REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden ARIEAL: Mindre än 100 ha NATURGMX;RAFIsK m0n: 15d Ljungheds- och kustskogsområden längs svenska västkusten SPM=IFlXATION AV IUEURF~RSITIS-: Vid åsmanflöde i låglandsbygd nara havsvik och åutflöde. INNEHkL (sektorsvis, tidsskede, sökord): Handels/hantverksgårdar Medeltid-1900-tal Bebyggelsemiljö/i~erstad/stadsplan (kulturlager) Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: upprättande eller ändring av detaljplan varvid särskild hänsyn tas till områdets kulturhistoriska varden. Rivning av enstaka byggnader bör ej tillåtas. Förändring av befintlig bebyggelse bör ske med största varsamhet. Samråd bör tas med länsstyrelsen om åtgärder övervägs som kan inverka på miljöns kulturhistoriska värden. PLANERING OCH S-E: Kungsbackas äldre stadsområde utgör känd under mark dold fast fornlämning. Området ar markerat på specialkarta (raä). Fornminneslagens skyddsbest3melser omfattar såväl ovan mark synliga som under mark dolda fornlämningar. Föreskrifter i kungörelsen rörande det offentliga byggnadsvasendet reglerar vården av kyrkan. Miljön är redovisad i KMV-program, antaget av fullmäktige 1987. Förslag till områdesplan för Kungsbacka innerstad. OMRÅDFTS HUVUDDRAG: hrådet utgörs av den centrala delen av Kungsbacka innerstad, "staden mellan åarna", dvs det rutnätsplanerade stadsområdet som bildar en triangel med spetsen dar Kungsbackaån och Söderån flyter samman. Det gamla stadsområdet begränsas åt norr av Vallgatan, där förr en vallgrav band samman åarna. Kungsbacka stad antas ha vuxit fram under tidig medeltid, på mark tillhörig Tölö socken men som en egen administrativ enhet skild från Fjare härad. 1366 omtalas "Koningsbacke slott". Det ar oklart var slottet legat men platsen kan ha varit det nuvarande Skansenområdet i innerstaden, just där åarna rinner ihop. Det annars äldsta kända belägget på Kungsbacka stad är från år 1408, då två "bymen i Konungsbakka" deltog på Fjäre häradsting. Vid en arkeologisk undersökning av stadens kyrkas äldre föregångare på Stortorget psträffades en del äldre mynt som också tyder på att det funnits bebyggelse på platsen senast under första hälften av 1400-talet.
REGISTERBLAD 1989-01-30 Den äldsta kartan över Kungsbacka, som antas vara upprättad strax efter 1645, visar en mellan åarna organiskt framvuxen stadsplan med kvarter, gator, kyrka, kyrkogård och torg. Där åarna flyter samman i söder, vid nuvarande Skansen, finns en befästningsanläggning som är avskild från övriga staden genom en dubbel vallgrav. Dagens rätvinkliga stadsplan tillkom efter en förödande brand 1846. Från tiden -för branden härrör i dag endast två byggnader, "Röda stugan" på Aranäs nr 12 och borgmastarbostaden på Linden nr 6-7. Efter branden utlades gatunätet i enlighet med rådande stadsplaneideal som ett regelbundet rutnät, med ett stort rektangulärt torg i centrum. De dåliga grundförhållandena omöjliggjorde stenhus, varför även den nya kyrkan byggdes i trä 2864-65. På tomten invid, kv Facklan 9, uppfördes Kungsbackas första, skolhus. Kyrkskolan, en envåningsbyggnad som på 1920-talet påbyggdes med en våning, ingår i en anläggning om flera enhetligt utförda byggnader som tillsammans med kyrkan utgör en väsentlig del av torgmiljön. Staden återuppbyggdes således som en trästad, med från början genomgående envåningshus. Gnga av dessa har senare försetts med ytterligare en våning. Några fastigheter byggdes som kringbyggda gårdar med manhusets fasad At huvudgatan och ekonomibyggnader med körport mot de mindre gatorna. Detta var en funktionell lösning för de gårdar som till viss del ägnade sig åt jordbruk likväl som för hantverksgårdarna. Jhempel på denna kringbyggda gårdstyp med körport finns i kv Banken. Ungefär en tredjedel av dagens byggnadsbestånd i innerstaden härstammar från tiden före 1900. Den äldre bebyggelsen ligger till största delen runt Stortorget och längs Storgatan (riksintressemiljön). Våningshöjden är genorngående 1 eller 2 våningar. Byggnaderna är mestadels klädda med locklistpanel och färgsättningen företrädesvis ljus. Från att ha varit en homogen trästad i seklets början återstår i dag ett mindre anta1,små koncentrationer av sammanhållna miljöer med ett genuint trähusbestånd, typiskt för en liten, västsvensk trastad. Särskilt välbevarad är en större helhetsmiljö kring torget. Flera av träpanelhusen i Kungsbacka anses ha göteborgska förebilder. Vid torget ligger två stora anläggningar som närmast utgör ett försök att efterlikna stenarkitekturen i Göteborg fran 1800-talets början. Den ena den s k Gamla Gastgivaregarden, kv Tullen8,och den andra det s k Sparbankshuset, kv Banken 7, 8. Kungsbacka har fram till nutid präglats av köpenskap och hantverk, en stadstyp kallad "agrar köpstad". Staden hade till 1800-talets mitt privilegiet att, till skillnad från landsbygden, bedriva handel och hantverk. Dessa var dock inte av sådan omfattning att de kunde utgöra en tillräcklig grund för stadens ekonomiska liv, utan borgarna var länge tvungna att också ägna sig åt jordbruk. Stadens gårdar fick därför i vissa fall stora likheter med den kringbyggda bondgården, då det, också måste finnas plats för ekonomibyggnader. Kungsbacka behöll länge denna karaktär av smastad med handel, hantverk och jordbruk som näringslivets viktigaste beståndsdelar. Ännu på 1930-talet hade staden inte i någon högre grad berörts av industrialiseringen.
Viktiga faktorer som bidrar till innerstadens äldre karaktär ar vidare till exempel tomtindelning, gatstensbeläggning, vegetation, skyltar och belysning m m. SAMMANFATTANLIE värdfiiext: Kungsbacka är en småstad avmedeltidaursprung, präglad av handel och hantverk, med en för 1800-talets andra hälft och 1900-talets inledning karakterisktisk, småskalig trähusbebyggelse. Viktiga element ar området kring torget med ett välbevarat trähusbestånd, kyrka, kyrkskola m m. KALUIR: Bygd att bevara. Program för kultunnimesvård, Kungsbacka kommun. Arbetsbok, januari 1987. I övrigt, se utförlig litteraturförteckning i detta.
\ RIKSINTRESSE \\l 'i3. KUNGSBACKA INNERSTAD III \\ Skala l:a 000