Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Förstudien medfinansieras av jämställdhetsdirektör Karin Tilly Länsstyrelsen Västmanlands län och Docent Stefan Sörensen Mälardalens Högskola Institutionen för vård och folkhälsovetenskap Integration & Hälsa Inger Fälth 021-13 32 00 Maj 2004 1
Bakgrund Socialstyrelsens riktlinjer för hälsovård under graviditet, 1996, omfattar en medicinsk övervakning som skall kunna identifiera och åtgärda komplikationer under graviditet. I riktlinjerna för psykosociala och sociala insatser under graviditet beskrivs att det är angeläget att man vid omhändertagande av till Sverige nyanlända flyktingar och asylsökande ägnar särskild uppmärksamhet åt kvinnors behov av hälsovård samt att kvinnor som invandrat till Sverige har särskilda stödbehov, och i invandrartäta områden bör man ta hänsyn till detta vid resursfördelningen. Förlossningsförberedelse och föräldrautbildning Föräldrautbildning som bedrivs i mödrahälsovårdens (MVC) regi är en väl etablerad verksamhet som har kvar ursprungsmålet från 1970-talet att vara hälsoupplysande, relationsinriktad och samhällsorienterande för de blivande föräldrarna. Föräldrautbildningen skall ses som en del av det psykosociala arbetet under graviditeten. Det unika med föräldrautbildning är att man når en så stor grupp av blivande föräldrar. De flesta kvinnor oberoende av social tillhörighet besöker Mödravårdscentralerna under graviditet. Även den stora gruppen av invandrarkvinnor nås via mödravårdens verksamhet och kan på så sätt få tillgång till och möjlighet till en bättre förståelse för det svenska samhällssystemet. På MVC har man en frekvent kontakt med de gravida invandrarkvinnorna, och ofta leder denna kontakt till en nära relation och en god kunskap om den vårdsökande. Detta i sin tur ger goda förutsättningar för ett framgångsrikt hälsoupplysningsarbete. I Mödrahälsovårdens årsrapport 2002, Landstinget Västmanland, beskrivs föräldrautbildningen enligt följande; Målet med Föräldrautbildning är att erbjuda kunskap, möjligheter till kontakt, gemenskap och diskussion. Teman är graviditet och förlossning, smärtlindring, kost och näringsfrågor, amning, risker med tobak och alkohol, första tiden som förälder hemma med barnet samt att se och få en nära relation med barnet. Hur det väntade barnet kan påverka familjens liv och parrelation är en viktig del i föräldrautbildningen. Andra frågor som tas upp är föräldraförsäkringen och hur man kan förena föräldraskapet med förvärvsarbete och studier. Föräldrautbildning erbjuds som flera gruppträffar oftast 5-6 till förstföderskorna och deras partners och i mån av tid till omföderskor som enstaka träffar. Förstudien Målgrupp Gravida kvinnor i behov av tolk som är inskrivna på mödravårdscentralerna i Västerås stad. Syfte Att göra en kartläggning av hur behovet av föräldrautbildning ser ut hos gravida kvinnor i behov av tolk. Metod Målgruppens behov har belysts ur olika perspektiv 2
1. Målgruppens 2. Barnmorskornas 3. Tolkarnas Metoder som använts i förundersökningen är Skriftliga enkäter till målgruppen Intervjuer med målgruppen Telefonintervjuer samt personliga intervjuer med barnmorskor på mödravårdscentraler i Västerås Intervjuer med kvinnliga tolkar Telefonintervjuer med barnmorskor på barnmorskemottagningarna i Skärholmen, Rinkeby, Alby och Fittja. Resultat Bakgrundsdata Förstföderskor 27 Omföderskor 28 Summa 55 49 % av målgruppen är förstföderskor och 51 % är omföderskor. Merparten av omföderskorna skall för första gången föda barn i Sverige. Spridningen åldersmässigt samt vistelsetid i Sverige framkommer inte från bakgrundsdata. Modersmål 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Arabiska Kurdiska somaliska övriga Mer än hälften av de intervjuade kvinnorna (56 %) har arabiska och/eller kurdiska som modersmål. Bland den kurdisktalande gruppen var sorani den främsta dialekten. Irak är vanligaste födelseland och därefter Somalia. I gruppen övriga finns kvinnor från Iran, Filippinerna, Thailand, Zaire och Turkiet. 3
Faktiska resultat 55 kvinnor har deltagit i förundersökningen. Enkäter och intervjuer har besvarats genom tolk. Målgruppen kontaktades genom lärare på SFI (svenska för invandrare), barnmorska på Läkargruppen, på Röda Korset samt genom tolkarnas personliga kontakter Inga män har deltagit. Deltagarna besvarade frågor om föräldrautbildning och vad dom tycker är viktigt att få kunskap om under graviditeten. Föräldrautbildning Har du blivit erbjuden att delta i FUB? Ja Nej Förstföderskor 7 20 Omföderskor 3 25 Summa 10 45 82 % av kvinnorna har inte blivit erbjudna att delta i MVC föräldrautbildning Kvinnorna hade svårt att förstå frågan då ordet föräldrautbildning var missvisande och sade inget om innehållet. Efter att kvinnorna fått förklaring på föräldrautbildningens syfte och mål kunde frågan ställas igen. Samtliga kvinnor uppgav att i deras hemland förekom inte någon form av föräldrautbildning och att man inte heller i Sverige fått vetskap om att detta fanns. Vill du delta i Föräldrautbildning? Ja Nej Förstföderskor 25 2 Omföderskor 19 9 Summa 44 11 Av samtliga kvinnor vill 73 % delta i Föräldrautbildning om dom blir erbjudna. 78 % av förstföderskorna och 68 % av omföderskorna är positiva till föräldrautbildning. Bedömningsfrågor I enkäten fick kvinnorna bedömningsfrågor om ämnen i föräldrautbildning. Svarsalternativen var siffernumreringar mellan 1 och 5 där 1 utgör alternativet helt oviktigt, siffran 4 viktigt samt siffran 5 mycket viktigt. I svarsalternativen nedan har de två mest frekventa bedömningarna 4 och 5 slagits samman och presenteras i tabellen nedan. Frågorna är rangordnade efter hur viktigt ett ämne bedömts vara, dvs. överst finns det viktigaste och nederst det minst viktiga. 4
N = 55 Vilka ämnen är viktiga i föräldrautbildning? Antal Procent Föräldrapenning och blanketter 50 91 % Att vara barn i nytt land 47 85 % Så fungerar sjukvården 46 84 % Att vara föräldrar i nytt land 43 78 % Smärtlindring 43 78 % Samlevnad under och efter graviditet 38 69 % Att bli förälder 33 60 % Normal graviditet 31 56 % Studiebesök förlossning o BB 27 49 % Egenvård för barn och vuxna 27 49 % Arbeta/studera under graviditet 27 49 % Normal graviditet 31 56 % Så gott som samtliga kvinnor vill lära sig att fylla i blanketter till försäkringskassan för föräldrapenning. Majoriteten av målgruppen upplever att dom har för lite kunskap om hur svensk sjukvård fungerar samt varför den fungerar som den gör. Då barnen kommer att växa upp i en annan kultur än vad föräldrarna är vana vid tycker kvinnorna att det är viktigt att diskutera hur det är att vara barn i ett annat land än sitt hemland. Den somaliska gruppen efterlyser diskussion om smärtlindring och studiebesök på förlossning och BB i högre grad än den arabiska/kurdiska gruppen. I enkäten fanns utrymme att lämna egna förslag på ämnen att ha med i föräldrautbildning. Finns det annat som ni vill ha information om i föräldrautbildning? Manlig och kvinnlig omskärelse Barnsjukdomar i Sverige Fysisk träning efter graviditet Salvor, tabletter och flytande mediciner Vitaminer Preventivmedel Gynekologi Kejsarsnitt 5
Flertal kvinnor tycker att det är viktigt att diskutera omskärelse. Man vill få kunskap om vart man vänder sig för att omskära sina söner samt vad det kostar. Somaliska kvinnor ville även diskutera kvinnlig omskärelse. Vidare undrade kvinnorna vilka barnsjukdomar som finns i Sverige och om det är samma sjukdomar som i hemlandet. Att få en demonstration av hur salvor, tabletter och flytande mediciner ser ut ansåg några vara viktigt då dessa har andra namn här än i hemlandet. Fysisk träning efter graviditet var viktigt för kvinnorna då dom inte ville bli överviktiga. Kvinnornas uppfattningar Det finns en påtaglig känsla av utanförskap hos majoriteten av de intervjuade. De menar att de inte har tillträde till det svenska samhället. Dom kan inte söka information själva och har inte tillräckliga kunskaper i svenska språket. Det framkom i intervjuerna en mångfald av behov hos invandrarkvinnorna i mötet med den svenska sjukvården och den svenska mödrahälsovården. Barnmorskorna på MVC är viktiga personer under graviditeten och samtliga kvinnor uppger att dom blir väl behandlade och omhändertagna under graviditeten. Några kvinnor önskade besök hos barnmorska varje vecka. Det finns ett forum hos barnmorskan för information och kunskap som kvinnorna vill ta del av. Några kvinnor uppger att dom är blyga för att ställa frågor till barnmorskan. Dom är rädda att bli uppfattade som okunniga och outbildade. Kvinnorna menar att dom inte haft tillgång till information om kroppens anatomi eller om sexualkunskaper i sina hemländer, men att detta är frågor som man vill lära sig mer om. En grupp kvinnor oroade sig för att uppfattas som okunniga eller som dåliga mödrar av sina landsmän. Dom menar att frågor om sexualitet, kroppens funktion och barnuppfostran kunde uppfattas negativt. Kvinnorna har svårt att förstå blanketter som skall fyllas i och lämnas till försäkringskassan. Både mödravårdsintyget och föräldrapenning nämns som svåra att förstå. En kvinna berättade att hon besökte försäkringskassan för att få föräldrapenning Handläggaren visade hur man fyller i blanketten. Kvinnan var inte medveten om att hon behövde bankkonto för att få ut föräldrapenningen. En majoritet av de intervjuade kvinnorna upplevde att dom inte hade fått erbjudande om föräldrautbildning, dom förstod varken ordet eller begreppet föräldrautbildning. Kvinnorna vill träffas i särskilda kvinnor och mansgrupper i föräldrautbildningen. Dom uppgav sig inte vara blyga inför sina egna män, men dom är blyga att fråga saker inför andra kvinnors män. Kvinnorna är noga med att poängtera det viktiga i att även männen behöver erbjudan om föräldrautbildning, och då helst med en manlig ledare och där barnmorskan finns med som mentor och sakkunnig. Barnmorskornas uppfattningar Telefonintervjuer och personliga intervjuer har gjorts med 12 barnmorskor på 11 Mödravårdscentraler i Västerås. 6
Barnmorskorna är överens om att gravida invandrarkvinnor i behov av tolk blir hängandes i luften. Invandrarkvinnor som behärskar svenska språket bra deltar ofta i föräldrautbildning och verkar i mindre utsträckning upplevas som invandrare. Barnmorskorna påpekar att det har betydelse om kivnnorna är stadsmänniskor och utbildade då dessa kvinnor är lättare att kommunicera med. Det finns stora variationer mellan de olika MVC och antalet inskrivna invandrarkvinnor. Barnmorskorna har fått uppskatta hur många procent av de inskrivna som är invandrare (inte enbart de som använder tolk) På Citypraktiken uppger man 0 % och på Erikslund mer än 50 %. Bäckby, Erikslund, Eriksborg och Läkargruppen är de som uppger sig ha flest gravida invandrarkvinnor. Familjeläkarmottagningarna på Bäckby, Erikslund och Eriksborg finns fysiskt på områden där befolkningne är segregerad. Inte på någon av MVC i Västerås finns föräldrautbildning enbart för kvinnor i behov av tolk. Vanligast är att man på MVC inte erbjuder kvinnorna att delta i föräldrautbildning, dock finns det några MVC som erbjuder kvinnorna att delta i svenskspråkiga grupper. För få kvinnor samma språkgrupp samt tidsbrist nämns som orsak till att man inte har föräldrautbildning på olika språk. Att ha med tolk i föräldrautbildningen har upplevts som negativt av barnmorskorna då det fodrar att man säger korta tydliga meningar och sedan gör en paus vid själva tolkningen. Det blir svårt att få igång diskussioner i dessa grupper. Som alternativ finns individuell föräldrautbildning. Denna föräldrautbildning går till så att barnmorskan vid några MVC besök berättar om normal graviditet, förlossning, smärtlindring och amning. Kvinnan eller tolken vet inte på förhand vid vilka besök denna information kommer att ske. Förlossningsfilm, studiebesök på förlossning/bb och information från Försäkringskassan ingår inte i den individuella föräldrautbildningen. Barnmorskorna upplever att kvinnorna skulle behöva mer information men detta är vad man kan ge som alternativ. För svensktalande finns föräldrautbildning på samtliga barnmorskemottagningar i Västerås. Under ca 2 timmar och vid fem tillfällen träffas de blivande föräldrarna tillsammans med sin barnmorska. Tidpunkten brukar vara dagtid eller sen eftermiddag och vanligast är att gruppen träffas på den barnmorskemottagning där man är listad. I första hand erbjuds förstföderskor att delta i föräldrautbildningen, omföderskor erbjuds i mån av plats. Vid ca 10 veckor innan beräknad förlossning startar föräldrautbildningen. Det finns variationer i föräldrautbildningens innehåll på MVC men inslag som alltid finns med är Förlossningsfilm Studiebesök på förlossning och BB Information från Försäkringskassan om föräldraförsäkring Amning Information om smärtlindring Exempel på Föräldrautbildning från MVC Viksäng 7
1: a träffen.. Deltagarna presenterar sig för varandra. Utbyter adresser och telnummer (frivilligt) Barnmorskan informerar om förlossningsförloppet under normal förlossning. 2: a träffen Fortsättning på information om normal förlossning. Visning av förlossningsfilm Diskussion om filmen. 3: e träffen Studiebesök på förlossningen och BB avdelning. 4: e träffen Vad sker psykiskt och fysiskt efter förlossningen? Medverkan av socionom från familjecenter. Personal från Försäkringskassan informerar om föräldraförsäkring. 5: e träffen Amning. Sjuksköterska från barnavårdscentral (BVC) medverkar tillsammans med barnmorska 6: e träffen Denna träff sker på öppna förskolan. Socionom medverkar och förklarar var man kan få hjälp och vilken hjälp samhället ger till föräldrar och barn. Man diskuterar barnens rätt i samhället enligt barnkonventionen. 7: e träffen Efterträff efter förlossning. De nyblivna föräldrarna samlas tillsammans med sina barn, BVC sköterska samt barnmorska. Denna träff av avslutning på föräldrautbildning och början till föräldraträffar på BVC. Övrigt Nyblivna pappor erbjuds att delta i pappagrupper. Grupperna träffas fyra till 6 gånger och samtalar om pappa-barn relationer, föräldraskap och annat som gruppen anser vara viktigt. Manlig sjuksköterska leder grupperna. Synpunkter och önskemål från barnmorskorna Resultatet från intervjuer med barnmorskor som genomförts gav en bild av stor omtanke om de gravida invandrarkvinnorna och deras behov, samt förslag och önskemål om hur förbättringar kan se ut. Barnmorskorna ser inte invandrarkvinnorna som en problemgrupp, varje person möts som en individ. Majoriteten av barnmorskorna säger att dom skulle vilja ägna mer tid åt gravida kvinnor i behov av tolk. Man upplever tidspress på de inbokade tiderna då man skall göra bedömningar, hjälpa kvinnorna med åkommor, dokumentera i journaler och ändå möta var och en som en individ och samtidigt etablera en relation. Samtal och bedömningar tar ofta längre tid när samtalet förs genom tolk. Dessutom måste man ibland förklara saker för invandrarkvinnorna, saker som är självklara för någon som vuxit upp i Sverige. 8
Det skulle vara bra att kunna samla kvinnor från hela Västerås och ha FUB i språkgrupper. Det skulle underlätta för både MVC och BVC Jag upplever att kvinnorna behöver mer samhällsinformation och information om föräldraskapet i Sverige, p-medel och info om sin kropp. Själva skulle vi barnmorskor vilja ha information kulturkunskap, kunskaper om invandrare i Sverige, kulturella möten och hur man hanterar detta på MVC Dessa par har andra behov än vad de svenska paren har. Kvinnorna behöver egna grupper Skulle vara bra att få lära sig lite mer om kvinnorna och deras kultur Vi skulle vilja ha en utbildningsdag eller flera kortare informationer i ämnet kultur och hälsa Önskar att invandrar kvinnor kan delta i föräldrautbildning på lika villkor som dom svenska. Föräldrautbildning till invandrarkvinnor behöver starta tidigt i graviditeten, det är så mycket dom vill veta och behöver samtala om Även männen behöver information om kvinnans anatomi, preventivmedel och föräldraskap Kvinnorna har så många frågor och det känns aldrig som om jag hinner med dom så som jag skulle vilja Kvinnorna blir hängandes i luften och det är inte bra 9
Tolkarnas upplevelser Kvinnliga tolkar i språken persiska, arabiska, sorai och somaliska har intervjuats. Tolkarna känner inte till individuell föräldrautbildning och kan inte påminna sig om att dom tolkat vid sådan information. Dom har inte hört någon kvinna få erbjudan att delta i föräldrautbildning. Kvinnorna själva efterfrågar inte FUB och vet inte om att det finns enligt tolkarna. Kvinnorna är inte vana att vara aktiva och ta för sig, dom är mer passiva och accepterar livet som det är, det är Guds vilja och det kan man inte påverka. Tolkarna upplever att kvinnorna behöver mycket information om anatomi, kvinnorna förstår inte den information dom får i sjukvården då detta förutsätter anatomiska kunskaper som dom inte har. Hur gör man på andra MVC? Norsborg Barnmorskorna upplever att de kvinnor som tackar JA till föräldragrupper gör det för personalens skull. Kvinnorna verkar inte intresserade av att samtala om relationer enligt barnmorskorna. Avhopp från grupperna är vanligt. Det finns inga speciella invandrargrupper utan endast de som kan svenska blir erbjuden att delta. Rinkeby Vanligaste språkgrupperna på Rinkeby MVC är somaliska, turkiska och arabiska. Det finns inga speciella grupper för invandrarkvinnor. De som erbjuds att gå på föräldrautbildning kommer några gånger men uteblir sedan. Barnmorskorna upplever att kvinnorna inte är intresserade av föräldrautbildning. Fittja 70-80 % av de inskrivna gravida är invandrarkvinnor. Föräldrautbildning finns ca 4 gånger per år i olika språkgrupper. Kvinnorna får erbjudan både muntlig och skriftlig. Innehållsmässigt skiljer sig inte föräldrautbildningen åt i invandrargrupperna och i svenskgrupperna. Barnmorskorna upplever att kvinnorna är nyfikna på vad som händer i kroppen under graviditet. Skärholmen Invandrarkvinnor deltar i föräldrautbildning i språkgrupper. Innehållet är densamma som till svenskgrupperna. Barnmorskorna upplever att det blir mindre diskussioner i invandrargrupperna samt att dom behöver mer visuella medel för att tillgodogöra sig informationen. Barnmorskorna trycker hårt på vikten av att delta i föräldrautbildning innan förlossning. En speciell barnmorska är ansvarig för invandrargrupperna Vanligaste språk är arabiska, bengali, persiska, dari, serbokroatiska och turkiska. 10
Slutsatser Huvudfynden från förundersökningen är följande: Gravida kvinnor i behov av tolk blir inte erbjudna att delta i föräldrautbildning på lika villkor som svensktalande. Innehåll och syfte med föräldrautbildning måste förklaras detaljerat för målgruppen. Kvinnorna vill delta i föräldrautbildning i egna språkgrupper Föräldragrupperna skall vara samhällsorienterade och utgå från kvinnornas behov av information. Kvinnorna önskar separata grupper för kvinnor och män Träffarna bör ske under dagtid gärna integrerat i SFI undervisning Kvinnor som är förstföderskor i Sverige vill delta i föräldrautbildning Det finns för få kvinnor i samma språkgrupp på enskilda MVC för att bilda en föräldragrupp Slutkommentar och diskussion Resultatet från intervjuer och enkäter ger en bred bild av den mångfald av behov hos gravida kvinnor i behov av tolk som finns i mötet med svensk mödrahälsovård. En föräldrautbildning riktad till målgruppen kan inte fokusera på enstaka ämnen utan behöver ha förankring i den livssituation som målgruppen lever i och utgå från målgruppens behov av information. Föräldrautbildningen är ett utmärkt forum för integrations och demokratiåtgärder i syfte att föräldrar och barn skall få bästa möjliga start i sitt nya hemland. Kunskaper från föräldrautbildningarna i språkgrupper kan underlätta för vårdpersonal att förstå och bemöta de missförstånd och kommunikationsproblem som kan uppstå i mötet med invandrare med andra kunskaper och en annan syn och andra förväntningar på sjukvården. Det finns en brist i systematiska fakta och kunskaper om vilka behov av kunskap och information som finns hos invandrarkvinnor i behov av tolk. Det finns även en brist i metoder om hur man hanterar denna problematik. 11
12