Rapport från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta Tillgänglighetsgranskningen gäller en del av Centrala Märsta, som ingår eller angränsar till SigtunaHems förvaltningsområde. Uppdrag: Att granska tillgängligheten i området och skriva en åtgärdslista enligt Boverkets föreskrifter Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19 HIN1). Syfte: Rapporten ska tjäna som underlag för handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta, som ska tas fram inom projektet Tillgängliga bostadsområden. Allmänt: Granskningen har utgångspunkt i Boverkets föreskrifter om Enkelt avhjälpta hinder (BFS 2003:19 HIN1). Som källor har bl.a. Bygg i kapp handikapp (Elisabet Svensson, Svensk Byggtjänst, 2001) och Konsekvensbeskrivning av nya tillämpningsregler gällande tillgängligheten till befintliga publika lokaler (DNR10812-3416/2001) använts. Lokaler, som kan betraktas som arbetsplatser, granskades inte, eftersom de inte omfattas av Enkelt avhjälpta hinder. I bostadshusen granskades endast tillgängligheten i gemensamma utrymmen, där det var relevant med hänsyn till platsens och byggnadens förutsättningar. Rekommendationer gällande ökad tillgänglighet inne i lägenheter har också lämnats i begränsad omfattning, för att bostadshusen inte omfattas av Enkelt avhjälpta hinder.
Sammanfattning... 2 Områdets karaktäristik... 3 Pendeltågsstation med omnejd... 4 Pendeltågsstationen... 4 Bussterminal... 5 Stationshuset med Pressbyrån... 6 Sätuna centrum... 7 Stationsgatan... 8 Stationsgatan 6... 10 Stationsgatan 8... 11 Diagonalen... 11 Södergatan... 12 Vårdcentralen och Kommunhuset... 12 Vårdcentral... 13 Kommunhuset... 14 Södergatan 4,6,8... 16 Dalgatan... 17 Sätunavägen... 17 Sätunavägen 1... 17 Sätunavägen 2, 4 och 6... 18 Smedsgränd... 19 Hyresgästlokal... 20 Innergårdar... 20 Belysning... 21 Växtlighet... 21 Tillfälliga hinder... 21 Sammanfattning Granskningsområdet sträcker sig från pendeltågsstationen i öst till Sätunavägen med tillhörande innergårdar i väst. Den norra avgränsningen utgörs av Stationsgatan och området spänner upp i nivå med Kommunhuset och Vårdcentralen i söder. Det består av ett par tätt trafikerade stråk (Stationsgatan och Södergatan) och lugnare gator bland bostadsbebyggelse. Områdets kommersiella mittpunkt ligger vid Sätuna centrum, med koncentration av restauranger och butiker. I och med att terrängen är så kuperad finns det många trappor i området, alla utan kontrastmarkering och de flesta utan förlängda och/eller greppvänliga ledstänger, detsamma gäller för ramperna. Det finns en telefonkiosk vid pendeltågsstationen. Ingen offentlig toalett är tillgänglig dygnet runt. Det finns inga anlagda cykelbanor i området och kombinerade gång- och cykelvägar är inte separerade. Många cykelställ är placerade längs med husfasader, vilka ofta används av synskadade för orientering. Kontrasterande ytbeläggning vid sådana cykelställ är nödvändigt, men saknas oftast. Det finns dock några cykelställ i området, som är rätt placerade utanför gånglinjen. De flesta av bostäderna i området ägs av SigtunaHem, vars kontor i ett nytt hus vid Stationsgatan ingår också i granskningsarean. De flesta bostäderna är inrymda i 50-talsbyggnader med dålig grundtillgänglighet utan hiss och med tvättstuga placerad i källaren. Vid krönet av Södergatan finns tre höga bostadshus från 60-talet, med betydligt bättre förutsättningar gällande tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Kontrastmarkeringar, viktiga för personer med synskador, samt andra komponenter, som underlättar orienteringen, är dock bristande i hela området. 2
Områdets karaktäristik Bebyggelsen består mest av lamellhus med tre våningar och källare, men det förekommer också förråd och annat i marknivå på gården. Husen har ofta ett, två eller flera trappsteg upp till entréerna. Detta gör det svårare för personer med rörelsehinder att ta sig ut och in, men kan många gånger avhjälpas med en ramp. För det mesta saknas kontrastmarkering av översta och nedersta steget i trapporna och ledstängerna är inte förlängda förbi de översta och nedersta stegnosarna. Det finns 7 hus i området, som har hiss installerad, det är de objekten vi tittar närmare på angående tillgänglighet. Även mycket små nivåskillnader vid entrén kan göra det besvärligt för en rörelsehindrad person att ta sig in, trots att ingången vid första ögonkastet uppfattas som plan. Därför är det viktigt att man underhåller noggrant t.ex. ytbeläggning utanför huset och övervakar eventuella nivåförändringar. Lägenheterna är svåra att anpassa till rullstolsburna enligt nybyggnadsstandard, men de flesta kan bli mer tillgängliga för manuell rullstol eller rollator genom smärre åtgärder vid individuell anpassning. Det största tillgänglighetsproblemet inom områdets bostäder är trånga passager (<80 cm), höga trösklar, små rum och underdimensionerade badrum. Balkongerna är överlag små, med ibland överraskande nivåskillnad mot golvnivå i lägenheter. Tillgängligheten i badrummen kan väsentligt förbättras genom att man byter plats på toalettstolen och handfatet, sänker tröskeln och ersätter badkaret med en dusch. Även om badrummen inte blir tillgängliga för personer i rullstol kan förbättringarna betyda mycket för dem med andra rörelsehinder som exempelvis använder rollator. Det kan vara svårt för en oinvigd person att orientera sig i området, då det saknas tydliga orienteringspunkter. Kvarteren är relativt små. Gårdarna har ganska väl solbelysta uteplatser med vindskyddande buskar, vissa är relativt nyombyggda med cykelställ utanför gånglinjen. Sittbänkar saknar ofta rygg- och/eller armstöd. Gångvägar och platser är tydliga. Det förekommer mycket opackat grus. Lekplatser (med ett undantag) är inte anpassade för personer med funktionsnedsättningar. På sina ställen är terrängen något kuperad med branta backar som gör framkomligheten svårare för människor i rullstol eller rollatoranvändare. Det förekommer brister både för personer med nedsatt orienteringsförmåga, exempelvis synskadade, och för människor med sämre rörlighet. Men bristerna är relativt lätta att åtgärda. Många gånger handlar det om att göra kontrastmarkeringar tydligare och att tillsätta eller förlänga ledstång. Centrala Märsta är ett miljöcertifierat område med konsekvent sophantering, ofta ute på gårdar. Utan hiss och med trappsteg vid entréer är sophanteringen besvärlig för äldre och funktionshindrade. De nya soprummen, placerade på gårdar och gator, är dock tillgängliga för de flesta. Gemensamma utrymmen som tvättstugor, förråd och gemenskapslokaler ligger i källaren eller på gården. Om det blir aktuellt att installera hiss i vissa trapphus i ett område är det motiverat att välja hus där dessa faciliteter finns och låta hissen gå hela vägen ner till källarplanet. Restauranger och butiker inom området har oftast insteg vid entrén, men det förekommer 3
några bra lösningar, exempelvis vid Stationsgatans södra sida. Det inträffar dock fall, där en bra insats inte är noggrant genomtänkt och brister då i sin funktion. Vårdcentral, kommunhus och pendeltågsstation ingår i granskningsområdet och erbjuder flera möjligheter att förbättra tillgänglighet inom ramen av Enkelt avhjälpta hinder. Pendeltågsstation med omnejd Pendeltågsstationen bild 1 bild 2 Under pågående granskningsperiod har SL börjat trafikera sträckan till Märsta med nya pendeltåg, som gör att den stora nivåskillnaden vid insteget (upp till 300 mm) försvinner. Det är dock fortfarande svårt att få veta, vilken typ av tåg man kommer man att få åka med och därmed försvåras planeringen. Själva plattformen saknar taktila markeringar vid kanten och beläggningen vid vissa delar är ojämn så att det bildas djupa vatteninsamlingar precis vid dörrar (bild 1). Det finns ingen möjlighet att sitta och invänta tåg i skyddad miljö då de enda sittplatserna finns ute på perrongen. Områdets enda offentliga toalett är placerad bakom spärrlinje och kan endast användas av den som åker med pendeltåg eller innehar resebevis (bild 2). bild 3 bild 4 Taktila markeringar enligt SL:s standard ska tillsättas och plattformens beläggning utjämnas. Sittplatser ska ordnas i skyddad miljö, både i stationsbyggnad och i en kur vid perrongen. En offentlig toalett, som skulle kunna användas av alla, ska anordnas i området vid Sätuna torg (bild 3). Angöra till stationen kan man göra från parkeringsplatsen inom 25 meter via en ramp med 4
alldeles för brant lutning, upp till 1:7 (bild 4). På ömse sidor bildas diken mellan rampen och räcke utan ledstänger, som utgör en snubbelrisk. Dessutom är risken för avåkning för en rullstolsanvändare uppenbar. Slagdörrarna är mycket tunga och öppnas inte automatiskt. Den plana ytan utanför är inte tillräckligt djup, dvs. understiger 1,5 m (bild 5). Rampen ska rustas upp, bör göras mer flack, så att den lutar 1:20, och greppvänliga ledstänger ska tillsättas. Dörrarna ska förses med dörröppningsautomatik. bild 5 bild 6 Bussterminal På vägen till den intilliggande bussterminalen möter man cykelställ, som är placerade utanför gånglinjen, men inte taktilt avgränsade från den omgivande ytan (bild 6). Ett ledstråk bör anläggas längs med gånglinjen mellan rampen och terminalen. En orienteringstavla vid terminalen saknar punktskrift och läsbarheten är dålig, även om informationen är instruktiv och det är möjligt att komma tätt intill tavlan (bild 7). Textstorlek bör vara större och tjockare. bild 7 bild 8 bild 9 Att enkelt förflytta sig vid bussterminalen är möjligt då det finns gångpassager med kantstensförsänkningar vid varje sida av refugerna. Gångpassagerna är kontrastmarkerade med vit bård vid kantstenen, dock kan det vara svårt att orientera sig vid de gångpassagerna som går snett över gatan (bild 8), för att det saknas riktningsanvisning. Det skulle kunna ordnas med ett ledstråk över vägen (bild 9) och med avvikande struktur i beläggningen. 5
bild 10 bild 11 Gångpassagen på sträckan vid norra delen av bussterminalen (bild 10) är försedd med kantstensnersänkning, som inte är varningsmarkerad. Gångpassagen vid parkeringsinfarten på andra sidan av vägen (bild 11) saknar kantstensnersänkningar. Viktiga gångpassager ska förses med markerade kantstensnersänkningar. Stationshuset med Pressbyrån Mellan pendeltågsstationen och bussterminalen finns ett stationshus som inrymmer SJ:s väntsal och Pressbyrån. Längs med gångvägen finns möblering placerad, med ett undantag, utanför gånglinjen, platsen är strukturerad (bild 12). Väntsalen, har varit låst vid alla granskningstillfällen. Tillgänglighet av en toalett, som finns inne, kunde då inte bedömas och väntsalens öppningsrutiner stärker behovet av en tillgänglig offentlig toalett dygnet runt i området. bild 12 bild 13 bild 14 Tillgängligheten till Pressbyråns båda entréer är dålig. Detta trots att det finns en automatisk dörröppnare vid den tunga entrédörren närmast plattformen. Ytan utanför dörren är inte helt plan och tröskeln är alldeles för hög, ca 7 cm. Dörröppnare är placerad för högt (underkant 1,06 m resp. 1,02 m över marken/golvet) ute och inne i butiken (bild 13). På utsidan sitter den dessutom för nära handtaget vid den utåtgående dörren. Till entrén vid stationshusets framsida, som vetter mot Stationsgatan, finns tre trappsteg med varierande höjd (bild 14). Entrén är taktilt markerad med avvikande beläggning, trappan är inte dock inte kontrastmarkerad och ledstänger löper inte med 300 mm förbi det första trappsteget. Det finns möjligheter att bygga ramper både vid framsida och baksida av Stationshuset (inne i butiken). Trappan ska kompletteras med rätt utformade ledstänger. 6
Sätuna centrum Sätuna centrum består av ett torg med viloplatskaraktär omringat med begränsad handels- och serviceverksamhet vid ömse sidor av Stationsgatan, samt till torget anslutande gator och vägar. Bilar parkeras vid två besöksparkeringar i direkt närhet till torget, samt vid en på den motsatta sidan av Stationsgatan. Beläggningen är betongplattor, asfalt och smågatsten samt stenmjöl på parkvägarna. Platsen är liten, strukturerad och lätt att orientera sig på. För personer med synskador bör ett diagonalt ledstråk över torget anläggas, som förbindelse mellan vägen från pendeltågsstationen och gångväg mot Södergatan. Någon orienteringstavla över området finns inte. Den ska placeras ut vid torget eller vid pendeltågsstationen. Man kan ta sig fram med hjälp av kontraster i beläggningen, räcken, gräsmattor med eller utan kantsten. Kollektivtrafik till platsen är pendeltåg och buss, samt färdtjänst. Taxistolpe finns vid pendeltågsstationen. bild 15 bild 16 Beläggningen på och runt torget är asfalt, betong- och stenplattor. Gångytor är inte exakt definierade, varken på vägen från pendeltåg eller vidare över torget och mot Södergatan. Ytan på torget lutar ca 1:10 åt alla håll (bild 15), är mycket ojämn och vid stort behov av upprustning. Vid upprustningen av torgytan ska nivåskillnader vid de olika affärsverksamheterna utjämnas och hinder undanröjas. Den metallramp som finns vid ICAaffärens entré, bör vid på sikt bytas mot en byggd ramp, som skulle bättre stämma överens med torgets karaktär och inte innebära en halkrisk vid regn och dylikt. Ramper till de olika verksamheterna väster om torget är smala och manövrering vid dörrar är svår. Därför är det viktigt att dörren vid puben längst ut åt väster (Corner) åtgärdas (hängs om), så att öppet dörrblad inte blockerar vägen för den som använder rampen (Bild 16). Terrassen vid uteserveringen vid samma restaurang är idag inte tillgänglig. Det skulle kunna byggas en ny ingång till den från Södergatan. Trappsteg och nivåskillnad mellan gångbanan och det lilla torget vid Corner krog och Systrarnas Bullbod vidare västerut har nyligen överbryggts med en ramp med markeringar och ledstång på ena sidan. (bild 17) Den andra sidan ska kompletteras med avåkningsskydd om man inte sätter dit en ledstång. Rampen, precis andra ramper, trappor, övergångsställen och busshållsplatser, ska väl belysas. Sommartid finns uteserveringar på den lilla platsen utanför restaurangen vilka inte är tydligt avgränsade från gångytan och kan därför innebära risk för förbipasserande synskadade personer (bild 18). 7
bild 17 bild 18 Gångytor vid den generöst tilltagna parkeringsplatsen på norra sidan av Stationsgatan är vid stort behov av upprustning. Tvärlutningen är betydligt högre än de tillåtna 1:50 och ytan är mycket ojämn (bild 19). Ramper till affärs och serviceverksamheten lutar mer än rekommenderat (1:20) eller/och har även andra brister i utformningen, såsom avsaknad av ledstänger, otillräckliga vilplan, obefintlig markering, tvärlutande och ojämn yta, bestående nivåskillnad eller att rampen sticker ut i gånglinjen och utgör då snubbelrisk. Om området ska kunna betraktas som tillgängligt ska ytan vid upprustningen jämnas och höjas i nivå med entréer. Vid anslutningen av närliggande gångytor till parkeringsplats ska kantstenen sänkas till 0 cm på minst 90 cm bredd (bild 20). Cykelställ vid en ramp närmast restaurangen Kung Carl, som vid användning utgör ett hinder för gående, ska flyttas ut från gånglinjen. bild 19 bild 20 Nivåskillnader vid alla affärerna och restaurangerna på den norra sidan av Stationsgatan, ska byggas bort vid upprustningstillfälle. Bredden på alla handikapparkeringsplatser är max. 3,6 m, vilket är för lite i fall intilliggande platser är upptagna. Stationsgatan Stationsgatan är ett ganska hårt trafikerat stråk som går från pendeltågstationen i öst förbi Sätuna Centrum mot de västra delarna av Centrala Märsta. Två stora signalstyrda korsningar med övergångsställen ingår i granskningsområdet samt flera obevakade övergångsställen på sträckan. Den stora fyrvägskorsningen längst österut består av 4 signalstyrda övergångsställen med refuger. Kantstenarna är nersänkta över hela bredden av passagen utan kontrasterande markering i beläggningen. Tryckknappslådan på signalstolpen vid refugen är inte nåbar för en 8
rullstolsanvändare (bild 21 ). En blomlåda är malplacerad mellan två delar av övergångsstället och kan utgöra ett hinder för gående (bild 22). Även andra utplaceringar av blomkrukor vid korsningar sommartid ska ses över, de får inte stå i gånglinjen för den som inte ser så bra (bild 23). Övergångsställen ska förses med markeringar som kontrasterar i ljushet och struktur med omgivande beläggning. Hinder ska tas bort från gånglinjen. Stolpar ska förses med kontrastmarkering i ögonhöjd. Frekvensen av sittbänkar längs med gångbanor är låg och bör ökas. bild 21 bild 22 bild 23 Ett obevakat övergångsställe tvärs över Stationsgatan vid Sätuna centrum är av samma utformning med nersänkning av kantstenen över hela passagebredden utan tillräckliga kontrastmarkeringar. Vid centrumet korsar en upphöjd gångpassage ut-/infarten till besöksparkeringarna utan tydlig avgränsning mot körytor. Gångpassagen lutar dessutom på den platsen både på längden och på tvären, vilket försvårar förflyttning på ett farligt ställe (bild 24). bild 24 bild 25 Kantstenarna vid de obevakade övergångsställena på sträckan väster om Sätuna centrum är nersänkta utan varningsmarkering, som skulle uppmärksamma personer med nedsatt synförmåga om att de närmar sig en körbana (bild 25). Även andra gångpassager på ömse sidor av Stationsgatan både på sträcka (bild 26) eller tvärs över gatan (bild 27) saknar den nödvändiga markeringen vid kantstenen. Gångpassager utan ljus och ljudsignaler ska förses med tydliga varningsmarkeringar och bör på sikt byggas om enligt rekommendationer angivna t.ex. i Stockholms utemiljöprogram. 9
bild 26 bild 27 Busshållplatser utanför granskningsområde saknar också markeringar och bör förses med sådana. Stationsgatan 6 I huset ryms en restaurang och Sigtunahems eget kontor. En markerad och skyltad handikapparkering finns i anslutning till fastigheten. Parkeringen är asfalterad, gård och gångar består av hårdgjorda ytor. Restaurangen har en 40 mm nivåskillnad vid entrén. RWC inne i restaurangen har måttmässigt goda förutsättningar att uppfylla fullt tillgänglighets krav. Det förekommer dock brister i inredningen som försämrar toalettens status, som t.ex. ej symmetrisk placering av armstöd på ömse sidor av toalettstolen, fel placerad handtork, handduksbehållare och larm, ingen toalettpapper vid armstödet och avsaknad av draghandtag vid dörrens insida. Vid ett granskningstillfälle var den rymliga toaletten fullproppad med stolar från restaurangen, vilket pekar på personalens bristande vetskap om utrymmesbehovet för personer med rörelsebegränsningar (bild 28). Rökning förekommer under sommartid på uteserveringen som inte är nämnvärt avskiljd från den övriga restaurangen. Dessutom passerar besökare till SigtunaHems kontor tätt förbi. Det är en 35 mm hög tröskel vid entrén till den delen av huset, där SigtunaHems lokaler ligger. Entrén är försedd med en dörröppnare och porttelefon, den senare går inte att nå från en sittande position. Ytan utanför entrén är inte helt plan (bild 29). Markbeläggningen bör utjämnas och höjas för att uppnå nivåfria entréer. bild 28 bild 29 bild 30 Hissen inne i huset saknar kontrastmarkering vid karmen och knappanelerna är inte utformade enligt rekommendationer, men övriga kontraster och information i korridorerna är mycket bra. 10
Manöverdon till de automatiska dörröppnarna är placerade ovanför elementet, vilket försvårar för den som har begränsad mobilitet i överkroppen. Dörren till SigtunaHems kontor och reception öppnas utåt mot användaren utan att dörrens slagyta är markerad i golvet (bild 30). RWC inne vid receptionen har godkända mått men brister i detaljer ungefär på samma sätt som restaurangtoaletten på bottenvåningen. Dessutom saknas en skylt, som skulle tala om rummets ändamål. Bristerna ska åtgärdas enligt anvisningarna i bilagan. En del av receptionsdisken skulle kunna sänkas ned till en nivå som är lämplig för kortväxta eller sittande (0,70 0,85 m över golvet) och en teleslinga vid receptionen skulle vara till fördel. En informationstavla utanför entrén är utformad så att eventuell information hamnar så högt att den är svår för alla att komma tät intill och läsa. Stationsgatan 8 Beläggningen i gången längs bostädernas entréer är betongplattor med en nivåskillnad mot gårdsytan utanför bostäderna. Taket lyfts upp av grå betongpelare, som är svåra att urskilja från bakgrunden för en synskadad person. Övre loftgång kan endast nås via trappor av metall, en spiraltrappa och en fribärande, i varsin enda av huset. De metalltrapporna är omarkerade, underkanten på trappen har flera omarkerade vassa detaljer som sticker ut (bild 31). I närheten av den fribärande trappan är brevlådor placerade på så sätt, att de sticker ut i gånglinjen (bild 32) Nivåskillnaden mot gårdsytan bör åtgärdas, betongpelare ska förses med en bättre ljusthetskontrasterande färg. Trapporna bör kontrastmarkeras också. Den fribärande trappan måste förankras i marken eller byggas in för att undvika att gående går in under trappan. Brevlådorna skulle kunna då placeras på trappans inbyggnad, i riktning mot den gående.. bild 31 bild 32 Diagonalen Det saknas en markerad handikapplats. Markbeläggningen vid alla tre husen 1, 3 och 5 är ojämn. Alla hus vid Diagonalen har en nivåskillnad vid entrén av varierande höjd och en halvtrappa upp eller ner till lägsta våningen, vilket gör anpassning mycket svår. Det är dock möjligt att avhjälpa de minsta nivåskillnaderna vid insteg och med hjälp av förlängda armstöd skapa möjligheter till lättare förflyttning för personer med lindrigare rörelsenedsättningar. Cykelparkering vid husvägg (bild 33) är inte markerad och cyklarna sticker ut i gångytan för den som orienterar sig med hjälp av fasaden. Cykelparkering ska flyttas från nuvarande plats till exempelvis platsen mellan husen (bild 34) och förses med taktilt avvikande underlag. Man måste alltid beakta hur parkerade cyklar kan utgöra hinder i gånglinjen (bild 35). Därför är det fördelaktigt att bygga permanenta cykelställ. Markbeläggningen ska åtgärdas. En handikapparkeringsplats bör reserveras för besökare. 11
bild 33 bild 34 bild 35 Södergatan I granskningsområdet ingår den del av Södergatan som går från korsningen med Stationsgatan söderut. Vid korsningen, som består av fyra signalreglerade övergångsställen, är kantstenen nersänkt utan kontrastmarkering. Två av övergångsställena har anlagda refuger. Där kantstenen är nersänkt över hela bredden av gångpassagen bör det finnas varningsmarkering för synskadade vid gränsen mellan gång- och köryta. Parkeringsfickorna längs gångbanor på Södergatan saknar avfasningar/ramper upp till trottoaren och är därför svåra att använda för rörelsehindrade. Gatans lutning är dock ett annat hinder för att man skulle kunna anlägga flera handikapparkeringsplatser än de vid krönet närmast kommunhuset eller vårdcentral (bild 36). bild 36 bild 37 bild 38 Husen vid backens fot har ett insteg vid entrén, vars utformning innebär en snubbelrisk (bild 37). Detta måste åtgärdas. Man ska också överväga byggandet av ramper till entréer högre upp i backen (bild38). Vårdcentralen och Kommunhuset Kommunal trafik till både vårdcentral och kommunhuset är buss eller färdtjänst. Avståndet till närmaste busshållplats är 20, resp. 80 m. Det är möjligt att angöra till båda husen inom 10 meters avstånd. 12
bild 39 bild 40 De enkla hållplatserna är inte försedda med väderskydd (bild 39), den vid västra sidan saknas även taktil markbeläggning och kontrastmarkering, samt att skylten skyms av överväxt vegetation (bild 40). De lösa sittbänkarna vid den östra sidan ska flyttas mer inåt och permanentas, så att det lämnas tillräckligt med plats för eventuell manövrering. Reserverade parkeringsplatser finns både i omedelbar närhet till vårdcentralen och vid den stora parkeringen utanför kommunhuset. De senare har godkänd bredd (3,6 m), som dock kan vara för lite om intilliggande platser är upptagna. Den rekommenderade bredden är 5 meter. Handikapparkeringsplatserna vid Vårdcentralen, som är placerade längs med kantstenen, är inte tillräckligt långa (bild 33, se bilagan). Parkeringsplatserna längs med trottoaren ska vara ca 7 m långa. Vårdcentral Angöring till vårdcentralen sker direkt vid entrén. Avståndet till den närmaste handikapparkeringsplatsen är ca 10 meter. En av två stora blomkrukor, som markerar entrén, står mitt i gångvägen mellan parkeringsplatsen och entrén och ska flyttas bort (bild 41). bild 41 bild 42 bild 43 Vårdcentralens byggnad saknar en tydlig skyllt som skulle upplysa om byggnadens ändamål (bild 41). Även övrig skyltning inne i huset följer inte rekommendationer vare sig det gäller textstorlek, eller tydlighet. Skyltningen i hela huset bör ses över och åtgärdas enligt rekommendationer. Den fria passagen vid entrén är tillräckligt bred (>0,9m) och tunga dörrar är försedda med dörröppnare som kontrasterar bra med bakgrunden, det är dock inte helt klart vilken dörröppnare och vilken dörr hör ihop (bild 42). Riktningspilar skulle kunna skapa tydlighet i detta. Det finns ingen riktig reception, entréhallen ger intryck av en pågående ombyggnad och tillfälliga lösningar. Sittplatser är av varierande typ (med eller utan stoppning, med och utan 13
armstöd), men inte av varierande höjd. Kaffeautomaten kan inte användas av alla, vilket gör inte så mycket skillnad för att den ändå verkar vara permanent ur funktion. Personalen bör upplysas om tillgänglighetskrav, så att det undviks situationer, då tillfälliga hinder placeras ut i miljön (bild 43). Vid inrättning av en reception ska tillräckliga kontraster tillgodoses, höjden ska vara anpassad även för kortväxta eller rullstolsanvändare och receptionsdisken ska vara försedd med en hörslinga. Utrustningen, som t.ex. kölappsautomat eller knapparna vid kaffeautomaten, ska kunna nås även av sittande, dvs. ska vara placerad högst 1,2 m över golvet. Toaletten som är avsedd för personer med rörelsehinder med måtten 1800 x 2280 mm medger inte tillräcklig manövreringsutrymme för den, som använder elektrisk rullstol för begränsad utomhusanvändning. Den fria passageutrymme är endast 0,74m och måste breddas (bild 44). Viktiga utrustningsdelar (engreppslås och greppvänlig spak vid blandare, stödhandtag vid dörrens insida, placering av tvål, pappershanddukar och papperskorg, toalettstol, m.m. klädhängare, larm (!)) saknas eller är fel placerade (bild 44,45). Placeringen av toalettstolen gör att avståndet mellan armstöden är ca 900 mm, vilket motverkar syftet med stöden. Användningen försvåras dessutom med toalettpappers-behållarens placering ovanför armstödet på väggen (bild 46). Pappersbehållare ska flyttas till armstödet som inte sitter vid väggen och toalettstolen flyttas närmare väggen (om tvättstället ska vara kvar på sin plats). Kontraster mellan inredning och vägg är inte tillgodosedda vid någon av vårdcentralens toaletter. bild 44 bild 45 bild 46 Kommunhuset Man kan angöra direkt till entrén från den stora parkeringer utanför kommunhuset. Ett ledstråk mellan parkeringsplatser/angöringsplatsen mot entrén finns och är både material- och ljushetskontrasterande (bild 47). Huset är skyltat ovanför entrén med stora bokstäver, som inte syns vintertid, när det ligger snö på taket, eller när ljusförhållandena inte är optimala (bild 47) Att förse skylten med mörk bakgrund skulle garantera läsbarhet. 14
bild 47 bild 48 bild 49 Det finns två dörröppnare vid entrén på två olika höjder, båda är svårhanterliga(bild 48). De bör bytas mot den sedvanliga användarvänligare varianten. Centrum av den lägre dörröppnaren är endast 0,74 m över marken. Porttelefonen sitter med centrum 1,43 m över marken. Den första sitter för lågt för en stående och den andra för högt för sittande person. En anordnad rökruta med fast behållare för aska och fimpar finns vid omedelbar närhet till entrén och ska flyttas till södra sidan av platsen, 15 m från entrén. Receptionsdisken är avsedd endast för stående (bild 49) och ska kompletteras med lägre del med något utskjutande disk, så att man kan motta service även från sittande position. Det är ganska mörkt i foajén och därför är det viktigt med förstärkande belysning som finns vid receptionen och vid vissa skyltar i entréhallen. Receptionen ska förses med en hörselslinga och riktad punktbelysning så att det underlättar för hörselskadade som läser av läpparna. RWC på bottenplan har en yta på 1690x1800 mm vilket inte tillåter en manövrering för eldriven rullstol avsedd for begränsad utomhusanvändning. Toaletten är svår att hitta i foajén. Skyltningen ska ses över. Inredningen, i likhet med Vårdcentralens RWC, saknar viktiga detaljer eller är felplacerade. (bild 50, se bilagan). Handfatet sitter för högt (0,85 över golvet) och tvålbehållaren kan vara svår att nå (bild 51). Avståndet mellan armstöden är c-c 0,70 m, vilket ska åtgärdas enl. rekommendationer i bilagan (bild 52). bild 50 bild 51 bild 52 Larmet är inte utdraget till armstödet och är svårt att nå (bild 44). Vid dörröppningen saknas en larmknapp i sockelnivå. Larmet ska ordnas enligt rekommendationer. 15
Den skyddande sockeln vid spiraltrappan ska höjas till minst 0,40 m (som vid korridoren mot entrén), så att den utgör sin skyddsfunktion istället för att vara snubbelrisk (bild 53). Lutningarna vid gångbro på plan 1 (bild 54) ska markeras i golvet. bild 53 bild 54 Hissarna i vårdcentralen och kommunhuset saknar kontrastmarkering runt karmen som skulle underlätta orienteringen. Även hisspaneler ska bytas ut vid underhållstillfälle. Södergatan 4,6,8 Högst beläget i området ligger 3st 8-våningshus, Södergatan 4, 6, 8. Markerade handikapplatser finns vid alla tre husen. Det finns en nivåskillnad vid entrén till Södergatan 4, medan det är plant vid nr. 6 och en ramp vid nr.8. bild 55 bild 56 bild 57 Det är dock endast vid 6 man inte möter hinder vid ingången (under förutsättningen att blomkrokan flyttas utanför entréutrymmet) (bild 55). Rampen upp till entrén vid nr. 8 är endast 1,1 meter bred och lutar1:10. Möjlighet att förlänga rampen finns, så att rätt lutning, helst 1:20, uppnås (bild 56). Dörren öppnas mot rampens riktning och det är därför viktigt att den går att öppna medan man fortfarande inte kommit ända upp på rampen, där det saknas tillräckligt utrymme för manövrering vid entrén. Flera av trapporna i omnejden är inte markerade på funktionellt sätt eller har brister i utformningen. Det finns nedåtgående trappor i omedelbar närhet av husen, som bör taktilt varningsmarkeras (bild 57). Asfaltskilen vid Södergatan 8 s handikapplats ligger på parkeringsplatsen bredvid, vilket innebär att den inte kan användas då platsen är upptagen (bild 58). Handikapparkeringsplats ska breddas så att den möjliggör användning av ovannämnda kilen. Husnummer är placerade okonsekvent och är inte belysta, vilket försvarar orienteringen. Portkodsläsarna i portar utan nivåskillnad är placerade i rätt höjd, vid Södergatan 4 har man 16
inte räknat med kortväxta eller sittande personer, förmodligen på grund av den otillgängliga entrén (bild 58) bild 58 bild 59 bild 60 Dalgatan Entréerna vid de asfalterade gångarna markeras med plattbeläggningar, som också förvarnar för nedåtgående trappor till källarutrymmet (bild 60). Miljöhusen är föredömligt byggda med bra kontrast och utan nivåskillnader (bild 61) Alla bostadshus har en nivåskillnad upp till entrén och en halvtrappa upp till bottenvåningen, samt saknar hiss. Vid placering av portkodsläsarna har man bortsett från kortväxta och sittande personer. De senare kommer dock inte in i huset på grund av andra hinder vid entrén. Vid den självklara gångpassagen från den närliggande parkeringsplatsen till entréer på Dalgatan har man placerat betongsuggor, vilket gör avfasningen av kantstenen vid parkeringen ologisk (bild 62). Plattbelagda cykelparkeringar är exemplariskt placerade utanför gångstråk och försedda med taktilt och visuellt kontrasterande beläggning (bild 63). Sittbänkar på den gröna gården saknar armstöd och det är svårt att ta sig till dem med exempelvis rollator i det opackade gruset (bild 64). bild 61 bild 62 bild 63 Sätunavägen Sätunavägen 1 Ett av de få husen inom granskningsområdet som är försett med en hiss och därmed har förutsättningar till bra tillgänglighetsstandard. Den markstensbelagda förbindelsen mellan entrén och den mycket smala gångbanan lutar 1: 15. Ojämna asfalteringar runt huset lutar mot lekplatsen bakom med 1:7. 17
OBS! Ojämnheter i beläggningen har nyligen rättats till med både taktil och visuell kontrast (bild 65,66) bild 64 bild 65 bild 66 Ingen handikapparkeringsplats är reserverad vare sig bland boendeparkeringar eller bland besöksparkeringsplatser. Närmaste handikapparkeringsplats ligger vid områdeskontoren en bit bort (ca 50 m). Den tunga entrédörren öppnas med droppen, som hyresgäster förses med. Blomkrukor och andra hinder vid entrén ska flyttas ut (bild 65,66), likaså askkoppen bredvid dörren (minst 15 m från entrén). Hissen saknar dörröppnare och passagebredden i dess öppning är 86 cm. Anropningsknappen sitter på fel sida (bild 67). Hisspanelens knappar är svåra att använda, panelen sitter för högt och det saknas både sittplats och räcke i hissen. Hisspanelen bör bytas ut mot en vinklad version och sättas på 80 cm höjd, hissen bör förses med sittplats och räck, samt dörröppnare. Trappor i huset, såsom i övriga fastigheter i området, ska kontrastmarkeras. Ledstänger bör kompletteras så att de motsvarar rekommendationer. bild 67 bild 68 bild 69 Sätunavägen 2, 4 och 6 De övriga husen längs Sätunavägen saknar hiss, nivåskillnader minst 30 mm och halvtrappa till bottenvåningar finns vid varje entré (bild 68). Trapporna inne i husen saknar kontrasterande markeringar, ledstänger löper inte förbi hela trappan och det är trångt vid entréns insida. Det saknas förråd för hyresgästernas olika ortopediska hjälpmedel (bild 68, 69). Entréerna bör åtgärdas så att nivåskillnader tas bort genom att marknivån justeras. Tunga dörrar bör kompletteras med dörröppnare och trapporna markeras 18
Bänkarna längs de asfalterade gångarna saknar armstöd. Omarkerade cykelparkeringar längs husväggarna bör åtgärdas genom att flyttas till motsvarande sida ut mot gräset. Förbindelserna mellan husen i området går via trappor som ej har vinterunderhåll och saknar tillräcklig belysning och kontrastmarkering. De skulle kunna göras om till ramper så att alla kan använda förbindelserna. De måste också underhållas vintertid. bild 70 bild 71 bild 72 Alla de publika verksamheterna längs Sätunavägen har nivåskillnad vid ingången. SigtunaHems områdeskontor ligger beläget i källarplan, 1,4 m under marknivå, utan möjlighet för personer med rullstol eller rollatorer att nå. I anslutning till kontoret finns en markerad handikapparkering. Trappförbindelse upp mot Sätunavägen består av låga djupa trappsteg utan tillräcklig kontrast. En informationstavla bredvid sitter alldeles för högt för att det skulle vara möjligt att läsa från nära håll och dessutom kan tillgången blockeras av parkerade cyklar. Även annan utsmyckning kan utgöra hinder för besökare (bild 72). Områdeskontoret bör flyttas så att alla i bostadsområdet har tillträde. Vid Brunos solarium finns endast en asfalterad gång med lutning 1:10. Gången är för brant och bör åtgärdas. Ledstång bör monteras för bättre stöd. Den branta trappan vid samma plats är riktigt farlig för varje användare och ska åtminstone förses med ledstänger om den ska vara kvar (bild72). Smedsgränd Nivåskillnaden vid entrén till Smedsgränd 1 är nu överbryggd med en metallramp, som består av två delar med olik lutning. Den kan bli mycket hal vid regn. Den plana ytan utanför entrén är inte tillräckligt djup för att en rollatoranvändare skulle kunna öppna dörren framför sig. Utan automatisk dörröppnare är inte rampsatsningen mycket värd (bild 73). Orienteringstavlor i området av den typen som SigtunaHem placerat vid Smedsgränd bör vara flera till antalet och kompletterade med taktil information. De ska avspegla situationen på platsen, och behöver inte imitera faktiska kartor (bild 74,75). 19
bild 73 bild 74 bild 75 Hyresgästlokal Med hjälp av ovannämnda orienteringstavla kan man hitta gemensam möteslokal till bruk för de boende (bild 76). Lokalen är inte lätt att upptäcka, den är skyltat endast i en av byggnadens fönsterrutor. För att ta sig in i lokalen måste man ta sig upp över en stor nivåskillnad som bör åtgärdas, förslagsvis genom att lägga om markplattorna. Inne i lokalen är det lätt att förflytta sig genom korridoren och inne i samlingsrummet, men toaletten är inte användbar för den, som använder rullstol. Det är svårt att avgöra utan planritning, om det är möjligt att förbättra toalettens tillgänglighet. bild 76 bild 77 bild 78 Innergårdar Det finns en lekplats med lättillgänglig utrustning. Det är synd att duschen vid lekplatsen inte är tillgänglig för alla (bild 77). Vägen till och utrustningen vid duschen ska bereddas så att personer med rörelsenedsättningar som använder lekplatsen, även kan nyttja den tillhörande duschen. Även vid en annan lekplats inom det granskade området finns hårdgjorda ytor runt lekplatsens redskap. Sandleken är dock tillgänglig endast vid den ovannämnda tillgängliga lekplatsen. Vid innergårdar finns sommartid tillräckligt många sittplatser, både vid de anordnade grillplatserna (överlag otillgängliga för personer som använder rullstol eller rollator), eller vid ytorna för lek. De flesta saknar armstöd. Flera bänkar med både rygg- och armstöd efterlyses. Gångvägar och ytor vid vilplatser, som inte är hårdgjorda, bör åtgärdas (bild 78) 20
Belysning Belysningen vid entréer som vetter mot innergårdar är mestadels bra, men gårdar bör generellt belysas mer. Vid trappor, ramper, övergångsställen och gångpassager, fasta hinder, vid buskar med mera är det viktigt att säkerheten, tryggheten och orienteringen ökas med bättre ljusförhållanden. Vid flera ställen (exempelvis vid krönet av Södergatan) är inte portens nummer belyst, vilket ska åtgärdas. Orienterings- och informationstavlor ska alltid vara upplysta. Växtlighet Vegetation i det granskade området var vid granskningstillfällena överlag välskött och verkar inte innebära några svårigheter för personer med allergi. Inte heller, med några få undantag, försvårar grönska orientering i området. Dock måste man påpeka att vid det förmodligen nyanlagda parkområdet vid Lidl och längs gångvägen mot pendeltågsstationen finns björkar i närheten av viloplatser, något som inte bör förekomma av hänsyn till personer med pollenallergi (bild 79) Tillfälliga hinder På sina håll förekommer i trakten många onödiga hinder, såsom gatropare utplacerade i gånglinjen, eller blomkrukor vid entréer eller utstickande i gångbanan. Likaså uteserveringarna får inte utgöra ett hinder för personer med försämrad syn eller rörelseförmåga. Tydlig information riktad mot näringsidkarna skulle kunna förebygga förekomst av sådana hinder (bild 80, 81). bild 79 bild 80 bild 81 21