011)652)

Nya regler på värdepappersmarknaden (Mifir/Mifid 2)

Svensk författningssamling

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Lag. om ändring av värdepappersmarknadslagen

Kommittédirektiv. Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag. Dir. 2019:22. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Sammanfattning EU-reglering

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN

Svensk författningssamling

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument i fråga om vissa datum

Temabedömning om offentliggörande av handelsinformation om obligationer

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

10/01/2012 ESMA/2011/188

Bemyndigande för produktingripande enligt Mifir och Priips-förordningen

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

En ny reglering av värdepappersmarknaden

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

(Text av betydelse för EES)

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Vad gör FI på marknadsområdet?

Ds 2012:39 Regler om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Finansinspektionen Box Stockholm

A8-0125/2 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag

BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr Sammanfattning

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 9/2010

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 februari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

MiFID II/MiFIR input från Sverige

Magnusson The Baltic Sea Region Law Firm

Kommittédirektiv. Regelbunden finansiell information och offentliggörande av aktieinnehav. Dir. 2013:109

Svensk författningssamling

(Text av betydelse för EES)

Riktlinjer Kalibrering av handelsspärrar och offentliggörande av handelsstopp i enlighet med Mifid II

Riktlinjer för tillämpningen av punkterna 6 och 7 i avsnitt C i bilaga 1 till Mifid II

RIKTLINJER FÖR BÄSTA UTFÖRANDE AV PORTFÖLJTRANSAKTIONER SAMT PLACERING, SAMMANLÄGGNING OCH FÖRDELNING AV ORDER

Finansinspektionens författningssamling

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN

Yttrande över Finansinspektionens föreskrifter med anledning av Mifid 2 och Mifir

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Riktlinjer. Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA SV

Svensk författningssamling

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Föreskrifter och anvisningar 6/2016

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Svensk författningssamling

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Förslag till nya föreskrifter om fastställande av positionslimiter med anledning av Mifid 2

Svensk författningssamling

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Betänkande En ny lag om värdepappersmarknaden (SOU 2006:50 samt SOU 2006:74)

Riktlinjer för förlängning av återhämtningsperioden vid exceptionellt svåra situationer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

Europeiska unionens officiella tidning

Föreskrifter och anvisningar 6/2016

I. Marknadsmissbrukslagstiftningen och aktierelaterade incitamentsprogram

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling, Ds 2017:31

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Riktlinjer Samarbete mellan myndigheter enligt artiklarna 17 och 23 i förordning (EU) nr 909/2014

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

MOTIVERING. a) Krav på anmälan och offentliggörande av korta nettopositioner.

Tidigare i år gjordes vissa lagändringar till följd av marknadsmissbruksförordningen

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

RIKTLINJER FÖR UTFÖRANDE AV ORDER SAMT SAMMANLÄGGNING OCH FÖRDELNING AV ORDER

Sammanfattning EU- reglering

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

(Text av betydelse för EES)

Transkript:

Sammanfattning EU-reglering 1 september 2012 Svenska Fondhandlareföreningen Box 1426 S-111 84 Stockholm Sweden Besöksadress Blasieholmsgatan 5, 6tr Stockholm Tel +46 (0)8-56 26 07 00 Fax +46 (0)8-611 61 37

Innehållsförteckning VD har ordet 3 Lissabonfördraget och ESMA 4 Förändringar i prospektdirektivet 7 EMIR 9 Blankning och kreditswappar 12 Investerarskydd 14 MiFID II 15 MAD review 20 Öppenhetsdirektivet 22 Skatt på finansiella transaktioner 24 CSD 25 PRIPs 27 Securities Law Legislation 30 Sanktionsavgifter 32 Skuggbanker 33 Abbreviations 37 Vi på Fondhandlareföreningen är: Kerstin Hermansson, verkställande direktör tfn + 46 (08)-56 26 07 01, kerstin@fondhandlarna.se Vigg Troedsson, direktör tfn + 46 (08)-56 26 07 02, vigg@fondhandlarna.se Lars Afrell, chefsjurist tfn + 46 (08)-56 26 07 04, lars@fondhandlarna.se Dick Ahlqvist, projektledare strukturerade produkter tfn + 46 (08)-56 26 07 05, dick.ahlqvist@fondhandlarna.se Johannes Jarlebring, Senior Advisor European Affairs Tfn +32 (0)479 905 485, johannes.jarlebring@fondhandlarna.se Sara Mitelman, jurist tfn + 46 (08)-56 26 07 06, sara.mitelman@fondhandlarna.se Enel Lundbladh, assistent tfn + 46 (08)-56 26 07 03, enel@fondhandlarna.se Sophie Steen, administrationsansvarig tfn +46 (08) 56 26 07 07, sophie.steen@fondhandlarna.se 2

VD har ordet Regelverksutvecklingen övergång till skarpt läge Regelverksutvecklingen fortsätter i oförminskad styrka och omfattning inom EU och resten av världen. Till detta kommer det gemensamma arbetet på global nivå, för vår del särskilt inom IOSCO. Tillsammans försöker vi bevaka alla nivåer som har en betydelse för vår värdepappersmarknad och våra medlemmars värdepappersrörelse. Fondhandlareföreningens mål är att hålla medlemmarna informerade om denna regelverksutveckling och om möjligt påverka utformingen av regler i för den svenska marknaden utvalda viktiga frågor. När reglerna väl är antagna tillhandahåller vi ett forum för dialog och tolkning inom medlemskretsen samt med de berörda infrastrukturleverantörerna och myndigheterna. Vi måste dessutom löpande säkerställa att vår självreglering utvecklas i takt med det externa regelverket. Information om regelverksutvecklingen lämnas vid i princip alla arbetsgruppsmöten. Därtill söker vi ta fram denna form av sammanfattning en gång per halvår. Aktuellt i omvärlden ges ut i samband med nya och ändrade förslag. I EU-Nytt lämnas information var 14:e dag om nyheter på vårt område. (publiceras genom Bankföreningens försorg). Vi kommer också gärna ut till medlemsföretagen och informerar. Vi på kansliet ställer också upp i allt större omfattning på konferenser, seminarier och andra externa sammanhang för att även nå ut till en vidare krets de nya reglerna berör ju i stor omfattning även investerare och ickefinansiell företag. För att bättre förstå processen för utveckling av reglerna har vi lagt till en bild om EU-processen nivå 1 (se sidan 41) samt en beskrivning av processen för regler på nivå 2 (se sidan 4). Vi har länge pratat och skrivit om flodvågen av ny reglering på värdepappersområdet. Under sommaren trädde de nya prospektreglerna i kraft. Under hösten utgör genomförandet av två viktiga regelverk en betydande uppgift. Först i raden är shortselling -reglerna eller formellt förordningen om blankning och vissa aspekter om kreditswappar, som träder i kraft den första november. Den svenska lagstiftningen som behövs runt EU-förordningen kommer dock först senare. Fortfarande finns det nivå 2 regler som inte är slutliga. EMIR, eller formellt förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, gäller formellt sedan den 16 augusti men det återstår en mängd regler på nivå 2 och arbete hos myndigheter, infrastrukturleverantörer och marknadsaktörer innan den blir praktiskt tillämpningsbar. Vi på kansliet kommer att göra allt vi kan och lite till för att stödja er i den pågående utvecklingen! Kerstin Hermansson Verkställande direktör 3

Lissabonfördraget och Esma - Erfarenheter av den nya regleringsprocessen Inledning Sedan början av 2000-talet har Lamfalussymodellen tillämpats för EU-lagstiftningen på värdepappersmarknaden. I den modellen antog, på nivå 1, Europeiska unionens råd (rådet) och Europaparlamentet (parlamentet) rättsakter (förordningar eller direktiv) innehållande huvudprinciperna efter förslag från kommissionen. I rättsakten delegerades vanligen till kommissionen att besluta om detaljreglering i form av genomförandeförordningar eller genomförandedirektiv på nivå 2. Lissabonfördraget medförde ändringar av processen för lagstiftningen på nivå 2 och därmed av Lamfalussymodellen. Genomförandebestämmelserna på nivå 2 har ersatts med möjligheten för rådet och parlamentet att i en rättsakt delegera till kommissionen att anta sekundär lagstiftning i form av delegerade akter och genomförande akter. Utöver delegerade akter och genomförande akter kan rådet och parlamentet även delegera till kommissionen att anta tekniska standarder för tillsyn och tekniska standarder för genomförande på förslag av och någon av de europeiska tillsynsmyndigheterna. Från den 1 januari 2011 består strukturen för finansiell tillsyn i EU av de tre europeiska tillsynsmyndigheterna; Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten(eiopa) samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Strukturen omfattar också en europeisk systemrisknämnd. Det är i detta sammanhang viktigt att skilja mellan direktiv och förordningar från EU. Direktiv behöver införlivas av medlemsstaterna med nationell rätt medan förordningar, oavsett om det är förordningar som har antagits av rådet och parlamentet eller av kommission efter delegation är direkt gällande i samtliga medlemsstater. Delegerade akter Kommissionens rätt att anta delegerade akter framgår av artikel 290 i Lissabonfördraget. Av artikeln framgår att rådet och parlamentet kan delegera till kommissionen att anta vissa akter. Dessa akter ska vara av allmän räckvidd men får inte utgöra lagstiftningsakter. Däremot kan kommissionen genom en delegerad akt ändra eller komplettera icke-väsentliga delar av lagstiftningsakten. Av andra stycket framgår att innehåll, omfattning och varaktighet för en delegering ska anges i den grundläggande rättsakten. Vidare erinras i samma stycke om att de väsentligaste delarna av ett område ska förbehållas lagstiftningsakterna. I punkten 2 i artikel 290 ges regler för hur rådet och parlamentet kan invända mot en delegerad akt och även återkalla en delegation. Reglerna för rådets och parlamentets kontroll av en delegation ska fastställas i den grundläggande rättsakten. Genomförandeakter Kommissionens rätt att anta genomförandeakter framgår av artikel 291 i Lissabonfördraget. Av artikeln framgår att rådet och parlamentet kan delegera till kommissionen att anta vissa akter om enhetliga villkor 4

för genomförande av unionens rättsakter krävs. Av punkten 3 framgår att rådet och parlamentet genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet i förväg ska fastställa allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförande bestämmelser. Sådana regler fastställdes den 16 februari 2011 i Europaparlamentets och rådets förordning nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. Tekniska standarder I en rättsakt kan rådet och parlamentet ge Esma (eller någon av de andra europeiska tillsynsmyndigheterna) i uppdrag att ta fram tekniska standarder för tillsyn och även för genomförande. Reglerna för framtagande av tekniska standarder för tillsyn framgår av artikel 10 14 och för tekniska standarder för genomförande av artikel 15 i Esma-förordningen. När det gäller standarder för tillsyn krävs att rådet och parlamentet har delegerat denna befogenhet till kommissionen i enlighet med artikel 290 och att standarderna syftar till att sörja för en konsekvent harmonisering inom de områden som anges i lagstiftningsakten. Standarderna ska vara tekniska, får inte innebära strategiska beslut eller policyval och deras innehåll ska avgränsas av de lagstiftningsakter som de grundas på. För dessa standarder ska Esma lägga fram förslag till kommissionen för godkännande. Tekniska standarder för genomförande är något svåra att skilja från genomförande akter men standarderna ska vara tekniska, får inte innebära strategiska beslut eller policyval och deras innehåll ska syfta till att fastställa villkoren för tillämpningen av de akterna. På samma sätt som för tekniska standarder för tillsyn ska Esma ta fram förslag och kommissionen anta standarderna genom en förordning eller ett beslut. Tekniska standarder för tillsyn liksom för genomförande ska således antas av kommissionen genom en förordning eller ett beslut. De tekniska standarderna blir därefter gällande inom EU. Det bör anmärkas att kommissionen inte får ändra i ett förslag till tekniska standarder från Esma utan att samråda med tillsynsmyndigheten. Avslutande reflektioner De delegerade akterna, genomförandeakterna och de tekniska standarderna kommer med all sannolikhet att antas av kommissionen som förordningar. De innebär att rättsakterna blir direkt gällande i EU. Något svenskt genomförande ska således inte ske av rättsakten. Däremot kan rättsakten innebära att justeringar och tillpassningar behöver göras i svensk rätt. Det nya förfarandet med delegerade akter och tekniska standarder har hittills kännetecknats av mycket korta konsultationstider och en stor brådska att reglera. Något som Esma inte kan lastas för, snarare är problemet de mycket snäva tidsramar som har beslutats av EU-institutionerna. Processen efter det Esma har avlämnat sina råd eller sitt förslag till standarder är ganska dåligt genomlyst. Ett än större och viktigare problem är de mycket korta tiderna för genomförande av reglerna för marknadens aktörer och övriga intressenter. Det kan i längden inte vara acceptabelt att nya regler offentliggörs först någon eller några veckor före ikraftträdandet och att tidsplanerna är allmänt osäkra. För ett genomförande i ordnade former krävs att marknaden får åtminstone sex till nio månader på sig efter det alla, även de detaljerade, reglerna är kända. Dessutom måste en koordinering ske av rättsakterna på nivå 1 med de delegerade akterna och tekniska standarderna. Tidpunkterna för ikraftträdande behöver vara väl avstämda och planerad i detalj med beaktande av marknadens berättigade krav på förberedelsetid. Det får absolut inte förekomma att en rättsakt träder i kraft utan att klara besked kan inhämtas från 5

lagstiftare eller tillsynsmyndigheter om vad detta ikraftträdande innebär för medborgarna i EU såsom är fallet med förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EMIR). 6

Förändringar i prospektdirektivet Förslaget på nivå 1 Kommissionen lade i slutet av 2009 fram förslag till revidering av prospektdirektivet (2003/71/EG). Ändringsdirektivet (2010/73/EU) antogs av parlamentet och rådet den 24 november 2010. Syftet med föreslagna ändringar är att förenkla direktivet, minska emittenternas administrativa kostnader och bördor samt att stärka investerarskyddet. Ändringarna innebär bland annat en anpassning av begrepp till andra rättsakters definitioner, lättnader för mindre företag att utnyttja marknaden, i vissa delar ett höjt investerarskydd, en sammanfattning av erbjudandet som skall innehålla nyckelinformation samt ansvar för innehållet i ett prospekt. Medlemsstaterna ska ha implementerat direktivet senast den 1 juli 2012. Arbetet att ta fram nivå 2-reglerna Kommissionen påbörjade arbetet med att ta fram detaljerade nivå 2-regler med att den 20 januari 2011 ge Esma i uppdrag att ta fram tekniska råd rörande innehållet i kommande delegerade akter för prospektdirektivet såsom direktivet har ändrats genom 2010/73/EU. Uppdraget delades upp i tre delar. Del I gällde det detaljerade formatet för slutliga villkor till grundprospekt och för sammanfattning av prospekt samt proportionerligt system för offentliggörande. Esma konsulterade kort marknaden under sommaren 2011, rörande förslagen till tekniska råd och lämnade sina slutliga råd till kommissionen den 5 oktober 2011. Utgångspunkten i Esmas förslag verkar vara att användandet av slutliga villkor idag är för flexibelt, att det behövs en ökad harmonisering av reglerna för prospekt inom EU samt att Esma vill öka förutsägbarheten för prospekt. I korthet är Esmas förslag väldigt detaljerade gällande vilken typ av information som får finnas med i de olika delarna av prospektet. Grundprospektet, som godkänns av tillsynsmyndigheten och är giltigt i 12 månader, måste innehålla all information om t ex risker, tillgångsslag och avkastningsformler avseende de olika produkter som emittenten kan tänkas ge ut under denna period. De slutliga villkoren för den specifika produkten får ej innehålla någon ny information (förutom t ex datum, startkurser etc.). Nytt är dessutom att de slutliga villkoren ska åtföljas av en produktspecifik sammanfattning. Kommissionen publicerade sin delegerade förordning gällande del I, (EU) nr 486/2012, den 30 mars 2012. Förordningen träder i kraft den 1 juli 2012. Del II gällde emittentens medgivande för användandet av prospekt i distributionen mot retailinvesterare samt information om skatter, underliggande index och krav på rapport som utarbetats av oberoende revisorer. Esma konsulterade kort marknaden under slutet av 2011, rörande förslagen till tekniska råd och lämnade sina slutliga råd till kommissionen den 29 februari 2011. Kommissionen publicerade sin delegerade förordning gällande del II den 4 juni 2012. Förordningen träder i kraft först efter att den tidsperiod (3 plus eventuellt ytterligare 3 månader) under vilken europeiska parlamentet och rådet har möjlighet att motsätta sig hela eller delar av förordningen har gått till ända. Del III gällde bland annat konvertibla skuldebrev. Esma avslutade nyligen sin konsultation för att därefter kunna avge slutliga råd till kommissionen under slutet av året. 7

Status nationell implementering Riksdagen antog den 30 maj 2012 regeringens förslag till Nya regler om prospekt (proposition 2011/12:129) och därmed ändringar i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, i aktiebolagslagen (2005:551) samt i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2012. FI publicerade avprickningslistor i slutet av juni 2012 och väntas komma med sin vägledning under hösten 2012 i takt med att Esma uppdaterar sina guidelines och kommer med tekniska standarder (ITS och RTS). Fondhandlareföreningen anser Fondhandlareföreningen svarade på Esmas konsultation (del I) tillsammans med EBF. Föreningen är för ett stärkt investerarskydd och en europeisk harmonisering gällande prospekt men anser att förslagen genomgående är för detaljerade och brister i flexibilitet. Förslagen kommer med stor sannolikhet innebära ökade administrativa bördor för emittenter utan att det blir enklare eller bättre för investerarna. Föreningen har också framfört kritik gällande den korta och framtvingande processtiden för denna och andra kommande regelverksakter samt bristen på konsekvensanalyser. Kontaktperson/er: Dick Ahlqvist, Lars Afrell 8

EMIR Inledning I september 2009 kom ledarna i G-20 överens om att alla standardiserade OTC-derivatkontrakt senast vid utgången av 2012 ska handlas på en börs eller en elektronisk handelsplattform när så är lämpligt och ska vara clearade av en central motpart, CCP. Derivatkontrakt ska också rapporteras till centrala transaktionsregister (trade repositiories). Derivatkontrakt som inte clearas centralt ska bl.a. bli föremål för högre kapitalkrav. Överenskommelsen implementeras i USA genom Dodd-Frank reformen och genom lagstiftningen för konsumentskydd. Kommissionen presenterade under hösten 2010 ett förslag till motsvarande reglering i EU i form av European Market Infrastructure Regulation. Kommissionens förslag kunde grovt indelas i fyra avsnitt: 1. Clearing av OTC-derivatkontrakt 2. OTCderivatkontrakt som inte är föremål för clearing 3. Rapportering av handel i OTC-derivatkontrakt till centrala transaktionsregister 4. Auktorisation, tillsyn och regler för CCP och centrala transaktionsregister Parlamentet och rådet har under våren 2012 kommit överens om en förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EMIR) Förordningen innehåller ett stort antal ändringar av kommissionens förslag men huvudprinciperna kvarstår i huvudsak oförändrade. Den antagna förordningen har publicerats den 27 juli 2012 och är i kraft sedan mitten av augusti 2012. Arbete pågår med att komplettera förordningen med ett stort antal tekniska standarder. Några viktiga frågor Clearing av OTC-derivatkontrakt Instrumenten Kravet på clearing avser alla standardiserade OTC-derivatkontrakt. Som OTC-derivatkontrakt definieras derivatkontrakt för vilka avslut inte sker på börs. Begreppet standardiserad bör tolkas så att det är fråga om kontrakt som är lämpliga och möjliga att cleara. Även om ett kontrakt kan clearas, så är det inte alltid lämpligt att ett sådant kontrakt blir föremål för obligatorisk clearing. Att ålägga en CCP att cleara kontrakt för vilka en CCP inte kan hantera risken kan ha negativa effekter på stabiliteten i systemet. För att skapa ett system som garanterar att så många OTC-derivat kontrakt som möjligt clearas så innehåller förordningen två ansatser. Den första, bottom up ansatsen, innebär att när en CCP beslutar att cleara en viss typ av kontrakt ska den skicka förslag om detta till tillsynsmyndigheten. Om tillsynsmyndigheten ger klartecken ska myndigheten också underrätta Esma som i sin tur har befogenhet att avgöra om obligatorisk clearing ska gälla för kontraktet i hela EU. Den andra, top down ansatsen, innebär att Esma tillsammans med European Systemic Risk Board (ESRB) ska avgöra vilka typer av kontrakt som eventuellt ska bli föremål för obligatorisk clearing och för vilka ingen clearingmöjlighet ännu finns. Esma ska föra en förteckning över de klasser av derivatkontrakt för vilka obligatorisk clearing gäller. 9

Parterna Alla finansiella motparter ska omfattas av tvånget att cleara godkända derivatkontrakt. Med finansiella motparter avses bland annat banker, värdepappersbolag och fondbolag. För icke-finansiella företag gäller clearingskyldigheten först när deras totala position överstiger en på förhand fastställd nivå (clearingtröskeln). Vid beräkning av den totala positionen ska man avräkna positioner som tagits för att skydda risker i den affärsmässiga rörelsen till skillnad från mer spekulativ verksamhet. Den nivå som ska gälla kommer att bestämmas av kommissionen efter förslag på tekniska standarder från Esma. Skulle ett icke-finansiellt företag ta en position som leder till att den för clearingskyldighet fastställda nivån överskrids ska i princip dennes samtliga kontrakt som är godkända för clearing clearas. Har ett kontrakt ingåtts mellan två icke-finansiella motparter torde det krävas att båda har passerat nivån för obligatorisk clearing innan clearing kan ske av kontraktet. Har ett kontrakt ingåtts med en motpart som inte har skyldighet att cleara, t.ex. en icke-finansiell motpart som inte uppnått nivån där clearingskyldighet inträder, är det upp till parterna att besluta om kontraktet ska clearas OTC-derivatkontrakt som inte är föremål för clearing I de fall finansiella företag eller icke-finansiella företag som ligger över clearinggränsen ingår ett OTCderivatkontrakt som inte är upptaget till clearing ska procedurer finnas på plats för att mäta, bevaka och minska operationella risker och kreditrisker. Detta bör bland annat innefatta bekräftelse av villkoren inom en viss angiven tid samt utbyte av säkerheter eller innehav av kapital. Kommissionen ska fastställa en tidsgräns inom vilken bekräftelse ska ske, uppställa krav på säkerhetsarrangemang samt fastställa nivå på säkerhet och kapital. Rapportering av handel i derivatkontrakt till centrala transaktionsregister Genom förordningen införs en skyldighet för alla parter, utom fysiska personer, att till ett centralt transaktionsregister (trade repository) rapportera alla derivatkontrakt som man ingått och alla förändringar samt avveckling eller förfall. Rapportering ska ske senast arbetsdagen efter avslutet eller förändringen. Skulle ett centralt transaktionsregister inte kunna registrera alla detaljer i rapporten ska rapporten istället lämnas till aktuell tillsynsmyndighet. Auktorisation, tillsyn och regler för CCP och centrala transaktionsregister Auktorisation och tillsyn av centrala motparter ska handhas av nationella tillsynsmyndigheten efter hörande av s.k. tillsynskollegier där även Esma är representerad liksom de tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn av de största clearingmedlemmarna. Centrala transaktionsregister ska registreras av Esma som också ska utöva tillsyn över dem. Beräknad tidtabell Enligt texten i den antagna förordningen träder den i kraft 20 dagar efter offentliggörandet. EMIR är en EUförordning vilket innebär att reglerna är direkt tillämpbara i alla medlemsstater utan något nationellt införlivande. Förordningen ska som nämnts kompletteras med ett stort antal tekniska standarder, standarder som tidigast kommer att finnas på plats och träda i kraft under 2013. Mot den bakgrunden inställer sig givetvis frågan vad ikraftträdandet av EMIR innebär? Enligt ett skäl i förordningen (93) bör alla 10

krav som införs genom förordningen och som ska vidareutvecklas genom tekniska standarder tolkas som att reglerna först gäller från det datum då de tekniska standarderna får verkan. Eftersom EMIR bara ger ramen för regelverket hoppas föreningen att beslutsfattare och tillsynsmyndigheter tolkar reglerna på ett förnuftigt sätt. Under sommaren 2012 har Esma skickat ut förslag till tekniska standarder på konsultation. Konsultationen innehöll bl.a. förslag till detaljerade regler vad avser clearing av OTC-derivat, regler för CCPer och transaktionsregister. Esma ska senast den 30 september 2012 lämnat sitt förslag till tekniska standarder till kommissionen. I konsultationen saknades förslag till tekniska standarder avseende OTC-derivatkontrakt som inte är föremål för clearing rörande främst marginalsäkerhetskrav. De europeiska tillsynsmyndigheterna vill i detta fall avvakta det internationella arbete som pågår genom BCBS-IOSCO. Här ska anmärkas att det inte bara är Esma som är aktiva med att ta fram tekniska standarder. Europeiska bankmyndigheten, EBA, arbetar med förslag till nya regler om kapitalkrav för centrala motparter. Förslaget innehåller tekniska standarder som bl.a. behandlar centrala motparters kapitalbas. Även detta förslag ska under hösten behandlas av kommissionen. När de tekniska standarderna kommer att kunna antas är osäkert. Det mest troliga är nog att de först antas i början av 2013 av kommissionen. Kontaktperson/er: Vigg Troedsson och Lars Afrell 11

Blankning och kreditswappar Inledning I mars 2012 publicerades europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter om kreditswappar. I slutet av mars publicerade Esma förslag till kommissionen på tekniska standarder till förordningen och i slutet av april slutliga råd avseende delegerade akter. Kommissionen har antagit de tekniska standarder och delegerade akter under sommaren 2012. Detta innebär att tiden för EPS och rådets möjlighet att invända mot de delegerade akterna fortfarande augusti 2012 - löper. Denna redogörelse utgår från nu föreliggande dokumentation och kan i någon detalj komma att ändras. Förordningen trädde i kraft den 25 mars 2012 och skall tillämpas från och med de 1 november 2012. Förordningen föreskriver en anmälningsskyldighet för blankning i aktier, statspapper och statskreditswappar (CDSer avseende statspapper). Vidare förbjuds s.k. naken blankning av aktier och statskreditswappar. För att reducera risken för problem med avveckling av transaktioner som innefattar blankning föreskivs att centrala motparter ska ha regler om s.k. buy-in förfarande. De behöriga myndigheterna och Esma ges i förordningen befogenheter att ingripa med olika åtgärder i vissa krissituationer. Innehållet i förordningen i korthet Förslaget innebär att blankning av aktier och aktierelaterade instrument som upptagits till handel inom EU ska anmälas till tillsynsmyndigheten om nettopositionen överstiger ett visst tröskelvärde, 0,2 % av det emitterade aktiekapitalet i aktuellt företag samt därefter för varje ytterligare 0,1 %. Uppgår den korta nettopositionen till 0,5 % ska uppgifter om positionen offentliggöras samt därefter för varje ytterligare 0,1 %. Uträkningen av en kort position är tämligen komplicerad och innehav i ett stort antal instrument ska medräknas. De uppgifter som ska anmälas respektive offentliggöras är innehavarens identitet, storleken på nettopositionen, emittent och tidpunkt då positionen uppstod, ändrades eller upphörde. Korta positioner i statspapper och i CDS ska anmälas till tillsynsmyndigheten om positionen överstiger ett visst tröskelvärde som skall fastställas av kommissionen genom en delegerad akt. Regler för avveckling av transaktioner ( naken blankning ) För att begränsa de problem som kan uppstå vid avveckling av blankningstransaktioner föreskrivs att den som säljer aktier eller statspapper måste ha lånat de underliggande finansiella instrumenten, avtalat med någon om att få tillgång till instrumenten eller träffat en överenskommelse med tredje part om att få tillgång till instrumenten samt vidtagit åtgärder för att säkra detta. Ovanstående innebär i princip att naken blankning, dvs. att sälja finansiella instrument utan att inneha på annat sätt förfoga över dem, blir förbjuden. De närmare villkoren ska tas fram av Esma genom tekniska standarder. För statspapper gäller i princip samma regler som för aktier för naken blankning. Om likviditeten i ett statspapper försämras, kan emellertid den nationella tillsynsmyndigheten temporärt ta bort restriktionerna. Kommissionen ska i delegerade akter ange när likviditeten är så dålig att restriktionerna 12

kan tas bort. Samma regel om att den nationella tillsynsmyndigheten temporärt kan ta bort restriktionerna gäller även för CDSs. Vidare ska en central motpart (CCP) ha s.k. buy-in regler som innebär att CCPn ska ha procedurer för att köpa in de aktier som inte levereras i tid. Buy-in reglerna innebär också rätt till ersättning för den som inte får aktier levererade och att CCPn ska ha regler som innebär ekonomiska sanktioner för den som inte levererar i tid. Förordningen innehåller också utökade befogenheter för de nationella tillsynsmyndigheterna och Esma. Om en kritisk händelse inträffar eller det sker en utveckling som allvarligt hotar den finansiella stabiliteten eller förtroendet för marknaden får tillsynsmyndigheterna vidta ett antal åtgärder. För det första får tillsynsmyndigheterna befogenhet att förbjuda eller uppställa villkor för en blankning och för en transaktion med ett finansiellt instrument som innebär fördelar för personen i fråga om priset eller värdet på ett annat finansiellt instrument. Tillsynsmyndigheterna får också hindra en person eller ett företag från att ingå en transaktion med finansiella instrument eller begränsa värdet av transaktionen samt begränsa en persons eller ett företags möjlighet att ingå en CDS transaktion som relaterar till ett åtagande från en medlemsstat eller begränsa värdet på en naken CDS som får ingås och som är relaterad till ett sådant åtagande. Myndigheterna föreslås också få rätt att uppställa rapporteringskrav för blankning även av andra finansiella instrument än aktier och statsobligationer. Tillsynsmyndigheterna får också möjligheten att stoppa blankning vid väsentliga kursfall. Beräknad tidtabell Förordningen om blankning och vissa aspekter av kreditswappar träder i kraft den 1 november 2012. Förordningen ska kompletteras av detaljerade regler i form av delegerade akter och tekniska standarder. Med ganska stor sannolikhet kommer dessa att finnas på plats den 1 november 2012. Den svenska lagstiftning som planeras i anledning av förordningen kommer sannolikt inte vara i kraft till den 1 november 2012. EU-förordningar är emellertid som nämnts direkt tillämpbara i Sverige. Kontaktperson/er: Lars Afrell 13

Investerarskydd Inledning Kommissionen har den 12 juli 2010 lagt fram förslag till ändringsdirektiv rörande investerarskyddsdirektivet. Några viktiga frågor Skyddsnivån ökas från 20 000 EUR till 50 000 EUR Utbetalningar ska ske snabbare Förbättrad information om skyddet Förstärkt finansiering av skyddet Utvidgning av skyddet till fondandelsägare och för tillgångar förvarade hos sub-custodians Parlamentet har avslutat sin första läsning och antagit de förslag till ändringar i kommissionens ursprungliga förslag som rapportören Olle Schmidt förordat. Bland ändringarna märks att skyddet också ska täcka fall av dåliga råd och att de nationella investerarskydden ska vara till fullo kapitaliserade inom 5 år (tio år enligt kommissionen). Rådet har i slutet av november kommit överens om en text. Fondhandlareföreningen anser Fondhandlareföreningen anser att förslaget är oprecist och innehåller påfallande många oklarheter bland annat när det gäller beräkningsgrunden för finansiering. Föreningen framhåller vikten av att reglerna för investerarskydd och finansiering av skyddet av konkurrensskäl harmoniseras inom EU. Tidtabell Förslaget går nu till en andra läsning. Inför denna läsning står rådet och parlamentet relativt långt ifrån varandra och det föreligger flera svåra utestående frågor som måste lösas för att ändringsdirektivet ska kunna antas. Förslaget har också kopplats till förslaget om ändring i insättningsgarantin och frågan om resolution regim för banker och värdepappersbolag. Sammantaget kan det ta tid att lösa utestående frågor och kopplingarna till andra rättsakter. Det är i dagsläget omöjligt att ange en tidtabell Kontaktperson/er: Vigg Troedsson 14

MiFID II Inledning Direktivet om handel på marknader för finansiella instrument (direktiv 2004/39/EG, MiFID), har inneburit stora förändringar på de europeiska värdepappersmarknaderna, både positiva och negativa. Till de positiva kan räknas en ökad konkurrens mellan handelsplatser vilket har lett till minskade kostnader för avslut. MiFID har också ökat möjligheterna för värdepappersföretag att bedriva verksamhet och konkurrera över gränserna och har ökat skyddet för investerarna (även om detta ibland har tagit formen av onödigt stora krav på information till investerarna). MiFID har även lett till att ett antal nya handelsplatser utvecklats i EU såsom MTF: er, Dark pools och Broker Crossing Networks. Detta har resulterat i en fragmentering av handeln, en splittrad likviditet samt en splittrad avslutsinformation, vilket får räknas till de negativa effekterna av MiFID. Det nya regelverket har också medfört avsevärda investeringar i både teknik och kunskap för berörda företag. Den 20 oktober 2011 presenterade kommissionen förslag till ändringar i MiFID. Förslaget är uppdelat i ett direktiv (MiFID) och en förordning (MiFIR), tillsammans nedan MiFID II. Därutöver ska kommissionen och Esma ta fram ett stort antal delegerade akter och tekniska standarder, som närmare preciserar innehållet i lagstiftningen. MIFID II förslaget innehåller nya regler inom ett stort antal områden som kommer att påverka såväl värdepappersinstitut, infrastruktur som investerare. Nedan följer en kort sammanfattning av några av förslagen. Några viktiga frågor MiFID Organised Trading Facility (OTF) Kommissionen föreslår inrättande av en ny typ av marknadsplats; Organised Trading Facility (OTF), inklusive krav på auktorisation och uppföranderegler. Avsikten är att denna marknadsplats bland annat ska omfatta sådan intern matchning av kundorder avseende värdepapper som idag sker inom ramen för s.k. Broker Crossing Networks eller Dark Pools. Samma transparensregler föreslås gälla för handel på en OTF som på en reglerad marknad och en MTF. Enligt kommissionens förslag ska den som driver en OTF inte få exekvera kundorder via det egna lagret. Algoritmhandel m.m. Kommissionen föreslår införande av en definition av och krav för algoritmhandel (högfrekvenshandel). För denna typ av verksamhet föreslås särskilda verksamhetskrav gälla t.ex. vad avser tekniska system och riskkontroller. Aktörerna ska vara skyldiga att löpande ställa marknadsmässiga priser under dagen, oberoende av marknadsförhållanden, i syfte att säkerställa tillförsel av likviditet. De aktörer som är deltagare vid en marknadsplats ska omfattas av krav på tillstånd. 15

Datakonsolidering Kommissionen föreslår införande av s.k. consolidated tape på EU-nivå för post-trade information. Enligt förslaget ska tapen tillhandahållas i konkurrens mellan de som får tillstånd härför. Vidare föreslår kommissionen nya regler för APA (ett system för publicering av transaktioner) och för ARM (företag som rapporterar in transaktioner till tillsynsmyndigheter). Verksamhet i form av APA och ARM ska kräva auktorisation av behörig myndighet samt vara underkastade särskilda villkor. Investerarskydd Vad gäller investerarskydd föreslår kommissionen införande av ett nytt förbud mot s.k. inducements vid individuell portföljförvaltning och vid s.k. oberoende investeringsrådgivning. Vidare föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om execution-only och införande av nya informationskrav till kund vid s.k. cross-selling. Värdepappersbolagen åläggs att årligen publicera de fem mest använda marknadsplatserna. Beträffande kundklassificering föreslås att kommuner inte längre per automatik ska klassificeras som icke-professionella kunder samt att det ska införas ökade informationskrav för jämbördiga motparter. MiFIR Utvidgade regler för genomlysning och systematisk internalisering Kommissionen föreslår att i princip samma regler som gäller för genomlysning före och efter handel i aktier även ska gälla för andra typer av värdepapper såsom obligationer och vissa derivatinstrument. Vidare föreslås införande av regler om systematiska internaliserare också för dessa typer av instrument, som dock på väsentliga punkter skiljer sig från de bestämmelser som gäller för aktier. Skyldighet att handla vissa OTC-derivat på marknadsplatser Som en följd av G-20 åtaganden föreslås att företag som är clearingsskyldiga enligt EMIR måste göra avslut i likvida OTC-derivat med varandra över marknadsplats, dvs. reglerad marknad, MTF eller OTF. Produktförbud Kommissionen föreslår nya regler om tillsyn över produkter enligt vilka såväl nationella tillsynsmyndigheter som Esma under vissa förutsättningar ska kunna förbjuda eller begränsa försäljning av vissa typer av finansiella produkter inom EU. Transaktionsrapportering Kommissionen föreslår utökade krav på innehållet i transaktionsrapporteringen som bl.a. ska innehålla information om kund-id och om personen eller datoralgoritmen på värdepappersinstitutet som fattat investeringsbeslutet. Tillträde till handel och clearing Kommissionen föreslår nya krav på icke-diskriminerande regler och transparens vad gäller regler för tillträde till marknadsplatser och clearing. 16

Informationsutbyte m.m. mellan marknadsplatser Kommissionen föreslår ett utökat informationsutbyte mellan reglerade marknader, MTF:er och OTF:er, t.ex. vid handelsstopp. EU Parlamentarikern Ferbers förslag I EU parlamentet presenterade rapportören för MiFID II, Marcus Ferber, ett utkast på ändringar i kommissionens förslag i april. Ett par viktiga förslag är att han anser att aktier bara ska handlas på RM, MTF eller via SI samt att OTF begränsas till non-equities med viss uppmjukning vad gäller förbudet mot handel i eget lager. Vidare föreslår Ferber att förbudet mot inducements för diskretionär portföljförvaltning tas bort och ersätts med ett informationskrav. Ferber lägger också fram ett antal egna förslag som bl.a. förefaller begränsa möjligheterna till OTC handel. Ferbers förslag kan dock bli föremål för flera förändringar innan röstningen i ECON, vilken har skjutits fram till tidigast september 2012. Tillsammans med övriga medlemmar av ECON har det lagts 2 642 förslag till ändringar av kommissionens förslag till MiFID och MiFIR. Rådets arbete Kommissionens förslag håller också på att bearbetas inom rådet. Det danska ordförandeskapet har lämnat sina första kompromissförslag till det cypriotiska ordförandeskapet. De senare har uppgivit att de har för avsikt att bli klara och komma överens med parlamentet under sitt ordförandeskap. Fondhandlareföreningen anser Nedan följer en sammanfattning av några av de frågor som föreningen hittills har fokuserat på i förhållande till MiFID/MiFIR. En av de viktigaste frågorna rör reglerna om genomlysning på penningmarknaden. Att i dessa -turbulentatider införa helt nya regler för genomlysning av handel i t.ex. statspapper och derivatinstrument utan närmare analys av konsekvenserna verkar, med hänsyn till dessa marknaders betydelse för medlemsstaternas ekonomi och för stabiliteten inom finansiella sektorn, inte som särskilt välbetänkt. Särskilt på mindre marknader, som kännetecknas av att endast ett begränsat antal professionella investerare och market makers är aktiva och alla transaktioner är beloppsmässigt mycket stora, kan en fullskalig genomlysning få betydande negativa effekter för likviditeten vilket vore till nackdel för såväl investerare som emittenter. Föreningen anser därför att det är av stor vikt att bestämmelserna om systematisk internaliserare och genomlysning efter handel för non-equity begränsas till att gälla handel i likvida finansiella instrument upp till retail market size. Bestämmelserna om uppskjuten publicering av genomförda affärer bör också utvecklas genom att det läggs till kriterier såsom marknadsmodell och typen av investerare. Enligt föreningen bör det även efter genomförande av MiFID II vara möjligt att i självreglering uppställa krav på att publicera aggregerad informationen vid dagens slut, när detta bättre passar de behov som investerare och emittenter har på en individuell marknad. Föreningen stödjer kommissionens förslag att införa ökade krav på kontroll och riskhantering av aktörer som bedriver så kallad högfrekvenshandel (HFT). Föreningen är dock mycket oroad över den föreslagna skyldigheten för algoritmhandlare att löpande ställa priser, eftersom algoritmer används i stort sätt i all form av handel. Enligt föreningens uppfattning är antingen definitionen alldeles för vid eller så är kravet på att ställa priser löpande oberoende av marknadsförhållandena helt orimligt. Föreningen stödjer förslaget 17

att kräva tillstånd av de HFT-aktörer som är deltagare vid en marknadsplats men anser att även de som har så kallad sponsored access till en marknadsplats ska omfattas av krav på tillstånd. Föreningen stödjer kommissionens förslag att för den organiserade handeln i aktier som idag sker utanför reglerade marknader och handelsplattformar inrätta en ny typ av reglerad handel, Organised Trading Facilities (OTF), i syfte att få all handel att ske på jämställda villkor. Föreningen förordar dock en instrumentanpassad reglering av OTF samt, för equities-sidan, att OTFernas storlek begränsas. När det gäller handel i mindre likvida finansiella instrument t.ex. aktier i mindre bolag, företagsobligationer och OTC-derivat finns det sannolikt behov av market making, varför föreningen för dessa marknader/instrument är tveksam till förbudet mot handel mot eget lager. Föreningen stödjer kommissionens förslag om konsolidering av marknadsdata i form av införande av ett s.k. consolidated tape på EU-nivå vad avser aktier. Föreningen anser dock att kommissionens förslag inte går tillräckligt långt för att komma tillrätta med de problem som finns idag med den ökande mängden marknadsdata och kostnaden härför. Föreningen anser att det bara ska finnas ett consolidated tape för varje aktie/finansiellt instrument och att det ska tas fram av en organisation som utses av kommissionen efter anbudsförfarande med ett mandat på tre till fem år. Föreningen anser dock att marknadsdata inte kan prissättas efter principen reasonable commercial basis eftersom varje marknadsplats i realiteten har monopol på sin data. Istället anser föreningen att prissättningsmodellen måste baseras på ersättning för kostnader för att hantera och distribuera data. I grunden ska således all pre-trade och post-trade data vara avgiftsfri alternativt en konkurrensutsatt modell utvecklas. Föreningen konstaterar att investerarskyddet som introducerades med MiFID är viktigt för förtroendet för värdepappersmarknaden. Enligt föreningen finns det inte nu några skäl att göra ändringar i detta system. De problem som uppdagats kan lösas inom ramen för nuvarande regelverk. Enligt föreningens uppfattning finns det inget marknadsmisslyckande avseende tillhandhållande av s.k. execution-only tjänster som motiverar de av kommissionen föreslagna ändringarna i MiFID. Föreningen anser vidare att det är av stor vikt att definitionen av komplexa instrument är tydlig och generisk, dvs. inte utgår ifrån en bedömning per kund. Föreningen anser vidare att kommissionens förslag avseende cross-selling behöver förtydligas, t.ex. beträffande vad ska anses utgöra en produkt (artikel 24 punkt 7 i direktivförslaget). Det behöver också klargöras vad som ska gälla för tjänster som är så nära sammankopplade att de inte är praktiskt möjliga att separera, t.ex. vid kunds köp av utländska värdepapper inklusive växling till vår egen valuta. Det är inte rimligt att i en sådan situation kräva att värdepappersinstitutet varje gång inför affär redovisar priset för växlingskostnader separat! Slutligen ställer sig föreningen tveksam till om kravet på publicering av de fem mest använda marknadsplatserna är proportionerligt med beaktande av de praktiska problem som i vissa fall kan vara förenade med att ta fram denna information. För att säkerställa ett bra produktutbud och rättvisa för alla kunder, anser flera av föreningens medlemmar att det inte finns skäl att förbjuda incitament för oberoende rådgivning och diskretionär portföljförvaltning. I stället anses att krav bör ställas på ökad transparens genom bättre information (ett större mått av förhandsinformation) vid oberoende rådgivning och, för diskretionär portföljförvaltning, ett krav på godkännande av kunden. Eftersom kundens möjligheter att ställa krav på att incitament kommer kunden tillgodo beror på hur ersättningsmodellen ser ut hos respektive institut, är det viktigaste att kunden får information om incitamentsstrukturen. Föreningen anser att det är angeläget att det införs en gemensam standard för transaktionsrapporteringen i EU (dvs. fullharmonisering). Föreningen anser vidare att det är ett oproportionerligt krav att i transaktionsrapporteringen upplysa om vilka algoritmer som används vid orderläggning (algoritmer ändras 18

frekvent). Information härom kan istället lämnas på begäran av tillsynsmyndigheten. Det behöver även förtydligas vad som avses med den person som fattat investeringsbeslutet. Föreningen är mycket kritisk till Ferbers förslag i den del det begränsar OTC-handel. Beräknad tidtabell Förhandlingar pågår i Bryssel mellan rådet och parlamentet. Enligt den formella tidplanen skulle en överenskommelse kunna träffas före årsskiftet men med hänsyn dels till att parlamentets och rådets synsätt troligen skiljer sig mycket åt, dels till att det fortfarande finns en mängd viktiga frågor som inte är lösta tror vi på en överenskommelse först under våren 2013. Vi tror att MiFID II kan träda ikraft tidigast 2015. Kontaktperson/er: Kerstin Hermansson och Sara Mitelman 19

MAD review Inledning Marknadsmissbruksdirektivet (MAD) kompletteras av tre direktiv och en förordning som har antagits av kommissionen på nivå 2. MAD har i Sverige i första hand införlivats genom lagen (2005:277) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Kommissionen presenterade den 20 oktober 2011 sitt förslag till ny marknadsmissbruksreglering. Förslaget består av en förordning om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk), nedan kallad MAR, och ett direktiv om straffrättsliga sanktioner för insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (MAD II). Regleringen bygger i viss mån på MiFID II, exempelvis hänvisar definitionsavsnitten i allt väsentligt till definitionerna i MiFID II. Kommissionen har under sommaren kompletterat förslagen till förordning och direktiv med ett specifikt förslag om reglering av manipulationer av benchmark, t.ex. LIBOR. Några viktiga frågor Utvidgad räckvidd I kommissionens förslag utvidgas reglerna till att avse alla finansiella instrument som handlas på en reglerad marknad, MTF eller OTF, dvs. även handel med finansiella instrument som enbart handlas på en MTF eller OTF ska i fortsättningen omfattas. Vidare föreslås att reglerna om marknadsmissbruk även ska omfatta handeln med råvaruderivat och utsläppsrätter. Till den utvidgade räckvidden bör också förslaget i artikel 6.1.e räknas. Enligt artikeln ska som insiderinformation även räknas sådan information som inte är allmänt tillgänglig men som, om den var tillgänglig för en förnuftig investerare, skulle betraktas som relevant när investeraren bestämmer villkor för transaktionen. Slutligen, beträffande den utvidgade räckvidden bör nämnas att kommissionen har föreslagit att det ska bli förbjudet att avbryta eller ändra en lagd order i de finansiella instrument som insiderinformationen gäller om ordern lades innan personen fick tillgång till insiderinformationen. Administrativa sanktioner Den största nyheten för svensk del är förstås att medlemsstaterna föreslås bli skyldiga att införa administrativa sanktioner för insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Den föreslagna regleringen ger inte någon vidare ledning hur gränsdragning ska ske mellan det administrativa förfarandet och det straffrättsliga. Möjligen innebär det att medlemsstaterna får en relativt stor frihet att närmare utforma hur processen ska gå till. Medlemsstaterna åläggs vidare att införa åtgärder och påföljder som ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. När det gäller sanktionsavgifter föreslås exempelvis att dessa gentemot en enskild ska kunna uppgå till 5 miljoner EUR. 20

Några närmare regler om det processuella förfarandet vid dessa åtgärder och påföljder föreligger inte. Ett beslut ska dock kunna överklagas. Fondhandlareföreningen anser Marknadsmanipulationer ska självfallet vara förbjudna. Fondhandlareföreningen anser att det är av stor vikt att regleringen gör det möjligt att ingripa vid manipulationer och att tillsynsmyndigheterna har tillräckliga befogenheter och resurser för att ingripa. När det gäller de föreliggande förslagen från kommissionen är ett av problemen enligt föreningens mening att vissa av förslagen i flera fall är för otydliga och att ett antal bestämmelser därför behöver klargöras och förtydligas. Aktörerna på finansmarknaderna måste få en rimlig möjlighet att veta vad som gäller. Dessutom behöver vissa bestämmelser utformas med den precision som krävs ur rättssäkerhetssynpunkt eftersom följderna av regelöverträdelser kan få mycket allvarliga konsekvenser för t.ex. enskilda. Det nu sagda gäller särskilt för förslaget till förordning. Artikel 6.1.e) är i dess nuvarande utformning enligt föreningens mening helt oacceptabel då den saknar precision och utvidgar vad som ska anses vara insiderinformation på ett mycket obestämt sätt. Det är således oklart exempelvis hur denna regel förhåller sig till bestämmelserna 6.2 och 6.3 som i sin ordalydelse ska gälla hela 6.1. En viktig fråga är även hur utnyttjanderekvisitet ska tolkas. Rekvisitet återfinns i artikel 7.1 i MAR och artikel 3 a i MAD II. EG-domstolen har tolkat rekvisitet i MAD i Spector Photo-målet i december 2009. Av domen följer att det gäller en presumtion för utnyttjande om personen i fråga (i) fått insiderinformation och (ii) köpt eller sålt aktier, men att denna presumtion kan brytas om omständigheterna varit sådana att inga skyddsvärda intressen trätts förnär. Enligt föreningens mening bör ett förtydligande av rättsläget nu införas i MAR och MAD II. Föreningen vill betona betydelsen av att reglerna om tillsynsmyndigheternas befogenheter och om administrativa sanktioner införs i Sverige i enlighet med etablerade rättssäkerhetsgarantier såsom domstols prövning och med beaktande av den personliga integriteten. Beräknad tidtabell Förhandlingar pågår i Bryssel i rådet och parlamentet. En viktig fråga i dessa förhandlingar är vad som ska anses vara insiderinformation. Förhandlingarna i EU har säkerligen komplicerats av en relativt färsk dom från EU-domstolen, den s.k. Geitl-domen som rör frågan om skyldigheten att offentliggöra information. Denna dom och en tidigare, Spector Photo, medför att svåra avvägningar för lagstiftarna i EU. En av fokus - frågorna är för närvarande när skyldigheten att offentliggöra ska inträda. Regleringen bygger som tidigare nämnts på MiFID II och regleringarna i MAR och MAD II måste koordineras med ikraftträdandet av MiFID II. Det sannolika är att den nya marknadsmissbruksregleringen träder i kraft tidigast 2015. Kontaktperson/er: Lars Afrell 21

Öppenhetsdirektivet Inledning Kommissionen har den 25 oktober 2011 lagt ett förslag med ändringar i direktivet om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, det så kallade öppenhetsdirektivet. Några viktiga frågor Flaggningsreglerna Reglerna om flaggning utökas från att avse aktier och finansiella instrument som ger rätt att förvärva aktier som redan getts ut till att även avse finansiella instrument som ger ett ekonomiskt utfall som liknar det som ett innehav av aktien skulle ge oberoende av om det sker en fysisk avveckling eller inte. Definitionen av de instrument som fortsättningsvis ska omfattas av flaggningsreglerna görs bred och skall täcka nuvarande och framtida finansiella instrument som har ett liknande ekonomiskt utfall som ett innehav av aktien oberoende om instrumentet ger rätt till fysisk leverans eller inte. Det röstetal som skall rapporteras på grundval av dessa instrument utgörs av det nominella röstvärdet på underliggande aktie. För finansiella instrument som refererar till ett index, en korg av aktier eller liknande kommer Esma att föreslå en metod för hur röstvärdet skall beräknas. Vid rapporteringen ska det totala röstvärdet på innehavda finansiella instrument relaterade till samma emittent redovisas. Endast långa positioner skall tas med. Korta positioner får således inte avräknas. Vid rapporteringen skall röstetalet för aktierna redovisas för sig och röstetalet för övriga finansiella instrument för sig. Kvartalsrapporter Kommissionen föreslår att kravet på kvartalsrapport och delårsredogörelse upphävs. Enligt kommissionen skapar regeln onödiga kostnader, framförallt för små- och medelstora företag samtidigt som den uppmuntrar till kortsiktighet. För att få en enhetlig tillämpning bör medlemsstaterna förbjudas att i nationell lagstiftning ha krav på kvartals- eller delårsrapporter. Inget hindrar dock att ett bolag själv väljer att lämna sådana rapporter. Sanktioner I enlighet med kommissionens tidigare meddelande om förstärkning av sanktionssystemet inom den finansiella sektorn föreslår kommissionen att tillsynsmyndigheterna får möjlighet att besluta om ekonomiska sanktioner om föreskrivna rapporter lämnas försent eller flaggningsreglerna inte följts. I sistnämnda fall ska också tillsynsmyndigheterna kunna frånta en aktieägare rätten att rösta för aktierna. Särskild rapporteringsplikt för företag som sysslar med avverkning och råvaruproduktion Mot bakgrund av internationella initiativ och på begäran av parlamentet föreslår kommissionen att noterade och vissa icke-noterade företag skall årligen rapportera vissa betalningar som görs till regeringar i stater där de är verksamma. 22