Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14
DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet. Verksamhetsledningen består av verksamhetschef, bitr. verksamhetschef, controller, kommunikationsansvarig samt en kvalitetsenhet som under läsåret 2013/2014 bestått av två personer. Verksamhetsledningen utgör själva huvudmannen för Didaktus. Kvalitetsrapporten från huvudmannen gör en samlad bedömning av läsåret 13/14 utifrån perspektiven instrumentell kvalitet, funktionell kvalitet och upplevd kvalitet. På Didaktus tror vi på människors förmåga och rättighet att få flera chanser. En betydande andel av eleverna på Didaktus har med sig en negativ bild av skolsystemet då många inte lyckats i grundskolan och därmed saknar behörighet i ett eller flera ämnen. Lågt självförtroende och självbild gör att skolan ofta upplevs som svårbegriplig och en arena förknippad med misslyckanden. I detta sammanhang vill Didaktus vara en skola för en andra chans, en skola där vi förbereder elever för att vara världsmedborgare i ett mångkulturellt samhälle. Torbjörn Jansson Verksamhetschef SAMLAD BEDÖMNING UR HUVUDMANNENS PERSPEKTIV INSTRUMENTELL KVALITET Likabehandling och värdegrund: är en viktig del i arbetet med att få en väl fungerande lärandemiljö. I den NKI-undersökning som genomfördes uppgav totalt 77% av eleverna att de känner sig trygga på skolan. 53% av eleverna svarar att de anser att personalen på skolan tar ansvar för alla skall bli behandlade med respekt och där skolan i Liljeholmen har den lägsta siffran med 48%. Ett fortsatt arbete återstår med att få skolorna att upplevas som en trygg arbetsplats för eleverna. Totalt har 16 fall av diskriminering och kränkande behandling anmälts till rektor. Då skolan under 2013 saknade en plan mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan, saknades också ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt för att främja likabehandling och motverka diskriminering och trakasserier. För att komma tillrätta med bristerna genomförde huvudmannen under höstterminen en utbildningsdag för rektor och den rektorn gett i uppdrag att upprätta planen mot kränkande behandling. Under dagen gick man tillsammans igenom de lagar och förordningar som reglerar kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, vad en plan mot kränkande behandling samt likabehandlingsplan ska innehålla för att leva upp till kraven i författningarna samt hur man kan göra riskanalyser och kartläggningar i verksamheten. Planen mot kränkande behandling 2014 kvalitetssäkrades efter upprättandet av kvalitetsansvarig för huvudmannen. För att ytterligare stärka det målinriktade arbetet mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, kommer huvudmannen från och med läsåret 14/15 att årligen i december genomföra en likabehandlingsoch värdegrundskartläggning, i vilken eleverna ges möjlighet att svara på frågor kring upplevd trygghet, hur värdegrundsarbetet på skolan bedrivs, förekomsten av kränkningar och huruvida man upplevde att personalen på skolan tar tag i situationen om någon utsätts för kränkningar. Resultatet av denna enkät kommer sedan att analyseras tillsammans med personalen och, tillsammans med en riskbedömning i verksamheten, utgöra grunden för de konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling som sedan lyfts fram i den plan mot kränkande behandling som upprättas årligen i januari.
Systematiskt kvalitetsarbete: Läsåret 2013/2014 var första året som nuvarande huvudman hade ansvaret för verksamheten. I samband med övertagandet identifierades ett behov av att stötta skolorna i att få till stånd en systematik och en delaktighet i kvalitetsarbetet, för att få underlag att följa upp elevernas kunskapsutveckling och i ett tidigt skede identifiera åtgärder för att säkerställa en hög måluppfyllelse. Ett övergripande arbete med att implementera gemensamma processer för skolornas kvalitetsarbete påbörjades därför under året. Under höstterminen stöttade huvudmannen rektorerna i att, tillsammans med personalen ta fram en arbetsplan för läsåret, som utifrån analyser av föregående läsårs resultat skulle leda till ökad måluppfyllelse. För att ge underlag för uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling har betygsprognoser satts vid två tillfällen under läsåret (dec och mars). Dessa har sedan utgjort underlag för att identifiera vilka åtgärder som behöver göras på individgrupp- och/eller organisationsnivå för att komma tillrätta med de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven för minst E. Betygsprognoserna har också legat till grund för resursfördelning. Som ett led i att kompetensutveckla skolledning och lärare avseende kopplingen mellan skolans styrdokument (GY11), planering och genomförande av undervisningen samt bedömning av elevernas kunskaper, inledde huvudmannen under våren 2014 ett samarbete med Göteborgs Universitet. Totalt består satsningen av fem heldagars utbildning under ledning av representant för Göteborgs universitet och kvalitetsansvarig för huvudmannen. Satsningen fortgår under hela läsåret 2014/2015. Under 2013/2014 hade båda skolorna skiften på rektorsrollen. Då ett omfattande utvecklingsarbete, utifrån bedömningen efter Skolinspektionens tillsyn 2013, prioriterades på skolan i Jakobsberg, flyttades rektor för skolan Liljeholmen tillfälligt till Jakobsberg, vilket resulterade i att Liljeholmen sammanlagt hade två olika rektorer under läsåret. Skiftena i skolledningen har påverkat kontinuiteten i verksamheten och därmed inte gett optimala förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete där personalen känt sig delaktig. Under vårterminen rekryterades dock en ny rektor till skolan i Jakobsberg och tillförordnad återgick till sin tjänst på Liljeholmen. Som huvudman ser vi nu att det finns goda förutsättningar för en stabil organisation och för att fortsatt utveckla formerna det systematiska kvalitetsarbetet på båda enheterna. Bland annat kommer gemensamma uppföljningar kring undervisningens kvalitet att genomföras på skolorna framöver, som kan ge underlag för diskussion kring resursfördelning och hur man kan utveckla undervisningen för att få fler elever att nå målen för utbildningen. Likvärdig bedömning: För att säkerställa en likvärdig bedömning, genomförde huvudmannen, tillsammans med flera skolor inom koncernen, ett gemensamt sambedömningsprojekt för de nationella proven i svenska, engelska och matematik. Projektet grundade sig i att man uppmärksammat en mindre god överensstämmelse mellan nationella provresultat och kursbetyg på skolan. Sambedömningsprojektets syfte var att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning vid rättandet av nationella prov och inom ramen för kurserna som helhet. Sambedömningsträffarna genomfördes under perioden april-maj och hölls i direkt anslutning till de nationella provdatumen, vilket gav pedagogerna möjlighet att inte bara diskutera sambedömningsriktlinjer utan även lyfta enskilda avkodade prov för diskussion. 20% av elevernas prov valdes ut, och skickades till en annan skola för bedömning. Vid tillfället för sambedömningsdagarna medtogs samtliga genomförda prov tillsammans med de prov som utgjort underlag för sambedömning samt övrig dokumentation för kursens samlade bedömning och betygsättning.
Relationen mellan nationella prov och kursbetyg visar på stora variationer mellan ämnen och skolorna. Mest påtagligt är detta i kursen engelska 6 där 39% av eleverna på Liljeholmen får ett lägre betyg på kursen än på det nationella provet medan det på skolan i Jakobsberg är 40% av eleverna som får ett högre betyg på kursen än på det nationella provet. Denna stora diskrepans mellan skolorna är anmärkningsvärd då både programutbudet och elevernas sociala och kulturella bakgrund annars är homogent. I matematik 1a och 1b har båda skolorna ett resultat som visar att mellan 25-40% av eleverna får ett högre kursbetyg än motsvarande betyg på det nationella provet. Därtill är det värt att notera är att antalet elever som slutför samtliga delar av det nationella provet är mycket lågt. I svenska 1 har skolan i Liljeholmen störst diskrepans mellan kursbetyg och nationellt provbetyg medan båda skolorna i 45% av fallen sätter ett högre betyg i kursen svenska 3 jämfört med vad eleverna presterar på det nationella provet. Trots ett högt deltagande i sambedömningsprojektet drar huvudmannen slutsatsen att ett fortsatt arbete för att säkerställa en likvärdig bedömning är nödvändigt, och att sambedömningsprojektet under 2014/2015 kommer att vara obligatoriskt för samtliga lärare som undervisar i de kurser där nationella prov genomförs. Därutöver kommer huvudmannen också att se till att rektor ger skolans lärare möjlighet att diskutera bedömning och betygsättning såväl inom kollegiet som tillsammans med lärare från geografiskt närliggande skolor. Elevhälsa och arbete med särskilt stöd: Mot bakgrund av att en stor andel av eleverna är obehöriga när de påbörjar sin skolgång på Didaktus, är arbetet med stöd och särskilt stöd en mycket viktig och central process på skolorna. Båda skolorna har under året stärkt elevhälsans reella tillgång och på Jakobsberg har man även implementerat nya stödrutiner vilka mottagits positivt av skolans personal. En fråga som elevhälsan tillsammans med övrig personal arbetat särskilt med under året har varit närvaron i skolan. Stort fokus har legat på att hitta rutiner och sätt att arbeta med eleverna för att följa upp frånvaron. Till viss del har detta gett effekt, men det är huvudmannens bedömning att ett fortsatt arbete är nödvändigt för att ytterligare öka närvaron hos eleverna. Framför allt behöver mer fokus ligga på att utreda orsakerna till frånvaron, och utifrån detta planera riktade och motiverande insatser för att främja närvaro. Lärarbehörigheten för Didaktus skolor har under året ökat för båda skolorna. 62% av lärarna på Jakobsberg är behöriga vilket skall jämföras med 56% läsåret innan. Motsvarande siffror för Liljeholmen är 86% behöriga mot 80% året tidigare. Snittet i riket är 80%, vilket visar att siffrorna för Liljeholmen ligger på god nationell nivå medan ett fortsatt arbete kvarstår för att öka andelen lärare med behörighet på Jakobsberg. Klagomålshantering: Under läsåret 2013/2014 genomfördes ett arbete med att implementera tydliga och fungerande rutiner för klagomålshantering. FUNKTIONELL KVALITET När det gäller skolans måluppfyllelse med avseende på kunskaper kan vi se att andelen elever som uppnår kraven för gymnasieexamen uppgick till totalt 63%. Andelen elever på yrkesprogram som uppnår kraven för gymnasieexamen är högre (66%) än för eleverna på högskoleförberedande program (57%). På våra yrkesprogram är det Barn- och Fritidsprogrammet som har något högre andel elever med examen än vad det är på Vård- och omsorgsprogrammet. Resultaten för de studieförberedande programmen varierar kraftigt mellan skolorna, men elevgrupperna är relativt små vilket gör att ringa förändringar får stor effekt på statistiken. Utifrån analyser av andelen elever med gymnasieexamen kan vi också se att en betydande del av eleverna, främst på skolan i Liljeholmen, inte når gymnasieexamen på grund av att man inte klarar kursen i engelska. Detta har sin förklaring i att flera elever på våra skolor är relativt nyanlända till Sverige och att har de under de år de gått i grundskolan prioriterat det svenska språket framför engelska. Totalt gick 35% av eleverna på Liljeholmen ett introduktionsprogram under läsåret, motsvarande siffra för Jakobsberg är 20%. Målet är att våra elever som går på yrkesintroduktion skall bli anställningsbara inom tre år. Ca 30% av eleverna på yrkesintroduktion fortsatte ett fjärde år i syfte att nå en yrkesexamen. Under läsåret har två elever på skolan i Jakobsberg som gått introduktionsprogrammet flyttat över till nationellt program. Motsvarande siffra för Liljeholmen är fem.
Den genomsnittliga betygspoängen för elever med gymnasieexamen uppgick till 13,8 och 11,8 beräknat på samtliga avgångsbetyg. Att beakta är att eleverna på ekonomiprogrammet på skolan i Liljeholmen bara har ett meritvärde på 8,4 vilket ligger en bra bit under snitten för skolornas totala genomsnittliga betygspoäng. Sett till det totala antalet betyg som sattes under 2013/2014 uppgick andelen minst godkända (E) till 79% totalt för Didaktus skolor. Utifrån ovanstående drar huvudmannen slutsatsen att de fokusområden som skolan arbetat med under läsåret 2013/2014 inte fått önskad effekt, och att det finns ett behov av att öka måluppfyllelsen, framför allt för eleverna på högskoleförberedande program. Genom att ytterligare förstärka och förtydliga processen för ett systematiskt och delaktigt kvalitetsarbete, samt se till att skolan har ett aktivt arbete för att främja närvaro, kommer huvudmannen arbeta för att säkerställa en ökad måluppfyllelse framgent. Nämnas bör att det under läsåret skapats en tydligare organisation för elever som går något av våra introduktionsprogram på skolan i Jakobsberg efter att ha haft skolan i Liljeholmen som modell. Detta arbete har fått god effekt och gett en tydligare organisation och bättre förutsättningar för en högre måluppfyllelse. UPPLEVD KVALITET Resultaten av den elevenkät som genomfördes under våren 2013 visar att nöjdheten och trivseln bland eleverna på Didaktus varierar stort mellan skolorna. Det sammanlagda NKI-värdet ligger på 53 för Didaktus vilket är ca 10 enheter under genomsnittet för AcadeMedia. Rekommendationsgraden för båda enheterna ligger på 47 vilket också det sett till AcadeMedias snitt är ett lågt värde. Dock står skolan i Jakobsberg för en stor ökning i rekommendationsgrad från 36 till 64. Trivselgraden är totalt 65 och även här har skolan i Jakobsberg gjort en ansenlig ökning från 61 till 77, medan skolan i Liljeholmen ligger kvar på ungefär samma värden. En betydande andel av eleverna på Didaktus har med sig en ganska negativ bild av skolsystemet då många inte lyckats i grundskolan och saknar behörighet i flera ämnen. Lågt självförtroende och självbild gör att skolan ofta upplevs som svårbegriplig och en arena förknippad med misslyckanden vilket vi behöver hantera. Huvudmannen konstaterar också att skolornas låga ITstandard och lokalernas ljudläckage bidrar till ett lägre NKI. Arbetet med att komma tillrätta med lokalerna har påbörjats och en implementering av digitala verktyg kommer att ske i samband med läsårsstart 2014/2015, ett projekt som initieras i syfte att öka tillgången till digitala verktyg för eleverna på Didaktus skolor. Målet med införandet av digitala verktyg i undervisningen är att erbjuda eleverna en utbildning som ökar deras delaktighet i nätverkssamhället, förbereder dem för de arbetssätt och de verktyg som väntar dem i deras kommande studie- och yrkesliv men också att fler elever skall få bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse.