Familjehems. nytt. Nr 2 2015 Årgång 32. Tema. Ensamkommande flyktingbarn



Relevanta dokument
Nr Årgång 32. Tema. Diagnoser. Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Nr Årgång 32. Tema. Diagnoser. Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Verksamhetsberättelse för 2015

Nr Årgång 32. Tema. IVO Inspektionen för vård och omsorg. Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Verksamhetsberättelse för 2013

Nr Årgång 32. Tema. IVO Inspektionen för vård och omsorg. Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Nr Årgång 33. Tema. Det tredelade föräldraskapet socialtjänsten. Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

nytt Familjehems Tema Placeringar från kommuner eller andra aktörer Nr Årgång 32

Till dig som bor i familjehem

aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Familjevårdens centralorganisation Nr Årgång 26. aktuelltmagazin. för familjehem. Tema: Hemflytt

aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Du är klok som en bok, Lina!

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Sammanställning av enkätundersökning

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Prov svensk grammatik

Nr Årgång 33. Tema. Biologiska föräldrars roll. Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Du borde bli ombud! Riksmöte november - Stockholm. Fyra bra anledningar: - Du får lära känna massor av intressanta

Till alla barn och ungdomar

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

10 september. 4 september

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Kom ihåg ombyteskläder.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Nr Årgång 33. Tema. Det tredelade föräldraskapet socialtjänsten. Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Trevlig helg Monika och Helene

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

På resande fot på Cuba och i Mexico

aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Ungdomar och sociala medier!

UGGLEPOSTEN 2011:1 ANSVARIG UTGIVARE: DANIEL GAUSEL

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Utredningar och insatser för barn och unga i socialtjänsten

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag


Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Verksamhetsberättelse för 2014

Utvärdering deltagare

Intervjusvar Bilaga 2

Den försvunna diamanten

Utvärdering 2014 målsman

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Författare: Can. Kapitel1

en lektion från Lärarrumet för lättläst -

Nr Årgång 35. Tema. Barnens rätt till delaktighet. Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

NANNY KALIFORNIEN. Att jobba som Au pair. Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Jojo 5B Ht-15. Draken

Barn. Vinjett SIP Vera

Utvärdering Målsman 2011

Veronica s. Dikt bok 2

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Kombinerad sol- o jaktprovsresa till Costa Blanca, Spanien

Vad har du gjort på semestern?

Barns och ungdomars engagemang

HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN

Lägerutvärdering FLATÖN 14

E R L. I Detta nummer: Innehåll Sommarläger 2007 Pysselsidor Ordförande har ordet. Nr Årgång 13

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Delaktighet - på barns villkor?

40-årskris helt klart!

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

Joel är död Lärarmaterial

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Sagan om Nallen Nelly

Transkript:

Familjehems nytt Nr 2 2015 Årgång 32 Tema Ensamkommande flyktingbarn Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Insidan När Sofi Eklund arrangerade en konferensresa med Birka i mars, passade FaCO på att göra en enkätundersökning om vad familjehemmen tycker. Nr 2 2015 Årgång 32 Familjevårdens Centralorganisation är en ideell organisation som vänder sig till alla som arbetar med barn, ungdomar och vuxna, vilka omfattas av insatser från socialtjänsten. Kansli FaCO c/o Barbro Bengtsson Kvarnåsvägen 17 691 91 Karlskoga Tel: 0586-556 13 E-post: mejla@faco.nu Hemsida: www.faco.nu Pg: 98 58 18-4 Medlemsskap i FaCO 425:- Prenumerationer 400:- Medlemstelefon Åsa Gustafsson 076-06 91 706 Redaktion Josefine Bengtsson Annonser Josefin Bengtsson mejla@faco.nu Annonspriser (svart/vitt) 1/1 sida 3 800:- 1/2 sida 2 200:- 1/4 sida 1 100:- 1/8 sida 600:- För mer information, se hemsidan. Redaktionens policy Vi vill verka för en debatt kring samhällsvården av barn och för en öppen dialog mellan dem som jobbar med det. Artikelförfattares åsikter och synpunkter delas inte alltid av FaCO. Ändringar och omskrivningar av texter görs ibland för att inte röja barns identitiet. Vi förbehåller oss rätten att vid behov förkorta och redigera texter. Publicerade artiklar och berättelser kan även komma att publiceras på hemsidan. Personer på bilder har ingen anknytning till artiklarna, om det inte särskilt anges. Nästa utgivning Tidningen utkommer med 4 nr. per år Nr. 3/2015 kommer ut i september. manusstopp 1 augusti. Är familjehem ett arbete? De flesta svarade Ja. Två svarade Nej och tre Nja. En deltagare motiverade sitt svar på följande sätt: Ja och nej. Beroende på barn och problematik, och vilka krav socialtjänsten har på oss. Kan vara svårt att kombinera med ett vanligt arbete, men barnen får aldrig känna att de är mitt jobb. De är barn i en familj. Har alla barn behov av ett umgänge med biolognätverket? Här svarade alla utom en Nej. Vi fick många liknande svar: Nej. Alla barn har rätt att känna till sitt biologiska nätverk, men vill de inte träffa nätverket ska de inte behöva uppleva att de tvingas till det. Fokus ska vara på barns behov och vilja. Ska man kunna ha hur många placerade barn som helst? Två tredjedelar svarade Nej på frågan. Nej, många familjehem har stora hjärtan och socialtjänsten utnyttjar detta utan att ta hänsyn till orken. Hur får vi fler att vilja bli familjehem? Trygga och säkra upp familjehemmen genom att ge dem möjligheter att känna sig trygga även efter avslutad placering. A-kassa, tjänstepension och avtal med längre uppsägningstid. Ge oss möjligheten att vara part i målen. Behandla familjehemmen som en del i familjehemsvården, med lika värde. Inte som det ibland blir att familjehemmet känner sig förringade. Tankar kring vårdnadsöverflytt? Man kan sammanfatta svaren med en av deltagarnas svar: Har barnet sin anknytning i familjehemmet och anser sig tillhöra där är det en självklarhet. Tack till alla Ni som besvarade vår enkät och ett stort Tack till Sofi för ett fint arrangemang, och att vi fick möjligheten att presentera FaCO! Nu hoppas vi på en fin sommar och tid till att ladda batterierna! Annelie Hed Ordförande FaCO Vill Du besvara våra frågor går det bra på vår mail! Omslagsbild 123 RF Stock Photo Ansvarig utgivare Lillsan Ljung Tryck & layout Bok & Tryck AB ISSN 2002-0694 2 Familjehemsnytt Nr 2 2015

Innehåll Familjehemsnytt nr 2 2015 Vad händer i FaCO... 3 Barnrättsdagarna... 4 Tema: Ensamkommande flyktingbarn... 6 Insändare... 10 Barnperspektiv... 12 Våga se det du ser... 14 Riksläger och kongress... 16 Hedersvåld eller dårskap?... 18 FaCO frågar... 20 Nordisk konferens... 21 Insändare... 22 Aktiviteter... 23 Sugen på mer kunskap? Läs mer! Betänkande av Socialberedningen SOU:1986:21, Barns behov och föräldrars rätt För er som är sugna på att få mer kunskap, information och även få veta hur man tänkte för 30 år sedan och jämföra med vad som hänt bl.a. med mer utbildning för familjehem och socialsekreterare, nämndernas engagemang m.m. m.m. Läs, ladda ner, spar och läs igen när ni behöver. Tyvärr går det inte att kopiera, en del text försvinner. Här kommer adressen: https://data.kb.se/datasets/2015/02/ sou/1986/1986_21(librisid_16005816).pdf IFCO:s 18 världskonferens som äger rum den 8-11 november 2015 i Sidney, Australien. Temat för konferensen är Tell Someone Who Cares : Caring for our children. Välkomna! För mer information och anmälan gå till IFCO:s hemsida www.ifco.info. Vad händer i FaCO? FaCO har beviljats bidrag från Allmänna Arvsfonden för att starta upp projektet Familjehemscentraler. Vi kommer därmed, för första gången i Sveriges historia, få egna lokaler med egen verksamhet för familjehem på två platser. Vi startar upp i Sala och för att sedan ett halvår senare komma igång i Gävle. Några exempel på planerad verksamhet är: Foto: 123 RF Stock Photo Öppen förskola, dit familjehem kan åka på dagtid med sina placerade barn, för att dela tankar, åsikter och idéer, medan barnen leker och får upptäcka att det finns fler som har familjesituationer där livet inte ser ut som grannarnas. Föreläsningar med föreläsare från närområdet t.ex. skolor, BUP, HAB, Socialtjänsten, Försäkringsbolag. Diskussionsträffar på kvällstid alt. helger. Ungdomsträffar. Familjehemsbibliotek, där familjehemmen kan låna böcker och filmer, som är av intresse då man har placerade barn/ungdomar. Familjehemscentralerna kommer att erbjuda kommuner lokalerna som mötesplats för umgängen med barnens biologiska nätverk, då även med umgängespersoner Ambitionen är också att deltagarna ska bygga upp någon form av avlastningssystem på Familjehemscentralerna, där man hjälper varandra med avlastning både för några timmar och kanske till och med hela helger. Verksamhet som bygger på deltagarnas eget initiativ och ideella krafter t.ex. filmkvällar, pysseldagar, bytesdagar, familjehemsmamma/pappaträffar. I nästa nummer av Familjehemsnytt kan ni läsa mer om projektet! Nr 2 2015 Familjehemsnytt 3

Foto: 123 RF Stock Photo Barnrättsdagarna 2015 Barnrättsdagarna hölls som vanligt i Örebro, två dagar i april. I år var temat Diskriminering och kränkande behandling. Dagarna var fyllda med stora och små föreläsningar, möten av olika slag, nya idéer kläcktes och nya kontakter knöts, allt för att barnen ska få det bättre. Vi var tre representanter från FaCO och vi lyssnade på många olika men intressanta föreläsningar, här delger vi några utav dem. Åsa Regnér, barn- och jämställdhetsministern, var en utav talarna i stora kongresshallen. Hon berättade att regeringen arbetar för fullt med att barnkonventionen ska bli lag i Sverige inom en snar framtid. Sverige ska vara ett bra land att växa upp i och att göra barnkonventionen till lag är ett viktigt steg för att nå dit, sa Åsa Regnér FN s barnkommitté har granskat Sverige och då har de kommit fram till att vissa saker gör vi bra här landet men i vissa områden måste vi i Sverige lägga in en annan växel för att bli bättre. Det handlar om barn i utsatta situationer. Det finns en oro från FN s barnkonvention kring de ökade klyftorna mellan barnfamiljer. Åsa Regnér avslutade med en önskan om en tät dialog mellan de som jobbar med barnrättsfrågor och regeringen, för att kunna hjälpa barn och deras familjer som har hamnat i svårigheter. En enkel resa till Sverige, en föreläsning av Ulrika Falk från Göteborgs Räddningsmission. Hon arbetar för den 4 Familjehemsnytt Nr 2 2015

kanske mest utsatta gruppen barn i Sverige, de fattiga EU-migranterna. Hon har i ca åtta år arbetat mycket med romer och lärt känna dem. Ulrika Falk berättar att de ofta hamnar mellan stolarna när det gäller t.ex. sjukvård. Då de inte har någon sjukförsäkring i sina hemländer och inte heller gäller lagen om hälso-och sjukvård för vissa utlänningar som vistats i Sverige, och det gäller dem. Mamma och pappa har inga pengar, inget boende och de har inga rättigheter i samhället. I varje gathörn idag får vi påminnelse om fattigdom som finns nära oss, tiggarna. De barn Räddningsmissionen träffar är barn till tiggarna och de är väl medvetna om sin situation. Mamma och pappa har inga pengar, inget boende och de har inga rättigheter i samhället. I dag har Räddningsmissionen kontakt med ca 55 barn i skol-och förskoleåldern. De bedriver bl.a. Öppna förskolor för barnen och deras föräldrar. Ulrika Falk säger att hon tycker att det ska arbetas för långsiktiga förbättringar för individen och gruppen. Hon menar också att det kan göras på många nivåer samtidigt. Skolgång för barn och chans till föräldrar att ta igen utbildning, är något som pekar på som extra viktigt. Att ändra på attityden hos majoritetsbefolkningen är också en förändring vi måste satsa på. Därför har Räddningsmissionen startat en hemsida (www.podrom.se) där man kan läsa artiklar och rapporter om romernas situation. Göteborgs Räddningsmission erbjuder också tillfälliga boenden för barnfamiljer, stöd i kontakt med skolan och sjukvården, samhällsinformation och kontakt med myndigheter m.m. Kan upprepade kränkningar leda till traumatisering? Michael Larsson leg psykolog/leg psykoterapeut var en annan föreläsare under dag två med temat Kan upprepade kränkningar leda till traumatisering? Han klargjorde och förklarade på ett enkelt men mycket tydligt sätt innebörden av de olika begreppen och att det finns hjälp att få. Vad är trauma? Det är en extremt påfrestande händelse eller situation som inte kan undanflys eller hantera med tillgängliga resurser. T.ex. upplevelsen av att vara hotad till livet eller hot om att bli alvarligt skadad. Vålds- och sexualbrott, naturkatastrofer, dödsfall och separationer är några exempel. Ett trauma har en naturlig läkningsprocess även om reaktionen till en början är mycket stark men den klingar sedan av efter relativt kort tid. Skulle reaktionerna inte klinga av utan kvarstår över tid uppstår traumatisering, PTSD, och personen åter upplever traumat i olika minnesbilder som kan vara i vaket tillstånd och/eller sovandes. Man försöker undvika allt som påminner om traumat vilket kan leda till isolering och man kan få en överdriven vaksamhet samt minnesförlust kring tiden före, under eller efter traumat. Mickaels Larsson berättade att 30-50% av de barn som söker till BUP är traumatiserade och hur viktigt det är att man har rätt screening instrument för att kunna kartlägga en ev. trauma-tisering. Risken finns att det kan förväxlas med diagnosen ADHD, då symptomen är snarlik. Prognosen för traumatiserade barn är positiv menar Larsson, men med rätt hjälp och rätt behandlingsmetod. Men varför är det så få som får den? avslutade Michael Larsson. Olle Cox, som är projektledare på Friends, höll också ett seminarium. Tillsammans med Johanna Olofsson har han lett projektet Schyst på nätet. Barn och ungas erfarenheter av att spela datorspel online kränkningar, kompisar och kultur var temat för seminariet. Olle började med att ge oss deltagare en uppgift. Vi skulle prata med de som satt bredvid oss om första gången vi var ute på en dator och vad vi gjorde där. Blev mycket fniss och gamla minnen berättades. En erfarenhet de flesta av oss hade, var att internet var segt och långsamt och att man ofta ramlade ut och fick börja med att logga in igen. Då gick ju internet på den fasta telefonen så om någon lyfte på luren och skulle ringa så ramlade man ur och fick börja om den mödosamma uppgiften att logga in igen. För dagens unga är tillgången till internet obegränsad genom dator, plattor och mobiltelefoner med appar som kan laddas hem gratis och det ses som en självklarhet att ha det som en social arena. Andra kan se det som att ungdomar i dag är osociala som bara flippar på sina mobiltelefoner och sitter framför sina plattor. Att spela och se film på mobiltelefoner börjar redan i 2 årsåldern och 69 % av alla 9-18 åringar spelar dagligen spel på nätet. Det är inte bara till nöje som tekniken används. Tyvärr förekommer det både näthat, trakasserier kränkningar och hot. Olles råd till oss vuxna är att hämta kunskap om vad våra unga använder tekniken till. Googla på spel som barnen spelar. Besök de sidor som dina barn är inne på så som FB, Instagram, KIK, Ask.fm, snapchat, Secret, Twitter och Youtube för att skaffa dig kunskap om vad som händer på nätet. Vill du läsa mer så finns FRIENDS NÄTRAPPORT 2015 på nätet att ladda ner. Nästa år är temat Barnkonventionen som lag i praktiken, 12-13 april. Barbro Bengtsson Malena Andersson Caroline P Johansson Nr 2 2015 Familjehemsnytt 5

Lilla Aktuellt 27 maj Lilla Aktuellt har vart hos oss och filmat ett reportage om hur det är att bo i familjehem. Jag tycker det var väldigt spännande. Madde från Lilla Aktuellt ställde frågor och jag fick svara. Jag berättade om mig och hur det är att bo i ett familjehem, att jag tänker det är bra att jag bor här, för jag känner själv att det inte skulle vara så himla bra om jag skulle bo hemma hos min biologiska mamma, för jag trivs så bra här. Det är som min riktiga familj. Vi fikade och spelade fotboll medans kameramannen filmade oss. Det var kul att träffa Madde, eftersom jag sett henne på tv så många gånger. Det bästa var när vi fikade. Tellan Några av barnens röster från lägret i Uskavi i maj Foto: Annsan Palmborg Boendet var bra, men det var lågt i tak där uppe. Maten var god och jag bryr mig inte om mattider. Aktiviteterna var superroliga och jag har haft det bra med kompisar. Foto: Annsan Palmborg 23 enkäter besvarades av barn och unga mellan 3-26 år och alla vill komma på läger igen! Jag vet inte om maten var bra, men aktiviteterna var jättebra, och jag har haft det bättre än jättebra med kompisar. Allting var gör-bra på lägret....alla barn har rätt att växa, må bra och vara trygga Nr 2 2015 Familjehemsnytt 13

Hej alla! Foto: Annsan Palmborg Nu är lägret i Uskavi över för den här gången. Vi fick en underbar helg med mestadels fint väder. Lägret startade på torsdagen kl 17 med info i masmästaren. Sen förflyttade vi oss ner till stranden för grillning. I år var det flera nya familjer och även fler med små barn, vilket vi tyckte var extra roligt. Torsdagen avslutades tidigt då många var trötta efter resan. På fredagen kom tjuren och badtunnan, lyckan var total! På fredagseftermiddagen var det som vanligt bowling och paintball på eftermiddagen. Väldigt populärt och campingen tömdes på folk. Vi var några familjer kvar med dom små barnen. Vi fördrev tiden med att leka, fika och prata. Lördagen fördrevs med fri lek och samkväm fram till på eftermiddagen då det var dags för FaCOs kongress. Barnpassning fanns som vanligt och kongressen klarades av snabbt. Efter kongressen bjöds det på godfika och mer trevliga samtal. På söndagen vaknade vi av att det regnade. Efter packning, städning och frukost begav vi oss hemåt igen. Nöjda med helgen och fast beslutna att göra om det igen nästa år. Anna Persson Med värme i hjärtat sitter jag här på kammaren och summerar det årliga Rikslägret på Uskavi Jag tänker på alla fina varma familjer som öppnar sina hem för trasiga små och stora barn. Barn med så många olika diagnoser och beteendeproblematik. Varför kan inte alla fina familjehem få komma till tals i rubriker i tidningar och andra medier? Så många varma familjehemsföräldrar med stora hjärtan och med en stor portion tålamod och mod att tåla. Alla fina små och stora barn som på ett så naturligt sätt tar in kompisar som de inte träffat förut, i gemenskapen. Jag tänker på alla de små barnen som är så trygga med sina nya föräldrar och att de har haft tur som kommit till just dessa familjehem. Ungdomarna med sina tunga ryggsäckar som sakta men säkert börjar packas om med positiva minnen och annat nyttigt de kan packa upp och använda när de kliver in i vuxenvärlden. I den bästa av världar skulle alla barn få ha det så. Det skulle vara en självklarhet att alla skulle få växa upp i trygghet med föräldrar som kan stå tillbaka så att barnens behov kommer i första hand. Barbro Nr 2 2015 Familjehemsnytt 17

Hedersvåld eller dårskap? Foto: 123RF Stock Photo Del 5 Mia och barnen levde tyvärr lite som fångar. Till några lekparker och skogen var de enda ställen som dom kunde gå till, det blev en hel del turer i motionsspåret med hundarna. Nu började vardagen återgå till det normala efter tingsrätten. Vi trodde att ett överklagande till hovrätten skulle gå fort, både advokaten Eva och våra socialsekreterare trodde att det skulle komma upp under våren 2013. Mia hade fått interimistisk vårdnad om barnen, den är ju tillfällig tills den kommer upp i tingsrätten. Advokaten sa att dom brukar gå på den, men 100% säker kan man aldrig vara. När pappan fick reda på det så anmälde han Mia för misshandel av barnen...pust, och ja det var bara att låta dessa poliser göra sitt jobb. Ett par tuffa poliser kom och filmade när dom förhörde barnen. Tolk var på plats, Mia och jag fick inte vara närvarande, men som alla visste så sa barnet S, -nä mamma slåss inte, men pappa slåss. Så poliserna åkte därifrån och åklagaren la ner misstankarna mot Mia. Så onödigt att behöva motanmäla för att hämnas, och visst polisen måste göra sitt jobb, det förstår ju vi med. Socialsekreterarna hade gjort klart barnutredningarna inför vårdnadstvisten så nu väntade vi bara på att det också skulle komma till domstolen. Personal från soss började rota lite i vart Mia och barnen (OM hon fick ensam vårdnad om barnen) skulle kunna bo. Att bo kvar i Stockholm kunde hon glömma, allt för mycket släktingar som utövade påtryckningar och Mia var rädd att dom skulle få tag på barnen och föra dom ut ur landet. Den dagen Mia flydde med barnen så hade hon sinnesnärvaro att även ta med barnens pass, alltid en liten trygghet att pappan inte hade dom åtminstone. Men nu kommer vi åter till det berömda moment 22... Mia och barnen kunde inte flytta om hon inte fick ensam vårdnad om barnen. Den intremistiska vårdnaden gäller bara tills vidare och någon tid för rättegång kunde Sveriges domstolar inte åstadkomma. Det skolpliktiga barnet kunde inte gå i skolan. Vi trodde alla att snart kommer vårdnadsförhandlingarna upp och då går det fort så dom kan flytta och barnen börja skola och förskola. Det blev januari, februari, mars, april, ingen tid för förhandling. Mia och barnen levde 18 Familjehemsnytt Nr 2 2015 familjehemmet.se

tyvärr lite som fångar. Till några lekparker och skogen var de enda ställen som dom kunde gå till, det blev en hel del turer i motionsspåret med hundarna. Mia och jag åkte i väg och handlade en gång i veckan, naturligtvis utan barnen. En gång så träffade vi på en ingift person i deras släkt. Mia stelnade till och sa -han kände igen mig, så sen fick vi titta oss över axeln när vi gick till bilen. En annan gång så stötte vi på en kvinnlig släkting. Hon gick fram till Mia i affären och ville prata, Mia vände och gick åt andra hållet. Kvinnan gjorde flera försök att prata men Mia behandlade henne som luft och gick förbi. Då såg Mia hur kvinnan tog fram mobilen, Mia var nästan säker på att hon blev fotad... -Vad gör dom här, dom bor ju på andra sidan stan, sa Mia uppgivet flera gånger och då handlade vi inte i den närmsta butiken utan åkte i väg en bit när vi handlade för det kändes lite säkrare. Det här var det stora problemet, att hela tiden vara rädd för upptäckt. Hela våren passerade, vi kom in i maj och inget besked om vare sig överklagan för kvinnofridskränkningen i hovrätten eller vårdnadsförhandlingar. Bara inse att några tider under sommaren skulle det inte bli, vi hoppas i början på augusti sa advokat Eva. Det blev juni och vi åkte som vanligt till landet, Mia och barnen tog vi med oss. Det var lite mer frihet på landet och dom behövde inte vara rädda för upptäckt, för hitta dit, gör man knappt med vägbeskrivning ens och även där har vi toppengrannar som lovade informera direkt om dom såg bilar som dom inte kände igen. Vi plockade smultron som ingen av dom smakat förr, det blev en storfavorit. Barnen kunde träna simning varje dag, det blev en del turer i skogen och leta kantareller och massor med blåbärsplockning. Midsommar firade Mia och barnen på landet med oss. Barnen fick t.o.m en liten kompis i deras ålder eftersom dotterns väninna hade med sig sin dotter, så nu fick vi förklara traditionen att fira midsommar och dom fick för första gången dansa runt en midsommarstång ;-) Några gånger när dom höll på få lappsjuka av att vara gömda så tog vi chansen att lämna dom en dag inne i en stad i närheten av vårat lantställe. Dom gick i affärer, kunde äta ute, dom fick känna lite frihet och se folk åtminstone och vi var ju trots allt 30 mil från Stockholm och Mia hade fått besked om att många av släktingarna åkt på semester till Turkiet. Maken tog med barnen på Järvzoo det var populärt. För säkerhetsskull så fick Mia vara hemma med mig. Vi ville inte utmana ödet för mycket även fast det kändes ganska bra att vara en bit ifrån Stockholm. I slutet på juli, början på augusti, åkte vi tillbaka mot Stockholm. Det var fortfarande semestertider och advokaten hade inte fått några datum till vare sig vårdnadsförhandlingarna eller överklagan till hovrätten. Mia hade en del kontakt med en vän från släkten, jag fick höra en berättelse som fick mig att må så dåligt. I makens släkt så fanns en flicka som är lite utvecklingsstörd. Flickan hade precis gått ut särgymnasiet här i Sverige och föräldrarna tog med henne till Turkiet för hon skulle gifta sig. Hon blev presenterad för en man som hon inte kände, dom fick så klart inte lära känna varandra heller utan dom fick träffas en snabb stund i ett rum med mamman och systrar runt omkring. Bröllopet bestämdes, (den hon gifte sig med skulle lätt få uppehållstillstånd i Sverige eftersom hon var svensk medborgare) och någon vecka senare så var det stort bröllop med pompa och ståt. MEN så fort dom var gifta och fick börja umgås så fattade den nyblivna maken misstankar, något var fel med flickan, så han drog sig ur och hävdade att flickan var sjuk och den nyblivna mannen vägrade. Mia visste vem mannen var, hon sa att det var en bra och trevlig man, och verkligen, han struntade i biljetten till Sverige när han märkte att något var fel, all heder till honom. Men för släkten var det en stor skandal. Så detta är Sverige år 2014, man gifter bort sina döttrar, även om dom är utvecklingsstörda, den här berättelsen berörde mig väldigt mycket. Foto: Privat familjehemmet.se Nr 2 2015 Familjehemsnytt 19

Aktiviteter 2015 FaCO inbjuder till Höstläger på Ammenäs 18-20 september 2015 Ammenäs ligger vackert vid havet utanför Uddevalla och har två rymliga byggnader. Stället har lägerstandard men med bra kök, toaletter och duschar. Tyvärr måste man ta med egna sovsäckar/ täcken och kuddar. Vi lagar all mat tillsammans och kör enligt gamla traditioner med grillning av hamburgare/korv första kvällen och Taco lördag middag (luncher ännu inte bestämda). Badtunnan ska finnas på plats, även om vaktmästaren påstår att temperaturen i havet kan vara badbart (nere vid havet finns bastu). Vi hoppas också på att även i år få fiska lite krabba och ha det uppskattade krabbracet efteråt. Det finns pingisbord och playdoodeg. Förra året hade vi en oerhörd tur med vädret och vi hoppas på en repris i år Har ni några frågor så är det bara att höra av sig till mig på 070-6877553. Anmälan gör ni på hemsidan www.faco.nu FaCO södra inbjuder till höstaktiviteter 5/9 Familjedag på 4H Idala gård i Veberöd kl.13.00-16.00 5/11 Spontanträff för vuxna. Tema Diagnoser kl. 18.30 ingen bestämd sluttid. Lokal meddelas senare på södras sida på www.faco.nu Anmälan till dom olika aktiviteterna görs till Cecilia Ranvide på email ceciliaranvide@hotmail. com senast en vecka innan den aktuella aktiviteten. För mer info ring Cecilia Ranvide på 0706-208171. Varmt välkomna önskar FaCO södra FaCO västra har haft 30 årsjubileum Detta firade vi med en friluftsdag vid en sjö i Hökensås Vi var ca 40st som tog tag i våra fiskespö och lyckan var stor. Alla som fiskade fick napp. En del fick riktigt mycket fångst. Alla hjälptes åt med att lära ut fiske och låna ut redskap. Man kan förstå en sådan här dag; vilka härliga familjehem det finns! Kaffet kokades över öppen eld, hamburgare grillades och naturligtvis ska man också äta tårta på ett jubileum. Tack alla för en fantastik dag! Lillsan Ljung Tänk på att det kan finnas aktiviteter på vår hemsida www.faco.nu och då även under föreningarna! Foto: Lillsan Ljung Nr 2 2015 Familjehemsnytt 23

Avsändare: FaCO c/o Anna Persson Anton Nilsvägen 3 275 61 BLENTARP Jag tycker alla ska ha det bra i skolan Inga ska vara mobbade Man ska bo i ett bra familjehem Alla handläggare ska vara snälla mot mig Vissa kan vara mobbade, det är inte bra Ett bra familjehem dom bryr sig om mig dom kommer när jag är ledsen Chantal 8 år Foto: 123 RF Stock Photo Nästa nummer Tema: IVO Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades 1 juni 2013 och är en statlig myndighet som lyder under regeringen (Socialdepartementet). IVO finns till för vårdoch omsorgstagarna och deras uppdrag är att genom tillsyn och tillståndsprövning bidra till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Har du som familjehem någon erfarenhet av anmälningar och/eller tillsyn av kommuners hantering av familjehemshandläggning så tar vi tacksamt emot din berättelse på mejla@faco.nu Manusstopp 1 augusti och tidningen kommer ut i september www.faco.nu