Översiktsplan 2008-2020

inledning Översiktsplan 2008-2020 Översiktsplan för Falköping kommun 1

inledning Falköpings kommun 2008 FOTO ILLUSTRATION Margaretha Boman, Gerth Bragnå, Maria Falegård, Carin Franson, Torleif Halvorsen, Hans-Göran Johnson, Reino Korhonen, Sivan Tegnhammar, Lars Uhlin och Annika Wennerholm. Omslagsbild: Vy mot Ålleberg. KARTOR Falköpings kommun SAMMANSTÄLLNING WSP Samhällsbyggnad, Göteborg REDIGERING Maria Bergqvist, Jan Bremer, Sivan Tegnhammar LAYOUT DIGITALTRYCK Smart Design & Illustration AB Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2008. 2 Översiktsplan för Falköpings kommun

inledning Innehåll en vision - falköping 2020... 5 Inledning... VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?...8 Mål och visioner... ÖVERSIKTSPLANENS MÅL... 14 FALKÖPINGS VISION DET GODA LIVET... 14 FALKÖPINGS KÄRNVÄRDEN... 14 SLOW CITY/CITTASLOW... 16 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 16 FOLKHÄLSA...17 Planeringsförutsättningar... falköping i regionen...20 ATT LEVA OCH BO I FALKÖPING... 22 företagande i falköping.............................................. 28 Kommunikation och INFRASTRUKTUR....................................31 Natur- och kulturmiljö... 38 Friluftsliv...44 Teknisk infrastruktur...46 Riksintressen... 52 Mark- och vattenanvändning... ÖVERGRIPANDE STRATEGI...64 FALKÖPING...66 Stenstorp...68 Floby...69 Övriga tätorter...70 Landsbygden... 74 Bevarande av Natur och kultur... 76 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER............................................... 79 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR...84 Konsekvenser... miljöpåverkan... 88 övergripande konsekvenser...90 lokala konsekvenser... 95 miljömål.............................................................. 97 Bilagor Karta 1, Mark och vattenanvändning Karta 2, Förordnanden och reservat Karta 3, riksintressen Översiktsplan för Falköping kommun 3

inledning 4 Översiktsplan för Falköpings kommun

inledning En vision Falköping 2020 Många har valt Falköping. År 2020 bor drygt 35 000 personer i kommunen. Många har bosatt sig på landsbygden för att leva Det goda livet och bedriva verksamhet med anknytning till besöksnäringen, som ökat de senaste tio åren. Det goda livet Falköpings attraktionskraft har ökat tack vare att vi tidigt identifierade och förfinade bygdens unika kvaliteter och värden under devisen Det goda livet. Den lokala matkulturen, det historiska kulturarvet och vårt läge i platålandskapet har gett oss en tydlig identitet och en stolt medvetenhet. Livskvalitet, balans och harmoni har blivit honnörsord. Falköping uttalade tidigt ambitionen att vara ett konkret alternativ till en omvärld präglad av stress. Idag är vår stadsmiljö en lugn och grönskande oas som inbjuder till eftertanke och reflektion. Lokala matmässor och kulturaktiviteter är arrangemang som uppskattas av allt fler och det har stärkt oss i vår stolthet och identitet. Attraktivt läge Falköping är en attraktiv boendeort. Strategiska satsningar på kommunikationer har bidragit till att Falköping har en positiv framtoning. Restiden har kortats betydligt till Göteborg, Jönköping och Stockholm. Täta tågförbindelser ger möjligheter för pendling till studier och arbete på andra orter. Logistic Center Skaraborg i Falköping är exempel på en satsning som även ökat attraktiviteten bland företag inom sektorn för logistik. Denna satsning har bl.a. medfört en rad nyetableringar. Falköping ett megalitcenter Vårt kulturarv och vår historiska roll har uppmärksammats och fått en ny betydelse och idag är Falköping centrum för megalitkulturen i Europa. Centret är inte bara storstensgravar och fascinerande forntidshistoria, utan en helhetsupplevelse av mat, boende, teater och guidade turer bland megalitgravarna. Här har forskningen sin bas liksom föreläsningar och seminarier med utgångspunkt i vår 10 000-åriga historia. Falbygdens forntidskultur kan mäta sig med Newgrange på Irland och Stonehenge i England. Vi kan erbjuda upplevelser i en attraktiv miljö för besökare från hela världen med platålandskapet, Hornborgasjöns våtmarkscentrum och Varnhems medeltidscentrum. Pilgrimsleden för vandrare och Megalitvägen för cyklister och bilister är stora attraktioner tillsammans med Slow Valley (Ätradalen) och Fågelvägen. Det glokala samhället Kunskap och stort engagemang bland kommuninvånarna har lett fram till denna utveckling. Lokal förankring med fokus på det hållbara samhället och våra lokala värden har varit vägledande. Tillsammans har Falköpings invånare skapat intresse för kommunen vilket lett till en markant ökning av besöksnäringen. Vår medverkan i det internationella nätverket för Cittaslow har också bidragit till den positiva utvecklingen. Falköping har blivit ett lokalt samhälle i en global värld. Översiktsplan för Falköping kommun 5

inledning I Ållebergs inre vilar ryttarna i den gyllene salen. I guldskimrande hjälmar står de ständigt beredda med sina hästar för att försvara bygden mot allehanda faror. Sägnen om Ållebergs ryttare hålls levande på Falbygden. 6 Översiktsplan för Falköpings kommun

inledning Inledning vad är en översiktsplan? Översiktsplan för Falköping kommun 7

inledning VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen är en kommunal långsiktig vision om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Den omfattar hela kommunen och ska visa aktuella ställningstaganden. För delar av kommunen eller för en viss sektor kan fördjupningar av översiktsplanen upprättas. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska en översiktsplan redovisa kommunens syn på mark- och vattenanvändningen och vilka miljöoch riskfaktorer som finns. Planen ska också redovisa hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras samt hur riksintressen, andra allmänna intressen och normer för miljökvalitet ska tillgodoses. ANTAGANDE Översiktsplanen ska vara vägledande för beslut i kommunen och för andra myndigheter, men den är inte juridiskt bindande. Planen ska fungera som underlag för dialog mellan kommun och stat om allmänna intressen och riksintressen. Från och med juli 2005 gäller nya bestämmelser i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Enligt förordningen medför genomförandet av översiktsplaner betydande miljöpåverkan och planerna ska därför miljöbedömas. Kommunen ska samråda kring förslaget till ny översiktsplan. Inkomna synpunkter sammanställs och ett nytt justerat förslag ställs ut. Efter utställningen antas planen av kommunfullmäktige. GODKÄNNANDE UTSTÄLLNING SAMRÅD UPPDRAG ÖVERSIKTSPLANEN SKA VARA AKTUELL Då översiktsplanen ska vara ett stöd för detaljplanering och bygglov måste den vara aktuell och spegla de politiska bedömningarna. Detta sker bland annat genom fördjupning av översiktsplanen. Beslut om översiktsplanens aktualitet ska tas under varje mandatperiod. ÖVERSIKTSPLANEN OCH ANDRA PLANER Den juridiskt bindande regleringen av mark- och vattenanvändningen sker genom detaljplaner och i en del fall områdesbestämmelser eller direkt i bygglov. Varje detaljplan ska redovisa hur den förhåller sig till översiktsplanen och markanvändningen. Även områdesbestämmelser och bygglov ska följa intentionerna i översiktsplanen och säkerställa planens syften. ÖVERSIKTSPLAN FALKÖPINGS KOMMUN I början av 2007 tog kommunstyrelsen beslut om att byggnadsnämnden ska avsluta arbetet med en ny övergripande översiktsplan för Falköpings kommun. Den nya översiktsplanen ska ha sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges vision och prioriterade mål. Det övergripande målet är hållbar utveckling. Planen sträcker sig till år 2020 med antaganden och utblickar ännu längre fram. 8 Översiktsplan för Falköpings kommun

inledning Översiktsplanen fokuserar särskilt på följande strategiska områden. Våra kärnvärden Levande landsbygd Differentierat och stabilt näringsliv Bra pendlingsmöjligheter Miljön Bakgrund År 2004 påbörjades arbetet med en ny översiktsplan för Falköping. Arbetet resulterade i tre rapporter som fokuserade på kommunens olika planeringsinsatser. Syftet var att skapa en gemensam bild och ett gemensamt mål för kommunens sektorskunskaper och åtgärder. Under arbetet med de tre rapporterna lades stor vikt vid att försöka få så många kommuninvånare som möjligt att delta i diskussionerna. Rapport 1 Den första rapporten Här är vi nu beskriver planeringsförutsättningarna och visar utvecklingen inom olika områden under den senaste 15 årsperioden. Rapporten diskuterades vid ett omfattande samråd där politiker mötte kommuninvånare vid tio samrådsmöten runt om i kommunen. Rapport 2 Den andra rapporten Önskemål Förväntningar är en sammanställning av de åsikter och kommentarer som framfördes under samrådet. Rapport 3 Den tredje rapporten Så här har vi resonerat redovisar kommunens ställningstaganden inom 16 olika områden. För varje ämnesområde har den politiska ledningsgruppen formulerat mål som de vill uppnå under planperioden. För att förtydliga målen redovisas också motiven och viljeinriktningen i ett antal punkter. översiktsplanens fyra delområden Översiktsplanen är uppdelad i fyra områden med kartor för mark- och vattenanvändning, förordnanden och reservat samt riksintressen. Mål och visioner Detta delområde beskriver kortfattat utgångsläget samt de beslut om mål och visioner som ligger till grund för översiktsplanen. Planeringsförutsättningar Detta delområde beskriver nuläget utifrån en rad teman. Varje tema inleds med en vision år 2020 som kortfattat lyfter fram kommunens viljeinriktning. Kapitlet tar även upp aktuella planeringsfrågor. Mark- och vattenanvändning Detta delområde beskriver hur kommunen avser att använda mark och vatten. Kapitlet innehåller såväl geografiska som tematiska rekommendationer. Översiktsplan för Falköping kommun 9

inledning Konsekvenser Detta delområde beskriver eventuella miljökonsekvenser. Framtida planeringsuppgifter Översiktsplanering är en process som pågår kontinuerligt. Nya frågeställningar måste hanteras och underlag ska aktualiseras som stöd för politiska beslut. I nuläget är översiktsplanen i behov av fördjupning inom följande områden. Vindkraftsprogram Program för hantering av områden med riksintressen inom kulturmiljövården Fördjupningsplaner för tätorterna UNDERLAGSMATERIAL Generalplaner Falköping, 1995 Floby, 1984 Stenstorp, 1984 Områdesplaner Gudhem, 1985 Vartofta, 1985 Åsarp, 1985 Valtorp, 1985 Torbjörntorp, 1985 Odensberg, 1984 Kinnarp-Slutarp, 1984 Nuvarande översiktsplan Den nuvarande översiktsplanen för Falköpings kommun är från 1990 med ett planeringsperspektiv på 20 år. Fördjupningar av översiktsplanen har gjorts för Falköpings stad och för övriga större orter finns områdesplaner och generalplaner. Flerårsplanen Visionen för Falköpings kommun är Det goda livet. Den ekonomiska flerårsplanen för 2008-2011 beskriver strategiska utvecklingsområden och perspektiv för hållbar utveckling som leder till visionen. Strategiska utvecklingsområden för Falköping är Samhälle i utveckling, Brukaren i fokus och Medborgaren i centrum. Flerårsplanen lyfter fram ett hållbart samhälle som ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers framtid, vilket förutsätter ett helhetsperspektiv. Strategiska utvecklingsområden 10 Översiktsplan för Falköpings kommun

inledning Ett långsiktigt och målinriktat arbetssätt utgör ramen för allt utvecklingsarbete. I flerårsplanen ingår en verksamhetsplan där mål, ansvar och uppföljning beskrivs. Den ekonomiska planen innehåller förslag till driftsram och investeringsplan. Flerårsplanen bygger på omvärlds- och nämndsanalys. Omvärldsanalysen beskriver den påverkan från omvärlden som kommunen har att förhålla sig till medan nämndsanalyserna behandlar förutsättningarna för kommunens verksamhet. Miljömål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Miljömålen genomsyrar miljöarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Västra Götalands län har antagit regionala miljömål som utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen. Miljömålen i Västra Götaland ska vara en grundläggande utgångspunkt för ett miljöarbete som berör en lång rad aktörer både på regional och lokal nivå i länet. De regionala miljömålen är vägledande för kommunens miljöarbete. Lokalt har kommunen det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö. Kommunen har också ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljömålen. En annan viktig uppgift för kommunen är att föra en dialog med medborgarna om hur vi gemensamt ska nå de lokala miljömålen. Övrigt underlagsmaterial: Handlingsprogram för det strategiska området Företagsutveckling. 2002. Landsbygdsprogram/utveckling. Arbetsmaterial. Översiktsplan Rapport 1, Här är vi nu. 2005. Översiktsplan Rapport 2, Önskemål - förväntningar. 2005. Översiktsplan Rapport 3, Så här har vi resonerat. 2005. Vindkraftspolicy 2004. Omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2008-2011. Energi- och klimatstrategi 2006-2010. Remissförslag 2007. Befolkningsprognos 2007-2020, Falköpings kommun. 2007 Statisticon. Miljömål som har prioriterats för vårt övergripande miljöarbete: Övergödning Odlingslandskap Grundvatten Giftfri miljö Bebyggd miljö Begränsad klimatpåverkan I kommunens flerårsplan finns fyra lokala miljömål Inköp av ekologiska livsmedel Minskat utsläpp av koldioxid Fler kommunägda bilar med alternativa bränslen Miljödiplomering av kommunala verksamheter Begränsad klimatpåverkan är det miljömål som kommunen främst arbetat med. Strategierna för måluppfyllelse är miljöanpassade transporter, hållbart energi- och avfallssystem samt information och folkbildning. Samhällets sårbarhet beror främst på hur kraftigt och snabbt klimatet förändras och på hur väl förberett samhället är på att möta förändringen. En klimatanpassning av samhället är därför nödvändig. Falköpings kommun eftersträvar en tydlig och flexibel planberedskap för att anpassa samhället till de klimatförändringar som kan förväntas och som rör samhällets infrastruktur. Vi måste öka kunskapen och engagemanget tillsammans med andra aktörer i samhället men också ta till vara de möjligheter en klimatförändring kan ge med längre odlingsperioder och nya produktionsformer. Uppföljning av miljöarbetet sker i samband med kommunens bokslut i särskild miljöredovisning. Översiktsplan för Falköping kommun 11

inledning Gågatan i Falköping 12 Översiktsplan för Falköpings kommun

mål och visioner Mål och visioner ÖVERSIKTSPLANENS MÅL FALKÖPINGS VISION det goda livet falköpings kärnvärden varumärket falköping slow city/cittaslow befolkningsutveckling FOLKHÄLSA Översiktsplan för Falköping kommun 13

Mål och visioner Översiktsplanens mål Översiktsplanens övergripande mål är att ge förutsättningar för planering av ett långsiktigt hållbart samhälle utifrån ett socialt, ekonomisk och miljömässigt perspektiv. Utgångspunkten är att skapa en god livskvalitet för medborgarna och bygga för Det goda livet. Kommunen har arbetat aktivt med att formulera den vision och de kärnvärden som ligger till grund för den framtida utvecklingen. Översiktsplanen tar sitt avstamp i dessa mål och visioner. FALKÖPINGS VISION DET GODA LIVET Falköpings vision är Det goda livet. Vi erbjuder livskvalitet med tid för eftertanke och reflektion. Vi vågar tänka i nya banor och satsa långsiktigt. Vi vågar lita på den kraft som finns i våra unika kärnvärden. Vi vågar vara stolta över det vi har och är en kommun där människor förverkligar sina livsdrömmar. FALKÖPINGs KÄRNVÄRDEN Varumärket Falköping vilar på fyra kärnvärden som på olika sätt bekräftar vår identitet, gemenskap och stolthet. Våra fyra kärnvärden kännetecknar det som är unikt för Falköping. Megalitkulturen Kommunikationerna Falbygdsmaten Platåbergen Megalitkulturen Cirka två tredjedelar av Sveriges kända storstensgravar finns i Falköpings kommun. Vad säger det om vår historia? Megalitgravarna gör Falbygden unikt i världen. En fördjupad kännedom om vårt kulturarv och en ökad marknadsföring runt megalitkulturen ger oss stolthet och kunskap om vår roll i regionens och landets utveckling. Falbygdens museum och Ekehagens forntidsby ska öka vår kunskap om forntiden och Falbygdens unika ställning. 14 Översiktsplan för Falköpings kommun

mål och visioner Kommunikationerna Järnvägen är något av stadens själ. Här byggdes Västra stambanan 1858. När Södra stambanan (Falköping Malmö) blev klar kom Falköping att bli en strategiskt viktig järnvägsknut. Stadens utveckling är nära förknippad med järnvägens utveckling i Sverige. Idag har vi tre tågstopp utmed Västra stambanan Falköping C, Floby och Stenstorp. Etableringen av Logistic Center Skaraborg (Railport Falköping) är en ny fas i vår järnvägshistoria som skapar nya möjligheter inom sektorn för logistik. Falbygdsmaten Falbygden har en lång tradition som jordbruksbygd. Vi är en av Sveriges kotätaste kommuner och Falköpings mejeri utgör en viktig del i det lokala näringslivet. Tillsammans med företag och organisationer arbetar vi aktivt med att utveckla närproducerade livsmedel och lokala råvaror. Platåbergen Falköping är en av Sveriges högst belägna kommuner. Höglandskapet ger en unik horisontlinje kantat av de uråldriga platåbergen. Mösseberg och Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget och Borgundaberget, Brunnhemsberget och Billingen alla ger de Falbygden sin speciella karaktär. Översiktsplan för Falköping kommun 15

Mål och visioner slow city/cittaslow Cittaslow är ett internationellt nätverk med ursprung i Slow Foodrörelsen. Rörelsen startade i Italien med ambitionen att överföra Slowfilosofin till att gälla livet i en mindre kommun. Idag finns ett hundratal certifierade platser runt om i världen och 2008 blev Falköping Sveriges första Cittaslow. Det internationella nätverket fokuserar på lokala värden inom sex nyckelområden. Miljö Infrastruktur Stadsplanering Lokal produktion Gästfrihet Information/Engagemang Inom varje område finns kriterier som ska uppfyllas. De är jordnära och framtidsinriktade. Många kriterier uppfyller vi redan, medan vi måste bli bättre på andra. Det systematiska arbetet med Cittaslows kriterier gör oss mer medvetna om våra egna plusvärden. Lokal identitet global profil Falköping växer och utvecklas. Genom att ta vara på historien, naturen, vårt goda kommunikationsläge och den lokala maten utvecklar vi vår lokala identitet. Vi förenar den lokala styrkan med de stora förändringar som ständigt sker i omvärlden. Genom kommunens framsynthet och flexibilitet skapas förutsättningar för bra boende, livskraftiga företag och goda kommunikationer. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att vi har miljön i fokus. Tillsammans med många framgångsrika företag arbetar vi med utveckling inom viktiga näringsområden, bland annat logistikcentrum och utveckling av biogas till fordonsbränsle. Konceptet Slow City/Cittaslow stämmer överens med våra kärnvärden och ger oss en global profil och identitet som stärker vårt varumärke och besöksnäringen. BEFOLKNINGsutveckling En viktig målsättning är att behålla och helst öka befolkningsunderlaget i kommunen. En befolkningsprognos som genomförts för tiden 2007-2020 (Statisticon, juni 2007), visar att befolkningen kommer att öka med cirka 1 400 personer till år 2020. Ökningen förutspås ske främst genom inflyttning. Med en genomsnittlig familjestorlek på 2,1 personer/familj innebär den beräknade befolkningsökningen ett behov av 670 nya bostäder. Kommunens mål är att öka befolkningsmängden till cirka 35 000 under perioden fram till 2020. Målet innebär ett behov av cirka 1 950 nya bostäder. I slutet av 1990-talet minskade kommunens befolkning och 2002 var antalet 30 896. De senaste åren har invånarantalet börjat öka igen. Den positiva befolkningsutvecklingen beror på inflyttning till kommunen. Falköping firar Nationaldagen i Plantis. 16 Översiktsplan för Falköpings kommun

mål och visioner Inflyttningen har främst ökat från grannkommunerna och ökningen har huvudsakligen skett i Falköpings stad. För närvarande bor 31 294 personer i Falköpings kommun (SCB, maj 2008). Kommunens omvärldsanalys för 2008-2011 visar att antalet elever i grundskolan kommer att fortsätta minska, samtidigt som antalet 85-åringar och äldre ökar lite varje år fram till år 2020. Fördelning av invånare i Falköpings kommun (SCB, 2008): Falköpings stad 15 913 Landsbygden 8 541 Stenstorp 1 635 Floby 1 555 Kinnarp och Slutarp 934 Åsarp 588 Vartofta 535 Gudhem 450 Torbjörntorp 410 Odensberg 288 Kättilstorp 239 Broddetorp 140 Valtorp 83 FNs standardregler för funktionshindrade FNs standardregler för funktionshindrade är 22 till antalet och uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning och skapa ett tillgängligt samhälle. År 2006 antog Falköpings kommun ett handikappolitiskt program för arbetet med tillgänglighet för alla. Folkhälsa Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Falköping har utsetts till en säker och trygg kommun vilket innebär följande. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. Program som riktas mot högriskgrupper och -miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringarna. Deltagande i nationella och internationella nätverk för Safe Community. Barnperspektivet Den fysiska miljön har stor betydelse för barns utveckling och hälsa. Det gäller t.ex. aspekter som tillgänglighet och säkerhet. Barnperspektivet ska finnas med i all planering. FNs barnkonvention Sverige antog 1990 FNs barnkonvention vilket innebär en skyldighet att arbeta för att barns rättigheter genomförs och förbättras. Enligt Riksdagens nationella strategi för att förverkliga barnkonventionen (prop. 1997/98:182) ska exempelvis barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen utvecklas. År 1997 beslutade kommunfullmäktige att följa FNs barnkonvention enligt handlingsprogrammet Barnens rättigheter i Falköping. Tillgänglighet för alla Falköpings kommun har en vision att vara en tillgänglig kommun för alla och ska arbeta för att Förenta Nationernas standardregler ska påverka alla kommunala nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Översiktsplan för Falköping kommun 17

Mål och visioner Bostadsområde på Mössebergs sluttning 18 Översiktsplan för Falköpings kommun

Planeringsförutsättningar falköping i regionen ATT LEVA OCH BO I FALKÖPING företagande i falköping Kommunikation och INFRASTRUKTUR Natur- och kulturmiljö Friluftsliv Teknisk infrastruktur Riksintressen

planeringsförutsättningar falköping i regionen Förutsättningarna som ligger till grund för beslut om mark-och vattenanvändning har förändrats sedan förra översiktsplanen (1990). Detta kapitel beskriver nuläget samt behandlar utgångspunkterna för planeringen inför framtiden. Syftet är att presentera en helhetsbild av kommunen. Det regionala perspektivet och regional samverkan har blivit allt viktigare under de senaste 10 åren. Här bor över en halv miljon människor inom en radie av 100 km. Falköpings position i regionen har betydelse för en rad olika sektorer. Railport En railport är en inlandshamn som ger sjöfartshamnen förutsättningar för utveckling och effektivisering genom samspel mellan olika trafikslag. Strategisk position Kommunen har ett strategiskt transportläge i en expansiv region. Falköping är knutpunkt mellan Västra stambanan och Jönköpingsbanan. Stadens utveckling till handels- och industristad är nära förknippad med järnvägens utveckling från slutet av 1800-talet. Idag finns det tre tågstopp inom kommungränsen utmed Västra stambanan; Falköping, Floby och Stenstorp. Restiden med regionaltågen till Göteborg tar cirka 1 timme, 45 minuter till Jönköping och 2,5 timme till Stockholm med X2000. Väg 47 utgör en viktig länk för att knyta samman kommunen med Fyrstadsregionen i väster och med Jönköpingsområdet i sydost. I norr och södergående riktning finns riksväg 46 som är en viktig länk inom arbetsmarknadsregionen och en del i den snabbaste bilvägen till Göteborgsområdet. Falköpings goda kommunikationsläge är en konkurrensfördel som måste vårdas och utvecklas. Det ger kommuninvånarna tillgång till en stor och utvecklad arbetsmarknad. Kommunikationsläget ger också det lokala näringslivet goda möjligheter att utvecklas positivt genom närhet till en större marknad och en ökad tillgång till utbildad arbetskraft m.m. Logistic Center Skaraborg i Falköping, och utvecklingen av en kombiterminal/railport, är exempel på viktiga satsningar som sker tack vare kommunens goda kommunikationsläge. Globaliseringsprocessen tillsammans med utvecklad teknik för kommunikation, leder till att avstånden i världen minskar. De nationella och lokala samhällena påverkas allt mer, och ofta mycket snabbt, av omständigheter och förändringar på den internationella arenan. Detta ställer större krav på att vara lyhörd och förändringsbenägen. Det ställer också krav på väl fungerande gränslösa nätverk för samarbete, information och kommunikation. Västra Götalandsregionen är här en viktig aktör och samarbetspartner som tar tydliga initiativ i det samverkande tillväxtarbetet. Ett aktivt engagemang i det internationella arbetet skapar nya perspektiv och möjligheter. Här finns t.ex. goda förutsättningar för deltagande i olika EU-projekt. Kommunen ska aktivt markera sin roll i ett regionalt, nationellt och internationellt sammanhang. Vår ambition är att vi ska upplevas som en proaktiv, positiv och kreativ samarbetspartner. Det ger ökade möjligheter till nytta för kommunens invånare och näringsliv. 20 Översiktsplan för Falköpings kommun

planeringsförutsättningar GÖTEBORG Falköpings läge i Västra Götalandsregionen Västra stambanan till Skövde/Stockholm Väg 184 till Skara Väg 47 till E20 och Vara Väg 26 till Tidaholm/Jönköping Västra stambanan till Göteborg Väg 181 till Vårgårda/ Göteborg Väg 193 till Tidaholm Väg 47 till Jönköping Väg 46 till Ulricehamn Jönköpingsbanan till Jönköping/Nässjö Översiktskarta Falköpings kommun Översiktsplan för Falköping kommun 21

planeringsförutsättningar Viktiga frågor Samtliga avsnitt i följande kapitel inleds med kommunens viljeinriktning för den aktuella sektorn år 2020. Torstensonsgatan ATT LEVA OCH BO I FALKÖPING Falköping 2020 Falköpings kommun erbjuder ett variationsrikt boende med hög servicenivå både i tätorter och på landsbygden. Falköpings kommun har idag drygt 31 000 invånare och är, till ytan, den största kommunen i Västra Götaland. Kommunen erbjuder goda livsmiljöer i såväl tätorter som på landsbygden. Hälften av kommuninvånarna bor i centralorten. I de mindre tätorterna finns god service i form av förskolor, skolor, bibliotek, hemtjänst, äldreboenden, sjukvård m.m. Möjligheten till rika natur- och friluftsupplevelser är god. Falköpings kommun är en attraktiv kommun genom sin strategiska position i regionen. Med tre tågstopp längs västra stambanan finns goda möjligheter till pendling inom hela regionen. Ållebergsgymnasiet boende Efterfrågan på småhustomter har under de senaste åren ökat stadigt. Det finns även behov av större lägenheter med centrala lägen, gärna i markplan alternativt med hiss. Önskemålet om större lägenheter kommer företrädesvis från äldre personer som idag bor i villa. För att Falköping ska kunna utgöra ett bostadsalternativ för en större regional marknad krävs att kommunen medvetet skapar en så bred bostadsmarknad som möjligt. Det kräver ett stort utbud av attraktiva lägenheter i centrala lägen samt tomtmark för den som vill bygga småhus. UTBILDNING Kommunen har under en längre period satsat på en upprustning och förnyelse av lokaler för utbildningsverksamhet. Vi kan idag erbjuda en hög standard för våra barn och ungdomar. I kommunen finns 21 förskolor, 9 förskolor i enskild regi, 19 grundskolor, musikskola samt en gymnasieskola. Ållebergsgymnasiet har ett brett programutbud och erbjuder 13 nationella program, ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt riksintag för guldsmeder. Sedan 2004 ingår verksamheten i Gymnasium Skaraborg. LärCenter erbjuder vuxenutbildning med möjlighet till högskolestudier och kvalificerad yrkesutbildning (KY). Nytt modernt äldreboende på S:t Olofsgatan 11 social OMSORG Kommunen erbjuder platser i äldreboenden i Falköping (53 %), Floby (13 %), Kinnarp och Slutarp (7 %), Åsarp (3 %), Vartofta (7 %), Torbjörntorp (7 %), och Stenstorp (10 %). Servicelägenheter finns i Falköping, Floby och Vartofta. 22 Översiktsplan för Falköpings kommun

planeringsförutsättningar Stadsteatern/Medborgarhuset kultur och FRITID Falköpings kommun har ett rikt föreningsliv. Här finns cirka 450 föreningar inom idrott, musik, konst, hembygd, religion, bygdegårdar, folkbildning, nykterhetsrörelser, frikyrkliga organisationer m.fl. Idrotten är en av de mest utbredda fritidsaktiviteterna i Falköping. Oden Sportcenter med friidrottsanläggning, ishall, tennishall och tennisstadion, fotbollsplaner och badhus är ett komplett idrottsområde med stora utvecklingsmöjligheter. Det finns även ett stort antal föreningsägda idrottsanläggningar runt om i kommunen, t.ex. fotbollsplaner, skjutbanor, ridanläggningar, golfbana (27 hål) och motorstadion m.fl. Mössebergs friluftsområde ger möjlighet till aktiviteter under alla årstider. Här finns t.ex. motionscentral, badsjö, skid- och motionsspår, promenadvägar, djurpark, utsiktstorn, frisbeegolf, slalombacke, camping, stugby m.m. Inom kultursektorn finns ett stort utbud med bl.a. bibliotek, museer, stadsteater, amfiteater, gallerier och konstföreningar. Musiklivet är mycket omfattande med orkestrar, sångkörer och lokala musikgrupper. Föreningar, museer och gallerier skapar kultur Falköping är en kulturkommun, mycket tack vare eldsjälar och ideellt engagemang i kulturföreningar. Det finns 34 hembygdsföreningar som sköter ett stort antal hembygdsmuseer och hembygdsgårdar. Här finns också ett antal museer som drivs ideellt t.ex. Gunvor Johdets bonadssamling, Stenstorps skolmuseum, Ållebergs Segelflygmuseum, Dalénium, Dalénmuseet, Kulturvägen Ekomuseum Västergötland, Gudhems klostermuseum, Ryttarens torvströfabrik, Lennart Magnussons motorcykelmuseum, Falbygdens Idrottshistoriska museum och Alphems arboretum. Museer skapas också av företag som Fredahl, Fonus och Kinnarps. Konsten företräds av föreningar, gallerier och ateljéer spridda över hela kommunen. Odenplan vid Oden Sportcenter Frejahallen vid Oden Sportcenter Motionscentralen, Mössebergs friluftsområde Översiktsplan för Falköping kommun 23

planeringsförutsättningar FALKÖPINGS STAD Falköpings stad är kommunens centralort med cirka 15 900 invånare. Generalplanen för Falköping är från 1995. Under större delen av planperioden fram till 2020 är det sannolikt att logistikverksamhet, småindustri och handel kommer att svara för den största efterfrågan på ny exploateringsbar mark. Ålleberg Center är under utbyggnad och har utvecklats till ett område med verksamheter som har anknytning till handel eller den privata tjänstesektorn. Falköping är en grön och lummig stad där den ursprungliga trähusstaden från sekelskiftet fortfarande dominerar stadsbilden. Staden kännetecknas av sina allékantade gator med stora trädkronor samt gröna park- och friytor. Staden har under åren förtätats med flerbostadshus och stadsradhus i de centrala delarna. I stadens ytterkanter har nya villaområden vuxit upp med varierande täthet. Stadens attraktivitet hänger intimt samman med den varsamma förnyelsen av stadens hjärta och den kommersiella utvecklingen av stadens centrum. För att bibehålla och förstärka den gamla småstadens attraktionskraft är det av största vikt att den kommersiella handeln underordnar sig småstadens arkitektoniska uttryck samt drar nytta av detsamma. I Falköping finns en omfattande samhällsservice med bland annat sjukhus, vårdcentraler, tandvård m.m. Här finns även förskolor, grundskolor, gymnasieskola samt äldreboende, räddningstjänst och polis. Malta Johanna på Stora Torget ÖVRIGA TÄTORTER Stenstorp och Floby är kommunens största tätorter, förutom Falköping. Dessa samhällen, liksom övriga tätorter, har en utpräglad villabebyggelse. Många av tätorterna har ett verksamhets-/industriområde med arbetstillfällen i direkt anslutning till samhället. I Stenstorp och Floby finns offentlig samhällsservice samt järnvägsstation där regiontågen stannar. Övriga tätorter i Falköpings kommun varierar i storlek såväl som karaktär. Gemensamt för flera av orterna är att de har sitt ursprung i ett stationssamhälle. Broddetorp (140 invånare) Broddetorp ligger i en gammal kulturbygd och har utvecklats till serviceort för den nordvästra kommundelen. Broddetorp är med sitt läge, och tillsammans med Naturvårdsverkets besöksanläggning, centrum för den omfattande turismen kring fågellivet vid Hornborgasjön. I Broddetorp finns förskola, skola, bibliotek, livsmedelsaffär, bensinstation, gymnastiksal/samlingslokal. Här finns även ett antal mindre företag, bland annat B & L Lund som tillverkar ljudabsorbenter. Ekornavallen med sina gravfält är ett av besöksmålen i bygden. Området erbjuder goda möjligheter till utveckling av verksamheter kring turism. Broddetorp 24 Översiktsplan för Falköpings kommun

planeringsförutsättningar Floby (1 555 invånare) Floby är serviceort för den västra kommundelen och för den nordöstra delen av Herrljunga kommun. Orten har under åren behållt sin karaktär av stationssamhälle och sedan år 2003 stannar regiontågen på nytt vid Floby station utmed västra stambanan. I Floby finns vårdcentral, tandvård, apotek, förskola, skola, bibliotek, äldreboende, återvinningscentral, livsmedelsaffär, bankkontor, 2 bensinstationer, hotell m.m. Här finns även idrottshall, tennisbanor, elljusspår, fotbollsplaner, ridhus och tempererat friluftsbad. På orten finns ett antal större företag, bl.a. Volvo Personvagnar AB, Autokaross, Autokaross Rescue System och Tidqvist Maskin AB. Alphems Arboretum är ett av besöksmålen i bygden. I Floby finns det god tillgång på tomter för bostäder och verksamheter. Generalplanen är från 1984. Floby Gudhem (450 invånare) Gudhems historia är nära förknippad med klostret som grundades av Cistercienser-orden på 1100-talet. Klosterruinerna är idag ett viktigt besöksmål. En annan intressant byggnad är Gudhems kungsgård från 1700-talet (byggnadsminne). Arméns remontdepå som var förlagd till kungsgården har betytt mycket för bygdens utveckling. Tätorten växte under 1950- talet i anslutning till dåvarande Statens vårdanstalt verksamhet. I Gudhem finns bibliotek, förskola, skola samt livsmedelsaffär och bensinstation. Här finns även tennisbana, elljusspår och fotbollsplaner. Bygden omges av bra jordbruksmark. Områdesplanen är från 1985. Gudhem Kinnarp och Slutarp (934 invånare) Utvecklingen för Kinnarp och Slutarp hör samman med utbyggnaden av järnvägen till Ulricehamn i början av 1900-talet. Så småningom har de båda orterna växt samman. I Kinnarp och Slutarp finns förskola, skola, äldreboende, bibliotek, livsmedelsaffär, bankkontor och bensinstation. Här finns även idrottshall, tennisbana, elljusspår och fotbollsplaner. Kinnarps AB tillverkar kontorsmöbler och är den största industrin på orten. Områdesplanen är från 1984. Kinnarp Kättilstorp (239 invånare) Kättilstorp har tidigare varit ett mindre stationssamhälle. Idag finns här en förskola och skola belägen i Yllestad kyrkby strax intill, livsmedelsaffär och bensinstation. Här finns även tennisbana, fotbollsplan och mindre samlingslokal. Gyllensvaans Möbler är den största industrin på orten. Odensberg (288 invånare) Odensberg har tidigare varit ett mindre stationssamhälle Idag är Odensberg en villaförort till Falköping med bebyggelse kring Odens kulle (med Kättilstorp Översiktsplan för Falköping kommun 25

planeringsförutsättningar skyddad landskapsbild). I Odensberg finns förskola, skola, tennisbana och några mindre verksamheter, bl.a. Oden Fönster. Områdesplanen är från 1984. Odensberg Stenstorp (1 635 invånare) Stenstorp är serviceort för den norra kommundelen. Västra stambanan har sin sträckning genom orten och sedan slutet av 1980-talet stannar regiontågen återigen vid stationen. I Stenstorp finns vårdscentral, tandvård, apotek, förskola, skola, äldreboende, bibliotek, återvinningscentral, tempererat utomhusbad, livsmedelsaffär, bensinstation, hotell etc. Här finns även idrottshall, tennisbanor, elljusspår, fotbollsplaner och tempererat friluftsbad. Större besöksmål är Dalénmuseet och Dalénium (Science Center). Det finns god tillgång på tomter för bostäder och verksamheter. Generalplanen är från 1984. Stenstorp Torbjörntorp (410 invånare) Torbjörntorp har tidigare varit ett mindre stationssamhälle. Idag är orten en villaförort till Falköping. Här bedrev Tomtens kalkbruk en omfattande industri fram till 1970-talet. Kyrkan från 1869 och skolan från 1938 är kulturbyggnader. I Torbjörntorp finns förskola, skola, äldreboende, tennisbana och hundsportanläggning. Norr om Torbjörntorp ligger Berga golfbana med 27 hål. Områdesplanen är från 1985. Torbjörntorp Valtorp (83 invånare) Valtorp växte under 1980-talet och är idag en villaförort till Falköping. Här finns bygdegård, fotbollsplaner och några mindre företag. Områdesplanen är från 1985. Valtorp Vartofta (535 invånare) Jönköpingsbanan har varit avgörande för samhällets utveckling. I dagsläget trafikeras inte stationen med persontrafik. I Vartofta finns förskola, skola, äldreboende, bibliotek, samlingslokal, livsmedelsaffär och bensinstation. Här finns även idrottshall (byggs 2008), tennisbana, elljusspår, fotbollsplaner och hästsportanläggning. Vartofta Buss är ett av de större företagen på orten. Områdesplanen är från 1985. Vartofta Åsarp (588 invånare) Åsarp har tidigare varit ett stationssamhälle och är idag serviceort för södra kommundelen och delvis även för de norra delarna av Ulricehamns kommun. I Åsarp finns förskola, skola, äldreboende, bibliotek, livsmedelsaffär 26 Översiktsplan för Falköpings kommun

planeringsförutsättningar och bensinstation. Här finns även tennisbana, elljusspår och fotbollsplaner. På orten finns också ett stabilt näringsliv med bl.a. kisttillverkaren Fredahl AB och Gunnars Maskiner. Ekehagens forntidsby är ett stort besöksmål. Här finns gott om tomter för såväl bostäder som verksamheter. Områdesplanen är från 1985. LANDSBYGDEN Landsbygden är en av kommunens största tillgångar. I det öppna landskapet mellan bergen finns unika möjligheter för verksamhet och bostäder. Strukturrationaliseringen inom jordbruket och beskogningen av många vackra ängs- och hagmarker är ett hot mot de värden som gör landsbygden attraktiv. Landsbygdens styrkor är friheten, tystnaden och den rena miljön. Åsarp Översiktsplan för Falköping kommun 27

planeringsförutsättningar företagande i falköping Falköping 2020 Planlagd mark för nyetablering och expansion finns alltid tillgänglig. Jordbrukets intressen prioriteras före annan bebyggelse på landsbygden. Arkivator Gyllensvaans Möbler Kinnarps Falbygdens Ost Näringsliv Falköpings kommun arbetar strategiskt för att skapa goda förutsättningar för utveckling av näringslivet. Det kräver kraftfullt lokalt engagemang och att vi är en aktiv och naturligt part i det lokala, regionala och nationella utvecklingsarbetet. Falköping ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med fokus på tillväxt inom följande fyra områden: Logistik Kultur Miljö Entreprenörskap Kommunen har en relativt hög förvärvsintensitet, mycket tack vare goda möjligheter till pendling. Det är viktigt med ett starkt och differentierat näringsliv. I kommunen finns stora företag som t.ex. Kinnarps, Volvo, Parker Hannifin, Arkivator, Gyllensvaans Möbler, Falköpings Mejeri, Falbygdens Ost, Fonus och Fredahl AB. Kommunens ambition är att skapa goda förutsättningar för det befintliga näringslivet samt att stimulera och stödja nya företag. Det totala antalet arbetstillfällen i Falköpings kommun minskade mellan 1990 och 2002. Under denna period har jord- och skogsbruk samt hälso- och sjukvård minskat mest. Även handel och kommunikation har minskat i antal. Tillverkningsindustrin ligger relativt stabilt. En positiv konjunktur har bidragit till att återhämtningen varit relativt stark. För perioden 2003 och framåt har antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin och den privata tjänstesektorn ökat starkt. Privata tjänstesektorns tillväxt har med största sannolikhet till stor del skett till följd av tillverkningsindustrins positiva utveckling. Vidare har även antalet arbetstillfällen inom handel, transport och jordbruk utvecklats positivt under de senaste åren. Planberedskap är en förutsättning för att kunna erbjuda god tillgång på byggbar mark för verksamheter av olika slag. Målet för nyföretagande är fem företag per 1 000 invånare och år, dvs. cirka 150 nya företag per år. Det är viktigt med balans mellan boende och arbetstillfällen. Bra möjligheter för pendling till storstadsregioner som Jönköping och Göteborg ger en större arbetsmarknad för kommunens invånare och en flexibilitet i hanteringen av antalet arbetstillfällen. 28 Översiktsplan för Falköpings kommun

planeringsförutsättningar BEsöksnäringen Västsverige har en stark ställning inom upplevelsenäringen och då specifikt industriell design, turism/besöksnäring och kultur. Här finns för Falköping en potential till framtida tillväxt, bl.a. genom att utveckla området kulturturism med bas i kommunens natur och historia. Besöksnäringen växer i Falköpings kommun med bl.a. Hornborgasjön, Falbygdens ost, Ekehagens forntidsby, Falbygdens museum, Dalenium i Stenstorp, Gudhems klosterruin och museum samt Åsle tå med sin bevarade backstugemiljö. Även Mössebergs friluftsområde och Mösseberg Alpin lockar besökare. Landskapsbilden och kulturvärdena är viktiga för besökarnas helhetsintryck. Falköpings ambition är att lyfta fram det unika med bygden (lokal mat, kulturarvet, högplatålandskapet osv.) och skapa lokal identitet och livskvalitet. Vi ska bli en attraktiv kommun för upplevelser av olika slag. Den långsiktiga visionen för centrala Västergötland innebär ett centrum för medeltid i Varnhem, ett centrum för våtmark/miljö/fåglar vid Hornborgasjön och ett centrum för megalitkultur på Falbygden. Falköpings kommuns mål är att skapa ett nationellt centrum för megalitkulturen. Önskvärt resultat från flerårsplanen 2008-2011 1. I Falköpings kommun finns alltid beredskap och mark för nyetablering och expansion. 2. Inom Falköpings tätort ska vid varje tidpunkt finnas beredskap i form av detaljplaner och möjligheter för anvisning av mark till verksamhet. 3. I Floby och Stenstorp ska det finnas tomtmark för verksamhet utifrån behov. AREELLA NÄRINGAR Förvärvsfrekvensen inom jordbrukssektorn är hög.vi ligger på 5 % jämfört med genomsnittet för regionen som är 1 %. Drygt 650 personer är verksamma inom jord- och skogsbruk (SCB, 2006). Strukturomvandlingen inom jordbruket innebär att antalet företag blir färre men större. År 2006 finns cirka 400 lantbruk med mer än tio djurenheter varav nio stycken med fler än 200 djurenheter. Åker- och betesmarken är 47 % av kommunens totala areal. Miljö är en framtidsfråga som kan användas som drivkraft för nyskapande företagande, bl.a. på landsbygden. Inom lantbruket finns en stor potential när det gäller att bidra till Sveriges energiförsörjning. Genom projektet Energigården vill Agroväst stödja denna utveckling. Energigården är en mötesplats där alla intresserade kan samlas för att gemensamt arbeta och se möjligheterna med att producera energi från lantbruket. Energigården har sin bas i Västra Götaland men är inte begränsad till enbart regionen utan kan verka inom ett större geografiskt område. LRFs scenario och potentialberäkning säger att 20 TWh energi kan komma från lantbruket. Målet för Energigården är att 25 % av denna potential ska produceras i Västra Götaland, dvs. 5 TWh år 2020. Lantbruket i Falköping har stor potential att utvecklas till att också kunna bli energileverantör. Ett annat viktigt tillväxtområde gäller produktion av livsmedel. Lokal förädling av livsmedel har ökat och kommer att öka än mer i betydelse. Det är ett resultat av ett allt mer aktivt miljöintresse och en tydlig koppling till ett ökat intresse för olika typer av upplevelser. EU har tagit fram en strategi för landsbygdsutveckling för åren 2007 2013, där Leadermetoden är ett sätt att arbeta på lokal nivå för att uppnå dessa mål. Leader ger goda förutsättningar för utvecklingsstöd Falköpings Mejeri Ungdjur i Luttra kyrkby Översiktsplan för Falköping kommun 29

planeringsförutsättningar till en stor landsbygdskommun som Falköping. Programmet har hög miljöambition och är mer inriktat på sysselsättning, småföretagande och entreprenörskap än tidigare program. Det ska bidra till en god utveckling av landsbygden som helhet. Programmet gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att arbeta med lokal landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn i samhället. Syftet är att med stöd av lokal kunskap och lokalt engagemang uppnå målsättningarna för utveckling av landsbygden. Falköpings Trumkår med drillflickor spelar på Fest i stad Ranten Torghandel på Stora Torget Handel Handeln kring Stora Torget i Falköping är ett givet centrum. Här finns en livlig handel med en trivsam blandning av butiker, affärskedjor, caféer och restauranger. På torget anordnas handelsdagar med knallar och torgstånd. Som ett komplement till detta finns ytterligare två handelsplatser i staden; Ranten, nära Resecentrum, samt Ålleberg Center. Det sistnämnda är ett relativt nytt handelscentrum som ligger i nära anslutning till rondellen mot Ulricehamn. Här har större kedjor med volymhandel etablerat sig med krav på stora parkeringsplatser. All mark som är planlagd inom området är såld och planarbete har påbörjats för fortsatt expansion. Handeln i de övriga orterna går förhållandevis bra. Här finns ett lokalt engagemang som bland annat skapat intresseorganisationer för att kunna behålla och utveckla dagligvaruhandeln på orten. Ålleberg Center vid rondellen mot Ulricehamn 30 Översiktsplan för Falköpings kommun

planeringsförutsättningar Kommunikation och INFRASTRUKTUR Falköping 2020 Falköpings kommun har hållbara system för person- och godstransporter. kollektivtrafik Infrastruktur och goda kommunikationer är avgörande för kommunens och samhällets utveckling, både för transporter av människor och gods. En samordning och prioritering av väg och järnväg i regionala och nationella sammanhang är därför naturlig. Täta kommunikationer ökar möjligheterna till pendling och skapar en växande arbetsmarknad för invånarna i kommunen. Det är också viktigt att utveckla ett lokalt och mellankommunalt trafiksystem med buss för att dels nå järnvägsförbindelserna men också för att nå alla viktiga knutpunkter som inte har järnvägsanslutning. Vidare finns behov av t.ex. väl fungerande skolskjutsar och färdtjänst. I stadstrafiken utgör Resecentrum/Ranten Bussterminalen/Trädgårdsgatan det viktigaste stråket. Idag är trafiksystemet delat. Trafikreglering sker vid bussterminalen i centrum, medan huvuddelen av trafikanterna har Resecentrum som resmål/delmål. Trafiksituationen vid Resecentrum har nu en sådan volym att en ombyggnation är nödvändig, dels för att samla trafiken, dels för att inrymma angöringsmöjligheter för landsbygdstrafiken. Falköpings kommun arbetar tillsammans med Västtrafik för att ta fram förslag till en säker och hållbar trafiklösning för Trädgårdsgatan, Resecentrum och korsningen Järnvägsgatan/S:t Sigfridsgatan. Pendling Arbetspendlingen in till kommunen har ökat de senaste åren och uppgick 2006 till 2 471 personer. Detsamma gäller utpendlingen till andra kommuner som 2006 uppgick till 3 627 personer. Statistiken gäller pendling som sker såväl med bil som med kollektivtrafik. Majoriteten av dem som pendlar in till Falköping kommer från Skövde (532) och Tidaholm (459). Den klart största andelen av arbetspendling till kranskommuner sker till Skövde (1 537 personer). Därefter kommer Skara (367) och Tidaholm (225). Utbyggd kollektivtrafik ger möjlighet till en större arbetsmarknad. Falköping är en stor kommun till ytan med många mindre serviceorter och ett stort antal boende på landsbygden. Det ställer stora krav på en fungerande landsbygdstrafik. Falköping är av tradition en stark järnvägsknut. Under de senaste åren har järnvägsförbindelser förbättrats genom kommunalt initiativ, vilket Översiktsplan för Falköping kommun 31

planeringsförutsättningar medfört en kraftig ökning av antalet resenärer. Kommunens strategi är att öka antalet resenärer och samtidigt behålla en grundläggande samhällsservice för de som inte bor i områden med tät kollektivtrafik. En fortsatt positiv utveckling av allmänna kommunikationer är betydelsefull för miljön. För att öka resandet med kollektivtrafik samt samåkning finns pendelparkeringar utmed väg 46/47 i Falköping, utmed väg 46 i Stenstorp samt utmed väg 181 i Floby. 4 000 Arbetspendling 2003-2006 3 000 Antal personer 2 000 1 000 0 Källa SCB 2003 2004 2005 2006 In Ut Järnvägar Falköpings kommun är en knutpunkt mellan Västra stambanan och Södra stambanan via Jönköpingsbanan. Med de snabba X2000-tågen nås Stockholm på mindre än 2,5 timme, medan regionaltågen når Göteborg på cirka 1 timme och Jönköping på cirka 45 minuter. Till Skövde, där fler X2000-tåg stannar, är det knappt 20 minuters resväg. Västra stambanan är en järnväg med riksintresse som går igenom kommunen. Drygt tre miljoner passagerare per år nyttjar Västra stambanan för sina resor. Prognosen för 2010 pekar på fyra miljoner passagerare. På längre sikt kommer snabbare tåg att knyta Falköping närmare Göteborg och de två arbetsmarknaderna integreras. Bättre kapacitet ökar möjligheterna till arbetspendling och andra typer av resor från Skaraborg och till i första hand Göteborg, men även norrut mot Stockholm, Mälardalen och Östergötland. Falköpings resecentrum Västra stambanan uppvisar idag stora brister i kapaciteten, där bl.a. de snabbaste tågen tvingas till längre restid p.g.a. lägre hastighet. Alla trafikslag har dessutom en efterfrågan på mer trafik. För ett bättre utnyttjande av Västra stambanan måste ytterligare ett spår byggas mellan Göteborg-Alingsås eller ett nytt dubbelspår. Detta har Falköpings kommun 32 Översiktsplan för Falköpings kommun