Mässan Sverige mot narkotika. Cirka 90-talet utställare fanns på plats på Sverige mot narkotika i Örebro 13-14 maj. Vi träffade några av dom.



Relevanta dokument

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan

KROGAR MOT KNARK ÄR ETT NATIONELLT NÄTVERK BESTÅENDE AV REPRESENTANTER FRÅN KROGAR OCH MYNDIGHETER I DRYGT 40 KOMMUNER

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Till dig som är dömd till sluten ungdomsvård

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Verksamhetsområde Social utveckling

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Sara Dinwiddie Smart Ungdom - förbundssekreterare

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2015 En samling statistiska uppgifter om SiS

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Drogpolitiskt program

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

Stockholmsenkäten 2012

Kalmar kommun. Kjell Lindberg, drogförebyggare ANDT

Länsrapport 2012 Örebro län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete



Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016

Drogpolicy Formtoppen, Höllviken och Skanör

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Vad innehåller riktlinjerna och vad innebär de i praktiken?

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca ingripanden/år

Aktivitetsplan för UmeBrå

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin Utecklingsområdet SKOLAN

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Tvångsvård av barn och unga

Tabell- och diagramförteckning

Enkätfrågor utvärderingen av Krogar mot knark 2012

Baskurs missbruk & beroende

ADAD utskrivning. Formulärversion: Ut 2015:1 Statens institutionsstyrelse

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Drogpolitiskt program

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

SVERIGE MOT NARKOTIKA

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Länsrapport 2012 Gotlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Västerbottens län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

SiS statistik år 2009

Samverka för att motverka

Ett socialt hållbart Vaxholm

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Krav på utbildning mot trakasserier

Skolan som arena för ANDT-prevention

Länsrapport 2012 Blekinge län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Ansökan. Vi är beredda att ta: Nationellt Ansvar för Barn som far illa

SiS statistik år 2003

Policy och riktlinjer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Kommunstyrelseförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Sammanfattande årsredovisning av arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak på Länsstyrelsen i Stockholms län år 2012

Tabell- och diagramförteckning

Insatser mot cannabis - 27 februari

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

Skapa en positiv och sund miljö där alla får får lära sig fotboll och utveckla ett livslångt intresse.

Verksamhetsplan

Malmö Trygg och säker stad

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Drogpolicy. Formtoppen

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Cannabis och unga rapport 2012

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Transkript:

Mässan Sverige mot narkotika Cirka 90-talet utställare fanns på plats på Sverige mot narkotika i Örebro 13-14 maj. Vi träffade några av dom.

Krogar mot knark Krogar mot knark är ett nationellt nätverk bestående av representanter från krogar och myndigheter i 21 kommuner. Krogar mot knark arbetar för att försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. De viktigaste verktygen man använder i arbetet är: Nolltolerans vad gäller narkotika bland gäster och personal Verka för högre polisiär närvaro Förbättra samarbetet mellan myndigheter och krogbransch Narkotikautbildning av krogarnas personal Media- och PR-arbete Förändringar i den fysiska krogmiljön I arbetet finns obligatoriska åtaganden för kommunen i form av politisk förankring, struktur i form av en styr-/arbetsgrupp med representanter från krogbranschen och myndigheter. Föra att kunna följa upp arbetet ska varje kommun kartlägga narkotikasituationen på kommunens/stadens krogar, och kommunen ska erbjuda narkotikautbildning i samverkan med den lokala polismyndigheten. Utöver dessa obligatoriska åtaganden finns dessutom flera rekommenderade åtaganden. Krogen har också ett antal åtaganden som måste fullföljas: Krogmiljöronder där restaurangen tillsammans med en representant för kommunens referensgrupp ska gå igenom vilka fysiska förändringar som kan göras i lokalerna för att försvåra bruk och hantering av narkotika Krogen ska ha ett aktivt policyarbete mot narkotika på krogen såväl vad gäller förebyggande arbete som rehabilitering Restaurangen ska samverka med polisen för att motverka förekomst av narkotika inom och i anslutning till sina lokaler, dels genom att kontakta polisen vid narkotikaproblem, men gärna också för att planera den fysiska miljön vid renoveringar, ombyggnationer och nybyggnationer. Restaurangen ska utbilda nyckelpersoner som krögare, driftschefer, restaurangchefer, serveringsansvariga, ordningsvakter och entrévärdar. Man har också en rekommendation att serveringspersonalen deltar i narkotikautbildningen Du hittar mer information om Krogar Mot Knark på adressen www.krogarmotknark.se

Folkrörelser Mot Droger Svenska folkrörelser mot droger konstaterar i en gemensam programförklaring att Sverige är ett av de få länder i västvärlden som med en konsekvent politik nått framgångar i kampen mot narkotikahandel och missbruk. Målet för politiken, det narkotikafria samhället, har under årtionden fungerat som ett rättesnöre för samhällets olika åtgärder oavsett om det gällt förebyggande arbete, tullens och polisens insatser mot smuggling och langning eller olika satsningar på vård och behandling. Folkrörelser Mot Droger, ett nätverk av riksorganisationer, avvisar alla insatser som leder till en försvagning av den framgångsrika restriktiva narkotikapolitiken. Folkrörelser Mot Droger kräver: Följ den folkliga opinionen Satsa på det förebyggande arbetet Stärk kontrollpolitiken, gör tidiga insatser Rätt till vård och behandling Stöd självhjälpsorganisationerna Narkotikafria fängelser

Smarta ungdomar smarta val smart metod Riksförbundet SMART och dess underavdelning Smart Ungdom är den största drogförebyggande verksamheten räknat till antalet unga medlemmar. Riksförbundet SMART arbetar drogförebyggande med hjälp av positiv förstärkning och individuella kontrakt med ungdomar. Målet är att förhindra och/eller uppskjuta olika slags drogdebuter. Målgrupper är oftast elever i årskurserna 4-9 som nås i samarbete med skola och föräldrar. Olika förmåner som aktiviteter och rabatter knyts till ett medlemskap grundat på ett medvetet bortval av osmarta /negativa beteenden via ett kontrakt. Kontraktet måste dessutom godkännas av en förälder, vilket leder till viktiga goda samtal hemma. Drygt 30 000 ungdomar i Sverige är lokalt anslutna till någon form av kontraktsverksamhet. Metoden, som har sitt ursprung i idrottsrörelsen, har utvecklats och finns idag i närmare 80 svenska och 30 utländska kommuner. Aktörer bakom kontaktverksamheterna kan vara landsting, socialtjänst, polis, skolor, idrottsföreningar och ideella föreningar. SMART stödjer sig på vad svensk forskning visar: Starka kopplingar mellan tobak, alkohol och narkotika Debutåldern för tobak och alkohol har stor betydelse Information räcker inte arbete med beteendet Hur starta kontraktsverksamhet? SMART har erfarenheter av vad som fungerar och även vilka misstag man bör undvika. Nyckelorden för lyckat resultat är grundlig förankring och långsiktighet. Den som är intresserad kan kontakta SMART:s kansli, tel 08 742 1000 eller 070 8989489 eller besöka SMART:S hemsida på www.smart.org.se

UNGA KRIS UNGA KRIS vänder sig till alla ungdomar som vill leva ett drogfritt och hederligt liv UNGA KRIS: Arbetar med eftervård av unga människor som är på väg ut i samhället igen Är ett socialt nätverk utan droger och kriminalitet för ungdomar mellan 13-25 år. Grundidé är att hjälpa ungdomar på glid Arbetar med ungdomar som förebilder för andra ungdomar Arbetar förebyggande mot droger, kriminalitet och skadegörelse i samhället Arbetar för att ungdomar ska utvecklas och öka självförtroende och självkänsla Hjälper ungdomar att utvecklas genom att låta dem ta eget ansvar Arbetar aktivt för att motivera ungdomar att bryta destruktivt beteende Ger möjligheter att skapa en aktiv fritid utan droger och kriminalitet Verkar för att ungdomar ska komma ut i arbetslivet för att ges möjligheter till självständigt liv Ungdomarna bestämmer själva i Ungdomsrådet, som består av 5-12 ungdomar, vilka aktiviteter som ska arrangeras. Ungdomarna planerar, genomför och följer upp aktiviteterna med stöd av vuxna. Man trycker hårt på att alla aktiviteter som startas ska ha ett syfte. Unga KRIS finns idag på ett flertal orter i Sverige. Du hittar mer information på www.ungakris.com I E-screen samarbetar UNGA KRIS med Karolinska Institutet och Beroendecentrum i ett projekt som syftar till att öka kunskaper hos ungdomar och unga vuxna om riskvanor när det gäller alkohol och droger. Du kan göra ett självtest nu genom att logga in på www.ungakris.com/escreen.html

Maria Ungdomsenhet Maria Ungdomsenhet är Stockholms stads centrala enhet för ungdomar upp till 20 år. Verksamheten består av tre sektioner: Utrednings- och behandlingssektion Stödcentrum för unga brottsoffer och medling Ungdomsjouren Det huvudsakliga uppdraget är att komplettera stadsdelarnas arbete med målgruppen ungdomar med riskbruk/missbruk av alkohol och narkotika och med deras familjer. Arbetet vid Maria Ungdomsenhet bedrivs i samverkan med Beroendecentrum och Stockholms läns landsting. Sektionen erbjuder särskilda resurser i form av läkare och sjuksköterskor specialiserade i beroende och psykiatri. Utrednings- och behandlingssektionen erbjuder telefonrådgivning dagtid, kort väntetid till nybesökstider, strukturerad missbruksutredning och missbruksbedömning, strukturerade individ-, familj- och nätverksorienterade behandlingar, medicinsk och psykiatrisk behandling, psykoterapeutisk kompetens. Samma sektion erbjuder också manualbaserade behandlingsprogram: BSFT, kort strategisk familjeterapi för ungdomar med riskbruk/missbruk av alkohol och/eller narkotika Cannabisprogram, individuellt program för ungdomar som missbrukar cannabis, ålder 17-23 år Promille.noll, alkoholbehandlingsprogram, ålder 17-23 år ACT, att hantera stress och främja hälsa, ålder 16-23 år, i grupp MUMS, Maria Ungdom Motiverande Samtal, ålder 14-21 år, i grupp Tonårsprogram, till ungdomar med nära anhöriga som har eller har haft missbruk, ålder 14-20 år, i grupp Föräldrastegen, föräldrastödsprogram, för föräldrar till ungdomar i åldern 13-18 år, i grupp Du kan kontakta Maria Ungdomsenhet på tel 08 508 43 710

Statens Institutionsstyrelse Statens Institutionsstyrelse (SiS) bildades 1994 och har till uppgift att ansvara för tvångsvård av ungdomar och missbrukare. SiS särskilda ungdomshem tar emot ungdomar med sociala problem, drogmissbruk och kriminalitet. Unga som döms till sluten ungdomsvård avtjänar sina straff på särskilda LSU-avdelningar, och på LVMhemmen får tvångsvårdade vuxna hjälp att ta sig ur destruktiva missbruk. Hos SiS sker all behandling med hjälp av metoder som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Varje år omhändertas cirka 20 000 barn och ungdomar för vård utanför hemmet. Omkring 1 300 av dem placeras på något av SiS särskilda ungdomshem. Till SiS drygt 30 ungdomshem kommer ungdomar i åldern 12-21 år som i regel har en svår bakgrund med missbruk, kriminalitet och psykosociala problem. Många av ungdomarna är sedan länge kända av socialtjänsten och har tidigare varit placerade på familjehem eller på institutioner i kommunal eller privat regi. För en pojke eller flicka som skrivs in hos SiS enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) börjar vistelsen ofta med en två månader lång utredning. Behandlare, psykologer och pedagoger kartlägger behoven och gör en noggrann behandlingsbedömning, som sedan ligger till grund för den individuella behandlingsplanen. Vissa ungdomar stannar hos SiS i flera år, men för andra blir vistelsen betydligt kortare. En akutplacering, som stoppar ett destruktivt beteende i en akut situation, vara kanske bara i ett par veckor. Det är vårdbehovet som styr hur lång vistelsetiden blir. Flera ungdomshem har specialiserat sig på särskilda målgrupper. SiS har till exempel särskilda ungdomshem för pojkar som begått sexuella övergrepp, för adopterade ungdomar med svåra relationsproblem och för ungdomar med olika psykiatriska problem och funktionshinder. Vill du veta mer om SiS verksamhet kan du besöka www.stat-inst.se där du hittar telefonnummer, statistik, information om behandlingsmetoder mm. För dig som jobbar inom socialtjänsten eller media, är forskare eller studerar, finns det särskilda sidor med information som du kan ha nytta av. På webbadressen ovan kan du prenumerera på SiS elektroniska nyhetsbrev och också beställa en gratisprenumeration på SiS tidning, SiS i Fokus, som kommer ut fyra gånger per år.

Lars Hansson från Tullverket berättade under eftermiddagen om hur Tullverkets arbete mot smuggling av traditionella och nya missbruksmedel utvecklats Vid en spaning om morgondagens narkotikapolitik hettade det stundtals till mellan spanarna, författaren Pelle Olsson, Cilla Dahl-Andersson från Hassela Solidaritet och ECAD:s nye direktör Jörgen Svidén Folkhälsoinstitutets generaldirektör Sarah Wamala berättade i samband med avslutningen av konferensen att nästa års konferens äger rum i oktober 2010 och att man då inte bara kommer att ha narkotikafrågan som tema utan också behandla vännerna tobak, alkohol och doping. Före detta statsrådet Bengt Göransson höll i samband med avslutningen av mässan en mycket inspirerad och uppskattad reflektion över ignoranternas revolution tankar om riskerna när det blir viktigare att tycka än att tänka.