Nordiska museet Hur speglar byggnadens historia och arkitektur tankarna bakom museets funktion och syfte?

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Konstvetenskap 2 Nordiska museet Hur speglar byggnadens historia och arkitektur tankarna bakom museets funktion och syfte? Elsa Wedendal B-uppsats: VT 15 Handledare: Anna Ingemark Milos 1

1. INLEDNING 1.1 Inledande ord... 3 1.2 Syfte & frågeställningar... 3 1.3 Metod & teori... 4 1.4 Litteratur & tidigare forskning... 4 2. BAKGRUNDSTECKNING 2.1 Sverige i tiden; industrialisering, romantik, skandinavism och nationalism...5 2.2 Artur Hazelius och Nordiska museets födelse...7 2.3 Artur Hazelius och Isak Gustaf Clasons; två män, en vision...9 2.4 Byggnadsprocessen: vad som blev och icke blev... 10 2.5 Nordiska museet år 1907; den färdigställda byggnaden... 12 3. ANALYS 3.1 Artur Hazelius tankar med museiverksamheten... 14 3.2 Installationsprocessen och den stora fejden om museets framtida syfte... 15 3.3 Analys av Nordiska museets arkitektur... 17 3.4 Nordiska museets öde efter Artur Hazelius död... 22 4. SLUTDISKUSSION... 23 5. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 25 2

1. Inledning 1.1 Inledande ord I dessa tider när nationalism och främlingsfientlighet upptar en sådan stor del av samhällsdebatten, är det inte utan att man blickar bakåt i historien för att se vart ifrån dessa krafter tar sitt avstamp. Mycket har skrivits om nationalismen, denna tvehövdade ideologi som låg till grund för nationers enande och inspirerade en sällan skådad kulturell blomstring samtidigt som den satte mörkare krafter i rörelse, eller kanske snarare samlade ihop och på så sätt koncentrerade mörka krafter som alltid funnits i samhället. Jag har alltid fascinerats av styrkan i 1800-talets nationsgrundande och av nationalismens bakomliggande tankar, samt vad de berättar om den mänskliga naturen. Skolad alldeles i närheten av Nordiska museet som jag är, har jag flertalet gånger undrat över detta monument, kallat den första nationalromantiska byggnaden, och dess plats i historian. Byggnaden med dess detaljerade fasad och portalens reliefer och skulpturer andades för mig ren och skär symbolik, redan innan jag genom ålder och utbildning fick verktyg som hjälpte mig att börja kunna läsa arkitekturen. Med denna uppsats önskar jag att, med utgångspunkt i arkitekturen och dess tillkomstprocess, skapa en ökad förståelse för vad Nordiska museets syfte är, och har varit. Är det nationalismens tankar som är menade att förmedlas? Är det något annat? 1.2 Syfte & frågeställningar Syftet i denna uppsats är att genom att undersöka främst Nordiska museets arkitektur och tillkomstprocess, belysa de synsätt på Nordiska museet som fenomen vilka präglade upphovsmännen bakom detta sekelskiftets stora monument. Jag vill undersöka vad Hazelius, Clason och andra delaktiga bakom Nordiska museet hade för vision med museet, och hur arkitekturen speglar detta. Jag vill också försöka ta reda på vad man ansåg vara Nordiska museets plats i samhället, vad museet skulle bidra med och hur. Mina frågeställningar är: - Hur såg idé- och byggnadsprocessen för museet ut? Hur förändrades planerna för museets utformning under processen och vad grundades dessa förändringar i? 3

- Vad ville männen bakom Nordiska museet (Artur Hazelius, I. G Clason, museets styrelse) uppnå med Nordiska museet och hur skiljde sig dessa tankar åt mellan de inblandade? Hur speglar Nordiska museets arkitektur (placering, utformning, exteriör, interiör m.m.) deras olika tankar? - Vad ansåg man skulle vara museets roll i samhället? 1.3 Teori & metod De metoder som använts i denna uppsats är delvis den biografiska och delvis den deskriptiva. Genom att först skriva en utförlig biografisk historisk bakgrundsteckning är förhoppningen att ge läsaren en stadig grund att stå på under uppsatsens gång. Bakgrundsteckningens mål är att skissa upp de historiska händelser och ideologiska idéer som präglade det samtida samhället, och som var av grundläggande betydelse för Nordiska museets tillkomst. Likaså skildras Artur Hazelius liv för att läsaren ytterligare ska kunna förstå de händelser och idéer som influerade Hazelius, och som är en del av museets tillkomstprocess. Denna tillkomstprocess beskrivs även den utförligt, då själva processen rymmer mycket av intresse för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Mer deskriptiv är uppsatsens skildring av Nordiska museets färdigställda byggnad. Denna arkitekturbeskrivning ligger till stor del till grund för min analys, och präglas därför av en detaljerad noggrannhet. Mina förhoppningar är att bakgrundsteckningen och arkitekturbeskrivningen ska leda fram till en analys som har möjlighet att besvara uppsatsens frågeställningar, och att detta ska ske på ett för läsaren tydligt och självklart vis. Jag valde att besöka museet för att uppleva dagens Nordiska museum, och genom att ha sett hur det liknar och kontrasterar mot historiens museum hoppas jag att uppsatsen präglas av en mer nyanserad bild av museiverksamheten. 1.4 Litteratur & tidigare forskning Nordiska museet är ett väl utforskat ämne inom konsthistorien, vilket är föga förvånande med tanke på byggnadens och projektets omfattning. Det finns alltså gott om litteratur som behandlar Nordiska museet på ett eller annat sätt. De flesta av de böcker jag hittade rörande museet fokuserade dock på museiverksamhetens uppkomst och museets samlingar. Mycket 4

finns även skrivet om Artur Hazelius liv samt hans anknytningar till nationalismen och skandinavismen, ett intressant ämne som denna uppsats analysdel till stor del tar avstamp i. En sådan bok är Magdalena Hillström och Hanne Sanders Skandinavism (2014), som jag har använt mig mycket av under uppsatsens gång. Att hitta litteratur som tog upp byggnadsprocessen eller som gick igenom och förklarade museets arkitektur visade sig dock var ett lite svårare uppdrag, men två kvalitativa och heltäckande böcker lyckades jag hitta rörande dess ämnen. Dessa är Johan Mårtelius Göra arkitekturen historisk: om 1800-talets arkitekturtänkande och I G Clasons Nordiska museum (1987) samt Nordiska museet under 125 år (1998) som är utgiven av Nordiska museets egna förlag och är skrivet av dussinet författare, däribland Bengt Nydström och Hans Medelius. Johan Mårtelius är professor i arkitekturhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, och i hans bok ligger tyngdpunkten, som titeln antyder, på Isac Gustaf Clasons arkitektur och främst på hans arbete med Nordiska museet. Boken tar upp och analyserar Nordiska museets arkitektur och Clasons och även Artur Hazelius bakomliggande planer med museets utformning. Detta gjorde den till ett värdefullt hjälpmedel under uppsatsen gång. Nordiska museet under 125 år har sammanlagt 29 upphovsmän och upphovskvinnor, varav flertalet vid tiden för bokens tillkomst arbetade eller hade tidigare arbetat vid Nordiska museet. Bengt Nydström och Hans Medelius var, enligt bokens egna förord, den sammankallande kraften och bar yttersta ansvaret för bokens framåtskridande, vilket är orsaken till varför denna uppsats refererar till dessa samt m.fl. som bokens författare. Nordiska museet under 125 år tar även den upp arkitekturen och byggnadsprocessen, men ur ett mer biografiskt perspektiv. Denna lunta till bok har precis som Mårtelius avhandling varit till stor hjälp, då den på ett omfattande sätt tar upp museets historia från A till Ö, men även ger utförliga beskrivningar av byggnadsprocessen och arkitekturen. Utöver dessa böcker har till uppsatsen hämtats mycket fakta från Nordiska museets egen hemsida, www.nordiskamuseet.se. Det är en välskriven och matig hemsida, fylld med massor av information om museibyggnaden och museiverksamheten. Den har även en utmärkt sökfunktion där man kan leta upp just den fakta man behöver. 2. Bakgrundsteckning 2.1 Sverige i tiden; industrialisering, romantik, skandinavism och nationalism 5

1800-talet var ett händelserikt århundrade i Europa och i Sverige på många sätt. Den industrialiseringsprocess som tagit sin början i England under det förra seklets andra hälft spred sig så småningom även till det nordliga Sverige och under 1850- och 60-talen upplevde den svenska ekonomin ett stort uppsving. Industrialiseringen kom att i grunden förändra det svenska samhället; inte bara städerna utan även landsbygden och det uråldriga bondesamhället kom att känna av dess effekter. I fotspåren av urbaniseringen och den industrialiserade ekonomins nya förutsättningar kom den gamla allmogekulturen med dess traditioner och livsmönster att börja lösas upp. 1 Nationalism fanns att finna under hela det svenska 1800-talet, precis som ute i Europa där framför allt förödelserna efter Franska revolutionen och Napoleonkrigen hade lett till att en konservatism hade växt fram, där tanken att förändring måste genomföras med försiktighet dominerade. Sammankopplad på flera plan med konservatismen var en annan dominerande ideologi i 1800-talets Europa och Sverige, den romantiska rörelsen, som även den ställde sig kritisk till upplysningens förnuftstro. Framsprungen ur romantikens folksjäl växte tanken fram om ett folk med en gemensam historia, något som kom att inspirera och till stor del ligga till grund för nationalismen. 2 Den svenska nationalismen fick i mångt och mycket sitt startskott i och med förlusten av Finland 1809, en händelse som utlöste en nationell kris i Sverige. 3 Under denna tid av nationell förvirring växer skandinavismen fram, en politisk och kulturell rörelse som betonade den nordiska samhörigheten och ländernas gemensamma historia. Förutom den kulturella homogeniteten bidrog även de nordiska ländernas utsatta läge till skandinavismens framväxt. Skandinavien låg inkilat mellan två stormakter, Tyskland och Ryssland, som visade oroande imperialistiska tendenser. En skandinavisk union med gemensam försvarsförening och utrikespolitik skulle möjligen vara det enda som skulle kunna avskräcka de expansionsivriga grannarna. Efter det danska nederlaget i kriget mot Preussen 1864, då man hade förväntat sig ett svenskt bistånd som sedan uteblev, hävdar många historiker att skandinavismen som politisk rörelse aldrig riktigt hämtade sig. En av grundpelarna inom ideologin, hoppet om en skandinavisk union såg ut att vara en hopplös dröm. Skandinavismen skulle dock komma att 1 Eva Eriksson, Den moderna stadens födelse svensk arkitektur 1890-1920, Ordfronts förlag, Stockholm 1990, s. 21, 35. 2 Susanna Hedenborg & Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2010 - böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, Lund 2013, s. 27. 3 Hedenborg & Kvarnström 2013, s. 28. 6

försätta vara stark inom kulturvärlden under resten av seklet. 4 En av dess ivrigaste förespråkare skulle komma att bli Artur Hazelius, Nordiska Museets grundare. Mot slutet av seklet intensifieras den svenska nationalismen och når kultur och konstvärlden. Många svenska konstnärer som sökt sig utomlands börjar att återvända hem. Ute på kontinenten hade de sett en utvecklad industrialiserings negativa sidor och det hade hos många väckt en känsla av samhörighet med hemlandet Sverige, och med det rena, naturliga och oförstörda. En vilja att utforska sina rötter och bevara gamla värden och traditioner kom att prägla dessa hemvändare. 5 En sådan längtan till Sverige kom att uttryckas av Richard Bergh, av eftervärlden ihågkommen som en av de stora svenska nationalromantiska målarna, som berättar hur han en afton i Florens kom att höra den svenska tallskogen sjunga i de florentinska pinjernas sus. Han greps av en längtan så våldsam, att tårarna ville stiga till ögonen en längtan till Sverige, det tysta, vita landet i norr. 6 2.2 Artur Hazelius och Nordiska museets födelse En av de män som i ett tidigt skede började att intressera sig för den utdöende allmogekulturen var Artur Hazelius. Redan på 1870-talet reste han runt i bygden för att samla in de beståndsdelar av allmogens liv som kom att bli omoderna i industrialiseringens fotspår, men som i han såg ett nationellt kulturellt värde. 7 Artur Hazelius föddes 30 november 1833 i Stockholm, i ett hus på Surbrunnsgatan som nu går att finna på Skansen. Redan från tidig ålder kom Hazelius att indoktrineras i en stark fosterlandskärlek, där källan var han far Johan August Hazelius. Några barndomsår spenderade Artur Hazelius på en internatskola för gossar på Hannäs i Tjust. Dessa år tillbringade i vad han senare beskrev som "I hjärtat av det fagra Tjust, i en natur, typiskt, nästan idealiskt svensk, kom att lämna bestående intryck hos Hazelius. 8 4 Magdalena Hillström & Hanne Sanders, Skandinavism en rörelse och en idé under 1800-talet, Makadam förlag, Göteborg 2014, s.234, 221-222. 5 Eriksson 1990, s. 34. 6 Eriksson 1990, s. 33. 7 Beng Nydström, Hans Medelius m.fl., Nordiska Museet under 125 år, Nordiska museets förlag, Stockholm 1998, s. 155. 8 Arvid Bæckström, Artur Hazelius: Mannen- gärningen, http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:809458/fulltext01.pdf, 2015-05-14. 7

Nordiska litteraturstudier i Uppsala i slutet av 1850-talet gödde hans intresse för nationalromantiken och fosterlandet, och det var även här han kom att först bekanta sig med den skandinavistiska rörelsen, ett engagemang som vi senare i uppsatsen kommer se spelade in under planeringen av Nordiska museet. Efter studierna arbetade Hazelius under ett drygt decennium som lärare i modersmålet och den nordiska litteraturen. Hazelius valde att 1868 lämna läraryrket för att ägna sin tid språkforskning och bildningsfrågor. Det var under än av dessa forskningsresor i Dalarna 1872 som vi i historians backspegel kan se embryot till Nordiska museets födelse växa fram. Det var nämligen under denna resa Hazelius och hans fru Sofi gjorde de första förvärven av allmogeföremål. Senare skulle denna privata samling växa för att slutligen bli Nordiska museets samling. 9 Det hela började hyfsat modest med att Hazelius 1872 hyrde två rum i Kungsbacka i Stockholm som utställningslokaler för hans växande etnologiska samling. 1873 hade han döpt utställningen till Skandinavisk-etnografiska samlingen, och samlingen flyttade samma år till den mer fashionabla och centrala Drottninggatan i samma stad. Hazelius hade redan under sin tid som lärare intresserat sig för pedagogik, något som han nu utnyttjade i syfte att väcka gensvar hos museibesökaren genom att exempelvis konstruera utställningsscener med folkdräkts-klädda dockor i rörande familjelivsscenarion. Hazelius samlingar växte snabbt och 1880 grundade han stiftelsen Nordiska museet, och Hazelius fick nu sällskap i sin strävan av sex styrelsemedlemmar. Redan under det tidiga 1870-talet hade Hazelius planerat att hans skandinaviska etnologiska utställning i framtiden skulle ha större proportioner. 10 Till att börja med förstod inte allmänheten Hazelius vision. Många tyckte att hans samling var något som gick att finna på varje lumpbod. Det var först i och med flytten till Drottninggatan som allmänheten började få upp ögonen för Hazelius vision. Under året 1874 besökte mer än 20 000 människor museet. 11 Hazelius var i behov av finansiering redan under det tidiga skedet av museiverksamheten, även de relativt modesta utställningarna i Kungsbacka och på Drottninggatan var kostsamma. Hans sak blev dock allt mer populär i det sena 1800-talets nationalromantiska klimat, och kulturpersonligheter som Ellen Key, välbärgade män och kvinnor av borgarklassen såväl som medborgare av de lägre klasserna bidrog på olika sätt till samlingens framtid genom skänkandet av föremål och pengar. Samlingarna växte oavbrutet och Hazelius öppnade rum 9 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 55-56. 10 Nordiska Museet; swedish trends and traditions 2012, Nordiska museets förlag, s. 17-27. 11 Carlen, Att ställa ut kultur, Carlssons Bokförlag, Stockholm 1990, s. 80-81. 8

efter rum. 12 Samlingarna var mycket omfattande och bestod av allt från folkdräkter, som var bland det första Hazelius började intressera sig för att samla in, till så vitt skilda saker som vapen och kyrkliga föremål. 13 Det var nu uppenbart att en större museibyggnad behövdes. 1882 fick man tillåtelse av kronan att bygga en ny museibyggnad på den förnäma Leijonbacken på Kungliga Djurgården. 14 1883 utlystes en internationell arkitekttävling, men varken Hazelius eller styrelsen var nöjda med något av de inskickade förslagen. Man bestämde istället att uppdraget skulle gå till den svenska arkitekten Magnus Isaeus. Isaeus han dock inte med mer än att komma med en första ritning innan han gick bort år 1890. Efter Isaeus död övergick uppdraget till en annan svensk arkitekt, Isak Gustaf Clason. 15 2.3 Artur Hazelius och Isak Gustaf Clasons; två män, en vision Redan tidigt i sin verksamhet närde Artur Hazelius en vision att lära folket deras egen historia genom allmogekulturen. Hans hoppades att genom att ge kunskap om detta nordiska och nationella arv hindra att allmogekulturen skulle försvinna. 16 Hazelius ansåg att den nationella känslan främst grundade sig i kunskap om historien, kulturen och människorna. Nordiska museet skulle väcka och underhålla kärleken till fosterlandet genom att agera folkbildande. 17 Hazelius och andra som predikade historians betydelse var på många sätt i opposition till det industrialiserade samhället de levde i. I denna tid av teknisk utveckling och industrialisering fanns det ett utbrett förakt mot de man såg som äldre tiders outvecklade samhällen. Motreaktionen mot denna iver att modernisera samhället och föraktet mot det förflutna var, som tidigare nämnts i uppsatsen, till stor del den nationalromantiska rörelsen där man värnade om det förflutna. Artur Hazelius liksom Isac Gustaf Clason var influerade av det senare tankesättet. Clason hävdade själv att han blivit botad från detta historiehat genom att han efter 12 Carlen 1990, s. 80 13 Magdalena Hillström, Ansvaret för kulturarvet, http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:22329/fulltext01.pdf, 2015-05-16. 14 Arvid Bæckström, Artur Hazelius: Mannen- gärningen, http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:809458/fulltext01.pdf, 2015-05-16. 15 Nordiska Museet; swedish trends and traditions 2012, författare okänd, s. 28. 16 Carlen 1990, s. 93. 17 Stefan Bohman, Historia, museer och nationalism, Carlssons Bokförlag, Stockholm 1997, s. 22. 9

sina studier hade spenderat ett år i fortfarande rurala delar av Spanien, där han kom att uppskatta just denna avsaknad av industrialisering. 18 Detta intresse för kulturhistorisk arkitektur som både Clason och Hazelius delade måste ha varit en tung anledning till varför Clason fick jobbet efter Isaeus död. 19 De båda männen delade också en annan arkitektonisk vision; det klart uttryckta rummet. Under 1800-talet fanns det ett stort intresse för schematik och planlösningar, något Clason i hög grad förkastade. Istället var han intresserad av det individuella rummets särart, och av salen. 20 Just salen var hos Hazelius en av de viktigaste utgångspunkterna i hans planer för den nya museibyggnaden. Den stora salen var själva hjärtat i hans planer för Nordiska Museets framtida utformning. 21 2.4 Byggnadsprocessen: vad som blev och icke blev 1891 publicerades Clasons första ritningar för museet. Resultatet var en fyrlängad borg, där den stora hallen bildade den bakre kroppen och var förbunden med den främre kroppen genom två parallella sidoflyglar samt en central entrégång. 22 Clasons första ritning var nästan fyra gånger större än vad den färdiga byggnaden skulle komma att vara vid invigningen 16 år senare. Byggnadsprocessen kom att bli lång och krokig och den ursprungliga ritningen kom att förändras och anpassas åtskilliga gånger. Idag utgörs Nordiska museets samlingar av ofantliga 1,5 miljoner föremål, och skildrar tiden från 1520 till idag. 23 I Clasons grandiosa byggnad skulle en ännu större samling föremål kunna rymmas. Tanken var att även ansvarsområden som idag inte ligger inom Nordiska Museets utställningsramar, som forntida och tidigmedeltida föremål, skulle infattas. 24 Trots skillnaden i storlek finns det hos den första ritningen många likheter med det som senare skulle komma att bli. Fasaden med dess höga renässansfönster mellan strävpelare, torn i 18 Johan Mårtelius, Göra arkitekturen historisk- om 1800-talets arkitekturtänkande och I G Clasons Nordiska museum, Ordfront, Stockholm 1987, s. 63. 19 Mårtelius 1987, s. 87. 20 Mårtelius 1987, s. 72. 21 Mårtelius 1987, s. 84. 22 Mårtelius 1987, s. 89. 23 Föremålssamlingar, författare okänd, http://www.nordiskamuseet.se/samlingar/omsamlingarna/foremalssamlingar, 2015-05-17. 24 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s.91. 10

hörnen med huvar på, ett centralt torn med galleri och stora fönsterkupor är alla arkitektoniska kännetecken för också dagens byggnad. 25 Clasons intresserade sig för den danska renässansen med dess spiror och höga gavlar och fönster, och slotten Kronborg och Fredriksborg agerade inspiratörer för museet. Likaså inspirerades han av de svenska vasaborgarna Gripsholm och Vadstena. Extra tydligt syns kombinationen av de båda stilarna i Clasons första ritning, där den danska renässansen möter vasaestetiken i speciellt de rundade tornen i varje hörn på den fyrlängade borgen. I det byggnadsverk som slutligen skulle komma att bli Nordiska museet finns inte tonen kvar, men något som försvenskar den danska renässansen är att istället för den typiska tegelfasaden är museibyggnaden klädd i ljus kalksten. 26 Att byggnaden som innehåller den stora salen, den så kallade allmogehallen, skulle få stå ensam utan flyglar och främre kropp var något som Hazelius och Clason antagligen redan anade innan bygget påbörjades. Därför valde man också att bygga allmogehallen först. 1890 Skrev Clason till Hazelius Ritningar på Hallen ensamt börjar se så bra ut att jag befarar att intet mera kommer till utförande.. I denna mening finns nästan en hoppfull ton, som Johan Mårtelius påpekar i Göra arkitekturen historisk. Mårtelius menar också att Clason och Hazelius troligen uppskattade den enda byggnadens tveklösa volym och avsaknaden av den schematiska planlösning som de båda männen vände sig emot. 27 Visst blev så även fallet att allmogesalen fick stå allena. På grund av världsutställningen i Stockholm 1897 var bygget tvunget att avbrytas en tid. I sammanband med utställningen bestämdes även att en ny väg skulle anläggas, Djurgårdsvägen, och den lades så att det stora ursprungliga museet som planerades inte skulle få plats. 28 Byggandet bedrevs i en mycket ojämn takt. Detta berodde på att det ofta saknades pengar för att fortskrida. Under vissa perioder mätte arbetsstyrkan upp till över hundra man, medan det i knappare tider kunde röra sig om tio arbetare. 29 Orsaken till den ojämna ekonomin var att bygget, precis som museet på Drottninggatan tidigare, helt sponsrades av gåvor från allmänheten. Hazelius utnyttjade framgångsrikt tidningarna för att för att annonsera efter föremål och bidrag. Donerades något trycktes även givarens namn på en donatorlista som 25 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 94. 26 Renässansslott med danska förebilder, författare okänd, http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/renassansslottmed-danska-forebilder, 2015-05-19. 27 Mårtelius 1987, s. 112. 28 Nordiska Museet, swedish trends and traditions 2012, författare okänd, s. 32. 29 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 118. 11

publicerades i tidningen; ett listigt drag då många inom den kulturintresserade borgarklassen gärna stoltserade med sitt namn för nationen och kulturens skull. 30 Olika stödföreningar, exempelvis Samfundet för Nordiska museets främjande bildades både av Hazelius och den egna stiftelsen, men även av privatpersoner och kulturinstitutioner. 31 Den effektivaste inkomstkällan var Nordiska museets lotteri som var aktivt mellan 1898-1901. 32 Hazelius lyckades med bedriften att bekosta ett miljonprojekt genom att få folk från alla samhällsklasser att ställa sig bakom hans sak. En av de största orsakerna till detta var att hans förmåga att lämna museets mer konkreta syften öppna för tolkning. En konservativ borgerlig man kunde högakta Hazelius museum för dess kommande folkbildande effekt medan andra läste in exempelvis liberala värden i projektet Nordiska museet. 33 2.5 Nordiska museet år 1907; den färdigställda byggnaden Efter nästan två decennier av byggande stod 1907 byggnaden äntligen färdig. Hazelius skulle dock aldrig komma att se resultatet; han avled redan 1901, vid 68 års ålder. 34 På den stora invigningsdagen den 8 juni var det Clason som höll talet till massorna, i egenskap av arkitekt men även som den nytillsatte ordföranden i museet nämnd. 35 Den anblicken som mötte de nyfikna besökarna på invigningsdagen var dock i högsta grad Hazelius vision även om ritningarna ändrades något efter hans död, då oftast av byggnadstekniska skäl. På Leijonbacken reste sig den rikt artikulerade fasaden av rosaskiftande sandsten på sin sockel av granit, mot en bakgrund av Mälarens glittrande vatten och Djurgårdens grönska. Fasadens många listverk och fönsterinfattningar av ljusare kalksten gör att ögat kan mäta och dela in fasadens väldiga yta. Den stora hallen, den enskilda volymen som Clason och Hazelius strävade efter, framstår som ännu mer imponerande på grund av avsaknaden av bebyggelse runt museet. Byggnaden är organiskt, det vill säga att exteriören avspeglar interiören: 30 Carlen 1990, s. 79. 31 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 67 32 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 123. 33 Magdalena Hillström, Mellan nation och tradition: idéströmmningar i 1800-talets insamlingar av folklore, Kungl. Gustav Adolfs Akademin för svensk folkkultur, Uppsala 2013, s. 68. 34 Karin Svensson, Konstruktionen av Det Svenska Nationalism och Nordiska museet, http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:809458/fulltext01.pdf, 2015-05-18. 35 Mårtelius 1987, s. 153. 12

strävpelarna berättar om hur travéerna uppdelar hallen och fördelar tyngden från det välvda taket och de höga renässansfönsterna speglar interiörens våningsindelning. 36 Två förkrympa flyglar har placerats på varje gavel av praktiska anledningar: utrymme behövdes för museets kommande administrativa anställda. Dessa är ett eko av Clasons ursprungliga plan som involverade större flyglar, men dessa nya flyglar är så diskreta och integrerade att de inte påverkar intrycket av den enskilda volymen. 37 Byggnaden präglas av det framskjutande mittpartiet med portalen i centrum. På ömse sida om frontonen står en kupoltäckt baldakin, som skyddar statyer av de svenska nationalhjältarna Olaus Magnus och Olof Rudbeck. 38 Över frontonen reser sig takets mittorn med dess galleri och stora fönsterkupor, som för tankarna till dansk renässans. Fyra lägre torn, ett i varje av byggnadens hörn, bidrar med ytterligare höjd och karaktär till byggnaden. 39 Skiljer sig från den strängare fasaden gör den rikt dekorerade porten. Den är också det mest ålderdomliga i museiarkitekturen med sin tempelliknande utformning och med ett gotikinspirerat formspråk. Porten är rundbågad och flankerad av eleganta kompositakolonner av korintiskt slag. Själva porten är av massiv ek och järnbeslagen på ett sätt som gör att den liknar en medeltida kyrkport. Ovanför porten reser sig en gaveltriangel med ett tympanonfält fyllt av figurer. 40 Högst upp på toppen av gaveltriangel tronar Oden, den stora fornnordiska guden. Under honom, i tympanonfältet, får en kvinnogestalt som personifierar museet ta emot gåvor från folket. 41 Den kvinnliga gestalten är också moder Svea, fosterlandet. Längst tympanonens kanter huserar ett antal ekorrar. Kolonnernas postament har reliefer av Carl Eld som föreställer allmogens liv och deras bidrag till basnäringarna. Under de uthuggna männen och kvinnorna som odlar, skördar, hugger träd och sten samt fiskar finns beskrivande citat skrivna av nationalskalden August Strindberg. Sent mogna vildmarkens skördar lyder ett, List mot List Liv för Liv Oviss vinning berättar ett annat. 42 När besökaren stigit in genom den nyss beskriva porten möts man av ett mörkt och källarlikt entrérum med stjärnvalv. Från denna förhållandevis blygsamma entré leder en bred trappa upp till ljuset och volymen i museets hjärta, den stora hallen, även kallad allmogehallen. Det 36 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 99-100. 37 Mårtelius 1987, s. 151. 38 Mårtelius 1987, s. 162. 39 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 94. 40 Mårtelius 1987, s. 157. 41 Renässansslott med danska förebilder, författare okänd, http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/renassansslottmed-danska-forebilder, 2015-05-19. 42 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 102-103. 13

väldiga rummet har hämtat sin inspiration från såväl världsutställningarnas palats, som från medeltidens katedraler och de forntida kungasalarna. 43 I utformningen påminner det mycket om långskeppet i en gotisk katedral, med sina pelare och det välvda taket. Den stora skalan bidrar också till det katedralliknande intrycket, hallen är 126, 5 meter lång och från golv till tak är det 124 meter. Hallen var framförallt menad att användas som festsal och vid ceremoniella tilldragelser, medan de tre gallerierna som löper runt var tänka att användas som utställningslokaler för museets samlingar. 68 kolonner klädda med Kolmårdsmarmor bär upp det översta galleriet. Stora salens vackra golv av röd och grå kalksten har symboler som föreställer alkemiska tecken för de viktigaste svenska berg- jord-och metallarterna. 44 I museihallen saknas direkt ljusinsläpp med undantag av det stora runda fönster som kröner hallens absid. Detta fönster var tänkt att maximera insläppet av ljus från ovan och är strategisk placerat i mitten av rummet. 45 Direkt under fönstret, med ljuset skinande i guldetaljerna står en trästaty av landsfadern Gustav Vasa. Vid museets invigning var den en äldre Vasa i gips som intog platsen, skapad av Carl Milles, men 1924 började gamle herr Vasa flagna och ersattes av en yngre Vasa utformad av samma skulptör. 46 Utmärkande för Nordiska Museet är att hela byggnaden, från material till skulpturer och detaljarbete, är av yppersta klass. Trots att det sällan fanns mycket pengar kompromissades det inte med kvalitén. För Hazelius och Clasons nordiska monument dög inget annat än det bästa. 47 3. Analysen 3.1 Artur Hazelius tankar med museiverksamheten Artur Hazelius ville skapa en uppbygglig institution för folket där den gamla allmogekulturen genom att belysas skulle bevaras till framtida generationer. Detta påstående har tidigare nämnts i uppsatsen och belägg för denna vision går att hitta i flertalet avhandlingar och böcker om Hazelius, exempelvis i Johan Knutssons I hemtrefnadens tid (2010) 48. Även i Staffan Carléns Att ställa ut kultur, som uppsatsen tidigare refererat till gällande ämnet, ägnas många 43 Mårtelius 1987, s. 111. 44 Museibyggnaden, författare okänd, http://www.nordiskamuseet.se/kunskapsomraden/museibyggnaden, 2015-05-19. 45 Mårtelius 1987, s. 167-168. 46 Gustav Vasastatyn, författare okänd, http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/gustav-vasastatyn, 2015-05-19. 47 Nydström, Medelius 1998, s. 122. 48 Johan Knutsson, I hemtrefnadens tid, Nordiska museets förlag, Stockholm 2010, s. 34. 14

spaltmeter åt att inpränta i läsaren Hazelius passion för utbildning och pedagogik. 49 Hazelius var en hängiven folkutbildare och såg det som sin uppgift att upplysa befolkningen om deras kulturarvs värde. För djupare förståelse av Hazelius vision för Nordiska museet måste man kontextualisera Hazelius åsikter mot den bakgrund i vilken han passar in. Han tillhörde den intellektualiserade borgarklassen, en klass som fortfarande i hög grad präglades av konservativa och hegemoniska värden. Under Hazelius samtid fanns det hos borgerskapet en utbredd rädsla för det samhälle som allt mer började formas i industrialiseringens fotspår, där arbetarrörelsen växte sig allt starkare och strejker och krav på bättre arbets- och levnadsförhållanden yttrades mer och mer. 50 Hos en allt mer trängd medel- och överklass var nationalismen inte endast en nostalgisk längtan efter de egna rötterna utan också en möjlig enande faktor för ett samhälle där modernisering och samhällsoro var på framfart. Hazelius tankar om folkbildning och enande runt den egna kulturella historien passar bra in i ett sådant tankesätt, och det är antagligen till och med troligt att Hazelius själv hyste förhoppningar om att nationalismen i någon mån skulle återinföra något av det förindustriella landbyggds-samhällets anda. 51 Redan från allra första början av Hazelius samlingsprojekt och skapandet av Skandinavisketnografiska samlingen hyste allmänheten frågor angående museiverksamheten. Det fanns en utbredd osäkerhet angående museets ämnesområde och syfte; vad var det exakt för museum Hazelius ville skapa? I och med att samlingarna växte sig större och brokigare växte även osäkerheten. Som jag tidigare diskuterat var denna vaghet utåt angående museets syfte utmärkande för Hazelius, och den var säkerligen också åtminstone delvis en medveten taktik. Hazelius insåg att för att de ekonomiska och materiella resurser han behövde för att sjösätta sitt museum skulle skänkas behövde han så många mecenater som möjligt och då hjälpte det att museets syfte var öppet för tolkning. På så sätt kunde de flesta hitta något fördelaktigt att tycka om det nya museet, och då förhoppningsvis också vara med och finansiera det. 52 Denna vaghet rörande museets syfte och vision kom dock inte att försvinna i och med att den nya museibyggnaden uppfördes och museet var färdigt för invigning 1907. 3.2 Installationsprocessen och den stora fejden om museets framtida syfte 49 Carlen 1990, s. 93. 50 Eriksson 1990, s. 40-41. 51 Bohman 1997, s. 21. 52 Hillström 2013, s. 68. 15

En av de stora stötestenarna efter museets invigning var huruvida Nordiska museet i första hand skulle vara ett svenskt kulturellt museum eller ett nordiskt dito. När Artur Hazelius dog 1901 var bygget fortfarande lågt ifrån färdigt och frågor rörande interiörens utseende och hur samlingarna skulle ställas ut hade ännu inte beslutats. För att råda bot på dessa problem beslöt museinämnden att tillsätta en kommitté vars uppgift var att lösa dessa frågor. Den så kallade Installationskommittén leddes av Oscar Montelius, och under honom satt sex ledamöter var av en var Gunnar Hazelius, den bortgångne Artur Hazelius son. Genast bildades två läger, ett med Montelius i spetsen och det andre med Gunnar Hazelius som främste språkrör. Ordförande Montelius och somliga ledamöter menade att Artur Hazelius syfte med Nordiska museet borde tolkas som att museet skulle väcka till liv en slumrande fosterlandskänsla samt ge en bild av det svenska folkets framväxt. Gunnar Hazelius och andra ledamöter ställde sig skeptiska gentemot detta svenska perspektiv och pekade på det faktum att den äldre Hazelius hade varit en välkänd skandinavist och att museet hade växt fram inom denna kontext. Saker och ting konkretiserades ytterligare när diskussioner angående utställningarnas omfattning och exponering sattes under luppen. Montelius och följeslagare ville att de svenska föremålen skulle ställas ut i störst antal och centralt i museibyggnaden, avskilda från de andra nordiska föremålen. Gunnar Hazelius menade att detta var felaktigt på flera punkter; dels var det emot det skandinaviska syftet och dels var det vetenskapligt inkorrekt att skilja föremålen åt då de nordiska nationsgränserna historiskt inte utgjort några kulturella gränser och föremålen alltså kommit till i samma kulturella kontext, menade han. Montelius däremot menade att en vetenskaplig klarhet var en väsentlig egenskap hos ett välfungerande museum, och att någon geografisk särskiljning måste göras, annars skulle den enorma samlingen bli oöverskådlig. 53 Den första tiden efter museibyggnadens triumfartade invigning var alltså kaotisk på många sätt. Vad Hazelius exakta planer för det färdigställda museet hade varit visste ingen säkert, men inom kommitteen fanns det däremot inte någon brist på gissningar och åsikter. Hur Artur Hazelius egentligen förhöll sig gentemot skandinavismen och nationalismen och respektive ideologis inflytande på Nordiska museet, tvistar de lärde fortfarande om. Den förtegenhet rörande museets syfte som var en av de bidragande faktorerna till att bygget kunde förverkligas, försvårar ironiskt nog möjligheterna till kunskap om Hazelius långsiktiga mål med Nordiska museet. Till och med i sina brev till de närmaste, som i breven till sonen 53 Hillström 2013, s. 69-70. 16

Gunnar, är Hazelius vag angående sina djupare intentioner med museet. 54 Hur mycket av denna vaghet som beror på att Hazelius velat hålla planerna för sig själv eller om det helt enkelt är så att Hazelius inte själv alltid visste exakt vad han ville uppnå, kan vi endast spekulera om. Det är alltså svårt att hitta skriftligt belägg för vad Hazelius hade för planer med Nordiska museet, både gällande det övergripande syftet och angående i vilken utsträckning museet skulle vara svenskt eller nordiskt. En hel del saker pekar dock på att den skandinavism och tanken på den nordiska nationen som vi vet att Artur Hazelius hade influerats av, även var planerade att verka ideologisk grund till hans museiverksamhet. Inte minst är namnet på hans första museum på Drottninggatan, Skandinavisk-etnografiska samlingen, något som tyder på detta. Även det faktum att sonen Gunnar hävdade faderns skandinavistiska mål bidrar till att det känns riktigt att anta att det var Artur Hazelius önskan att museet skulle vara ett nordiskt museum snarare än ett svenskt dylikt. Gunnar Hazelius hade länge varit faderns förtrogna och det var även Artur Hazelius önskan att sonen skulle efterträda honom som styrelseordförande. Gunnar Hazelius borde alltså vara den som hade haft mest kunskap om faderns önskningar och planer för museet. 3.3 Analys av Nordiska museets arkitektur Förutom undersökningar av skriftliga källmaterial finns det en annan väg att gå för en konsthistoriker som ytterligare vill försöka förstå Hazelius vision med Nordiska museet, nämligen genom att analysera byggnadens arkitektur. Som vi redan vet var Artur Hazelius djupt involverad i museets tillkomstprocess, inte minst i den arkitektoniska utformningen. Hazelius och I G Clason jobbade tätt ihop med byggandes utformning, och som nämnts tidigare i uppsatsen delade de både männen många värden och verkade ha gemensamma tankar angående museets framtida syfte. Clasons arkitektur blev det medium genom vilken Hazelius vision kunde ta fast form; Hazelius planer och tankar fångade i Clasons ritningar formade gemensamt byggnaden. Vi kan alltså utgå ifrån att dessa två män till största del ligger bakom Nordiska museets arkitektoniska uttryck, även om arbetarna som utförde själva uppbyggnaden av museets samt diverse arkitektassistenter naturligtvis bidrog med sina uttryck. Arkitekt Clason ritade upp och hade den konstnärliga friheten att skapa, medan 54 Hillström & Sanders 2014, s.219. 17

Hazelius i och med sin position som styrelseordförande och upphovsman satt på den yttersta makten, och bestämde vilka idéer som skulle genomföras eller inte. Hur kan då Nordiska museets arkitektur tolkas? Vilka idéer kan man skönja i byggnadens utformning? Naturligtvis är detta stora frågor vars svar till stor del beror på vem som utför analysen. Hazel Conway och Rowan Roenisch skriver i Understanding Architecture: An introduction to architecture and architectural history (1994), att för att den individuella tolkningen inte ska bli subjektiv och ovetenskaplig krävs det att den analyserande försöker förstå sitt undersökningsobjekt inom de sociala ramarna för dess skapande. Att försöka sätta sig in i tankesättet hos de ansvariga bakom objektet (byggnaden) samt förstå den tidsanda som rådde är också viktiga delar i en objektiv och vetenskaplig analys. 55 Förhoppningsvis har denna uppsats i sin bakgrundsteckning lagt en sådan kontextuell och objektiv grund, vilken analysdelen nu kan bygga vidare på samt fördjupa sig inom. Med hjälp av historiska källor ska några av Nordiska museets arkitektoniska element nu tas upp och analyseras. Portalen Naturligt ter det sig att börja denna analys med själva ingången till museet, den stora porten och dess mäktiga inramning. Den mäktiga portalen, som beskrevs detaljerat tidigare i uppsatsen, består av en imponerande samling symboler främst i from av skulpturer och reliefer. För att kunna avläsa portalens detaljerade symbolik måste betraktaren först förstå portalens utformning. Denne påminner om en tempelgavel utskjutande ur den bakomliggande byggnaden och bildar alltså en kropp före själva huvudbyggnaden. Så ska portalen också och avläsas; som ett förord till Nordiska museet. Detta förord fungerar liksom i litteraturens värld som en introduktion till museet och berättar om dess syfte. 56 Över portalens tympanonfält, och placerade på museets exakta mittlinje, tronar guden Oden, som får agera samlingssymbol för den fornnordiska kulturen. Han är den mäktigaste av de fornnordiska gudarna, liksom Nordiska museet är det främsta museet inom sitt fällt. Under Oden, innesluten i tympanonfältet, sitter moder Svea på sin tron. Hon kan parallellt avläsas som en personifiering av museet. Nådigt tar hon emot folkets gåvor som tillsammans ska utgöra grunden för en institution vigd åt fosterlandet. Exempelvis mottager hon en nyckelharpa som ska symbolisera folkmusikens bevarande. 55 Hazel Conway & Rowan Roenisch, Understanding Architecture: An introduction to architecture and architectural history, Routledge, Abingdon 1994, s. 5. 56 Mårtelius 1987, s.157. 18

Tympanonfältets två sluttande linjer pryds av ett antal ekorrar, som symboliserar museets insamlande funktion och bevarandet av den kulturella historien. 57 I jämnhöjd med tympanonfältet står på varje sida varsin staty, föreställande de svenska nationalhjältarna Olaus Magnus och Olof Rudbeck. Under tympanonfältet reser sig porten med dess kyrkoliknande järnbeslag. Den rustika porten ska förmedla till den instigande besökaren intrycket av styrkan och säkerheten hos porten i en försvarborg, samtidigt som tankarna ska föras till det högtidligt kyrkliga. Liksom att stiga in en helig byggnad är även dessa steg in i Nordiska museet något som ska inge respekt och aktning hos besökaren. 58 De korintiska kompositakolonner som flankerar porten har postament dekorerade med reliefer. Reliefernas motiv berättar om allmogens liv och historia och ackompanjeras av citat inspirerade av fornnordisk vers, skrivna av August Strindberg. Bondesamhällets bidrag till det för människan nödvändiga skildras genom fyra män med olika redskap som representerar basnäringarna, och under dessa citatet Sent mogna vildmarkens skördar. En gammal kvinna med ett spinnhjul representerar allmogens rika kulturella arv, Sagor jag täljer att arv sitt de unga minnas må lyder det tillhörande citatet. Postamenten fungerar på samma sätt som tympanonfältet och pekar på museets syfte och det som följa skall när besökaren stiger in i byggnaden. 59 Om portalen ska läsas som det förord den är menad som, får besökaren här veta att denne stiger in ett museum tillägnat allmogens insamlade kulturella historia och dess bevarande. Huruvida det är endast den svenska eller den nordiska allmogens historia, eller om det är bådera som anses, är svårare att utläsa. Portalen uppvisar visserligen flera distinkta svenska drag, exempelvis figurerna av svenskarna Olaus Magnus, Olof Rudebeck och inte minst inkarnationen av fosterlandet genom moder Svea, men guden Oden är en gemensam fornnordisk gud och det allmogeliv som skildras i relieferna skulle kunna skildra hela den likartade nordiska kulturella sfären. Dock verkar det i portalens utsmyckning inte finnas någon symbol som direkt pekar mot skandinavismen, och porten brukar vanligtvis beskrivas som nationalistiskt. 60 Allmogehallen Ända sedan de första planerna på en ny museibyggnad väckts hos Artur Hazelius hade Nordiska museets stora hall varit hjärtesträngen i Hazelius planer för museets utformning. 57 Mårtelius 1987, s. 159. 58 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s.102-103. 59 Mårtelius 1987, s. 159. 60 Mårtelius, s. 160. 19

Han menade att museibyggnader alltid skulle komma att utföras, men detta gällde inte stora hallen. Om inte jag bygger den, blir den kanske aldrig utförd trodde Hazelius. 61 Stora hallen, även kallad allmogehallen eller allmogesalen, skulle fungera som festhall och här skulle ceremonier hållas och nationella högtider firas. 62 Hazelius önskade att besökarna skulle mötas av en mäktig och respektingivande atmosfär när de steg in i salen helgad åt deras förfäders historia. 63 Det glänsande golvet av röd och grå kalksten med alkemiska tecken för svenska berg- metall- och jordartssymboler skulle rent bildligt visa att museet stod på den svenskaste av mölla. 64 Det gigantiska rummet, med det dess välvda tak och pelare som förde tankarna till en gotisk katedral, skulle väcka vördnad och verka fosterländskt väckande hos besökaren. I deras strävan att väcka den färdeneslandskärlek hos folket som var museets syfte var stora salen Hazelius och Clasons främsta hjälpmedel. Den stora hallen var inte bara menad att väcka vördnad på grund av sin skala eller tänkt att endast fungera som nationell samlingspunkt; i utformningen av ett enda stort rum låg en mängd historisk symbolik. Både Clason och Hazelius var fascinerade av de gamla fornnordiska kungasalarna, som gick igen även i vasatidens slottsarkitektur. 65 Den uråldriga härdstugan, bondens traditionella urbostad, bestod också bara av ett enda rum. 66 Med Nordiska museets stora sal såg man en möjlighet att representera och förankra det fornnordiska, vasatiden och allmogen i ett enda monumentalt byggnadselement. Att tänka sig stora hallen som en plats för kult och dyrkan kan låta långsökt, men för Clason och Hazelius var det just vad allmogesalen skulle syfta till. Kulten man önskade inspirera till var inte religiös utan det var vetenskaplighetens, folkbildningens och fosterlandskärlekens kult som stod på agendan. Förut hade kyrkan, och ännu tidigare templet, haft funktionen att andligt stärka, upplysa och utbilda folket. Dessa funktioner hade tagits över av museerna och universiteten i den nya tidsåldern, och med den vetenskapliga optimism som präglade sekelskiftet hoppades man att museets roll ytterligare skulle växa och få ökad betydelse i samhället. 67 61 Nydström, Medelius m.fl. 1998, s. 94. 62 Museibyggnaden, författare okänd, http://www.nordiskamuseet.se/kunskapsomraden/museibyggnaden, 2015-05-25. 63 Nordiska museet; swedish trends and traditions, författare okänd. 64 Museibyggnaden, författare okänd, http://www.nordiskamuseet.se/kunskapsomraden/museibyggnaden, 2015-05-25. 65 Mårtelius 1987, s. 107. 66 Conway & Roenisch 1994, s. 59. 67 Mårtelius 1987, s. 123. 20

Gustav Vasastatyn Det fanns redan i tidigt skede planer på att en väldig staty av landsfadern Gustav Vasa skulle dominera allmogesalens enda absid, likt en Atena i Pantheon. Här, under ljuset från det enda takfönstret och placerad på museets mittlinje precis som fornguden Oden över porten, skulle anfadern trona. 68 Inskriften Warer swenske som är inristat på Milles staty från 1925, hade inte stått skrivet på den första Vasastatyn men orden hade Clason i sitt tal på museets installationsdag citerat som ett uttryck lånat från Gustav Vasa själv. 69 Orden speglade den nationalromantiska tanken, men var alltså inte planerade att pryda statyn av Hazelius. Dessa ord pekar på den gradvisa försvenskning som kännetecknar Nordiska museets profilering decennierna efter museets invigning, i takt med att Hazelius skandinavistiska tankar blev allt mer omoderna. Fasaden och exteriören Kanske ingenstans i Nordiska museets arkitektur är det skandinaviska arvet så påtagligt som i exteriörens uttryck. I Clasons första ritning, den fyrlängade borg som aldrig blev av, syntes dansk renässans uppblandat med arkitektoniska Vasa-referenser som skulle knyta an till det nationalistiska arvet, bland annat rundade hörntorn och tunga murmassor påminde om vasaslotten Gripsholm och Vadstena. I och med att Clason och Hazelius fick acceptera att inget sådant storskaligt projekt skulle komma att genomföras och den nya byggnaden ritades i den gamlas ställe, skapades ett annat arkitektoniskt uttryck. Den danska renässansen kom att dominera byggnaden med dess tinnar, spiror och höga gavlar. Vasa-referenserna finns kvar, främst genom det faktum att fasaden är klädd i kalksten och inte är utav tegel, men det totala intrycket är det av ett danskt slott i Kronnorgs eller Fredrikborgs anda. Mot detta hade Hazelius eller Clason inget att invända, och den danska arkitekturen vittnar om att det inte endast skulle vara ett svenskt museum utan ett nordisk sådant, precis som namnet insinuerade. 70 De nordiska ländernas vapensköldar är dessutom alla inristade i fasaden, vilket ytterligare vittnar om att det inte endast var den nationella kulturen som skulle representeras inom museets väggar. 71 68 Bohman 1997, s. 33. 69 Nydström, Medelius m.fl., s 113. 70 Mårtelius 1987, s. 95. 71 Hillström & Sanders 2014, s. 240. 21

3.4 Nordiska museets öde efter Artur Hazelius död Idag är nordiska museet ett svenskt kulturhistorisk museum. Det som verkar ha varit Hazelius ambition, nämligen att skapa en institution för det samlade nordiska kulturarvet, kom aldrig att förverkligas fullt ut även om föremål från de nordiska grannländerna utgjorde en påtaglig del av samlingen under 1900-talets första hälft. Redan 1901, samma år som Hazelius insomnade, började dock den försvenskande processen som skulle komma att resultera i att museet slutligen egentligen endast till namnet var nordiskt. 72 Gunnar Hazelius utsågs aldrig till styrelseordförande. Trots att han hade haft medhåll från somliga under den fejd som uppstod rörande museets framtida svenska profilering efter museets öppning, kom han att tillhöra den förlorande sidan. 73 Skandinavismen var helt enkelt en för omodern och splittrad ideologi. Den politiska skandinavismen mötte sin undergång 1905, när unionsupplösningen med Norge slutligen befäste att Norden i framtiden skulle bestå av fem självständiga nationer. Ett enat Skandinavien var en avlägsen dröm insåg man, och dessutom en dröm som allt färre verkade dela. Den kulturella skandinavismen som grundade sig i tanken om den delade kulturen kom att leva kvar men hamnade i skymundan av nationalismen, mycket tack vare att denna ideologi verkade ha framtiden för sig 74. Ett skandinaviskt museum skulle vara ett minnesmärke över vad som visat sig vara en politiskt obetydlig ideologi, medan ett svenskt kulturhistoriskt museum låg i tiden. Nordiska museets styrelse kom alltså efter Artur Hazelius död att ansvara för museets profilering och utformning, och de valde att gradvis överge den skandinavistiska tanken i förmån för ett nationellt museum. Museibyggnaden, som i princip hann ritas färdig innan Hazelius död, kan sägas spegla Hazelius (och Clasons) vision men i och med att hans död skedde innan museet var färdigställt kom frågan angående hur samlingarna skulle exponeras att lämnas i styrelsen händer. Artur Hazelius hade planerat att samlingens exponering skulle likna den publikfriande verksamhet som så framgångsrikt lockat människor till museet på Drottninggatan, samma utställningsform som hade gjort honom känd under världsutställningen i Paris 1878. Genom att skapa små utställningsrum som visade scener från allmogens liv, och i scenerna interagera passande samlingsföremål, lyckades Hazelius få många betraktare att intressera sig för 72 Namnet Nordiska museet, författare okänd, http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/namnet-nordiska-museet, 2015-05-26. 73 Hillström & Sanders 2014, s.230. 74 Hillström & Sanders 2014, s. 237. 22