Närsholmens fyrplats
Visby GOTLAND
Foto: www.gotland.net En säregen plats som lockar med spännande historia och märklig natur Närsholmens fyrplats är belägen på halvön Närsholmen på sydöstra Gotland, en plats med säregen karaktär, savannliknande natur och en intressant historia. Närsholmen är sedan 1986 naturreservat och fyrplatsen är statligt byggnadsminne sedan 2008. Här finns flera ovanliga växter och på platsen häckar många olika fågelarter det är anledningen till att det streckade området på kartan är fågelskyddsområde och inte får beträdas mellan 15 mars och 15 juli. Fyrplatsen är belägen vid markeringen på kartan. Byggnaderna ägs av Fortifikationsverket, själva fyren av Sjöfartsverket, och marken av Naturvårdsverket.
Närsholmen förr För bara ett par hundra år sedan var Närs holmens sydligaste udde en ö. Här fanns då en båk, ett slags sjömärke, och på 1800-talet uppdateras denna till en stång, en annan typ av sjömärke. Förmodligen är det därför platsen ibland kallas Stångudden. Mycket av Närs holm ens historia kretsar sålunda kring sjöfarten, men det finns också en del att berätta om människorna som levt här ute. Betesmark sedan 500 år Redan under 1500-talet användes Närsholmen som betesmark åt de får och lamm som tillhörde Roma kloster. Sedan tog staten över klostrets egendomar, Roma kungsgård bildades och till denna hörde Närsholmen. Det behövdes folk som kunde ta hand om egendomarna och därför bosatte sig en holmvaktare med familj här. Betet fortsatte och kompletterades med slagning av hö. Åren passerade, holmvaktarfamiljer kom och gick. År 1799 skulle Närsholmen visiteras och följaktligen fick den dåvarande holmvaktarfamiljen, Holmér, besök av sin chef, baron Rajalin. En medföljande har berättat om besöket och vilka tillgångar som fanns på platsen: förträffligaste saltsjöbete för landshöfdingens får och en mängd andra kreatur som över sommaren där vistas, vilka till hösten blifva smäckfeta. Under inspektionen räknades också djuren: öfver 300 får och lamm, några och sextio fäkreatur jämte hästar, som på denna ö hade sitt öfverflödiga bete. Nu skulle alla de kreaturen som ämnades till slakt, föras härifrån till Roma kloster, att där betas i 14 dagars tid på hårdvall vilket ombyte skall stadga den genom saltsjöbetet vundne fetman. Närs fyr uppförs År 1864 avstyckades marken från Roma kungsgård och blev ett hemman i Närs socken. Egendomen förvaltades därefter
av Domänverket. På 1860-talet bedrevs åkerbruk av den dåvarande holmvaktarfamiljen och övriga delar av halvön arrenderades ut till bönder i När. På 1870-talet arrenderade nämndemannen Lars Fredrik Nilsson Rikvide marken som han i sin tur hyrde ut till Lotsverket för 25 riksdaler per år. Verket uppförde sedermera Närs fyr. Nu behövdes fyrvaktare och holmvaktarfamiljen fick sina första grannar på Närsholmen Johan Engström blev fyrmästare och fyrvaktare var Viktor Berggren. De flyttade hit 1872 med sina familjer. Viktor Berggren stannade i 35 år och fick därmed en guldmedalj för nit och redlighet i rikets tjänst. Fyrtornet, boningshus åt fyrfolket och några uthus uppfördes under sommaren 1872. Ingenjör John Höjer var byggnadsledare och bygget kostade sammanlagt närmare 55 000 kronor. Fyrapparaten kom från Frankrike och drevs av ett stort lod som då och då måste dras upp. Var tionde sekund kom ett fyra sekunder långt blänk från fyren och sedan var det mörkt i sex sekunder. Den tredje december tändes fyren för första gången. Informationen om att detta skulle ske hade dock inte nått ut till alla och Vrouve Martha, ett holländskt lastsegelfartyg, strandade eftersom besättningen trodde de befann sig längre söderut då de antagit att det var Hoburgs fyr de sett. Foto: Renato Tan
Arbetstillfällen och krigsrapportering Den mur som än idag finns runt fyrtomten byggdes, efter många om och men, 1874. Murbyggaren som först utsetts höjde av allt att döma priset för byggandet medan det pågick, en ny byggare fick efter anbud chansen, men även denne ställde till besvär och till slut uppfördes muren av en lokal bonde för 1250 kronor. Under de två första årtiondena på 1900-talet påbörjades försök att klä halvön med skog. Domänverkets jägmästare och holmvaktaren organiserade planteringslag som bestod av Närs befolkning. Männen slog hål i marken för en dagslön på två kronor, och kvinnorna satte plantor i hålen för en krona och 50 öre per dag. Dock har det utsatta läget, betande boskap och grävande vildkaniner orsakat att många träd försvunnit. Holmvaktarna och fyrpersonalen bodde samtidigt på Närsholmen under 40 år, men sedan behövdes inte holmvaktarna längre, de försvann och deras bostad förföll. Vissa byggnadsdelar användes till nya byggen medan mangårdsbyggnaden förstördes på 1940-talet efter övningsskjutning med artilleri. Ruinen efter holmvaktargården finns fortfarande kvar, ungefär en kilometer norr om fyren. 1914 installerades en telefon på fyrplatsen och fyrfolket rapporterade iakttagelser till myndigheterna. Det var örlogsfartyg, zeppelinare, flygplan och ilandflutna eller exploderade minor. Det rapporterades också om Albatrossaffären, då den tyska minkryssaren Albatross blev attack-
erad av ryska pansarkryssare och försökte ta skydd bakom Östergarnsholm, en ö nordost om Närsholmen: kl 6.30 f m hördes skott af grofva kanoner och något sednare sågs fyra stridsfartyg, ett större pansarkryssare och tre torpedjagare, i NO från fyrplatsen, fartygen gick i olika kurser ur sigte kl 8.30. Skotten hördes till 10.30, då kom en pansarkryssare (som måste varit Lübeck ) ONO ifrån SSV, fart 10 knop. Allt rapporterades. Närsholmen har också varit en plats dit flyktingar har kommit. De kom hit under krigsåren, fram till våren 1945, i flera omgångar och togs omhand av fyrpersonalen eller militär som hjälpte dem vidare. Fyren automatiseras Kommunikationerna till Närsholmen var goda, det var sju kilometer till handelsboden i När och de flesta fyrmästarfamiljerna hade egen häst och vagn, en fyrmästare hade också cykel. En annan hade bil, som dock stod oanvänd på grund av bensin brist under 1930-talets kristider. Fyrfolket behövdes på Närsholmen eftersom man fram till 1930-talet använde fotogen i fyren vilket innebar att lampan och urverket hela tiden måste passas. Än idag finns vaktrummet, rummet under lanterninen där personalen turades om att hålla vakt, kvar. Efter fotogenet kom sedan gastuben och fyren blev mer automatisk, personalen kunde vistas i bostaden och en ringklocka larmade om något gick snett. På 1960-talet kom sedan elektriciteten och fyren automatiserades helt. Foto: Jörgen Larsson
Närsholmen idag Närsholmen är en ungefär två kvadratkilometer stor halvö. Här möter du ett särpräglat och vackert landskap, savannliknande och öppet eftersom det varit betesmark i flera hundra år. Landskapet präglas av lågvuxna enar på land och mot havet av strandvallar som formats då sten och grus slungats upp under otaliga havsstormar. Ovanlig natur Viken vid halvöns sydöstra del, Kroken, är också formad av havet. Där finns tre långa strandsporrar, det vill säga grund av klappersten. Den enda plats där kalkberget finns i dagen, ovan vattenlinjen, är vid Stångudden, där fyrplatsen ligger. Här finns också några små raukar, vilka kallas Mavhällar. Miljön är mystiskt och tilldragande. Den ryska regissören Andrej Tarkovskij spelade in sin sista film, Offret, på Närsholmen 1985. Från början skulle filmen ha spelats in i Stockholms skärgård, men Tarkovskij ville hellre till Gotland och allra helst till Fårö, dit kom han dock aldrig eftersom bara svenska medborgare fick tillträde till ön på den tiden. Foto: Jörgen Larsson
Foto: Jörgen Larsson
Fåglar och växter Andra som lockas till Närsholmen är fåglarna, ungefär 45 arter häckar på platsen. Några exempel är strandskata, rödbena, större strandpipare, storspov, skärfläcka, fiskmås och silvertärna. Om våren och hösten kan man också se flockar av vitkindade gäss och många olika sorters vadare som rastar på de grunda stränderna mot Austerviken. Här bjuds det på smådjur och växter som vadarna äter. 15 mars till 15 juli gäller tillträdesförbud för vissa delar av området, eftersom naturen är känslig och fågellivet måste skyddas. Även en del ovanliga växter förekommer. På södra delen av Närsholmen växer fältvedel, en ärtväxt som bär gula blommor i juni och som, förutom här, bara växer på Öland. Orkidén Adam och Eva finns också på Närsholmen, samt vanligare arter som trivs i torra och kalkrika marker, till exempel blåklocka, blodnäva, gulmåra och axveronika. Landskapet hålls idag, precis som för 500 år sedan, öppet av betande djur och har du tur kan du få träffa kossor på nära håll. Närsholmens närhet Under fina sommarkvällar lockas människor till Närsholmen för att ha picknick och grilla. Den som hellre vill avnjuta middagen på lokal blir dock inte besviken. Inom ett par mil är flera restauranger och caféer belägna. För den aktive finns golfklubbar och för den som vill ta del av kultur finns intressanta museer. Livsmedels butik och bensinmack finns också inom räckhåll. Foto: imagestate
Foto: Renato Tan Foto: Myra
foto: Fortifikationsverket där inget annat anges www.soya.se Sveriges största fastighetsägare Fortifikationsverkets fastigheter finns i hela Sverige. Vi äger och förvaltar allt från ledningscentraler, hamnar och hemliga berganläggningar, till kulturhistoriskt värdefulla byggnader, stora övningsfält och skogar. Vår kompetens sträcker sig således från förvaltning av byggnader med särskilda krav på skydd och säkerhet till kunnande i skogsbruk och omhändertagande av kulturarv. Fortifikationsverket Tel 010-44 44 000 fortifikationsverket.se